1988 . Samt årskrönika för 2024

Jååå, 1988 var nog mitt livs bästa år skulle jag säga! Alltså den senare delen av 1988. Man "Vaknade till" då på nåt sätt, man var ju bara ett barn, men det kändes ändå som ett sorts för-pubertet minus pubertetsproblemen. Det var bara ren glädje av att ha blivit äldre.

I början av juli 1988 var syrran på konfirmationsläger i Rosvik, blää. Jag konfirmerade mig inte. Jag och morsan såg på sista avsnittet av V på tv då dessa tider. Morsan pratade och kommenterade hela tiden om V medan vi såg på det. Jåå, först kom det vintern under vårterminen 1988 sedan slutade det att komma och började igen men förflyttades till senare på kvällen juni 1988. Av någon anledning följde morsan också med denna serie, fast hon inte annars såg på "coola" tv-serier. V påminner faktiskt om hur tokiga folk blev cirka 2021. De som inte vaccinerade sig mot covid var typ fiender gentemot de ädla V-människorna, rent metaforiskt sätt. "Man ska vaccinera sig, då V-männena säger det. Annars är du en fiende! Jag rapporterar till första bästa V-gobbe ja siir att du e o-vaccinerad!" Typ så,. Och de som först var emot V-gobbarna kan jämföras med de ovaccinerade mot covid. The visitors are not our friends!

Så for vi till Rosvik i nåt skede för att hälsa på syrran jag morsan och farsan. Det var hett och solen sken. En brud på kanske 12 såg rakt på mig med sina blå ögon minns jag. Hon var ljus och korthårig. Jag tänkte då att vad hon glor på? Hon var en av besökarna i Rosvik, det var väl besöksdag. Jag fick en ahdistava fiilis av atmosfären i Rosvik. Morsan och farsan talade om händelserna i Åmsele då med ungdomsprästen, som typ vuxna människor brukar tala om nyheter.

Jag såg en då modern Renault på parkeringsplatsen i Rosvik. Jag tänkte då såhär: Tänka sig, då jag var liten så fanns det ännu myky tipparellun, men såhä siir en modern Renault ut! Det var ett klistermärke i bakrutan på den moderna mörkgröna renaulten av någo siluetter av en storstads höghus så stod det nåt att Renault: blaablaablaablaa. Tyå någon reklam.

Sedan skulle det sjungas nå psalmer där ute. Jag sjöng inte naturligtvis, men det kändes jättedabbot. Kristendomen var inte heller som barn min grej och har aldrig varit. Man borde hellre studera vår egen mytologi i skolorna. Jag tänkte på tuffa saker som motmedicin mot psalmsjungandet. Jag konfirmerade mig inte. Men ingen pressa mig att göra det heller. Den enda form av kristendom som har någon form av sans och vett är gnostisk kristendom. Men jag skulle inte använda mig av kristen symbolik dock. Man behöver inte vara kristen gnostiker.

Så hoppade det en groda omkring där på grusplanen. Ungdomsprästen frågade om jag kan ta den och kasta den till skogen? Jag ba skrattade då jag trodde han skämtade. Så gjorde han det själv. Det var några tonårsbrudar bredvid som såg på grodan och tyckte såhär: Huuuujj!!! Uuääk!!!

Så då syrran sku konfirmera sig så åskade det så perkele den dagen. Det börja direkt på morgonen. Man hörde bara brandbilars tjut från tidig förmiddag. Undern den tiden var det ännu starka åskväder. Åskvädrena har minskat betydligt efter detta och blivit lamare. "Post-saaben" En blå Saab-96:a kom med dagstidningarna den morgonen. Jag såg Post-Saaben första gången 1983 och kom ihåg den från då jag var liten, så att säga, då jag såg den igen då denna sommarmorgon 1988. Det var precis samma Saab. Jag börja sedan kalla den för "Post-Saaben" och fota den några gånger också.

