Gobben från Ingå utanför Karis järnvägsstation 15.6 .1991

Jag minns denna dag ganska bra. En kaveri fyllde år då. Vi var först hos kaverin och sedan for vi i nåt skede ut och gå jag, kaverin som fyllde år och några andra kaverin. Vi for utanför Järnvägsstations-huset av någon anledning (för vi sku sedan fara via "Sisuskogen" till mitt i Kila) Vi stod där, så kom det en ganska kortväxt, kanske 170, men rätt så bredaxlad gobbe i 45-50årsåldern ut från järnvägsrestaurangen .Han hade nästan svart hår och hade en "tuulipuku-aktig" blåvit tygjacka på sig, som han typ köpt i Halpa-Halli.

Kaverin började tala med honom och småfittas med honom rentav. Gobben verkade lite full och bara skratta. Han väntade på lokaltåget till Ingå och sade det. Kaverin sade ung.: Jo, du kommer ti Karis och dricka kalja, så att int hela Ingå sir att du e på kalja hela tiden! Så skrattade gobben: Huuööhöhöhöhö!! Nejnej hördu. Hööhöhöhöhöhöh!!!

Så rev kaverin ett mjukt paket röd Marlboro som han had löst och synligt i sin rockficka, från honom. Marlboro-paketet hamnade på backan och det flög ut en fyra-fem tobakar från paketet, som rullade längs asfalten. Gobben skrattade ännu och sade: Hööhööhöhöh, ja vet vems pojki du e! Ja vet nog.. ge hit dendär asken nu. Så samlade kaverin tobakana från backan, satt dom i asken och gav den åt gobben.

Vi hittade en liten stund senare efter att gobbens tåg farit en tobak från paketet som kaverin int märkte då han samlade de tobakana som hade fallit på backan från gobbens paket. Ena kaverin tog den och bröt den mitt itu.

Sedan kom det något järm i skolan då åttan började åt en kaveri att han hade varit med mig och fittats med ifrågavarande gobben, och att han var känd för att kuna bli riktigt tokig i slagsmål, och att han kommer nog hem till ditt och hackar dig för det! Det var konstigt, då denna kaveri int ens hade hört av mig om att vi pratade med gobben utanför aseman i somras. Än mindre var han med då. Gobben måste ha vetat vem jag var och berättat det, och så antog dom att även kaverin var med, mene ja tiedä. =/

På tal om Sisuskogen (skogen vid sidan om stationshuset, som är kind of en genväg till Kila) så minns jag engång våren -91 då vi had jumppa. Vi for hela jumppagruppen till Bäljars, för vi sku fara ti en punttis som då fanns där. Jag ginade via sisuskogen med några Pojobor från sama jumppagrupp som mig. Pojoborna var typ rädda att vi sku gå vilse då jag "lurade" dem med på genvägen. Gick bakom mig och frågade hela tiden oroligt: Alltså vart e vi nu på väg?? vart leder denhär stigen? Vart e vi nu påväg?? :D

Roligt då det dyker upp klara spontana minnen! Hoppas man int mister den talangen i första taget.