Skolavslutningsdagens kväll i Ekenäs 28.5.1999.

Alltså jag minns då för länge sedan för 17 år sedan då jag var purung men inte vacker eller någon typisk karismatisk yngling, och såg ut som 16-17 fast jag var 22, alltså jag såg ut som en späd tonåring och inte någon tuff gruffsus som raggar allt från 18 till 40 i baren som 22,  men anyway..

Jag var bjuden till en klasskaveri som bodde i Ekenäs denna fredagskväll. Jag fick ta en kaveri med mig och gjorde detta. Vi satt där och drack lonkero och såg på film och det kom en annan också som gått i samma klass då jag studerade i Ekenäs riktigt i slutet av 90-talet efter yrkis. Jag säger inga detaljer så jag inte avslöjar för någon vem det var.

Sedan for vi till en park i Ekenäs, vad fan hette den? Nå, vi satt där och solen sken och vi drack lite till lonkero. Så kom några brudar från klassen också och satt. Hon sade nåt att kaverin har en skjorta med granna färger. Så sade han, drog lite läppä och sade att jåå, å ännu grannare blir de sen då man har 50 mikrogram acid under!(Alltså LSD) klasskaveri-brudn sade bara typ: pöh! :D

Så blev klasskaverin lite paranoid. Han for bakom en buske och pissa, precis som vi alla andra gjorde titt som tätt under kvällen. Mittiallt kommer han bakomifrån busken som ett vilddjur-  och ropar: Ja hörd nog! Ja hörd nog! Ni sa att ja e bög! Ja hörd nog!! Fast ingen av oss hade sagt något dylikt om honom eller någon annan. Vi försökte lugna ner honom och säga att ingen av oss här tror det om dig, och inte har vi sagt nåt sådant heller!

Men det gick inte hem då. Sedan tog han sin kaljakass och sade åt mig, som råkade sitta närmast hans kaljakass: Okej, ja e bög å alla hatar mig! Nu far ja!  Sedan for han, men kom tillbaka efter cirka 40 minuter och var helt "exhausted" och pratade knappt. Bara satt och rökte och drack kalja. Sedan for han igen.

Jag har så ofta berättat om skolavslutnings-dagen 1998 så jag tänkte berätta om 1999 för en gångs skull. Hehe, det kan jag berätta från 30.5.1998 att utanför Simpukka så stod en bil som höll på att tankas och brudarna som var helt obekanta glodde på mig och flinade och talade sinsemellan. Och jag trodde ju att de talade om mig i positiva ordalag, typ Mikä harvinaisen hyvännäköinen jätkä! Ton kans jos pääsis panemaan! Och jag kände mig bara smickrad då jag gick förbi bilen. HAHA, ungefär så tänkte jag-fast de antagligen skrattade åt mig för att jag såg så konstig ut :P Men sådana slutsatser drog jag då. Kunde inte veta skillnad på "fördomsfullt" gloende och erotiska blickar, så att säga. Och erotiska blickar kan man kasta fast man är upptagen, det betyder inte automatiskt att man är villig till annat. En självklarhet, men berättar ifall någon skulle tro jag inte skulle fatta det, då jag var så omogen då :P

Tänkte lite, på tal om det, på vad Clark Olofsson skrev i sin självbiografi Vad fan var det som hände? då han satt i fängelset på 70-talet och en 21-årig journalistpraktikant för någon tidning ville intervjua honom, så hon ringde till fängelset och frågade om Clark skulle gå med på en intervju. Clark svarade helt på läppä, utan att mena allvar, att jag vill ha 6000 kronor som tack för intervjun av tidningen isåfall, och så vill jag knulla dig.

Hon svarade direkt: Nja, kan någon se det isåfall? 

Alltså jag förstår att vem som helst inte kan fråga sådär så rakt. För kvinnor är sexuellt sätt mycket känsligare än män, och det kan lätt bli BIG nono att fråga något sådant så rakt. Det är STOR creepvarning på sådant om någon randomkar skulle fråga så. Men Clark var och är ju en typisk kändis och alpha, och redan de gamla romarna sade Quod licet Jovi, non licet bovi  Alltså "Det som Jupiter får göra, får inte oxen göra" och det syftar just till att olika människor får göra olika saker. Vad någon med viss stämpel på sig gör så räknas som konstigt direkt, för vad som skulle vara vant och coolt om någon typisk "hurja kunde", som alla ser upp till, om han skulle göra samma sak. Det är liksom skillnad om den konstiga Pär dansar på bordena i affes, eller om den coola och karismatiske  Johan gör det. (fiktiva namn) Det är den aviga mänskliga psykologin, serni. Nåja. Det där syns mest som ungdom, men även vuxna tänker i samma banor, om än int kanske lika svartvitt som under 25-åringar.

Man kan säga angående detta, att Clark får nog fråga så. Det är så det fungerar. Det är bara att acceptera det att man är friare att tänja på sådana gränser, om man är en karismatisk kändis eller dylikt.

