fredag 5 april 2013

Flashback till Hösten 1993.

Alltså min bil e i verkstan på reparation, så jag går istället nu. Riktigt skönt att gå! Känns friskare och sundare än att köra bil, fast det ser bättre ut att köra bil-dessutom tycker flickor att bilar är sexigt och associerar det till KAR. Många lite yngre  brudar iaf. Det har jag märkt.

Jag var på en promenad i samband med att jag gick till butiken och köpa lite kvällsmål&morgonmål att laga nästa morgon. Då jag tog ett varv förbi bilskolan så fick jag en stark höst-93 fiilis. Liksom HALLIDISCO. Det var samma sorts skymning som det var under augusti-september 1993 då man hängde utanför bollhallen, och områdena då. Det var en massa andra ungdomar som hängde på likadant sätt. Det var förväntningar i luften och tonårsförtjusningar-samt tonårsangst. Man trodde sig vara mycket vuxnare än man var. Man hade sex på hjärnan på ett "alkeellisesti" sätt. Man hade även romantik på hjärnan-flickor var några väldigt spännande varelser. Det var spännande att bara tala med en flicka.

Hehe, alla har väl varit 16 som överlevt ungdomen :-D Men jag skulle ibland vilja ha tillbaka perioden 16-19.  Det hade sin charm att vara purung och fumlig och osäker. Men att vara likadan som då i denna åldern? Nej tack! :D Men att trycka på en resume knapp, och nu och då uppleva denna period så varför inte. Eller laga sig yngre i en maskin och sedan i en tidsmaskin resa tillbaka till dessa tider. Eeehheheeehh.. :P

De flesta tycker bara att huuuuu nej! Då de tänker på den perioden, men varför? Det finns en hel skattkammare med minnen, bara man vill gräva. Och fullkomligt medveten är jag att det inte går att ändra det förflutna, och man ska leva i nuet med sikte på framtiden. Självklart. Men jag har ett nostalgiskt sinne. Och på många sätt var man ju ändå en helt annan människa då än nu. Man kan inte klandra sig själv över vad denna andra människa har gjort eller tänkt. Det är inte meningen att detta ska låt schizot, haha. Men ni fattar vad jag menar. Man är självsagt samma människa, men har ändrat sig så mycket som om det vore en annan människa.

Det om det. Jag var även idag då jag kom hem från jobbet, och köpte lite schampoo och balsam och en tredje flaska nåt medel för hår. Det blev 85€ att kosta :P Men vad gör man inte som singel. för att se bra ut för det motsatta könet. Dessutom ska jag snart dejta en 40-taggare, så man måste väl satsa på sitt utseende för henne. Dessutom fick jag en kick av att köpa det, för så skulle ingen nörd som är impopulär hos brudar någonsin göra. Ödsla en sådan summa för hårmedel enbart :D Dessutom är det roligt att visa åt sig själv att man har förändra sig, för ännu för 10 år sedan skulle det ha varit heeelt otänkbart för mig att göra så.Jag skulle bara ha skrattat åt tanken, hehe.

Ska förtjocka håret snart igen förresten. Då jag har "fint" hår så ser det bättre ut om man förtjockar det. Typiskt mitt öde att få "fint" hår :P Tur att man kan göra nåt åt det iaf. Jag sade idag åt hon som sålde åt mig schampoona och balsamen att mitt hår siir int bra ut om man int förtjockar det, så sade hon "Nå int vet ja nu!" Ville väl vara vänlig, och det uppskattar jag. Men å andra sidan så är det ju oartigt att säga: JÅÅ, du har rätt, de siir fö fittit ut!!!! Heh.

Har sällan dock hört nåt öppet muck angående håret. Senast var det dan före midsommarafton 2003. Jag hade varit i Serendi på en kall och vi hade diskuterat om morgondagens planer. Då jag gick hem tvärs över centrum så kommer det uppifrån men bakom mig gående ett gäng rappioknarkare i 30-årsåldern. Liksom ökända socialfall och "knarkare" . Den stereotypa bilden av en "knarkare" alltså. Som är helt impopulära och ökända, umgås bara i andra socialfallskretsar. Inte heller någo skarpsinnade och smarta Christer Pettersson- aktiga "Stockholm-tagarkarlar" med karisma,  utan liksm helt "wt".