Det var jättelöjligt att va i kyrkan. Ungdomarna var klädda i vitt och de böjde ner sig på knä framför altaret medan prästen rabblade typ: Drick vin, som medicin! Och gav vin åt dom. Så jävla löjligt. Vad i fridens dagar har det för betydelse liksom, om man inte engång själv tror på deras religion. Då kan det ha en psykologisk betydelse, men inte annat. Men visst, för de flesta ungdomar är konfirmationen ett svepskäl att få jättemycket pengar av föräldrarna och sedan supa å ha erotiska äventyr med det motsatta könet med gott samvete. Man har liksom så skrattretande ofta stött på historier om att "svennen for efter konfirmationen" med en "17-åriger brud" osv, haha! Iaf en gång, då jag hörde att en som jag visste var 15 hade haft sex med en 17-årig brud bakom Trexo (bilskolan) Karisnattn 1994. Så påstod han iaf. Och att någo billyktor had lyst på dom i nåt skede från sportplans-parkeringshållet. Han hade varit frustrerad då han inte fick på kortsun först, sade han, men det gick sedan.

Men jag ville inte göra något som jag inte själv tror på för pengar. Varför skulle jag det? Allra minst skulle jag göra något bara för att "alla andra" gör det om jag inte själv tror på ideologin. Sedan är det det att många har den sk barnatron i behåll, att de kan be en extern makt att få lycka individuellt, men det fungerar inte så. Det bara inte går så. Motgångar är prövningar, inte något som man ska försöka be iväg. Dessutom är det i en själv man ska finna den gudomliga gnistan, den finns inom en själv, för att man själv hör till nåt mycket större. Så kristendomen är ungefär som tro på en snäll julgobbe, som överöser en med presenter. Men det fungerar inte så. Man måste hitta den gudomliga gnistan inifrån en själv, som är förbundet med allt och ingenting. Dessutom är kristendom kulturimperialism och ingen religion har orsaka lika mycket lidande och lik som kristendomen, rent jordiskt sätt. Nåväl, detta är lite mer komplicerat, så jag låtar detta ämne vara nu. Det folk dock ofta missar är, att egot är illusionärt och våra kroppar kan jämföras med plastpåsar av skit och piss.

Jag ska leva asketiskt några månader efter nyår. Inte en droppe alkohol, hård träning, samt att jag ska försöka unvdika att runka under 2 månader. Det med att hålla upp med runkande är dock lättare sagt än gjort med min libido och potens..

Sedan 28 februari är fredag. På kvällen tänker jag gå från bar till bar och ta mig ett glas eller två så man får liksom lite Palmemordet i Sthlm-afton känsla, för det mordet inträffade fredagen 28.02-1986. Så man ska känna sig lite som någon småberusad typ i Stockholm februari 1986 den fredagskvällen. Det ska bli mysigt.

Dessutom är det kulturimperialism. Vi har våra egna symboler och behöver inga andra kulturers. Men nog om det. Det förvånar mig att det finns fortfarande folk som tror att julafton är Jesu födelsedag. Så är det och förblir det en hednisk solfest. Tror de kristna på allvar att det är ren slump att julen är vid vintersolståndets tid!? För att "Jesus föddes då?" Tydligen. Det är dumheter att julen har nåt att göra med kristendomen. Kyrkan bara tog julen och andra fester åt sig, för att de var så djup folkligt rotade så de var omöjliga att bli av med. Det är känd katolsk taktik. Så beror katolsk helgondyrkan,(polyteism!) processioner gällande skördebruk och plöjning etc i länder där katolsk kristendom råder också på att den katolska kyrkan bara rövade åt sig rent hedniska ceremonier. Det står ingenting om julen i bibeln, och de första kristna firade verkligen inte jul. Många kristna rörelser är dock konsekventa och firar inte jul och andra hedniska högtider. bla Jehovas vittnen firar inte jul och andra hedniska högtider. Det är iaf mycket ärligare än att med ytterst ologiska argument påstå att julen är en kristen högtid, vilket det ju inte är rent logiskt och organiskt sätt. Den är officiellt kristen fest, men PÅ RIKTIGT så är den inte det.

