Ei toi oo mikään Jeeppi!!

Ja så sade en kaveri i sandlådan då vi lekte med småbilar 1986 åt en hans kaveri då han ville leka med Jeepen, tog den och gav en helt annan bil åt min kaveri och sade :Ota tää!  Tää on hyvä! Så sade kaverin med besviken stämma i rösten: Ei toi oo mikään Jeeppi!

Tänk så såndänt kan fastna i minnet. Det skulle faktiskt vara roligt att ha en såndän Toyota Jeep 1977 års modell. De ser ut som snärtiga lådor typ. Fast egentligen är en Jeep ett amerikanskt militärfordon. Vad jag har förstått, om jag inte tar riktigt fel, så har militärpolisen använt sig av dylika Jeepar? Alltså Toyota Jeepar. Såndäna moderna stadsjeepar är bara fula, men Toyotas Jeep av 77 årsmodell är nätt.

Så minns jag för 20 år sedan då någon brud var otrogen mot sin kar med min kaveri. Han berättade åt mig att hon bjöd på lite makaronilåda i köket hos hennes och hennes kar. Hon sade att karn jobbar i Selcast och har nattskift och selitti något om att dom inte kan fortsätta att mötas, att hon har dåligt samvete för det.(dom möttes då karn hennes var på nattskift) Hon pratade bara finska och kaverin behärskade inte finska så bra, så han förstod inte allt hon sade. Detdär ploppade också bara mittiallt upp i mitt minne, fast saken ju inte alls angick mig. Nåja, ingen bryr sig om det mera, det är så länge sedan. Hon var 19 då. Puuurung. Det tyckte man inte då, då hon var jämnårig. Helt obekant brud för mig. Kaverin pekade engång hastigt att där e hon och jag "scannade" henne några sekunder. Helt ok såg hon ut, men inte fastnade hon i minne desto mera.

Hon var otrogen och berättade något att hon kan inte fortsätta såhär, för hon har dåligt samväte. Hennes kar jobbade i Selcast och hade nattskift, medan kärringen är otrogen med min kompis!

Jag läste ju just färdigt Janne Olssons självbiografi. Alltså han som rånade banken i Norrmalmstorg 1973, tog pantfångar och krävde att Clark Olofsson ska friges och föras till banken. Och han fick faktiskt jättemycket med brudar på besök till Kumla, Hall och andra platser han avtjänade sitt straff sedan. Alla var mellan 18-45 (Han själv var mellan 32-39 då han satt bakom lås och bom) Och alla ville de ha en enda sak av honom: Sex. Men han tackade och tog emot. Än denna dag skrev han i självbiografin som kom ut 2010 (eller 09?) så minns han bra hur han var i fängelsets "samlagsrum" som det kallades och hörde då någon kvinna närmade sig rummet och kom till honom. Man hörde bara "klipp, klapp" i korridoren av kvinnornas ofta högklackade skor.

Och engång kom det en lyckligt gift kvinna i 40-årsåldern på besök och nästan våldtog Janne, för innan han visste ordet av så hade hon rivit bort hans kläder och gick lös på honom. Det är mycket roligt att läsa om hans äventyr måste jag säga!

Och det är alltid lika komiskt att höra hur alla kvinnor säger att DE skulle minsann aaaaaldrig blir kåt på någon som är kriminell! Ändå blir de det alltid igen och åter igen. Men det är helt naturligt, för det är den "primitiva" instinkten i kvinnans hjärna som gör att hon ser dem som starka karar som kan skydda dom och deras avkomma bra. Och ungarna får gener för att stå upp mot andra alfahannar sedan någongång. Det är så det fungerar. Mannen har också "primitiva" instinkter, så både mannen och kvinnan är lika goda kålsupare. Min avsikt är inte att rakka ner på någotdera könet, utom på kanske människan som helhet.