Iaf, det är 3 karar å två käringar. Jag kände på mig att någon skulle säga nåt åt mig. Så hör jag bakom mig ordagrant såhär: Hei jätkä, mee parturiin! en av killarna ropar. Och sedan ropar han: Mene Vogueen, siellä leikataan tukkaa!!!! Fast det var bara han som ropa det, de andra brydde sig inte alls. Jag såg inte ens bakom mig, för det var så patetiskt schack ändå att jag inte brydde mig alls. Ingen ide' att börja säga nåt tillbaka då jag dessutom var ensam mot ett helt gäng junkies. Man ska använda sitt förstånd också. Det var hans egen skam att han ropade, och långtifrån hela världen förresten. Hitta liksom på nåt bättre :-D

Sedan då jag fortsatte att gå hem så ser jag nåt jättestort komma utspringandes från en gård. Jag tolkade det första ögonblicket som en jättestor hund och funderade om jag var i en dröm. Sedan galopperade den mitt på vägen, stannar in då den är vid sidan om mig, då jag är på trottoaren, vänder och ser på mig. Då ser jag att det är en livslevande älg! Jag var så överraskad så jag bara sa: hej?! Direkt efter så galopperar den i en sån jävla fart mot en åker, och springer ner tvärsöver åkern, tills jag inte ser den mera. Haha, det var ju lite överraskande må jag säga! Den fick en sån satans fart då jag såg på den och sade hej?! Det var galopp, galopp, galopp, galopp, galopp och den nästan HOPPADE över en liten kulla, och galopperade som fan tvärs över åkern. Var jag så ful? :P

Haha, jag minns engång i lågis då skolklockan var sönder då det var rast. Rasten räckte lite längre än vanligt, ända tills en av lärarna kom ut på den lilla balkongen utanför lärarrummet med en gammaldags hand-skolklocka. Man hörde bara: Tingeling-dingedong-tingeling-dinngg!!!! Det kom en våg av skratt över hela skolgården, men alla förstod pointen och gick in.

Och så minns jag då det var en från högis i lågis. Han var kanske 15-16 och väntade på skolgården då han hade asia till skolhälsovårdaren.. jag var i tvåan då. Han började tala med ettorna och var rolig. Han sade b.la.: Jåå, ja e farfar åt er!  Sedan sade han efter en stund: Nejnej hörni smurfar!

Sedan hösten 1985, alltså samma höst så had några ettor hitta några tomflaskor och had mani på att söndra dom. En halvliters cokis flaska kastade en etta nerför en brunn så den for sönder. En av ettorna ropade åt honom: Voi vittu Tommen! Så var det en annan, förvisso från tvåan-i min paralellklass-som sparkade en tom Lapin Kulta flaska fullt mot väggen så den gick söner. Man hörde bara då den först rullade fort längs med asfalten på skolgården: Plingplongklingelidingklong..... och sedan KRASCH!!!! Så kom det gående en lärare och hon var arg, och det var roligt ;P Dom som söndrade flaskorna fick kvarsittning.

Och vad spännande det var med kortsun hösten-senhösten 1988 i skolan :P Någon hade blåst upp en som dom bollade omkring med i skolgården. En lärare tyckte förvånat: En ballong?! Haha, hennes förvånade min och fråga har för alltid fastnat i mitt huvud. Då man gick i femman var det ett slags för pubertet, att blommor och bin och alkohol och nikotin var spännande. Inte att man varken inmundiga dylika saker eller hade naturligtvis inte sex då :P men det var spännande och "hihihi" aktigt.

Hoppas inte dagens ungar tycker tobak är lika spännande som min generation, då det är helt onödigt.

