Jappen som skrinnade omkull framför plogtraktorn i Sahara och skrek som en stucken gris

Alltså ja börja minnas om dendä jappen som sjöng nidsånger om mig baserat på det var engång en båt låten som vi brukade sjunga i musan i lågis och som jag berättade om i förra inlägget.

Engång i fyran vårterminen 1988 så for vi till Sahara isrinken då det var jumppa för att skrinna. De flesta ville spela hockey och var i hockey-rinken som var isolerad, medan vi några andra som inte brydde oss om hockey, skrinnade omkring i resten av rinken. Han som sjöng nidsång om mig var också där och skrinna med oss, då han int heller brydde sig om hockey. Det var en såndän liksom gul och lång traktor. Hur ska man förklara? Dom har sina egna namn nog, men den är alltid utrustad med en plog. Heter det plogtraktor? Alltså det är int en såndän vakio gul "fet" donartraktor, och inte heller en bondetraktor.(Jag drömde 1984 att mommo ägde och körde omkring med en gul donartraktor btw, lol) Men liksom en såndän gul lång traktor. Ni vet nog en hurdan jag menar. En sådan traktor körde omkring i banan och plogade medan vi skrinnade där. Han som sjöng dendä nidsången om mig, så skrinnade omkring och for och skrinna framför traktorn. Det var meningen tydligen att han sku skrinna en loop och komma tillbaka, men han föll omkull pladask på isen med traktorn 10 meter framför honom som kom farande. Han skrek till med gäll röst i uppenbarlig panik och döds-skräck: ÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!!

Traktorn stannade direkt. Den höll int så hög fart och han reste sig upp och skrinnade bort. Men jag och en annan klasskaveri såg det och gapskrattade åt hela situationen, då det såg så roligt ut. Vi skrattade med tårar i ögonen och en känsla av att magen höll på att spricka: uuAAAAAAAHAHAHAHAHAHAHAAAA!!!!Aaahahahahahahaaa!!hahahaahah!!! Han som föll omkull var ju arg att vi skrattade åt honom, helt förståeligt. Nu kan man som lort vara rätt så elak nog, heh. Chili å Chester var å spela hockey med de flesta andra, så dom märkte ingenting.

Så var det engång vårterminen 1987 som en solig vinterlördag så åka ja med farsan i stan och han stannade vid korsningen vid Puttes kioskin och lät samma klasskaveris(som skrattade då i Sahara 1988) farsa med två bröder i pulkan efterdragande sig gå över skyddsvägen. Så trillade hans lillbrorsa rätt ut på gatan från pulkan och börja lipa. Sedan då han var på kyyti igen så fortsatte dom gå över skyddsvägen. Klasskaverin såg på mig och gapflabbade där han satt i pulkan, just över att hans lillbrorsa trillade från pulkan å börja lipa. Det var också komiskt, haha!

Dedä påminde mig om en dröm där jag drömde att min morbror körde med sin gamla Volvo Duett ute på landsvägen och jag var på kyyti. Mittiallt så hörde man PANGG!! En hård smäll. Och då man såg till vänster, så var framdörren till förarsätet borta och det var ett hål på golvet och min morbror satt ute på landsvägen med ratten i handen och såg förvirrad men arg ut.

December 1993 så promenerade mommo till lokala Siwa som hon brukade göra då hon sku gå ut och handla livsmedel. I Vasa. Så då hon var på väg att gå till Siwa en dag just i december 1993 så hörde hon hur det tutade till bakom henne. Då hon ser bakom sig så kommer det en traktor farande för att ploga trottoaren. Hon går åt sidan och pressar sig mot väggen då traktorn kommer farande bara typ 10 cent ifrån henne. Hon blev arg, men for till Siwa för att handla.

Då hon går tillbaka hem så ser hon samma traktor komma emot på gatan. Hon rusade ut på gatan och höttade med knytnäven åt traktorkusken.

Så sade hon det åt min morbor vad som hade hänt. Han blev arg och sade att han ska kippa över både traktorn å kusken. Men han ringde till traktorkuskens chef och berättade om vad som hade hänt. Det visade sig att samma kusk redan hade hunnit berätta sin chef om vad som hade hänt. Chefen frågade om min morbror vill föra det vidare, så sade han bara att nå, de e jultider nu, å även traktorkusken måste få fira jul i lugn och ro, så han bryr sig int om att föra vidare, men se till att de int upprepas, sade han.

Jag börja mittiallt bara att tänka på en sak. Och den saken var den, att en förfader till mig på 1800-talet som bodde i Voitby så bodde ute i landet och födde upp svin. En natt, de bodde ute på landet, så hörde han att svinen had ett jävla liv för sig. Då han såg ut från fönstret, så såg han en varg som försökte komma åt svinena. Han var bara klädd i pyjamas, tog sin yxa och rusade ut i natten mitt framför vargen och reste yxan och såg vargen rakt i ögonen. De såg varandra i ögonen flera sekunder och var helt stilla och sade ingenting. Till sist vände vargen och sprang ylande in i skogen.

