Wolves, Honey, Wolves

A peaceful walk in October's rain
has come again
A drop of blood to call the hunters
you are the pray

Do you remember the nights we
walked these lovely fields?
Where the dead roses grow
and it rains blood down here
On this valley of mysterious
red waterfalls
The only thing to hear is the
wolves cry that shatter the still

Every night, every day
Every fullmoon we came down here
Every night, every day
Every fullmoon we lived your dream

A peaceful walk in October's rain has
come to it's end
No more nightly hunts, no winds will blow
No wolves eyes glow

-Legenda/ett "gloomy" death/doom-metalband från 90-talet som jag lyssnade på under oktober-november tider-97 väldigt ofta. Kind of vacker lyrik. Det har regnat så mycket nu så man tror snart det redan är oktober, eller att vi gått tibaka till sommarn 1998 =D

Ska skriva mera nåt tag, in the meanwhile, kolla in detta clip ur en Kaurismäki-film. Denna snutt borde man visa vid någon raggningskurs för ungkarlar, eller "Bli en Alfa"-kurs, som ett praktexempel på hur man INTE ska bete sig med kvinnor man är intresserade av! Kolla in hur han sätter sitt intresse-objekt upp på en piedestal. Man börjar nästan må illa. Många "snälla" män är passivt aggressiva av sig, eller annars bara weirdon på ett negativt sätt, men denna man lärde sig som tur är i slutet av filmen att vara lite mera Karl.

Nu ska ja hämta pizza

http://www.youtube.com/watch?v=2kEvdTpQZog