Halli-Disco. 1993.

Halli-Disco var discot i bollhallen som jag första gången hörde om våren-90 att det fanns. Där de "stora" var. Det var menat åt alla mellan 13-24 tror jag det var. Givetvis var där ingen alkoholförsäljning. Dock söp ungarna friskt alltid utanför plejset. Eller mot bangården och skogen samt i stan. Vi var andra gången jag var på hallidisco med kaverina vid skogsdungen ovanför Knäppen. Någon Hangöbo tänkte börja mucka. Det var fullt med ungdomar uppe där och inmundiga tobak och alkohol. So much för hälsopropagandan i högis liksom.

Hösten-90 började somliga i min årskurs fara till Hallidisco, som var varannan lördagskväll. Men det var ett fåtal. Jag var i Hallidisco endast två gånger då det pågick, och det var 2 gånger år 1993, 28.8 samt 11.9-1993. Båda gångerna bottnade jag med kossu blandat med sprite. Kossun had en kaveri stjälit från sin mommos gobbe. Alltså styvmofa. Han hade ett helt spritförråd bakom en skjutspegel, så det märktes inte att enstaka flaskor försvann då och då...

Konstigt nog blev jag inte så jättefull av det, Det var inte tal heller om nåt veckosluts-supas då, utan liksom nu och då. Första gången var sådär. Jag var trygg iaf på det sättet att familjen var bortrest så jag kunde gå hem utan att någon märkte nåt första gången.. andra gången var det lite "hmmmm... du har druckit... hmmmm BIG hmmmmm....." Fast int var jag så full då jag kom hem, men det märktes tydligen =)

Andra gången så bottnade jag och några kompisar bakom Bio Pallas. Jag tänkte hamna i strid med en som gick på nian. Han sade att vittu du får på käften snart! Eller någo. Jag var arg som en uppretad geting och svarade tillbaka att kom på då! int e ja rädder för dig ja int!! Haha. Vet inte varför vi blev så arga på varandra. Vi har alltid kommit bra överens efter det. Han var rätt så stor, så kanske man skulle ha fått på tälli i värsta fall. Fast jag nog skulle ha slagit tillbaka. Hehehe...ljuva ungdomsminnen.

Andra gången efter hallidisco var slut så var jag med några bekanta och gick. Den ena bekanta rökte en brun Barclay (Det som nu är Kent, så vitt jag förstått) Så blev han nojig, då han trodde att han såg sina föräldrars bil och kastade tobaken på backan. Sedan gick jag hem och såg på Pet Cemetary och drack lite Pepsi. Föräldrarna var vakna och liksom: HMMMMMMMM!!!!! man borde int alls dricka i den åldern, typ.

Sedan lyssnade jag på Darkthrone's första skiva Soulside Journey. För det var nice kontrast till skitmusan i hallidisco. PSYKEDELISK Deathmetal var den första Darkthrone skivan. "Unreal, psychedelic journey. Ride the Darkside, search the soulside.."

Liksom fundera nu IT's MY LIFE! samt WHAT IS LOVE, BABY DON'T HURT ME, DON't HURT ME NO MORE. Då var det pain in the ass att höra låtar som den.. Nu är dom nostalgiska :P 1993 bigtime liksom. Då var man sweet 16. Det har ändrats lite sen dess. Fast man ju nästan är ett barn som 16, men då var det frustrerande tonår, och ingen fucking barndom. men det är bara nice, helt ärligt, att va tonåring. Det är en skärseld inför vuxenlivet. Gör en bara mer härdad om man tar det på rätt sätt. Precis som mässling borde vara barndomens skärseld, om folk skulle fatta hur naturlig och nödvändig mässlingen är, instead för att vaccinera bort den.

Studier har visat att mässlingen är bra för kropp och själ, om man behandlar den på rätt sätt, men ork int bli någon Steineskole-Jesus här nu och predika om det desto mer, hehehe. Denna diskussion brukar väcka mycket starka känslor, men jag tycker mig ha märkt att de som förespråkar vaccinering av barnsjukdomar brukar bli mycket upprörda om någon vågar tänka annorlunda. Inte tvärtom. I regel alltså. Kommer med alla världens invektiv och så. Well, på 40-talet skrattade läkarna så de typ rullade på golvet av skratt då det fanns de som varnade om tobakens faror, så.. Jag personligen varnade folk för svininfluensa-vaccinet innan man visste att det kunde orsaka narkolepsi, och läkarna sa att det var typ lika bra som gröt...

