Ansiktsmaskerna är inte en konspiration

Alltså för det första vill jag säga, att jag är inte som någon typ Yle, hesari, iltis, Hbl, Vasabladet etc. journalist, som börjar hoppa och skrika och dansa och rulla på golvet av ilska och frustration om folket tänker själva istället för att tro på journalister och lita på deras kraftiga uppmaningar, att man absolut inte ska tro på eller befatta sig med konspirationsteorier. För mig får folk tänka vad de vill oc komma med de slutsatser som de vill, jag är ingen journalist som vill sopa under mattan och som blir rasande om man inte tror på den officiella sanningen. Det finns journalister också som vill söka sanningen istället för att moralpredika om tex. feminism, åt folket. Jutta Rabe är ju en "god" journalist, så att säga. Även Ulla Appelsin är en "god" journalist, med vanligt sunt förnuft. De flesta journalister verkar ju vara hihhulin och fanatiker dock. :-/ Hahahahah, jag kom nu mittiallt bara att tänka på dendär politiskt korrekta talibanen, dendär skäggmurveln som skrev en lång artikel där han skällde på män, lol! Det var så plikttroget politiskt korrekt och trendigt/ytligt som det bara kunde bli. Och han såg arg och tosikkoaktig ut också. Precis som en vit, politiskt korrekt taliban, lol! Cool down, duuuude!

Det är ironiskt att oavsett om det är sanning i konspirationsteorier eller inte, så skulle makten och media förneka. Så den vanliga människan kan inte veta med säkerhet, såtillvida det inte är fråga om sjukt dumma konspirationsteorier som att jorden är platt (som ofta av någon anledning blandas samman och jämställs med mycket mycket sannolikare konspirationsteorier om typ Estonia och 9/11.) Om det nu inte ligger någon sanning i konspirationsteorier, så varför är då journalister så arga på folk som tror på dom och försöker sitt bästa med att göra narr av dom? Det är något ruttet i den danska staten, som det heter. Vem som helst kan ju ana ugglor i mossen av sånt. Skulle konspirationsteorier vara bull och makthavarna skulle veta det, så sku man ju tycka att inte journalister sku så bemöda sig med att vara rasande på folk som tror på dom och använda sig av all tänkbar psykologisk taktik till att göra narr av anhängarna och så.

Dessutom så tror jag att någon hemlig säkerhetstjänst kan ha förstorat denna "teori" om att jorden är platt, syftet skulle vara att de vill dra alla konspirationsteorier över samma kam och jämställa 9/11 med jorden är platt teorin, för den psykologiska propagandans skull. Man har alltid vetat att jorden är rund ska jag tala om för er. Det är bara en myt att man förrivärlden trodde att jorden är platt. Däremot trodde man allmänt att jorden är universums center och att solen snurrar runt den. Till nästa kanske säkerhetstjänsten börjar sprida en sådan konspirationsteori, som bara ett fåtal stendumma människor tror på? För att journalister sedan ska kunna säga typ: Hihihiii! Om du tror att Estonia sänktes, så är du en dum superhypernzisthögerextremist, som är en incel och bitter och i samma klass som de som tror att solen snurrar runt jorden. Och som nog är en weirdo. Hihihiii! Typ gnuggar sig i händerna av illmarighet, lol.

Nåväl. Om ansiktsmasker. Det är många som tror att makthavarna vill testa typ hur snabbt befolkningen lyder och så. Att det är en konspiration och att man är lydig systemet om man har ansiktsmask. Visst. Jag tror också att inte makthavare har rent mjöl i påsen så att säga, och det är mycket som folk i allmänhet skulle bli shockade av om de skulle veta allt om t.ex. EU och hans tankar som räknas som en av pionjärerna om tanken på EU (Richard Nikolaus von Coudenhove-Kalergi) men ursäkta nu, men jag tror inte faktiskt ansiktsmaskerna är någon konspiration. Det är helt logiskt sätt att skydda sig mot viruset. Det hindrar lite åtminstone en att andas in det luftburna corona-viruset om man t.ex. är i butiken och viruset svävar i luften där. Vad är det för konspiratoriskt med det?