Så lyckades syrran klämmamitt högra pekfinger i vessadörren hemma då vi kinades med varandra augusti 1988. Det tog jätteont och pekfingret svullnade upp. Men inte var det annat med det en att vi for nästa dag till hälsocentralen och jag var var med handen och fingret i bandage typ en vecka eller så. Vilken tur att jag är vänsterhänt!

Jåå, så var vi i Danmark juli 1988. Jag såg några från Finland på McDonalds i Köpenhamn. Och jag åt Kirsebär och Röde pölser där. Och vi var i Tivoli. Så då vi sku fara hem igen så var vi i flygplatsen i Köpenhamn i Tax Free-shoppen. Det var en blond flicka i min egen ålder kanske där med sina föräldrar. Hon hade långt ljust hår, såg liksom sliten ut på nåt sätt och tuggade på sitt hår liksom. Det såg konstigt ut, så jag börja se på henne. Hon märkte det direkt och börja glo överdrivet på mig. Typ att va glor du på?!

Hon såg ännu engång. Så såg det ut som om hennes farsa köpte en flaska likör åt henne,lol. Hon kramade om likörflaskan då hon fick den.

Så var jag i Pojo sommaren 1988 i kyrkbyn, jag var i Ankkuri och spelade flipper. Det var en krog som fanns då. Så kom det två typer i 15-årsåldern kanske förbi Ankkuri då jag var utanför. Den ena frågade den andre: Hei, mennäänks Ankkuriin? så sade den andre: EEEEI!! Irriterat. så sade han som hade frågat: No ei mennä, ei mennä Ankkuriin.

Så kom det en dansk serie om en kasa med ungdomar som själv klurade ut ett rån i en postbank då dessa tidern 1988 Gullregn hette den eller nåt sånt. Ganska naiva barnserier fanns det. Som att barn på riktit skulle kunna klura själva upp ett bankrån, lol. Och barn kan sedan TRO att de kan vara klokare än vuxna tack vare dylika serier, hahahaha! Så kom det nån komisk crazy norsk serie också om en familj. Där rånades även en bank, så försvann dom som rånade med familjens Volvo Duett som dom lånade och satte tillbaka till parkeringsplatsen sedan, så familjen blev de misstänkta. Det hände allt möjligt annat crazy i den serien. Som då ena sonen köpte Fantomen-tidningen istället för spaghetti, som han sku köpa så sa morsan att om du köpte Fantomen ti lunch, så ska vi ha Fantomen till lunch! Och satte tidningen i en kastrull med vatten och satte den att koka.

Jag kom nu mittiallt bara att tänka på sommaren 1987 då jag var i Hangö med farsan och blev sudiger på Hubba-Bubba tuggis. Det var en kiosk där i nåt ställe, som hade en stor Hubba-Bubba reklam på väggen. Jag for dit och försökte köpa Hubba-bubba, men det var en fet gammal kärring till kioskförsäljare som sade bara tylysti "Vi har int de!" åt mig. Alltså, om man nu har en stor Hubba-bubba reklam på väggen till kiosken så borde man väl nu sälja Hubba-Bubba i ifrågavarande kiosk!

Jag började drömma 2 drömmar som handlade om sommaren 1988 sedan. En dröm var att jag var i Köpenhamn och det kom en monkey körande. Den andra drömmen var att det var en Kleinbus ute på vår gård med någo morsans bekanta och det var foton från den gången i drömmen. Ganska sådär hippie-shake christiania-meininki va.

Jag blev på sensommaren/förhösten 1988 kompis med en såndän Jan, som sedan flyttade till Åland. Vi började busa så perkele med Jan och en annan kompis. Johtaja, gårdskarn i finskspråkiga högis och lågis tappade bla nerverna på oss och jagade oss fullt några gånger, men det har jag skrivit om för flera år sedan redan.