Heheh. Tror att varje släkt har sin egen anekdot. Men detdär hörde jag då jag var liten och blev väldigt fascinerad och tecknade faktiskt en teckning över hela händelsen också som 7.

Jag såg ju en varg för några år sedan från några hundra meters håll. Den såg mot mig då jag ropade på den, då jag inte visste vad man sku göra. Jag ville liksom signalera den att jag är här och skrek: EEY! Jag fick ett sådant intryck att den tänkte att va skriker dendär för och även att den tänkte; Lämnar du mig ifred och respektar mig, så lämnar jag också dig i fred och respekterar dig. Man kände liksom så intuitivt på vibbarna, då den stannade upp och såg på mig på avstånd. Telepati eller inte. Mycket smarta djur är dom. Det råder ingen tvekan om den saken. Jag skulle personligen bli mycket räddare av att möta en lös rottweiler eller chäfer än en varg. Eller björn också för den delen, för dom verkar fumliga och "junttiga" av sig. Som en stor fet gobbe med dåligt ölsinne, och som druckit för mycket och vill strida typ. Vargen är helt i sin egen klass.

På tal om Volvo Duett. Engång på 80-talet då min morbror körde med den i snöyra så tappade han kontrollen och den for ut på åkern och hamnade över ända där. Min morbror klarade sig oskadd, kröp bort ur den och for till en närbelägen bensastation och ringde efter bärgningshjälp. Så satte han sig i caféet och tog en kaffe och tände en nortti. Det kom någon gammal gobbe in i bensastationen och sade åt personalen och kunderna att det ligger en Volvo Duett på ända där ute på åkern, men var är kusken? Så sade min morbror: Här sitter kusken! Dom frågade sedan typ att hur gick de? Att hon han e i skick och blablaabla. Han var helt i skicke nog.

Jag ska berätta en sak. Och den sakern är den lite samma som jag berättade för några veckor sedan i bloggen. Och den saken handlar om Alexi Laiho. Trots att jag aldrig diggat Children of Bodom det minsta lilla och inte bryr mig om hur bra tekniskt sätt någon spelar om det inte låtar bra för mig i öronen och så, och trots att jag tycker att rockstjärnementalitet är tråkigt och underground rules, så förstod jag då direkt nog redan 1998 att Alexi Laiho själv var seriös och diggade också mycket bra ug-musik och var inte trendigt klädd på många foton, utan hade en såndän blå farkkuväst utan ärmar som han hade trätt över sin prätkärotsi. Det som var helt out 1998. Allt det fick mig att förstå att jappen är "på riktigt" fast han spelade i mitt tycke skit musik i ett dåligt band med överpolerade mainstream-sound. Han var ändå "old school" fast han spelade "new school" så att säga. Senare blev han mer och mer rockstjärna, men det fick han bli för mig. Jag bara bryr mig int personligen om sådan mentalitet. Somliga saker som att han målade sina naglar svarta och sminkade sig förstod jag mig dock inte alls på, lol.

Fast jag int alls brydde mig om musiken, så brukade jag tycka att det var roligt att läsa intervjuer med honom i musiktidningar då back in 98-99. Det var roande och roligt att se att han hade ändå bra musiksmak och en hederliger attityd ändå på nåt sätt, fast jag inte brydde mig om hans musik det ringaste lilla och tyckte det var ytligt och meningslöst själva deras musik.

Senare då den nya metalboomen under 00-talet bara blev trendigare och trendigare så tappade jag dock helt intresset av att läsa intervjuer med honom. Jag förstod att 99% av hans bändäre som var kåta på honom bara var ytliga trend-nippertippor, som bara lyssnade på all mainstream-musik, och hade valt (mainstream) metal som deras musikstil-liksom dom hade köpt det i ett färdigt paket från medierna utan att gräva sig djupare, men kände inte alls till någo hederliga ug-bänd. Typiskt mainstream med andra ord. Det äcklade mig måste jag säga. Intet illa om Alexi Laiho alls, men det var lite som att dessa junttiga nippertippor-hans groupies-liksom fick mig att tappa intresset att följa med någo intervjuer av honom eller något alls. Jag ville inte befatta mig med något som hade med han eller hans bänd att göra då, då det var så löjligt. Det var värst just i mitten av 00-talet. Just unga groupies som bara för att de tyckte att Alexi Laiho och Ville Valo var snygga, så började de digga musiken och färga sitt hår svart klä sig i svart-men visste bara om mainstream musik, och var inte musikmänniskor eller musikdiggare på riktigt. Ibland hade de också ockulta symboler som pentagram-halsband och dylikt. Ett tips bara; Det lönar sig att förstå vad symbolerna man bär faktiskt betyder på riktigt-och inte ha det som någon sorts egocentrisk-kick och imagegrej. Då är det ju bara barnsligt. Visst, symboler kan betyda olika för olika människor-men man ska ändå bära symboler för att man känner det från sitt hjärta-och inte som en barnslig egocentrisk image-grej. "Sii hu tuff ja e! Ja går omkring me pentagram! Ja e hevimimmi å Alexi Laiho kanski sku kun bli kååter på mig!"