Dessutom var det ju tolerantare på riktigt på 70-talet också. Det var såndär Free löööv mentalitet då. Nu är det ju så att kulturmarxisterna, somliga feminister och PK-eliten överlag har börjat se sex som lika skamligt som under de viktorianska eran som man  dolde hela stolsbenen med duken, för att de inte skulle påminna om nakna kvinnoben. Så man ska ta det i beaktande också, att det var mera riktig tolerans på 70-talet. Det känns på något sätt fräscht att läsa om någon som säger så rakt på sak nu i denna tidsålder, då man snart inte ens får se på snygga brudar mera.

Men, kulturmarxism är som kristendom; en protest mot naturen. Det är därför som varken kristna eller kulturmarxister tycker om män som ser på snygga brudar. Snart blir det väl förbjudet som vit heteroman att dejta kvinnor! För man är en heeeemsk mansgris om man dejtar kvinnor. Iaf om man läser somliga feministers åsikter på forum och så. Det finns de också som tänker sunt som kallar sig feminister, och är trevliga vanliga människor som kallar sig feminister,  utan tvekan, men varför kan man inte bara tala om jämlikhet och acceptera det faktum att man och kvinna är annorlunda? Det tillsammans med en enorm bitterhet, som många feminister bär, och alla möjliga nonsens- teorier som skulle få Trofim Lysenko att bli grön av avund, tillsammans med en fanatism som skulle få både Hitler och Stalin att blekna, gör att det inte alls känns som ett trevligt ämne.

Hehe, det kom att tänka mig på en serie om Fantomen jag läste som liten. Det var så, att två tjuvar stal Fantomens häst, och Guran ropade efter dom: Det är Fantomens häst! Så sade tjuven: Fantomens häst. Vadå Fantomens häst? Nå, då tar vi den bara! Jag säger likadant då jag ser en ska vi säga 20-årig snygg brud och ser på henne. Och prästen och feministen står bredvid och säger åt mig: Du får inte se på henne! Så svarar jag: Du får inte se på henne. Vadå du får inte se på henne? Nå, då gör jag det bara!  (Och mycket mera skulle jag definitivt göra med henne om hon skulle ge mig lov)

Nå, präster måste ju ha traumor då det insinueras i bibeln att man ska riva kuken av sig, om man blir frestad till köttsliga lustar...

Det är en sak , att det ytterst sällan uppskattas om man frågar rakt på sak dylika saker åt kvinnor. Det ska man inte göra. Man och kvinna tänker annorlunda även gällandes det, för att naturen och biologin har gjort det så. Som någon kar skrev att det skulle vara enklare att bara fråga rakt på sak, och inte gå via kringelikrok-vägar som att kommer du hem till mitt och se på Walt Disney film och äta popcorn, men att det inte går.- för att man och kvinna är olika, och kvinna tolkar sådant som creepy. Även om mannen skulle tycka det är en logisk fråga.

Delvis är det ett biologiskt faktum, delvis beror det på kristendomens kvinnoförakt,och delvis på den moderna fortsättningen av kristendomen, nämligen kulturmarxismen.

Nå, man kan omöjligtvis tillfredsställa alla kvinnor. Somliga kvinnor tycker det är kränkande om man tycker de är vackra och blir arga på en därför, andra kvinnor blir arga om man inte ser på dom, och vill ha uppmärksamhet. Det bästa är att bara följa biologin, se på snygga brudar utan att bry sig om annat. Som man alltid har gjort :) Det finns alltid någon som inte tycker om en ändå.

Men det är som att isynnerhet radikalfeminister ofta vill både äta upp kakan, ha den kvar och ge bort den på samma gång, stundvis ska de dansa nakna omkring för att protestera, för att i nästa ögonblick klä sig i burkha eller något! Inge huvud eller fötter någonstans.

Jag tror jag måste göra som Clark Olofsson och dricka Bacardicola ute på balkongen någon het sommarafton. Har inte tänkt på rom och Cola, men nu då jag läste Vad fan var det som hände så tänkte jag att det kan man ju prova på. Nog för att jag druckit det i affes någongång på 90-talet. Det skrev han att han drack ofta på 70-talet.

Så ska jag gå på dejt med en ljus dam snart. Det var en tid sedan senast. Nice att det har lett till dejt iaf.

Jag hörde i lördags om en barndomsvän jag inte har sett sedan sensommaren 1995, att han lär ska vara suput nuförtiden. Fast inte så konstigt, för han hade nog någo trauman. Okej, folk kan ju ändra sig till det bättre, absolut. Men här har det tydligen inte skett så. Han hota mig med morakniv engång vårvintern 1989 då vi var i strid och jag kom in på "hans" gård. Jag gick därifrån då instinktivt, men tänkte för mig själv så jävla feg han e som måst ha kniv. Och det var inte första gången. En gång tidigare tog han och hota med kökskniven då jag och kaverin vars sida på han var mera då, hamnade i ett plötsligt slagsmål.