Jans syrra had en kanin som de hade i en bur ute på gården. Hon var jätterädd om den. Då jag och Jan såg på den en mulen lördag tidig höst 1988 och Jan potade på den något lite. Så hörde man bara inifrån: MAMMA; DOM PÅTAR PÅ MIN PUPPE!!!IIIIIIIHHHHHH!!!!! Hörde man ba ett frustrerat kärringskrik. Man hörde det hur bra som helst ända ut till gården. Denna Jan härmade i sitt rum engång att han satt på en vessabytta å sket då han satt på en stol, sådär spontant, så flög han medvetet ner på golvet och ropa mamma, vessabyttan välte! Ja fick all skit på mig!! Å ja flinade så magan tänkte spricka.

Jåå, så såg vi på Jymykuplan seikkailut på video dessa tider, som handlar om en levande folkkare. Inte som KITT som bara var en dator. Denna folkkare var levande på riktigt. Så såg vi på Supermonster, en japansk sci-fi film.

Jåå,höstterminen 1988 var en jättebra period. Man började känna sig vuxnare och vi hade en vikarie i lågis då vår klassföreståndare Kerstin var sjukledig några månader. Vi bråkade så perkele och lekte tuffa högispojkar under den perioden. Vikarien hade typ ingen kontroll och det var jättekul. Och ända til sommaren 1989 åtminstone så var vi nu Kila-sissina själva. För vi smög om kvällarna omkring i andras gårdar och så och det var jätte-spännande. Som då den skäggiga gobben jagade oss tex. som blev jättearg då vi var på hans gård och trodde att vi sku ta hans frisbee, så bara låtsades vi att vi sku ta den. Eller ena kompisen bara låtsades att han sku ta den, inte var det vår mening. Inte stal vi något ändå, men det var kul att gå på folks gårdar och knacka i fönster etc. Som jag knackade på ett källarfönster en vardagskväll till ett egnahemshus, där någon mommo stod i källaren och satt upp byke på tork. Jag knackade och ropade så högt jag kunde: HEI, KELLARIMUMMO! Hon vände sig om och såg jätteförvånad ut, och hennes glasögonlinser bara reflekteraade ljuset från taklampan. Så sprang vi fnittrandes iväg. Sådant gjorde vi mest. Det med kellarimummo hände mars 1989.

Ok, vi höll på lite överdrivet med potokällartanten dock. Men det tog slut då hon ringde till en kompis morsa. Inte gjorde vi nåt annat än att ringa på hennes dörrklocka och engång så kasta ja en rå potatis på hennes backa, då jag tyckte det passa bra då det ju var potokällartanten.

Jag har berättat det förut men jag berättar det igen. En kompis drömde att ja å en käring stod nakiga uppe på taket till huset på motsatta sidan av potokällartantens hus. Så öppnade potokällartanten fönstret och frågade oss: Tahottekste kortsun?

Jag drömde engång själv en dröm om potokällartanten. Att jag hade brytit in mig i hennes potokällare, som var en vanlig källare i hennes hus. Så kommer hon mittiallt in och ser mig och säger förvånat och argt: Mitämitämitämitä sä täällä teet?! å ja va nologer som fan i drömmen och rädd över att ha blitt tagen på bar gärning.

Jag har ända in till vuxenheten drömt om att det är kväll och det är 88-89 och vi i skydd av kvällens mörker gör räder in på folks gårdar och det är jättespännande. Det är nåt mysigt med spänningen, mörkret, helt enkelt liksom som typ vi var, metaforiskt snackat någon form av gerilla och den mörka kvällens "Varulvs-partisaner" smygande obemärkt omkring i andras gårdar. Eller så romantiserar jag barndomens äventyr. Men mysigt var det i vilka fall som helst. Både mysigt och spännande. Barn kan ha mycket kul, nåt som som vuxna inte alltid förstår levande i sin gråa praktiska vardag. Förresten var vi inte så osynliga som vi trodde. Engång uppe i kiosken då ja köpte karkki just våren 1989 så var det en gammal gobbe som glodde som fan på mig uppe i kiosken. Han var där och lotta eller något. Så sa han mittiallt: Sä oot kuulema soittanu naapurin ovikelloa ihan turhaan! DÅ visste jag inte alls vad ja skulle säga, det var nolot-Klart som fan att alla visste vems ongi ja va. Men sånt tänker man inte på i den åldern.