Och nej, Covid-19 är inte "bara en flunssa" som folk ännu envisas med att tro. (för att trösta sig själva då de är rädda på riktigt? "Det som inte får vara sant, KAN inte vara sant" som skeptiker brukar tänka om paranormala fenomen, för att nämna ett exempel, då de också kanske i stor mån inte medvetet tror på t.e.x telepati och sanndrömmar för att de undermedvetet tycker det är så kusligt så det enligt deras medvetna tankevärld inte får vara sant?)

Nu sku någon journalist få itkupotkuraivarit om den skulle läsa detta, men det kan vara fråga om ett kinesiskt bio-vapen. Kanske slank det ut ur laboratoriet i Wuhan på misstag? Kanske är det medveten biologisk krigsföring mot USA? Kanske kommer det trots allt hoppade "naturligt" över från djur till människa i något skede? Då någon åt fladdermus-soppa? Vi vet inte. Jag vet inte. Men jag utesluter inte att det är fråga om ett biologiskt vapen. Jag är ingen journalist som låst frenetiskt fast mig vid en sanning(och som blir rasande om man inte tänker precis som journalisten själv tänker), jag försöker ifrågasätta.

Även fast det inte skulle vara fråga om ett biologiskt vapen, så är det ingen leksak. Det är ett dödligt virus för i helvete! Och kan ge massiva följdsjukdomar som stroke och hjärtfel och gudarna vet vad. Dessutom kan man vara sjuk i flera månader utan att det går tillbaka. Och man kan få det flera gånger igen. Vi vet inte ännu alla följdverkningar. Hur kan detta vara så svårt att förstå? Visst, man får tro vad man vill. Jag är ingen journalist som sagt, men jag blir bara så paff. Det krävs ju bara lite logiskt tänkande. Covid-19 är ingen bluff. Det är det som enligt mig känns konstigt, då detta virus är som designat för att vara så jävligt som möjligt... Nå folk gör som dom gör, men jag har mask om jag är i butiken eller kiosken. Chemtrails är också ett exempel på en konpirationsteori som i princip skulle kunna vara sann, men rent logiskt tror jag inte på den alls. Det finns betydligt enklare sätt att inympa kemikalier i folk en från flygplan. Så alla konspirationseorier är inte sanna, men alla är inte heller osanna. Jag är ingen journalist som säger att "Allt är ok, det finns ingenting att dölja och de som tror på konspirationsteorier är dumma vita straighta män, som nog säkert också är incels" som man sku kunna tänka sig att en YLE-journalist typ skulle tycka. (Att de sedan tror på konspirationsteorin om patriarkatet som en orubblig i sten skriven sanning är ju sedan en annan femma...)

Journalisterna brukar säga att det är farligt att tala om "vi och dom", men DOM borde ju vara de sista att säga något, som tjuter om hur hemska straighta vita män är! Så med tanke på hur dom gnäller och skriker, och VIA TIDNINGAR ännu till HELT OFFENTLIGT, så kan man nog med gott samvete dra ett skämt eller två om någon minoritet tillsammans i ett litet gäng, där man sku kunna tänka sig att ingen blir kränkt förutom någon politiskt korrekt tosikko som kanske skulle springa och tjalla till chefen i firman. VA-SI-KKA. Golare har inga polare. Stasi-spion! Som om att man inte i alla tider lite godmodigt skämtat om minoriteter, men folk är så lättkränkta nuförtiden och börjar typ gråta. Och sedan tjallar de fast det inte ens angår dem. Somliga iaf.

Jag börjar tänka på The Exploited låten "Police Informer" som handlar om tjallare. Eller typ som några Otto Ville Kuusinens som förråder sina egna och gör att dom hamnar i trubbel, för att fjäska för makthavarna.

Somliga påminner som småbarn i typ 3-5 årsåldern i sandlådan i lekis. Ropar typ: DUMMA,DUMMA!! DUMMA DUMMA VITA STRAIGHTA MÄN! ÄÄÄÄÄ!!!!!! ÄÄÄÄÄHÄÄÄHÄHHÄÄÄ!!!! Eller som en 4 åring som ligger på golvet i butiken och gråter då mamma inte köpte leksaken/godiset som barnet ville ha. Det har jag sett med egna ögon, hur ett litet barn ligger på rygg på golvet i butiken och gråter fullt: ÄÄÄÄHÄÄÄHÄÄÄHÄÄHÄÄ!!!! ÄÄÄÄÄÄÄHÄÄÄHÄÄÄHÄÄÄHÄÄHH!!! Ungefär så barnsliga är journalister som gnäller om vita straighta män. De ger ett precis lika infantilt och skrattretande intryck. De beter sig typ likadant då det är någon som inte håller med dem.