Ok, jag flög på honom till först december 1988, för han var så retig vid det laget. Jag spöade honom så han började lipa.  Men man börjar int fan vifta med någo knivar för det

Jag blev kaveri med honom sensommarn 1988. Det var nu en kille som bodde i grannskapet och han var jättekiva först tyckte man. Han var två år yngre, men det störde inte mig då. Sedan märkte man mera och mera konstiga saker. Han skulle vara exakt en kopia av mig liksom. Ända från utseende till all smak. Sedan sade han hösten 1988 att det är bäst att vi inte gör så mycket bus nu då det snart är jul, för julgobben har nog skickat sina tomtar för att spionera att barnen är snälla.

Jag bara började skratta och sade att nejnej, dedär e int på riktigt! Så svarade han upprört: Tror du int?!? Jag som redan julen 1981 granskade julgobben mycket noga och såg till slut bandet han hade från masken. Men jag sade det inte, för jag tänkte typ att jag spelar med och låter mamma och pappa tro att jag tror det är riktigt.

Sedan så skulle han vara typ en kopia av stundvis mig, stundvis någon annan kaveri. Ok, att kaverin vill likna varandra på något sätt i barndom och ung ålder är ok, och att man medvetet och undermedvetet börjar i viss mån ofta påminna om folk man ser upp till är en sak,  men detta med kompisen blev så överdrivet. Han skulle vara en kopia av den kaveri han mest såg upp till då, och det verkade lite neurotiskt minst sagt.

Som ett exempel. Sommaren -89 då han cyklade med mig, och jag hade jeans och jeansrock på mig, så sku han också ha precis likadana kläder. Sedan då tredje kaverin kom så var han bara klädd i shorts och länkkare. Så sade han : Ja faar bara hem å byyter ti shooorts

Så kom han cyklandes efter en liten stund med bara shorts och länkkare. Så kom hans morsa uppkörande för backan, för de sku fara någonstans. Hon vevade ner fönstret och sade att du måste komma hem nu, för vi ska fara riktigt just. Så fick kaverin tårar i ögonen och sade: Men ja vill it! Ja vill it! Och hade riktigt samma gester och mimik som kaverin har och som han brukade göra. Härmade honom till punkt och pricka. Att man som ongi lipar är en sak, men att härma till punkt och pricka sådär tycker jag antyder till något neurotiskt.

Det påminner mig om ett Beverly Hills avsnitt som jag smygsåg alltid på under 90-talet :P Där var det en ny kompis till Kelly Taylor, som färgade håret ljust och lagade frisyr som Kelly och likadana kläder, och hon hade enorma problem. Hon försökte begå självmord tillsammans med Kelly, som hon hade bundit och tagit till bilen, men Kelly övermannande henne och drog bort pistolen då Kelly låtsade hålla med och sade att vi ska dö tillsammans men jag vill inte vara bunden då! Så vill jag minnas att det var.

Nåväl, nog om honom nu kanske, att han inte läser detta och hastigt känner igen sig :P Men synd om det stämmer att han blivit suput. Men det kan bli så med ongar som inte har något intressen, varken sport eller musik eller något.. och inte läsning eller ingenting.. tycker jag mig ha märkt.

Nåja. Hans morsa var väl lite sådär. Som 1991 då jag kom till hans. Så satt hon i köket och rökte och drack likör med sina kompisar (hon var yksinhuoltaja) Så sade hon då jag gick förbi köket med sin kråkaktiga röst: Hej, *****! (mitt namn) Så frågade hon, då jag stannat upp och såg mot hennes håll: Vill du ha tiss? Jag sade då jag blev så förbluffad bara: Nåjaa..... 

Hennes kaverin såg också och höll sig för munnen då de fnissade där i sin likör och cigarettberusning. Inte är det så hävt att fråga en 14 årig ongi om han vill ha tiss. Så..  farsan hans visste jag inte alls vem han var, för han bytte alltid samtalsämne då jag frågade om hans farsa något.

Sedan sade han engång att: De va förut en bro över Läppträske, men de föll så många gåbbar i däär så som hamna att ta boort den! 

Jag kan tillägga att jag aldrig såg någon bok där hemma hos dem.

Hehe. Nåväl. Nu skulle vi ju sluta att tala om honom juh!

Höh. Då jag cyklade förbi pumpis igår så satt det 3 flickor i 14-årsåldern i gungorna och hade en boll med sig av nåt slag. Det var pricktyst då jag cyklade förbi, så hörde jag en av dem säga: Tuu pelaan meidän kaa! i typ skämtsam röst. Hehe, nej flickor, ni är bara barn.  Skulle ni ha helst varit över 18 så why not?  Nåja, i den där åldern så är det väl lite roligt att säga så åt någon vuxen och göra till sig litet.

Nu lyssnar jag på Sorhin. Nu just råkade låten Skogsgriftens Rike komma på, nu då jag skriver detta. _Här lite mimimimi låt, haaha!
https://www.youtube.com/watch?v=A39mkt2xHIs