Psykedeliska minnen från Lågis.

Alltså Karis svenskspråkiga lågisbyggnad är jättepsykedelisk! Jag var där mellan 1984 och 1990 då jag gick i lågstadiet. Javisst, jag är 39 men fan jag ska se ung ut, jag ska se så fucking ung och potent ut så det säger bara Swiisch! Masun ska bort, jag ska banta så in i helvete! Lite mage är mitt enda tecken på "gubbe" Jag måste ta till kraftmetoder för att få bort den, så att jag ser ut som 28-30 flera år till.

Det är inte bara det, att man blev från liten ongi till lite större ungi från 7-13, utan det hände så mycket i världen då på samma gång, under samma tidsperiod. Mer än under 74-80 eller 2004-2010 t.e.x. Tänka sig, att höstterminen 1984 var den civiliserade världen delad i två block. Öst och Väst. Det var två världsbilder, sm förvisso var andra sidor av samma mynt, men det är en annan femma. För gemene man var det två helt olika världsbilder. Den konservative Tjernenko styrde i Moskva och Reagan i USA var en hök  Och järnridån gick tvärsöver Europa. Man trodde ju i allmänhet att den ordningen skulle bestå i 1000 år. Toisin kuitenkin kävi.

1990 Hade Gorbatjov redan länge varit president och järnridån fallit, Berlinmuren fallit etc. Nog hände det hastigt och dramatiskt saker och ting under den tiden! Man förstod att man levde i ett sorts förändringstider nog då man var 12-13.  För att inte tala om våran lärarinna i ettan och tvåan. Det var järnhård kontroll, alla måddes äta mat, och det var som sträng 30-tals disciplin! Det var bra annars, men det att vi hade en orgel i klassrummet som lärarn spelade psalmer på var ju nog inte bra. Men annars tror jag bara barn skulle må bra av dylik kuri. Så blev det ju lösare kuri sedan då man blev "större" i 3:an och bytte lärare. Det var bra det med förvisso. Men småungar mår bra av kuri i skolan. Det är karaktärsdanande att man måste äta mat som är jätteuäk med.

Och en dålig sak var att vi sku be bordsbön till främmande folks gudar. (Jehova) I ettan så skulle vi alltid knäppa händerna efter maten och säga: Tack gode gud för maten amen tack!  Men jag gjorde det aldrig, som tur ju var. Jag tyckte då redan det var löjligt. Det löjligaste jag såg var att vid tillfällen då vi inte alla slutade att äta på engång och någon blev kvar och äta, eller hade varit i tandläkaren och åt senare eller något, så såg jag från fönstret (det var ett fönster mot skolgården i stora matsalen då med innan dom rempade för 25 år sedan...) medan jag var ute i skolgården att det var en som rabblade bönen ensam och hade händerna knäppta innan han for iväg! Man såg det på hans läppar. DET var skrattretande löjligt. Det var någongång i slutet av höstterminen 1984.

Så var det vid jultider 1984 som vi fick julmat i skolan. Kålrots, morotslåda och skinka. Det var riktigt gott. Det var en som gnällde över maten. Läraren Gunnel sade argt att hon tror att hon snart skickar honom ner till gårdskarn och äta, så han inte klagar sig i matsalen. Tor åt aldrig i matsalen med oss, så han åt väl dit nere i källarn i sitt pausrum. Då såg jag framför mig att gårdskarn strängt tuggade med munnen uppe och såg till att han som klagade åt upp sin mat! :D

Folk tänker så banalt. Dom tänker att man antingen är ateist eller så KRISTEN. Och att alla omstridda fenomen kan jämföras med kristendom. Ingenting kan bli mer fel än det. B.l.a. därför att kristendomen psykolgiskt, kulturellt och sociologiskt har gjort så mycket skada och så, och det är en tro som begränsar alla andras vägar till andlighet. Bokreligioner är sådana, att dom har ett dille att omvända alla, medan folk och naturreligioner, och dess sidogrenar inte har det alls. Dessutom kan omstridda fenomen som t.e.x. clairvoyance inte alls jämföras med RELIGION! så folk tänker verkligen banalt i regel.

