År 2000

Man tyckte ju att det nya milleniumet var något spännande och banbrytande, och på sätt och vis var det det för mig. Från att ha varit en jag, jag, jag människa (som de flesta unga är) så fann jag att det fanns något bortom det illusoriska egot med. Att allting är kollektivt och bundet together. Det stämmer inte åtminstone innerst inne, att "Varje man och varje kvinna är en stjärna" Ytligt sätt stämmer det väl, men inte på ett djupare plan.Det var ett fräscht uppvaknande i den verkligheten. Nu menar jag inte att man automatiskt ska gå med massorna eller så och blaablaablaa, men det förstår ni nog att jag inte menar. Både de som följer massorna, och de som går en svårare stig bortom mainstream vägen är sammanbundna. Allt i detta universum är.

Jag vaknade också till samhälleligt. Inte realpolitiskt, men nog metapolitiskt.

Januari 2000 såg jag på Xerxes reprisen på tv:n och hela året studerade jag i Tammikukkusaari. Jag tyckte fan att Ekenäs var Finlands Sverige, haha. Precis som en rikssvensk stad i Finland. Det var bara så "Sverige" i Ekenäs. Ungdomarna var precis som någo ungdomar från någon svensk ungdomsfilm eller något. Dom sade inte ens "pesa" då man kastar någon med snö i ansiktet, utan "snödöpa" sade dom. Typ att någon pojke sa åt en brud: Nu snödöper ja dig! Och bruden fnittrade och sade neej, neej, iiiih!! som man såg att högisungarna gjorde typ.

Åt mig och andra Karisbor sade man ibland "Karisbo, hästsko!" Hitta nu på något bättre, Ekenäsbor! :-D

Under sportlovet 2000 så köpte jag Tangerine Dream's Transsiberia, som är ett soundtrack till den transsiberiska järnvägen. Jag fick också under sportlovet besök av en kompis som hade någon från litauen med. Hans morsa ringde åt honom och gnällde medan vi drack kaffe och han avbröt samtalet och stängde av telefonen och sade på engelska att han orkar inte höra på henne.

Jag köpte även på skojs skull mitt livs första och förmodligen sista rockabilly skiva, singeln Distortion Bop, med bandet 69Hard. Det är faktiskt ganska hårt. Ingen ordinär 50's rockabilly, men som att rockabilly skulle ha uppfunnits på 80-talet eller något. The knockout song är fullt ös, och hela singeln med. Men annars tycker jag att ordinär rockabilly som typ Teddy&the Tigers är bara meningslöst. Allt låter likadant, kompet  är ett glatt: BombombombomBOMBOMBOMB, BombombombomBOMBOMBOMB BombombombomBOMBOMBOM medan dom sjunger: Jeejeejee! Rockrockrock! babebabebabe! Det tycker jag f.ö. också om Hurriganes, vad kommer till vad dom sjunger om typ :D

Sedan drömde jag att en såndän Jocke från min gamla högisklass och några andra skulle ordna rockabilly keikka i sjukis auditorium. De rouda in någo basfioler och greijor dit i drömmen.

Jag lyssnade mycket på Tangerine Dream under vårterminen 2000, främst på Zeit-skivan.

April 2000 spelade jag ett pc-spel vid namn Outlaws stup i ett. Man var en typ i vilda västern som skulle skjuta sig fram i diverse olika platser i vilda västern.

Haha, lite ot nu men jag kom mittiallt nu bara att tänka på det. Engång 1992 såg jag då roskisbilen kom och det var två roskiskuskar. Han som satt bredvid föraren såg allvarsam ut och hade mustasch och rökte en tobak. Jag tänkte då redan att han leker säkert att han är i en Kaurismäki-film :-D Inte är det helt omöjligt att han medvetet eller undermedvetet tagit influenser från en Kaurismäki-film från 1986, som handlar om en roskiskusk som är singel och blir förtjust i en brud som jobbar som kassörska i en Market. Och han såg likadan ut. Mustasch och allvarsamt melankoliskt utseende, och han rökte också.

Det är en sorts bittersweet romantik i att dom alltid röker i Kaurismäki-filmer. Men helt onödigt i det verkliga livet att röka. t.om. Aki Kaurismäki himself lär ska ha slutat röka, och börjat vejpa istället. Alltså elcigarett, som tveklöst är ett mycket bättre alternativ än traditionella cigaretter. Alla tobaksvaror är bättre och mindre farliga än cigaretter, vare sig det sedan är pipa, cigarr, snus eller elcigarett, som ju inte är en tobaksvara, utan nikotinvara bara. Jag har dock inget behov av att testa elcigarett. Man borde dock tillåta snus och elcigaretter helt och hållet i Finland, det skulle spara en massa människoliv, då folk skulle skippa cigaretterna oftare. Inte för att det heller är hälsosamt, men ett mindre ont är det absolut. THL lever i någon sorts fantasivärld, då dom inte inser det. Så är det ju order från EU med såklart. Men de borde inte vara så konservativa. Nu är det konstigt, att den mest skadliga tobaksprodukten gladeligen säljs,men mindre riskfyllda alternativ är förbjudna, förutom cigarr och pipa, men då ska man inte inhalera det. Enligt statistiken så lever piprökare t.om. 2 månader längre än ickerökare! Men det kan bero på faktorer som att piprökare ofta är jovialiska och filosofiska lugna människor.