Haha, sommaren 1987 då vi var i Stockholm med familjen så kom det en gammal "tagar-karl" och talade med mig och sade att jag är Petter i Tant brun, tant blå och tant gredelin. Han var glad och munter nog. Pärona ba sa åt mig att han var så full så han trodde jag var Petter i Tant brun tant blå och tant gredelin. Det fanns då iaf många gemytliga "luffar-pulin" i Stockholm. Liksom "folkhems-alkisar". Vi var okcså i Kaknästornet sommaren 1987. Det var väldigt roligt och spännande, och öronen gick riktigt i lås då vi for dit upp med hissen.

Nåja, årskrönika angående åt 2024. JAg måste säga att en metafor faller mycket bra in åtminstone efter 2;ndra juni 2024 för mig. Och det är metaforen med Alfons Åberg och hans farsa. För i en av böckerna om Alfons Åberg, som visst hette Raska på, Alfons Åberg Så håller Alfons Åberg på och gör allt annat än morgonsysslorna en morgon och flummar på med ett barnsligt smajl på sig med allt annat, så han riskerar att komma för sent till dagis och hans farsa riskerar att komma försent till jobbet.

Alfons farsa säger typ Alfons, KOM nu! Så säger Alfons: Ja pappa, ja ska bara... och sådär fortgår det. Och Alfons håller på och flummar med allsköns "joutavaa" med ett dumt flin på sig, medan Alfons farsa är rationell. Läser tidningen, dricker sitt kaffe. Borstar tänderna. Rakar sig. Ja, sköter logiskt och rationellt alla morgonsysslor, medan Alfons flummar på irrationellt och ologiskt. Ungefär att Alfons farsa är en lykta av ordning och logisk i en ljusröd flumdimma av osaliga andar (Alfons)

Det jag menar är alltså som om att jag är Alfons farsa, som faktiskt gör något och försöker få något till stånd och ödet är Alfons Åberg som bara flummar på helt osammanhängande. Som ett exempel bara.. jag var i Tinder (tar paus från Tinder nu till vårdagsjämningen 2025) Och vad fick jag för matcher därifrån nu under senare tider? Jo, jag hade ett 80-kilometers spann. Att ville träffa nån från det spannet, helst inte längre bort av praktiska skäl. Och som kar, så hamnar man ju att rutinmäsigt svischa allt till höger utan ens att se på brudarna och profilerna, medan man gör nåt annat tillika och bara hoppas. Man har inte råd att va så nirsog som kar, då dejtingsajter är kvinnors marknad. Helt ok med det, det bara är så. Men nu kommer det ologiska och irrationella...

Jag började få träffar från fula träskmonster enbart, som inte ens bemödar sig att göra sig lite vackrare för Tinder heller.. Samt från Kenya och Thailand.. Jag, som alltid bara föredragit vita brudar. Nice, yeah, that's really nice liksom.. En typ ukrainsk brud går hur bra som helst. Mera ukrainska brudar hit ba! Men jag föredrar personligen bara vita brudar. Så är det bara. Love is love och om man bara föredar det, så är det helt okej. Man kan inte rå över vad man har för preferenser och jag behöver inte be om ursäkt för mina preferenser. Det har ingenting att göra med nå rasism etc. Man kan inte rå över vad man tycker ba. Får någon fördomar angående mina preferenser, så är det deras egen skam.

Det var ett exempel på att jag var "Alfons Åbergs farsa" som logiskt och rationellt sökte en passande brud, och ödet var "Alfons Åberg" som kom med helt konstiga och irrationella matcher för mig personligen. Ungefär som att någon represetant för ödets makter sku ha fnittrat skadeglatt som en tonårsflicka hihihihiii, hihihihiii, HIHIHIHIIIH!! Och gnuggat ihop händerna och fnittrat lömskt.