Det är väldigt kontraproduktivt. De får bara de mest fanatiska hihhulina på sin sida med denna ensidiga propaganda. Bara de allra mest fanatiska hihhulina samt opportunisterna och de mest undergivna som vill vara undergivna alla mainstream fixa idéer. Sådana brukar ofta supa och knarka. Det har jag märkt. Leva i en ständig joint och rödvins-dimma. Inte underligt att man får fixa idéer då. Och så tror dom sig vara vidsynta och toleranta, lol! De borde läsa Voltaire, om de nu vet vem det var. Jag tvivlar.

Eva Bjådee.. Eva Bjaodett Frukt och viiin. Brännvin å gorkka! Haha, jag kom bara att tänka på att man uttalar säkert Eva Bjaudet sådär fint, men bara för att ja int bryr mig om sånt så brukar ja säga Eva Bjaodett. Precis som granibon säger såhär: Frukt och viiin. Så säger någon från "landet" såhär: Brännvin å gorkka!

Men ibland hamnar t.om. journalister att revidera sig. Inte för att de aldrig medger att de haft fel, men de säger bara att "informationen uppdateras" och tar inge ansvar över att de förut haft fel. För 10 år sedan lät det typ såhär om någon tog upp möjligheten att Estonia sänktes medvetet: NEJ! HJÄLP! VÄNTA! Det där är konspirationsteorier!!! Estonia förliste p.ga. STORMEN! Estonia förliste p.g.a. STORMEN! Och så försökte dom typ tysta den som sade något annat med att sätta handflatan framför deras munnar typ och ropar åt folk: Lyssna inte på honom! Lyssna inte på honom! Han är förvirrad! Och skrev bittra och konspiratoriska kåserier i tidningarna om dom som trodde på att Estonia sänktes.

Det var en meme som visade 90-talets ungdomar och gårdagens ungdomar. Två typ tvååringar symboliserade ungdomarna i allmänt under respektive tid. 90-talets ungdom symboliserades av en tvååring som ser stursk och stolt ut och visar fuck och ser ut att ha attityden att Eeey, FUCK YOU! Medan den andra tvåråringen symboliserade dagens lättkränkta ungdomar. Det var en bild å en tvååring som såg mycket känslig och gråtfärdig ut och var just på väg att börja gråta. Det beskriver nog situationen bra liknelsemässigt måste jag säga! Under 90-talet var ungdomarna ändå rebeller i mångt och mycket mer än dagens snälla och lydiga, gråtfärdiga lättkränkta ungdomar.

Och vad skulle jag vinna på att vara ödmjukare då journalisterna är vanligtvis väldigt sturska och arroganta av sig? Fight fire with fire. Jag blir triggad av att höra och läsa dom! Det är i själva verket roligt att se vad för dumheter de skiter ut sig. Man upphör dock aldrig att förvåna sig över hur de desperat försöker övertyga folk med sin ny-Lysenkoanska smörja och skumma rasteorier om vita män. Men det är roligt att skriva feedback åt dem och de svarar sällan, för att "Den som tiger, samtycker" som det ju heter.

Eller tror ni att jag är så naiv att om man är "snäll" så slutar journalisterna med att kasta skit? Nej, så fungerar världen inte.(Tvärtom, då blir dom triggade) Då kan man lika gärna tro att bara man är "snäll" och politiskt korrekt och lydig så är man en så god människa så man kan göra kullerbyttor nerför hela vattentornets betongspiral-trappa utan att skada sig. Eller baklänges volter nerför domkyrkans trappa i Helsingfors, utan att skada sig det minsta lilla, för att man ju är snäll! Eller att om man är snäll och pk så kan man utan att skämma ut sig springa nakin omkring i stan å ropa: Bluttböll!!Bubbebull!!Böjjetöll!!Kliaaaaughh!! Ja e CP-ÅKE! Eller varför inte hoppa med huvudet före nerför vattentornet och klara sig oskadd, som tack för att man är snäll och pk. Men serni världen fungerar inte riktigt så. Därför förstår jag inte varför man vill så fjäska för systemet, lol.