Dessutom betyder ateism urpsrungligen bara att man förnekar existensen av en gud eller gudar. Men den säger ingenting om omstridda fenomen i sig från första början. Men folk har tolkat den så, och nu är det allmän kutym verkar vara. Att det är en självklarhet för dom, att det inte finns någo omstridda fenomen. Speciellt kulturmarxister tycks vara besatta av sådan ateism nuförtiden.

Nåväl. Men jag skulle säga att mest psykedeliska år i lågis var åren 87-88. Som jag berättade vid ett tidigare inlägg om drömmen om ambulansen som kom til lågis då det åskade och karis brankisschack som flinande springer in i klassrummen med stormgevär då vi sedan går in, och brandmästarn som likt ett högre befäl vakar över situationen och står och vaktar dörren till lärarrummet med en revolver i handen, och ögonblicket efter då jag ser ut från fönstret mittemot lärarrumsdörren, och det är ett underbart rogivande vitt snölandskap ute med solen skinande, fast det regnade och åskade för en liten stund sedan. Jag blev och se på det och kände en sinnesfrid så vaknade jag.

Det var en psykedelisk dröm. Så fanns det en annan lågisdröm jag drömde som också var surrealistisk och psykedelisk. Jag drömde inte mycket annant än att det var en levande docka, som höll till i dolda mörka utrymmen, tunnlar och rum i lågisbyggnaden. Dockan såg kanske lite kuslig ut, men den var vänligt sinnad. Det drömde jag med 1987-88. Fantasin fungerar på ett annat sätt som barn helt enkelt. En byggnad är inte bara torr och steril vardag då, som en motsvarande byggnad skulle vara nu.

Det har sitt ursprung med att man var barn, och då var dörrar, rum och utrymmen i lågis som man inte hade tillgång till så mycket mer spännande. T.ex. städerskornas och gårdskarlns utrymmen och så. Engång i 6:an så for vi via en branddörr till ett tomt mörkt rum , och fortsatte via en annan branddörr ner til en liten "aula" med några klassrum. Det var bekant, men jag hade aldrig sett vad som dolt sig bakom branddörrarna. Det var verkligen surrealistiskt, då man såg detta rum som 12!! Det var drömskt och klart på samma gång.

Det är ett allmänt fenomen, att rum och landskap med i viss mån verkar ha "krympt" sedan man var där senast, om man var där senast innan hjärnan är färdigutvecklad. Det är inte bara fråga om barndom, jag upplevde samma sak sommarn 2008 i ett ställe där jag senast varit 1995 som 18. Allt såg mindre ut än vad jag hade minnats att det gjorde då.

Sedan engång i 4:an så var jag och några andra med en lärare av någon anledning efter något till Enkulla Skolas utrymmen. Ja, för länge sedan var Enkulla skola officiellt en annan skola vägg i vägg med lågis. Den kallades för "hjälpklassen" då det var storleken av en klass, och det var en hjälpskola. Vi öppnade en dörr där som ledde ner någonstans nedför trappor. Lärarn sade att jåå, man kommer till gårdskarns utrymmen via den trappan. Det var grymt psykedeliskt och surrealistiskt som liten! En dold gång i huset! Vi hade inte sett den förut, eller övh varit i Enkulla skolas utrymmen innan dess.

Så minns jag otaliga soliga kalla vinterdagar vårterminen 87 och 88 då solen glatt lyste in i vårat klassrum under smällkalla dagar, då vi hade roliga ämnen som geografi och sådant. Och följande nummer av gratistidningen EOS var alltid nice att få en fredag per mån. Det var ju en barntidning, men då tyckte man bra om den.

Och som vi var överförtjusta av tv-serien V då back in vårterminen 1988! Ordena räcker inte till för det.