Nu är jag arg på farsan då han envisades med att göra en sak på min bil som han trodde var till nytta, fast det var till skada.  Till verkstan med den! :P Men han ersätter iaf skadorna.Det är ju inte någon stor sak alls, men ändå.  Shit happens. Hah, man borde lyssna lite mera på vad jag säger liksom också.. men är man envis så..   Jag minns vårterminen 1987 då jag hade varit förkyld och måddes ha mössa på då jag och farsan gick till närbutiken. Farsan påstod att ingen tycker det är nåt konstigt med att jag har mössa på mig. (under 80-talet var det ju bara lydiga impopulära nördar som had myssa. Man var tuff om man var utan) Och vad hör jag då jag kommer ut från butiken? Det står ett gäng grabbar i 15-års åldern utanför, och jag hör bara bakom mig, hur de flinar åt mig och kommenterar: Hähä, lakki!   Så där had jag igen rätt.

Eller som den gången hösten 1987 då jag och farsan var och flög miniatyrplan i skolgården. Alltså inte med motor eller radiostyrt, men vindstyrt ultalätt med propeller och bambuträ-vingar. Inge komplicerat va. Sådant man kan köpa i varje leksaksaffär typ.. Han envisades med att han skulle kasta den mot ett visst håll, men jag sade att den fastnar i trädet då. Gång på gång sade jag åt honom att den kommer att fastna i trädet, men han trodde inte alls det. Så kastade han den mot det hållet-och den fastnade i en trädgren. Farsan bara vände sig mot mig och flina nolot.

Nå,. det slutade ju lyckligt. Vi fick ner den genom att kasta grenar på grenen, så planet till slut föll ner.

Vad lär vi oss av detta? Föräldrarna har inte alltid rätt :D

Från samma tider, dvs 1987 minns jag senhösten 1987 en lördags förmiddag. Jag cyklade upp till kiosken efter lite godis. Sedan satt jag mig ner på utetrappan och åt choklad. Morsan var i köksfönstret och pekade. Sedan var hon arg då jag äter karkki före maten. Vi fick fiskpinnar och potatis minns jag. Sedan var jag alltid hos en kaveri och spelade Commodore-64 dessa tider. Tills jag själv fick en april-1988. Jag vaknade halvfem på morgonen och började spela dan efter jag fick den. Det var en lördagsmorgon. Morsan vaknade och gick till vessan, hörde då jag var uppe. Kikade in i mitt rum då jag satt och spelade, och sade att jag gissade det! Nu ska du bara sitta framför dendär datorn och spela hela tiden....men Commodore-64 var bra juh.

Ahhhh, 1987. Det var 80-tal det! Jag minns 1989 under vårterminen då vi var hos några familjebekanta på bjudning en lördagskväll. Pojkarna i huset skulle se på Miami Vice, ända tills deras farsa förbjöd dem att se på det. Och de blev jätteupprörda och arga. Jag kunde knappt se på Miami Vice ifred heller, då morsan sat t bredvid och var väldigt missnöjd över att jag såg på dylikt. Vadå, sex, pangpang och kokain? :D Såg inte på det kontinuerligt, då det var så missnöjda vibbar då jag försökte se. Så stränga var vi hos mig :P Och det harmade ju att det var så, för det var återigen så, att impopulära nördar inte såg på Miami Vice, och populära tuffa flickor och pojkar såg på Miami Vice.

Haha, de sku bara ha vetat hemma vad för filmer vi såg på i smyg hos kaverina på video :D

Det om det. Det finns en singel av ett band vid namn Rise and Shine. Singeln heter Danish Denim. Det är 70-talsheavyrock fullt, men låter inte som nåt 70-talsband alls, men som ett genuint heavyrock band från 70-talet. Avlägset Black Sabbath, men absolut inte alls någon copycat. Jag drömde att det fanns en finsk version av singeln vid namn "Tanskalaista Farkkua" :D:D:D Janis Joplin aktig sångerska.

Här kommer videon. Det är många snuttar från 70-talet med. Dethär får en tillbaka till våren 1973 typ. Det är också typ Sthlm-Christer Pettersson meininki här :D SHAKE YOUR  BELLBOTTOMS TO THE GROOVE. Er ni svensker?!











0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida