Engång i Vårterminen 1989 då någon stal en hundralapp...

Jag minns engång i femman vårterminen 1989. Det var mot slutet av april och det var fotismatch mellan femmorna och sexorna. Jag och en såndän Matte gjorde ingenting. Vi var bara uppe på läktarn i stora jumppasalen och såg på med flickor som hejjarklackar. Jag hade vrickat foten och Matte hade någon annan krämppa. Flickorna sjöng/ropade hysteriskt: HEJJA FEMMONA, AJAJAJAJ, GOGO!: HEJJA FEMMONA, AJAJAJAJ, GOGO!: HEJJA FEMMONA, AJAJAJAJ, GOGO!

Chili var med och spela. Jag och Matte sprang omkring ner och uppför trapporna i det lilla mellanrummet till stora jumppasalen som då var där. Vi hade lite tråkigt. Chilis rock var upphängd där i en knagg, men vi tänkte inte desto mera på det på något sätt.

Sedan, nästa vecka, så kom Chili då jag var ute på rast vid den stora dörren. Han dök mittiallt upp och sade mitt namn och sade sedan: Kom hit lite! Jag var att okej. Tänkte inte desto vidare på vad han ville. Vi for in i trappuppgången till lilla jumppasalen och han stod mittemot mig där vi stod i den lilla "avsatsen" mellan dörren ut och trappuppgången, med dörren till omklädningsrummet till vänster om mig och till höger om Chili, alltså hans höger. Han sade att jag ju inte spelade då i fredags, utan såg bara på? Så sade jag att jåå, de esant.

Så sade han sedan: De har försvunni någo saker därifrån.. e du säker att du int vet någo om det?  Så sade jag typ att va, nää! Jag förstod ingenting av vad han menade. Han stod och såg ner på mig med allvarlig blick och sa ingenting en liten stund. Han fullkomligen stirrade på mig med en grym blick utan att säga något. Jag tyckte till slut att det blev så komiskt, så jag såg åt vänster och började flina. Då han bara stirrade ner på mig utan att säga ett ord. Jag fick ju roligt till slut och börja smajla. Inte ljudligt, men jag drog ju på smilbanden då jag såg bort.

Så sade jag: Men ja vet ingenting om någo sånt! Eller någo liknande. Vilket jag ju inte heller gjorde. Chili ba´ : Nejnej, ja fråga bara! Så gick vi ut på skolgården igen. Jag vet inte hur mycket han misstänkte mig, men han märkte väl att jag var oskyldig, då jag faktiskt inte visste ett skit om vad han svamlade. Jag var uppriktigt sagt häpen över vad fan han snackade om. Jag visste ju inte då ännu.

Det var nämligen på det lilla viset, att Chili hade sin plåmssa i rocken, och någon hade stulit hundra mark från plåmsan medan den var där i tamburen/utrymmet utanför stora jumppasalen. Han tänkte väl att jag kunde vara en möjlig skyldig, då jag befann mig där. Men det sprang mycket löst folk där kors och tvärs. Jag var ju där och märkte själv hur det b.l.a for sexor kors och tvärs där förbi. Det ryktades senare om att det var en från sexan som stal den, men det vet jag ingenting om. Lika bra skulle det ju ha kunnat vara någon helt utomstående också, som inte alls var elev i skolan. Så länge det inte finns bevis är alla scenarion möjliga.

Det blev ju ett stort rabalder av det. Våran klassföreståndare Kerstin höll ett tal inför klassen. Och vi fick alla i klassen skriva en rapport över vad just den eleven hade gjort under den timmen. Och Kerstin sade: Om ni är oskyldiga ska ni skriva: Jag har INTE stulit Peters hundralapp! till sist. Och jag gjorde det och alla andra i klassen också förmodligen.

Sedan var det också i morgonsamligen i lilla jumppasalen/festsalen som rekton Birger höll tal om Chilis stulna hundralapp och han sade hotfullt såhär, där han stod i sitt talarpodium:

"Det är bäst nog att den skyldige ger sig till känna så fort som möjligt, för straffet kommer nämligen att bli ännu värre, då det kommer fram vem det var, och det visar sig att han inte har erkänt! Och det kommer att komma fram!"

Jaja, med ungar kan man försöka hota hur mycket som helst. Då dom inte vet sina rättigheter och att en försvarsadvokat skulle ha skakat på huvudet åt Birgers tal. Så länge det inte finns några tekniska bevis eller ögonvittnen, eller någon som erkänner, så kommer det inte fram. Och det var nog närapå omöjligt att få fram. Vem det en var som stal Chilis hundralapp, så gjorde han/hon klokt i att inte erkänna. Skulle han ha gjort det, så skulle han förevigt ha blivit stämplad i Karis och blivit straffad. Nu klarade personen sig.

Det är precis som i Grundbulten, då en polis förhörde en och sade: ERKÄNN! DU HAR INTE EN CHANS! Så såg den andra polisen uppgivet sarkastisk ut och tänkte såhär: Jo. Så länge han blånekar.

Jag försvarar alltså inte stölden av Chilis hundralapp. Men vem det än var som(i stundens iver? Tillfället gör tjuven?)  stal den, var han/hon klok nog att inte säga ett skit.

Lilla jumppasalen/festsalen var som jag tidigare sagt mycket bättre och ha roligare i än stora jumppasalen. Stora jumppasalen kändes ofräsch och möglig, lilla jumppasalen mysig och kiva. Jag minns hur roligt vi hade då vi hade jumppa där tillsammans med b-klassen otaliga gånger 87-88. Senare använde vi inte lilla jumppsalen för jumppa lika mycket, tyvärr. Och hela höstterminen 1986 så var vi bara ute på gården å spela fotis, oavsett väderlek. Vi hade Dicken som jumppalärare då.

Alltså det var jätteroligt då vi var reserven jag och några andra från B-klassen och vi väntade på att dom andra spelade unihockey, så for vi bakom scenen på egna äventyr. Vi såg en "hypnos" lampa där b.l.a och annat roligt. Så hitta vi en dörr upp till en liten vind ovanför scenen. Vi hade inte vetat att den fanns där tidigare, då det bara såg ut som en dörr till en liten skrubb. Men vi blev positivt överraskade då vi såg att det gick trappor upp, och vi gick upp dit uppför den trånga trappuppgången och hade jättekul! Vi visste väl att vi inte sku ha fått göra det, men vi gjorde det ändå och for upp till vinden på äventyr där i smyg.  Jag hade ett brett smajl på mig antagligen då jag gick uppför trapporna med dom andra, för det var verkligen ett äventyr och jättekul.

Det var liksom en ivrig:  Hihihi-HII-HI-HII!!! Vittu dehä e roligt! mentalitet vi hade, då vi gick upp till den lilla vinden ovanför scenen.

Det är sentimentalt då man tänker på det nu. Så otroligt roligt barn kan glädjas av minsta lilla sak som är helt betydelselösa för fullvuxna! för å uppleva liknande äventyr å spännande känsla bara att fara upp i en vind så måste man som fullvuxen typ dra psilocybinsvamp! Men som barn är man en naturlig trippare liksom. Alltså nu gör jag inte reklam för hallucinogener här eller något! :D Men jag säger bara hur trist tillvaron är som fullvuxen om man jämför med barndomen. Inte fan skulle samma sak ha varit någo spännande som fullvuxen inte! Man sku bara ha konstaterat att ajjaa, de finns en liten vind där ovanför scenen! Blivit lite överraskad kanske, men inte skulle det ha varit en lika stor upplevelse, inte lika spännande och fascinerande som då man var 10-11.

Psilocybin kan ge barndomsaktiga upplevelser har jag läst. Just typ roliga och spännande sådana för minsta lilla sak. Som det var några jappar som hade tagit psilocybin och fick intrycket av att vara i Farbror Joakims pengabinge. Dom trodde inte det på riktigt alltså, men fick en sådan mysig känsla och atmosfär av farbror Joakims pengabinge,  av att vara bara i ett vanligt rum liksom.

På tal om lågis... ja minns i början av mars 1988. Det var en mulen fredag med snö på backan och vi hade jumppa sista timmarna i skolan. Jag hade blivit bjuden till födelsedagskalas till en såndän Toni som gick i samma klass som jag, då han hade födelsedagskalas den dagen. Vi startade från Sahara isrinken, då vi hade skrinnat i jumppan då. Jag tror att Tonis morssa körde en kasa ungar och Tonis farsa en annan kasa med ungar till Lövkulla där dom bodde. Jag fick sitta i framsätet då vi startade från Saharas parkeringsplats. Fast det ju var olagligt, då jag inte hade fyllt 12, men vem bryr sig.