Nu menar jag inte att man ska förhärliga kriminalitet i sig, eller bli kriminell för att få brudar, inte alls. Det finns otaliga sätt att få brufr på hederligt sätt också.  Men jag konstaterar bara hur det fungerar-och jag konstaterar hur komiskt det är att så gott som alla kvinnor förnekar det, men många sedan dras till kriminella, och flera kvinnor än de som direkt söker kontakt med dem, fantiserar någon gång om dem riktigt säkert. Det ligger i kvinnans natur att förneka detta, av någon konstig anledning.

12.8.1998... det är 18 år sedan jag började i handelsinstitutet i Ekenäs. VART far tiden? Ok, det var ju som att jag skulle ha varit en helt annan människa då än nu..men ändå liksom.. .... redan år 2000 var jag dock en annan människa än 1998. År 2000 steg jag definitivt ut ur ego-bubblan och såg det stora hela.. liksom man började se även ur ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på varför folk reagerar hur dom gör, och ser på mig och andra som dom gör och så. Jag började även förstå att det är inte bort från någon vad jag har för åsikter, och så. Om någon inte tycker om mig för de åsikter jag har, så är det inte min förlust, utan deras. Så började jag tänka. Jag blev ung vuxen år 2000, från att ha varit en förvuksen tonåring ,så att säga. Det beskriver hur jag känner för den perioden i ett nötskal.

Jag for till Prisses och äta hamburgare första dagen i handelsinstitutet, det var någo sorts piroger i matsalen och jag tyckte det såg uäk ut, så jag for till Prisses och äta istället. Terminen började i sjukis auditorium, sedan gick vi med våran lärare till handelsinstitutet. Tänka sig, att år 1998 och lika länge tillbaka som 1998 är från 2016, så blir det fan 1980! Nittonhundrafuckingåtti! Jag blir galen.

Nåja, för att göra en jämförelse, en helt opolitiskt sådan, men ändå som en liknelse av hur jag är nu jämfört med så var jag Jeltsin 1998 och nu är jag Putin. Man må tycka vad man vill om Putin, men ordningen är helt annan än den var under Jeltsins år med massarbetslöshet etc etc. Och det är ingen dålig sak, tvärtom vädrade jag mycket fräsch morgonluft år 2000 då jag genomgick en stor attitydförändring, som var färdig år 2001. För att göra en metafor med bilar, en likadan liknelse, så var jag en gammal skranglig Saab 96-"semla" 1998 och nu är jag en Porsche.

Man märker ibland av det då folk som man gick i högis med eller liknande blir stumma och bara gapar någongång man råkar på dom i krogen eller något och kläcker ur sig något ironiskt. Inte för något annat, men då de inte väntar sig något sådant av mig. Jag var nog en torr tosikko i högis tror jag i mångt och mycket.

1998 var även datorer något nytt att använda hela tiden. Visserligen hade jag ägt en Commodore-64 under 80-talet men jag spelade ju med den enbart. Och surfade gjorde jag ibland från och med januari 1996.. men det var ändå så nytt och fräscht detta med PC 1998.  Och tänka sig. November 1999 var jag i skolans källare med några andra klasskaverin och vi såg på skolans första dator som var där från 1983. Det var en lapp på den som det stod så på och beskrev den liten. Den såg rätt så alkeellinen ut. I jämförelse om man hösten 2016 skulle se på en lika gammal dator, så skulle den vara från år 2000. Och man tyckte 1983 var länge sedan på ett helt annat sätt än år 2000 är nu, även om år 2000 är länge sedan.