Och som jag diggade Motörhead då fullt vilket jag skrev tidigare om. Hehe, i en musikbok som vi hade i musik, så ritade jag långt hår och mustasch på en tecknad typ i boken vårterminen 1987 och skrev "Lemmie". haha, jag kom inte ihåg riktigt hur man sku skriva Lemmy :D

Jag var via jobbet i lågis idag, i gårdskarlns och städerskornas utrymmen, det fungerade som en katalysator för mina gamla lågisminnen! Det var just sådana utrymmen som man tyckte var jännä i skolan speciellt i 3:an och 4:an. Och från 1:an till 2:an så var bakom de gallerförsedda fönstren "Lilla Matsalen" som sedan togs ur bruk och blev utrymmen för städerskorna. Jag var aldrig i lilla matsalen.  Jag såg också den dolda trappuppgången igen, och svarta "spak" knappar som man klickar på lyset, som att ingenting skulle ha ändrats sedan 40-talet i vissa ställen i skolan. Och den fungerade!

Sedan minns jag i festsalen 1987 då vi var och se på en Pippi Långstrump-film under några dagar. Det var alltid muntert om det var något program i festsalen.

Ja, mycket skulle man kunna skriva om lågis, så därför skriver jag några minnen ännu :-P

Jag hade hantta i vårterminen 1987 så valde jag bort det efter det. För alla flickor måddes ha slöjd en termin, och alla pojkar måddes ha hantta en termin i 3:an. Jag tog med några kasetter då man fick ta med egen musik. Jag tog med Iron Maiden och Quiet Riot. Ändå var Motörhead bäst, stod över allt annat i musikväg då man var barn.

Jag mindes i hanttan första april 1987 alltså då våran lärare Kerstin kom med ett aprilskämt. Hon sade att de e specialerbjudande i "Karmel". (En karkkibutik i Karis då för längesedan) att man får 10 löskarkkin helt gratis, bara man sedan köper mera. Hon skicka några ivriga flickor att gå och köpa karkki. Hon erkände att det var ett aprilskämt sedan då dom farit.

Så hörde jag våren 1987 då en hackspett använder en gatlykta som sitt revirsområdes-ljud. Ni vet, det karakteristika plåtiga ljudet. Jag visste inte vad det var, men hörde det. Ingen annan hörde det. så sade läraren Kerstin att det kan vara en fläkt! Jag for och se i en garderob och såg en såndän rund ventil och tänkte att det är just någonsorts fläkt från "skolans innandöme" typ. Men det var en hackspett, för det var det karakteristiska ljudet, även om ingen annan hörde det.

Så hade gårdskarln Tor en moraklocka i pannrummet! :-D Det såg vi först i 5:an. Så var det en såndän Johan som sade åt Tor: Du har en finer klocka i pannrumme! Så sade Tor bara: Joo, joo!

Tänk så liten man var då. Tryggt ovetande om livets riktiga realiteter. Man var "barn" de vuxna var vuxna och levde i en annan värld. Då var det ju även det glada 80-talet och folk trodde naivt att tillväxten aldrig skulle avta. Men just det glada 80-talet OCH Glasnost och Perestrojka i öst så får man ett sådant intryck att under 80-talets senare del fick efterkrigstiden en kraftig orgasm, och allt efter det är postmoderna tider. Nog för att 90-talet ännu är det sista "riktiga" årtionde i denna tidsålder. 90-talet är avslappningen efter orgasmen, så att säga. Det var som att ödet skulle c. 1983-84 samt riktigt i början av 1985, balanserat mellan två olika sorters orgasmer: Atomkrig eller Perestrojka som den ultimata orgasmen, och det blev perestrojka.

Aldrig trodde jag som liten och oskyldig elev ute på lågisgården under 80-talet, att... Tja vad ska man skriva utan att verka gnällig..tror jag skippar det jag tänkte skriva. Ibland kan man föga påverka vart ödets stormar för en.

Mera lågisminnen! Så minns jag då vårterminen 1987 började de första dagarna i januari. Det började med att det var en från samma klass som jag, som hade kommit 8 redan då han hade en annan tur. Jag hade kommit 10 till skolan. Läraren Kerstin frågade honom att vad sade hälsovårdarn om domdär nipporna?  Så såg jag att han hade två rödflammande nippor i kinden. Så fortsatte Kerstin Att de int e vattkoppor. För det går nu. Men var det så att du har haft det? så sade han jåå. Man kan visserligen få vattkoppor 2 gånger, men det är sällsynt. Konstigt att somliga läkare envist håller fast att man bara kan få det engång, fast det finns otaliga dokumenterade fall om folk som haft vattkoppor två gånger, t.om. 3. Där ser man hur trångsynta fackmänniskor ofta är. De håller envist fast vad de lärt sig vid skolbänken utan att ha förmåga till större och vidare perspektiv.

Många blir också helt hjärntvättade av fixa ideér i universitet. Som många yngre kvinnor håller på då de "argumenterar": käläkälä-käläkälä-VALKOISET HETEROMIEHET!käläkälä-käläkälä-VALKOISET HETEROMIEHET!käläkälä-käläkälä-VALKOISET HETEROMIEHET! Varför är unga studentskor så lättpåverkade av propaganda?  Det var någon runt 30 i Facebook som just svamlade en massa och bl.a. talade om "Valkoiset heteromiehet". Och sedan kunde man bara konstatera då man såg in i hennes krypin att justså! Då hon hade utbildat sig i Helsingin Yliopisto... Man kunde ju riktigt tänka sig det liksom.

Det är något sorts dille och fix idé att skylla alla världens problem på "valkoiset heteromiehet". Låter maniskt och neurotiskt helt enkelt.

Jag tycker donarbrudar ofta är mera jordnära och sig själva och mer frisinnade än brudar som vart på universitet. Och om de har något sorts kulturella, andliga eller politiska intressen också, och inte bara är junttikäringar, så är dom ofta helt huippu personligheter, som tänker mycket friare än de som officiellt har  högre utbildning. De brudar med högre utbildning är oftast som en akvariefisk i ett akvarium, att väggen kommer emot att "såhär kan man ej tänka!" medan donarbrudar med nån form av djupare intresse har ett friare sinne att sväva bortom formerna.

 En brud kan fast vara städerska, men kan vara mycket djupsintare än någon som bara blivit hjärntvättad i universitetet. Undantag finns som alltid, men de flesta brudar tycks faktiskt bli mer eller mindre hjärntvättade i universitet.

Dom tror sig även vara "elit" och bättre och ser ner på donarbrudar och donarkarar för den sakens skull att de("eliten") är högre utbildade. Visserligen ser jag också ner på randomjunttin, men jag ser inte automatiskt ner på folk p.g.a. utbildning. Dessutom är det så skenheligt då de akademiska brudarna ser ner, och bara vill ha akademiska karar, då de annars ju hoppar, skriker och dansar om jämlikhet, och rullar på golvet av ilska då någon ser saker och ting ur ett annat perspektiv än dom,  så beter de sig ändå som någon elit själva! Akademiska kvinnor kan ofta leva ensamma, bara för att inte donarmän duger åt dom!! Sicket prinsessabeteende. Då väljer jag hellre en donarbrud som oftare är en Drottning som förtjänar uppmärksamhet, i jämförelse med någon kranttug akademisk brud. Prinsessa låter icke-erotiskt och nirsot, ordet Drottning låter helt annorlunda tycker jag =)

Utbildning i sig är bra, men universitet är farliga för folk som inte tänker efter med egen hjärna, då dom hjärntvättar med fixa ideér som t.o.m. skulle få Trofim Lysenko att bli blek om nosen!

Det visade sig sedan vara nässelfeber. Men han var i skolan nog och frisk annars, bara att han hade dessa utslag. Alltså det blev lit ot här emellanåt, men nu for jag tillbaka till 1987 :-)

HAHAHAHA! Det var ju så, att Nordkorea säger sig ha sprängt en vätebomb häromdagen. Det var en brud som hörde det i radion, och jag råkade se hennes reaktion. Hennes ansiktsuttryck blev äcklat och hon sade: HuuUUUii!! Det såg och hördes så roligt, så jag vände mig om och flinade åt det i smyg! :D Inte är det ju så, att de kastar en vätebomb på HENNE inte. Kanske om Sydkorea skulle anfalla så skulle de kanske kasta en vätebomb på Soul, men inte på henne liksom. En vätebomb är kraftigare än en atombomb, men det tycks folk veta ganska allmänt också.

Nåväl, nu ska jag snart fa och sova och försöka igen drömma något roligt