Skärseld? Sådana termer jag använder. Och så är jag inte ens KATOLIK. Inte kristen överhuvudtaget. Agnostiker är jag om man ska definiera mig. hehe. hangthepopehangthepopehangthepopehangthepope, hang him with a fucking rope! För att citera Nuclear Assault.

Men hallidisco ja. Int fan var det nå att hänga i julgran precis. Det hårdaste som spelades där var Flight of Icarus av Maiden.

Det var skit att man inte hade åldern inne hösten 1989 då Nuclear Assault spelade i Lepakko. (int för att jag kände till Nuclear Assault då. 1990 hörde jag om det och 1992 köpte jag min första "Nuke" skiva och blev fast direkt) Det var en legendarisk keikka. Moshpiten brakade och folk hamnade under den, och Nuclear Assault vägrade att spela en enda låt innan tilanne oli hallinassa. Nåväl, det ordnade sig och de som hamnade under extra lavan som var menad som moshpit klarade sig med småskråmor.

Jag drömde sommarn -98 om att jag var på ifrågavarande keikka. Sedan for jag upp på taket i Lepakko och strövade (sic!) Höstlöven bara virvlade i vinden längs med taket.

Lepakko e historia. Bara fula fyrkanter där nowadays. Fick åtminstone 20 bra år då de va keikkautrymme.

På tal om gamla minnen så köpte jag en skiva av Whitesnake sommaren-90 från Jerry's musik. Det var deras Lovehunter-skiva. Var och en kan googla fodralet om den så önskar. Aika kesyä skulle jag säga om detta fodral. Anyway, jag lånade den sedan åt en kompis som gick på sexan hösten-90. Sedan då jag fick den tillbaka så sade han med sin gälla och pipiga röst typ att Morsan fick hepulit då hon såg skivfodralet sedan frågade han mig att "varför har du rikit sådana skivor?!" insinuera typ på att det inte var bra eller någo. Jag sade att du ville ju själv låna den ju! Men int gick det hem. Lite bart skinn har väl ingen DÖTT av precis. höh.

David Coverdale är ju ALPHA.

Sedan insinuerades det på att jag var satansdyrkare från 1993-1996 bara för att jag var klädd i svart och lyssnade på Blackmetal. Fuck that. NO GODS, NO MASTERS har alltid varit min synpunkt på det. Fast man njöt ju lite av uppmärksamheten och att man kallades för Lucifer***** då. haha. Men det är otroligt vad folk kunde tro om en. Eller så int. Ungdomar är melodramatiska och ser det de VILL se. Nu är jag ännu också klädd i svart quite often. Inge fel i det.

Men jag såg väl ut som STEREOTYPEN då. Blek och anorektiskt smal och klädd i svart&långt hår. Nowadays skulle man bara se en sådan som en random EMO.

Jag såg på tredje avsnitt av en gammal serie vid namn Ruusun Aika som jag har på Dvd. Såg denna serie 92-93. Verkligen nostalgiskt! Tror jag ger denna lilla snutt till bloggläsarnas nöje. Illi, grabben i huset, trodde att han skulle få en träff med sin styvsyrras vackra kompis, men ett litet missförstånd hade skett... Ja minns detta avsnitt, det kom november -92. Det är kind of warmhearted på nåt sätt. Realistiskt scenario och realistiska reaktioner. Illi har på sig just "En såndän grön tygjacka som thrashdiggare brukade ha i början av 90-talet och som punksinnade har nuförtidn" Alltså typ maihinnousutakki. Illi var juh huvudpersonen i SUSIKOIRA ROI med. En serie som fick mig att tycka om hundar.

MOre BEER. NOW! Beware. BEERZERK.. ThrashingfuckingbeerholocaaaaAAAAAAusst


http://www.youtube.com/watch?v=P7GaUeEBlmg