Sedan kom vi fram till födelsedagskalaset. Vi for till Tonis rum jag och typ hälften av vår skolklass pojkar som var bjudna. Jag hade en leksaksbil som gick med batterier som födelsedagspresent. En annan från klassen hade en likadan som present! Så han fick två likadana bilar.

Så åt Tonis farsa choklad då han kom gående i gången. En från klassen frågade honom: Va äter du? Så svarade han: Chokla! Så ville han också ha choklad. Tonis farsa sade typ att Jaa, vi ska sii nu.

Så fick vi ju äta ganska mycket gott där för det. Så satt vi i Tonis rum och spelade på Tonis Commodore-64. Sedan minns jag inte mycket mera, men det var stil gånger alltid då man var bjuden på födelsedagskalas i lågis. Barn tycker bra om sådant.

Hehe, jag minns en mulen lördag sensommaren/i början av hösten 1987. Morsan höll på att steka fisk och koka potatis och vi sku snart ha lunch, men jag cyklade upp till kiosken och köpte en Japp-batong och lite löskarkki. Och så cyklade jag ner igen och satt utanför på hemmatrappan och höll på att öppna Japp-batongen. Då var morsan i köksfönstret och pekade på mig och jag hörde hur hon ropade åt farsan: Sii! Sii! Där sitter han å äter godis innan maten!!

Sedan öppnade dom dörren och var lite förargade och sade att jag först ska äta mat. Och så gjorde jag det faktiskt. Jag hann faktiskt inte ta en bit av Jappen, bara öppna pappret. Det är nog sant att choklad och godis är bättre efter maten, det smakar bättre då. Men inte hamburgare. Nej, inte hamburgare. För äter man "riktig" mat först och sedan hamburgare, så då smakar hamburgarn bara fett och lök.. Det har jag minsann erfarenhet av..

Det var nämligen vid samma tider, men lite senare in på hösten en fredagskväll som jag blev sugen på Puttes hamburgare. Morsan sade dock "Först mat, sen hamburgare!" Och jag åt mat först, och efter det for vi till Puttes efter en hamburgare. Som mätt så smakade den ju bara lök och fett, men det förstod jag inte då direkt att det berodde på att jag var mätt.

Det fanns en godisaffär här i stan vid namn Karmel vid dessa tider. Först var det bara Wi-Box, sedan kom Karmel som konkurrant. Fast Karmel had inte café och bakelser nog inte. Jag var där och köpte godis och halva en mysig lördag i början av hösten 1987 minns jag. Jag drömde om godis och karkkibutiker på morgonen innan jag vaknade den dagen, då jag hade bestämt att jag nästa lördag ska fara till Karmel och köpa lördagsgodis och hade sett framemot det några dagar.

Det var godare nog än de allra värsta maträtterna i lågis, som man MÅDDES äta av lite iaf.. och det var gräddfils-sås och potatismoslåda. Uääääk, vittu ja spyr nästan då ja tänker på dessa maträtter även såhär långt efteråt! Har faktiskt ännu traumor av dessa uäkä maträtter. 😱

Som om att lärarna ville få oss att tro att gräddfils-sås är JÄTTEgott och hamburgare är Jätteuäk! Så var det ju precis tvärtom!

Tänka sig hur allt förändrades då man kom till högis! Lever alls högiskulturen mera kvar? Eller har "social justice warriors" och moralhattar även förstört det att sjuor är tappar? Liksom så snällt och antirebelleiskt och välkammad svärmorsdröm-aktigt som det bara går att bli! Väldigt ironiskt att dagens motsvarighet till kyrkotanterna för 20-30 år sedan, Social justice warriors, även har lyckats förstöra Bond-filmerna, som annars aldrig varit meningen att vara så värst politiskt korrekta! 😂

Social Justice Warriors är som Kung Midas, bara tvärtom. Allt som kung Midas rörde i blev guld, och all kultur som "Social justice warriors" vidrör, så blir totalförstört! Man märker att även i många reklamer så har det härjat Social justice warriors, eller reklam-makarna har gjort reklamerna på ett visst sätt, för att rabiata social justice warriors har pressat dom att göra det på ett visst sätt.