NÅVÄL. Dagens journalister och andra pk-folk är samma som gårdagens kristna. Det är fråga om samma sorts blomsterhatts-fenomen.

Jag köpte faktiskt två filmer av sådan klass som jag annars inte nuförtiden ser på, bara p.g.a. nostalgiskäl. Hollywood och amerikanska filmer ser jag inte just alls på i vuxen ålder, men undantag finns samt att man kan se på sådana filmer som man nu sku tycka är rena skitfilmer men tyckte var roliga då dom kom på tv som barn och tonåring. En av filmerna jag köpte är en amerikansk komedi från 1987 vid namn "Adventures in babysitting" och den kom på tv i slutet av juli 1992, för då såg jag på den. Jag köpte filmen igen för att få 1992-nostalgi och det fick jag faktiskt. Dagens moral-blomsterhattar skulle pissa och skita ner sig av panik dock p.g.a filmens stundvis politiskt inkorrekta skämt.

Scenen "Nobody gets out of this place before singing the blues" är jätterolig och det bästa i hela filmen. Jag tyckte det sommaren 1992 också, men hade helt och hållet glömt bort scenen innan jag såg den igen. Låt mig förklara. Det var så att en snygg brud som var babysitter, en flicka på kanske 10 och en pojke på 15 som var de ungar som hon skötte om en kväll, samt 15-åringens kaveri var också med. De körde bort ur huset för att babysittern ville rädda hennes kompis som ringde och sade att hon rymt hemifrån och hon är i en station bland en massa creeps och vill ha skjuts därifrån.

Sedan kommer de in i en blues-klubb då de är jagade av bovar. De hamnar in på scenen till blues-clubben där ett bluesband spelar, och avbryter dom. Gitarristen, en halvgammal negge som ser jätterolig ut, säger såhär: Nobody gets out of this place without singing the blues!

Och sedan så berättar helt sakligt och torrt barnsköterskan i micken (som muuten va en snygg brud) sitt namn och från vilken stadsel hon är. Efter hon berättat det så spelar neggen överraskande på gitarren några bluesiga riff, liksom Pudomm-pudömm-pömm! Och så fortsätter det så och till slut så sjunger alla Babysitting blues. Det är roligt som fan! Fast filmen annars nog är en keskitaso jenkkikomedi.

Jååå, ja börja nu mittiallt bara minnas fredagen 20.10.1995 då jag och ett par kompisar tog litet en fredagskväll. Vi var bara i Kila och hängde och tog lite och gick inte ut ti stan eller något, lol. Först satt vi vid bänken till korkträdet och tog lite och pratade om Satyricon minns jag. Sedan var vi uppe i Ekenäsvägen i en av busshållplatserna. Vi talar med en typ som vi kände lite. Han gick på nian i Karjaan yhteiskoulu. Han drack också en kalja med oss (Han hade en kalja i sin reppu, en burk Koff.) Han pratade om porrfilm och spiritism. Han hade haft spiritism men slutade då han blev så rädd så han börja se pentagram överallt som han förklarade nåt där, lol! Hans mun gick an som en kaffekokare och han babblade och babblade. Och så for han vidare till slut.

Sedan är vi i skolgården och "härjar" och dansade där och gjorde till oss då det kom två brudar gående uppifrån Ekenäsvägen nerför backan. Vi sade åt dom att umgås lite med oss, men de bara fnissade och fortsatte gå. Jag hade Darkthrone skjorta och prätkärotsi på mig och trodde väl ja va vaaner bara därför, lol.

Så satt vi under den stora granen och pratade. Ena kompisen hade bäljat i sig kossu med Sprite i ett nafs och han börja må lite illa. Han blev bara där och sitta vid bänken under den stora granen. Jag och den andra kompisen beslutade oss för att gå till en annan kompis mommo och se om den andra kompisen är där. Sagt och gjort, vi gick de några hundra metrarna till den andra kompisens mommo och knacka på dörren. Ingen var dock hemma verkade det som, så vi gick bara tillbaka till skolgården där kompisen som börjat må skit satt ännu under dendä stora granen.

Inte alla journalister naturligtvis och blaablaablaa. Musikjournalister är ju en annan sak oftast. Som jag läste en briljant artikel december 1992 av Nalle Österman och som handlade om Death Metal. Jag läste den igen häromdan och artikeln var inte bara nostalgisk utan han räknar fram många bra band i artikeln som var åt stor hjälp åt mig då jag i tiderna började på allvar koncentrera mig för ug-musik. I högis kände ju kompisarna bara till de mest kändaste bänden som Sepultura etc. om man talar om "hårdare heavy" men jag ville gräva djupare än så. Så det var ett exempel på nåt väldigt positivt som en journalist har skrivit. Han kan verkligen skriva och har ordet i sin makt märkte man på den artikeln redan då, fast man inte kunde formulera sig lika vuxet då, men jag tänkte ungefär så. Det var lite annat än någon rödgrön moralpredikande Yle-journalist.

Jag började redan 1991 märka att mainstream musik som alla diggar är dålig mestadels, medan okänd ug-musik är bra. För att lite generalisera men ändå. Metallica var t.ex. inte alls lika bra som Venom, som var out då 1991. Och ug-thrash som jag köpte i loppisar och antikvariat och så år 1991-92 lät myyycket bättre än någo Anthrax och Metallica. Nåt okänt thrashband som Holy Terror slog det med hästlängder. (Kreator och Nuclear Assault var dock megahårt i mitt tycke och även mycket bättre än nå Metallica, Testament och Anthrax-som ju var kommersiell "verkkarthrash" 1991, lol.) Det var då som jag lite började inse att ug-musik är bättre än mainstream-musik, men efter att jag läst artikeln så bestämde jag mig för att koncentrera mig nästan enbart på ug-musik. Tack vare den briljanta artikeln som var i en "Hard&" Heavy" tidning inne i tidningen. Alltså en special tidning i... Suosikki! LOL. Jag satt vid vardagsrumsbordet en solig förmiddag och åt gröna UFO-karkkin medan jag läste artikeln i slutet av december 1992 på en vardag mellan juldagarna och nyår. Jag hade ju såklart jullov från högis och nästa termin skulle bli den sista terminen i högis. Vad jag såg framemot att GÅ UT HÖGIS!! Och bli stor och tuff på riktigt, hahahahaha.

Mycket hastigt så började jag sedan självständigt utveckla min musiksmak efter artikeln.. Den var för mig värd sin vikt i guld. En småstadsgrabb som visste att det fanns sådan musik men inte riktigt visste vart han skulle börja. Sedan började jag köpa Beherit, Darkthrone, Burzum och sådant 1993. Vilka tider och vilken nostalgi! Och hösten/vintern 1995 var en riktig Satyricon, Dissection, Samael, Enslaved, Storm, Neptune Towers etc höst!! Ah, vilken nostalgi då man var 18 också! Både sweet 16 och sweet 18.

Jag hade faktiskt höstlov sedan den inkommande veckan. Så var jag söndagen 29.10.1995 och se på Black Sabbath i Kulturhuset. Det var bra keikka. Tiamat spela som förbänd. Vi såg två jättesnygga brudar där bland publiken också. Den ena had Marduk-skjorta och den andra had Immortal-skjorta. Och nu måste dom ju vara typ lika gamla som jag är nu!! Det känns konstigt att tänka på.. hur månne dom ser ut nu..? Har dom blivit att se gamla ut, eller?

Nu var det tider alltid nog! Och två år tidigare såg jag Paradise Lost och Sepultura live där, vilket var en megahård keikka med.

Tillbaka till kompisen som satt under granen och väntade på att jag och den andra kompisen skulle komma tillbaka från en annan kompis mommo. Just då vi kom tillbaka så hörde jag ett djuriskt läte från granhållet och sade åt ena kompisen såhär: De lät som en hund! Förklaringen var att kompisen som satt under granen spydde. Man ska ta de lugnt me spriten! :-)

Nåväl. Det om det. För ikväll. ÖÖS-ÖÖS-ÖÖSELI-ÖÖS, ätin potatismos, de smakar som FASCHANS SKÄGGIGA FISKARTRÖJA!!