Då är ju t.om. kristna seriösare än dessa posörer och groupies, då det kommer till att bära symboler. De kristna bär sina korshalsband ofta, men för dem är det ingen imagegrej åtminstone. Inte för att jag alls supportar kristendom eller annan abrahamitisk religion, tvärtom, men ni förstår nog hur jag menar. Korset är förresten inte ursprungligen en kristen symbol, men en medelhavs-symbol på en man som sträcker ut sina armar för att hedra Moder Jord. Kristendomen har stulit väldigt mycket från andra religioner och kulturer och gjort det till sina egna saker.

Nåväl. Det är inte min sak vad folk bär på för symboler. Men min åsikt är den, att om man bär en symbol, så då ska den ha ett djupare värde än att vara någon pubertal imagegrej för personen som bär på symbolen. Det ska komma från hjärtat. Det ska liksom vara PÅ RIKTIGT.

Så jag hade varken ägnat Children of Bodom eller Alexi Laiho, bortsätt från någon intervju jag ännu lästen i början av 00-talet, en enda tanke sedan typ tidigt år 2000. Det var därför nu i efterhand sedan han kastade väven började tänka på intervjuerna jag läste då i tiderna, och jag drömde faktiskt år 1999 två gånger om något som hade med COB/Alexi Laiho att göra. Hösten 1999 drömde jag att jag och Alexi Laiho och hans flickvän Kimberly var i Karis. Så började Kimberly tala med mig och Alexi stod bredvid och såg neutral ut och sade ingenting.

Så minns jag en intervju i Soundi från typ 2001 tror jag. Då kunde jag ännu spontant läsa en intervju med honom. Han berättade att de var i jenkkina med Kimberly och han hade stött på King Diamond och skaka hand med honom där i någo skede. Så körde Alexi och Kimberly på en nattlig landsväg och var med om en UFO-aktig upplevelse. Jag minns inte exakt, men det var väl något metalliskt på himlen som ska ha följt dem eller något. Kimberly blev så skraj så hon börja gråta. Jaajaa, jag vet att den folkliga reaktionen till detta påstående är typ: Höhöhö, va had dom då dragi för kama? Höhöhö!

Alexi Laiho var nog ingen average Joe- människodomare, som pekade finger och kallade folk för konstiga eller något. Den saken är då klar.

Tänk att det är så otroligt länge sedan då COB var nousussa då, och hur de gick upp i raketfart 1998/1999. Då tyckte man att det var splitternytt bänd och musik, och så är det redan över 20 år sedan!! Det är ungefär som att man skulle ha tyckt att Eppu Normaali skulle ha vart ett nytt bänd 2001 eller någo! Man kan tänka sig att det måste ha känts mäktigt att stiga sådär då man är så purung 18/20. Att få stjärnstatus. Jag har som sagt inte velat bli någon rockstjärna, men om Laiho njöt av det var det ok och man kan förstå. Han fick ju brudar. Han hörde till den sista generationen av rockstjärnor skulle jag säga. Nu är sådant utdött.

Säkert var han enligt brudarna mycket snyggare än vad jag är i deras ögon och säkert så var han en rockstjärna som mötte stor acceptans och beundran. Men jag tror ändå att han var ödmjuk av sig-och kanske inte så "normal" av sig alltid.

Nu ska det förresten bli RUNKPAUS, så jag får mera energi. Alltså runkpaus som att jag ska undvika solosex alltså.

Det var någon sång som gick såhär: Det var på tuppen vi mötte varandra. Du satt i ena hålet och jag satt i det andra! Jååå, det har ju funnits utedass där det är två hål bredvid varandra som man kan sitta och uträtta sina behov. Jag kom nu mittiallt bara att tänka på den sången.

Faan, blir det någonsin normala tider igen så far jag ut och raggar på alla snygga brudar mellan 20 och 50!! Alltså det är allvarligt hur många käringar i 40-45 årsåldern ser gamla och ruggiga ut! Dom sköter int om sitt utseende alls, har "gett upp" och sminkar sig int och blir fetare och fetare och ser helt ut som gamla oattraktiva tanter som får kukin att slakna bara man tänker på dom. Usch. Om kvinnor vill göra det, så kan hon se attraktiv ut upp till 50 till och med. Det är sådana icke-bittra käringar som inte gett upp. Delvis är ju utseende genetiskt också men ofta är det så. Är en brud ful som 17 så är det rätt säkert att hon ser ut som en grå och ful tant vid typ 35. Gener fungerar ju så också, men MYCKET är upp till ens egen attityd och påsatsningar!!

Jepulis. Nu ska ja fortsätta göra armhävningar!