Då jag går och ser på en film så är det en sorts eskapism-verklighetsflykt. Jag vill inte gå och se på rödgrön/social justice warrior-propaganda. Det tutas nog ut tillräckligt mycket idag från både höger och vänster. Ja, bokstavligen från både höger och vänster!

För 20+ år sedan var det kristna kyrkotanter som var de anti-rebelliska moralhattarna. Idag är det Social justice warriors som är likadana anti-rebelliska moralhattar och vill begränsa och förbjuda lika mycket som kristna för 20+ år sedan. Likadana viktorianska, anti-rebelliska moralhattar är de båda två grupperna. Som vill förbjuda och begränsa och skriker, hoppar och dansar av frustration, om någon är av annan åsikt än dom.

Det har de gemensamt också, att de säger sig vara "toleranta" men sedan i nästa ögonblick säger de något så tokigt, något så fördomsfullt, något så "gälit" så man är nära att tappa hakan av förvåning! Det är ofta vita heteromän som är i skottgluggen för social justice warriors fördomar. De är inte sällan anhängare av skumma och dunkla rasteorier om den "vite mannens ondska" Och så lider de ofta av åldersskillnadofobi, och förstår sig inte på tex. Dannys och Erikas förhållande, och är jätte-intoleranta då det kommer till dem. Hur var det nu? Gäller inte sloganet "Love is love" dem eller andra par där mannen är äldre än kvinnan? Nej, nu är ni mittiallt inte toleranta! Era hycklare där! Där ser man att deras snack om "tolerans" bara är tomma ord.

Nåja. Tror ni verkligen att om ni är snälla, anti-rebelliska och undergivna "social justice warriors" så belönar universum er med lycka? Eller att ni blir immuna mot corona-viruset då? Nej, vetni, ni är inte ett dyft bättre eller mer moralisk än någon annan heller! Stig av era höga hästar. Alla skrattar bara åt er. Förutom de som tänker som ni och de som blivit tystade av er.

Jag har märkt nu i farsotstider att folk hostar! Då jag var i S-market för nån dag sedan så hostade en tant typ så hon höll på att storkna-som om att coronaviruset ätit upp hennes lungor typ och hon hostade upp de sista resterna av lungorna. Så lät det som iaf. Jag hörde och såg det från kanske 5 meters håll. Jag tänkte att här byter ja riktning! Och gick inte mot hon och en gobbe som var med henne.

Sedan så ska dom ju komma bakom mig i kassakön! Rikit Murphys lag liksom. Och tanten kommer förbi mig och går och sätter varorna i kassen innan jag hunnit avlägsna mig. Och gobben hostade också engång.

Sedan var jag i K-market följande kväll. Då var det någon tant som hostade. Och jag hörde det. Det kom från hyllorna bakom var jag var. Det lät precis som en gammal tant som hostade till, även fast jag inte såg henne.

Sedan var jag i kassan och det kommer någon typ bakom mig som är kanske 5-6 år äldre än mig, och han hostade också till!

Sedan var jag i spånbanan och gå idag. Då kommer någon jappe förbijoggande. Då han var 10- meter från mig kanske, så hostade han till!

Det är liksom Gaaah!!!! Nu just i "pestens tid" så ska folk hosta till höger och vänster!! Snart får man fan nervkollaps om man hör ännu en hostning i närheten ännu! Stay away from me, era pesthärdar! Det blir liksom att nästa gång någon hostar så blir man GAAAAHHH!!! och hoppar på och tar strypgrepp om personen och är helt vild av ilska, och då folk kommer och drar bort mig från honom så frågar dom: Va har han gjort för illa åt dig?? Så säger ja ba'  Han hosta!! För att milt överdriva. 😆
Det om det. Snart ska jag läsa lite om Palmemordet igen! Det är ett ständigt mycket intressant tema måste jag säga. Personligen tror jag att det var SÄPO som låg bakom mordet. Alternativt något annat lands säkerhetstjänst.

Det om det, för ikväll.