Nåväl. Januari började ganska tråkigt. Jag var i hesa å köpa skivor ensam en lördag. Det var ganska kul dock. Det var som ett 30-årsjubileum sedan jag var i hesa och köpa skivor januari 1994, 15.1.1994 och köpte Abruptums första som det stod på fodralet var "Dedicated to the forthcoming Dark Age" samt Immortals första och bästa skiva Diabolical Fullmoon Mysticism Samt en Nuclear Assault EP "Fight to be Free" och annat smått och gott. Bla en Black metal samlings LP där jag hörde Master's Hammer första gången och ett jättebra svenskt band vid namn "The Black" där Jon Nödtveidt hade några finger med i spelet.

Sedan var jag i Ekepop en vecka senare och köpte lite något.

Så kom februari. Det var ganska långtråkigt. Jag var nykter både januari och februari. Det var jobb och långtråkighet. Varken mer eller mindre.

Så kom mars. Jag var i Chappe i Ekenäs och såg på en utställning om de tre nornorna. Helt ok. Det var en snygg blond brud där bakom kassan som jag lite flirtade med. Samma kväll ringde det en brud jag hade haft att göra med och frågade om vi kunde träffa igen i nåt skede?

Det kunde vi. Hon var två veckoslut i mars hos mig och vi såg på några tråkiga Hollywood-komedier hon hade med sig. Vi lagade innan det mat i min kämppä. Det var rikgit mysigt. Vi kysstes och hånglade innan hon for tillbaka hem båda gångerna.

April kom och gick. Jag var i hesa och köpte Hawkwinds nyaste LP i början av april.

Under maj var jag hos dendä brudn ja pääsin tyrkylle. Vi laga mat å knasa sedan. Det var ju riktigt positivt. 2 gånger. Man såg att hon hade sminkat sig extra fint och hade strings på sig och var väldigt förförande och hon var rätt vild i sängen. Så hon had himo på mig märkte man helt klart. Detta skrev hon på Wazzup åt mig bla sedan efter ena gången:

"Olet todella söpö, ja saat minulta pasmat ihan sekaisin. :D Sinun kanssa oli ihanaa viettää aikaa (hjärta) Hyvää yötä!" Det har jag ännu i min Wazzup.

fina norrsken var det också i maj!

Sedan var jag hos henne ännu kvällen den första juni, då hon hade flyttat till en annan ort igen. Vi laga mat, såg på film och knasa även då och allt var som vanligt liksom. hon fundera på midsommarn, om hon har barnen då eller inte (hon hade 5 barn med två olika karar och var frånskild) Sedan fick jag en stark intuitiv känsla att det var slut, då jag lördagen 8.6 satt hemma och lyssnade på Uncle Acid and the Deadbeats nyaste skiva, att det var slut. Jag försökte ännu på Wazzup efter det nästa vecka. Hon var vänlig men undvikande. Så tänkte jag att ingen idë då mera liksom, för min magkänsla gav mig rätt. Hon har inte alls hört av sig igen.

Det var väntat. Hon verkade minst sagt ombytlig av sig. Frånskild, 5 ongar me två olika karar. Så bytte hon både bil och flyttade till annan ort på knappt 3 månader. Och har sett henne på FB senare (vi var aldrig och är inte fb-kaverin) att hon ser helt annorlunda ut nu än hon gjorde då. Mörkt färgat hår med helt annan frisyr och glasare, så man inte ens känner igen henne som den personen jag hade en juttu med! Och nej, jag har inte stalkat henne. Hon har dykt upp som vänförslag.

Jag tror inte alls att det var fråga om ett "kvävande av Pragvåren 1968 juttu" eller Jaruzelski Polen 1981 och förbud av Solidaritet-fackförbundet, metaforiskt talat,då hon inte var från Karis och kände inte en kotte av någon skulle kunna ha känt mig. Jag tror att hon i sin ombytlighet bara träffade en annan kar i den nya orten hon hade flyttat till. Nåja, det var ju ett roligt äventyr. Inte passade vi tillsammans då hon är en npc och jag var lite förvånad över att hon blev så kåt på mig. Men det blev klart och tydligt att det bara var fråga om sex.