USCH! Jag drömde om humanoider inatt. Något om att Kapten Haddock pratade om "greys" i en Tintin-serie och mittiallt var det fullt med greys med stora äckliga sneda ögon. Så sade kapten Haddock: Dom vet när man tänker på dem! Så vaknade jag till och steg upp och åt havrekex med ananas/apelsinsaft. Ganska scary dröm :P

HAHA! Det var bra då kapten Haddock hittade en flaska med någo likör. Så sade han:och jag som skulle sluta dricka! Så sade han typ att han bara smakar liite, lite en riktigt liten droppe. Så gjorde han det och sade Aaahh! det gjorde bra. Så såg han på flaskan och sade typ: Nå, kanske lite till! Så sade han typ så hela tiden, och tog en huikka ända tills flaskan var helt tom :D

Nu har jag  börjat läsa en bok vid namn Dödlig psykatri och organiserad förnekelse som b.l.a. handlar om hur psykiatrin i maskopi med läkemedelsbolagen lurar folk till att ta farliga ämnen som SSRI och liknande saker, och att de förnekar biverkningarna in i det sista. Jag har även hört direkt av folk jag känner och som tar SSRI att de har underskott av serotonin i hjärnan och de måste ta SSRI tills de dör. Hur kan man bli så hjärntvättad av en läkare att man helt okritiskt tror på dylikt dravel?!  depressioner etc beror inte bara på "kemisk obalans i hjärnan" heller. Människan är ingen jävla maskin. Det är en mycket mekanistisk och mycket cynisk förklaring. Men människan är ingen maskin, oavsett vad Freudianska psykiatrer må tro.

Ta nu sen SSRI och riskera att bli av med alla sexuella förmågor hela resten av detta liv, och man kan också riskera att bli massmördare, ty många skolskjutare och dylikt har varit under påverkan av SSRI. Mycket skenheligt, att auktoriteter gnäller om knark, men ser inte SSRI som något farligt alls. Eller någon liknande laglig farlig drog.

Det har väl lite avtagit detta, men fortfarande är det många som använder SSRI och liknande skit. De har automatiskt låtit sig hjärntvättas av någon läkare eller psykiater, och tar sedan sådant skit.

Och så denna propaganda man så ofta hör om att folk har blivit SÅ lyckliga och glada, då de ÄNTLIGEN fått en diagnos! Mestadels ADHD eller något liknande. Författaren skriver också att en diagnos är en belastning, som sitter som klister. Och då man väl fått den, är det så gott som omöjligt att bli av med den, och den följer med vart man än går. Man blir sin diagnos, eller folk ser bara diagnosen, och inte människan. Man tänker att den och den beter sig så, går klädd så, tycker så etc, för att han had ADHD,(eller någon annan diagnos) inte för att han hon är en unik människa. Man ska inte fan frivilligt gå och tigga en diagnos som många dumt nog gör. Ty den följer sedan med som en skugga resten av livet. Man ska istället kämpa och inte höra på sådana som skyller allt på en själv.

I Sverige tänkte man väl ett tag börja dra tillbaka körkortslicenser av folk som blivit diagnosticerade med ADHD. ADHD är också ett hinder för att få jobb om arbetsgivaren vet om en sådan diagnos.. Och kan riktigt tänka mig att MBD-termens fader, som sedermera blev ADHD men annars i stort sätt samma sak, LEON EISENBERG, hånfnittrar kärringaktigt åt folk som har blivit lurade till att skaffa en diagnos åt sig såhär: hihihihiii, hihihihiii, HIHIHIHIII!!!!
Så ser han ut att göra på nedanstående länk:
https://redefineschool.com/leon-eisenberg/


Nåväl, nu ska jag lyssna på musik ett varv ännu. Blir så arg av att läsa boken så jag måste lägga den åt sidan och blogginlägget också, för annars skulle jag skriva hela natten- Hoppas vädret är klart i morgon-natt. Skulle va stil att se på meteorer.

3:12
Nu har jag varit ute och se på meteorer. Stil! Skönt med kvällsskifte, för då kan man vara vaken om nätterna, som är den tiden jag känner mig som friskast och socialast. Jag är en nattmänniska, pseudonymen Nattugglan är inget skämt. Hur kan man inte tycka om natten? Det är då som det är fridfullast och mysigast på alla sätt och vis tycker jag.

En ambient låt av bandet Vemod som passar in i detta. "Vi er natten"
https://www.youtube.com/watch?v=40l_ssh_oVA