På något vis ser det konstigt ut då unga människor röker pipa dock. Man har svårt att föreställa sig en 19-årig brud som röker pipa :-D

THL tycker bara att allt är samma sak, vilket är lite synd, då det är disinformation som skördar människoliv. Jag har dock hört om läkare som har sagt åt sina patienter att om dom inte vill sluta röka helt och hållet, så ska dom istället röka cigariller ibland och inte fortsätta med cigaretter.

Kaurismäki lyckas liksom göra betydelsefulla personer av helt vanliga finska donare och vardagshjältar i sina filmer. Det är en del av charmen i hans filmer. Dock skämmer han först ut sig roskiskusken med bruden, men får sedan lite skinn på näsan och dom blir ihop och far på semester till Tallinn tillsammans i slutet. Hehe.- Jag föredrar en mera rakt på sak med självförtroendet på topp stil då jag raggar nuförtiden. Som med den jättevackra bruden i Pojo Shell i höstas. Synd fick man nobben, men det får alla någongång. Men åtminstone försökte jag, och då kan man inte klandra mig för det! Om man inte försöker, kan man heller inte vinna.

Nåja, detta var sidospår. Tja, år 2000 var ganska långtråkigt annars, men jag fick en revolution i sinnet då jag insåg att det finns något annat än egot.

Sommaren 2000 drömde jag att det var någon sorts maskin som var sammanbunden med en såndän antenn, typ tallriksantenn. Jag minns faktiskt int e... ja, parabolantenn heter det. Och det kom en kraftig signal från yttre rymden. Det tydde på liv från andra civilisationer. Och det var innan november 2000 då jag blev  intresserad av Ancient Astronauts-teorin, då jag läste en pamflett vid namn Irminsul. Teorin var att människan inte egentligen skapades på jorden, men avancerade människor från en annan planet sände robotar till jorden för att skapa en människocivilisation här med. Det är en intressant spekulation, men det kan man ju varken säga bu eller bä om. Evolutionen förnekade den inte, men att de var robotar från yttre rymden som for fram och tillbaka i miljarder år, och evolutionen av människan skulle ha gått till så.

Författaren sade att det bara är fråga om spekulationer, ingenting annat. Han baserade det på vissa indicier i historien som skulle kunna tolkas så, samt något han kallade för "djup intuition".

Sedan blaa, jag minns att jag var rätt mycket i affes på lördagar hösten 2000. En låt som etsade sig fast i minnet var Bon Jovis hit I'ts my life. Den fastnade på ett irriterande sätt i hjärnan, och alltid då jag hör den i radion eller så nuförtiden också så är det som att en neonskylt skulle blinka rött: År 2000, år 2000, år 2000. hehe.

Och vid juletider 2000 spelade jag Red Alert, ett jättebra krigs strategispel. Mycket annat skulle jag kunna berätta om år 2000 men orkar inte nu. Detta var vad någon skrev om ålderskkillnader i förhållanden:

Onpa outoa tuo ikäerojen kyttääminen.
Kaikki on ok, kun molemmat osapuolet ovat täysi-ikäisiä.
Tai tuo on ok muualla, paitsi tässä kyttäyksen tyyssijassa, Suomessa.


Och det tycker faktiskt jag med. Mind your own business. Det är patetiskt att hänga sig fast vid att det råkar skilja sig 10-15 år mellan eller så. Man blir inte kär i en siffra, så att säga.

Nu ska jag lyssna på en ny skiva. Detta är trancedentalt på sitt sätt. Långa låtar, och enformiga, och det är det som är bra, för det är transedentalt. Rentav schamanistiskt. Inte lyssnar jag bara på enformiga låtar, men i många fall är det bra.. Det är ingen musik man sätter på på en fest då man drar kalja, men ensam hemma med lamporna släckta är det huippu! Det är kall musik på ett sätt, och en väldigt bra skiva är det. Bandet är VEMOD från Norge och skivfodralet är ett rent konstverk. Uppe i observatoriet i Karis skulle det vara stil att ha på låten Å stige blant stjerner från denna skiva, en stjärnklar natt!