Det är helt ok. Helt annat var det med en annan brud jag igen tog kontakt med kort efter jag fick min intuitiva magkänsla. Men visst, sådär annars var hon en Pragvår i mitt annars så gråa och långtråkiga 2024. Som en Pragvår i Tjeckoslovakien mellan en lång period av gråblek "vanlig" kommunism. Så man får vara tacksam ändå. Inte kände jag nån själagemenskap med henne, men sexet var bra och hon var wild girl i sängen. Men nej, någon invasion av Warszchavapakten var det knappast fråga om. Knappast heller någon Jaruzelski och undantagstillståndet i Polen-juttu. För den som vill ha en något djupare bild av dessa metaforer, hänvisar jag till mitt inlägg här nedan jag publicerade för en tid sedan.

Den andra brudn var en mera "metal-brud" men som är väldigt ytlig och inte är på riktigt. Det är bara "fiilistelyä" hennes muka djupare tankar. Man märkte det på henne. Hej, kom igen, vem har nu på sig tajta byxor med pentagram-symboler på dessa byxor. Hahahahaha! Och hon är i min ålder också liksom, och lite äldre. Kom igen för fan. Man ska inte flirta med symboler om det inte ligger nåt djupare bakom det. Då blir det bara barnsligt och löjligt. Har man någo symboler på sig så ska det vara på riktigt. Inte ego-boostande eller "fiilistelyä" eller jee jee, rokenroll.

Jag var på utfärd med henne några gånger i somras och hon lånade en bok av mig, vilket jag knappast någonsin får tillbaka, så jag köpte en till likadan från Adlibris så har man den saken undan. Men det är tjuveri att låna en bok och sedan aldrig svara på några meddelanden eller något. Jag frågade om vi kunde träffas igen, frågade om hon kommer med till hesa och handlar. Inge svar. Jag försöker inte igen. Om hon vill ta kontakt med mig, så får HON göra det. Men tiden är begränsad, för jag tänker ta bort henne både från Wassup och FB så småningom. Orka med ghostande brudar. Hon var likadan redan 2023. Ghostade. Som en kompis sade att det är ingen ide att bli tillsammans med en sån krångelbytta, för han hade erfarenhet att det blir verkligt krånligt med en relation med en brud som redan nu flummar och ologiskt och irrationellt ghostar som en osalig ande.

Vi har ganska gemensam musiksmak och kommer ihåg likadana juttun från ungdomen då vi är i samma ålder (hon 3 månader äldre) men slipp då, ghostare. Nåväl, hon kan få boken för att det gick hennes bensin till ena bilresan, men vafan, både ghostar och håller min bok. Jag är värd lite bättre kvinnor än så dock. Detta var ett annat exempel på jag som Alfons farsa, som beter sig logiskt och rationellt, medan Alfons ödet flunmar på irrationellt med ett barsligt smajl på fejset.

Varför fan skulle jag hålla på och ta kontakt medan bruden bara säkert skulle börja skratta åt att jag är desperat och börja känna sig som en drottning på en hög tron? Nej tack, jag tänker inte fjäska och larva mig mera. Och så har hon vart gift och sade att vi borde fa ti Rosala Vikingacenter, för hon vill sii det igen, då hon gifte sig med sin förra kar där. Vem bryr sig. sku int förvåna mig om hon gifte sig kristet där också, lol. Hur folk gifter sig i allmänt angår inte mig, men då hon gav ett annat intryck så ska man vara konsekvent. Det är liksom det jag menar. Hon hade någon besynnerlig fetisch för kyrkor, tyckte de var vackra och fotade dem. Så man märkte att allt bara var yta och inte på riktigt. Bara fiilistelyä och inte på riktigt. Jag är inte så patetisk så jag sku bli förargad om hon inte tycker jag är tillräckligt handsome eller karismatisk. Det är inte det det är fråga om. Men ologiskt beteende som ghostning och evighetslån av bok har jag faktiskt svårt att förstå mig på.

Det känns ärligt talat som om att ödets makter först gick till storanfall mot att jag hade en brud. Och hevarbrudn var deras avledningsmanöver så att jag skulle rikta min energi och resurser mot henne hela resten av sommaren. Metaforiskt talat som "Det röda storanfallet" som var någon svensk roman och pärmen var enorma mängder av sovjetiska soldater, pansarvagnar och flygplan som rusade till anfall i bred front. Ungefär som att ödets makter gjorde ett liknande storanfall mot att jag hade en brud. Och hevarbrudn var som sagt deras avledningsmanöver. Listigt drag liksom. Jag får öka min partisan och agent-verksamhet 2025 så man kan på förhand bli mera medveten om dylika ödets planer för avledningsmanövrar..samt stärka och föbereda alla fronter för eventuella storanfall. Samt laskuvarjojääkärin för överraskande erövringar av strategiska punkter. Detta är krig mot ödets makter, och hugg och djupare relationer är erövringar. Hmmm, man borde egentligen skaffa en vätebomb...åtminstone taktiska kärnstridsspetsar. Då skulle det bli annat ljud i skällan för ödets makter! Man sku slå tillbaka deras patetiska motanfall med taktiska kärnstridsspetsar(kanske neutronbomber också?) och nuka deras högkvarter! Den dagen jag gifter mig (Inte i kyrkan) så är det sannerligen en kärnvapen-attack mot ödets makters högkvarter, metaforiskt talat.

Nu just är det fråga om sissiverksamhet igen. (partisanverksamhet) Men jag strävar till att resa mig igen, självklart. Kampen fortgår, fast det för tillfället är fråga om sissin i skogen enbart, så att säga. Men kampen fortgår. Vem vet, kanske gör jag en framgångsrik guerilla-attack och mittiallt frågar någon kassörska på kaffe tex? och hon säger ja? Det skulle vara en rak höger mot ödets makters fejs! Och man kan segra med guerillakrig. Tänk bara på Fidel Castro, som först förde guerillakrig, sedan blev ledare för Kuba och även skrämde USA då med Kubakrisen etc. (läste efteråt att Fidel blev rasande på sovjets ledare Chrustjov då han drog tillbaka atombomberna från Kuba och kallade honom för bög och att man borde sparka honom mellan benen, lol.)

Hehe jag kan förstå att det verkar paradoxalt att jag först säger att egot är illsuionärt, och sedan själv tänker mig ett sådant ego-centriskt scenario att ödets makter går till storanfall mot mig och har avldeningstaktik gentemot mig. Men jag skriver bara ner mina känslor helt ärligt. Och jag använder mig av metaforspråk, som den som har iq över 80 bra förstår. Jag har inte talat alltså om dylika metaforer med brud, haha, det skulle vara verkligen otaktiskt. Jag håller det för mig själv. Många brudar skulle få fördomar av det har jag på känn. Som brudn som ghosta mig sa ett tag: Mä vihaan sotia! I nåt sammanhang jag inte kan minnas. Rätt som det är sku hon tänka känslomässigt och inte logiskt och associera mig med nåt som hon hatar. Men som sagt, så dum är jag inte att jag sku prata om mina personliga metaforer med brudar.

Sedan hände det ingenting speciellt. Jag är lycklig och nöjd över att det är mörkt och kallt nu. Det mörka och kalla dräpte det ljusa och varma. Ty om sommaren inte kunde erbjuda något bättre än så, att allt failade efter 2;ndra juni, så kunde sommarn lika bra stritta åt fittan! Jag ser även det som en sorts delseger. Ett nytt försök nästa vår med början från vårdagsjämningen. Det bär eller brister, men kampen fortsätter.

Det om det. Har druckit 5 öleliöleliölens öl ikväll. På nyårsafton ska det bli SKUMPPA. Sedan blir det asketisk livföring några månader igen. Likt en buddhistmunk eller samuraj eller något. Gott nytt år på förhand! Runk int omkull er bara it!