Roligt att få blindtarmsinflammation

Alltså jag tycker det faktiskt var roligt att ha blindtarmsinflammation och brusten blindtarm då i slutet av mars. Det var något utöver det vanliga och ganska schamanistiskt, kind of. Då febern steg fast jag inte var medveten om att jag hade feber då ännu förrän om några dagar då jag mätte den och den var 39,0. Jag var helt klar i huvudet ändå, men ändå förstod jag inte att det var blindtarmsinflammation, jag var på något sätt lugn av mig. Oroade mig inte över att jag hade ont i magen och sedan i högra sidan.

Sedan blev jag väl omhändertagen i sjukhuset av ett par snygga hoitsun och febernedsättande medicin. Speciellt en av hoitsuna som tog hand om mig första dagen var så trevlig av sig. Hon verkade se mig genuint som en människa, och inte bara som ett till akutfall. Så jag var i goda händer :)

Sedan var det schamanistiskt kind of att ha lite feber i sjukhuset och bli stucken flera gånger under dessa fyra dagar som jag var där. Samt då jag en natt då jag inte kunde riktigt sova fick någon smärtstillande opioid injicerad i muskeln och jag drömde en rolig och tydlig dröm om en finurlig brud och någon typ från släkten som hade en fundering att avla släkten till en bättre släkt och började arvioida vilka brudar jag skulle bli intresserad av, LOL! Drömmen var lite ironisk på samma gång.

Hehe, det är som att man sku ha lite nostalgi över sjukhusreissun nu, fast tristessen var tråkig där.. men allting är relativt. Men det var en upplevelse mera. Bättre så än stagnation, och det gick ju bra allt ändå fastän blindtarmen hade hunnit brista.

Jag kom att tänka på det förra årtiondet här, fast någon 00-nostalgi har jag inte på allvar, bortsett från de riktigt första åren 00-01 som var "äkta" år så att säga. Men visst hände det roliga saker förra årtiondet med. Som det var nu här nyligen 10 år sedan då några släktingar från Kanada var på besök i Karis. Det var kul. Vi for b.l.a. till Hangö frontmuseum med dom då. Det kändes surrealistiskt att ha dom på besök här måste jag säga. Det var faktiskt kind of drömaktigt, för det var så udda situation.

Men hur som haver så kom jag att tänka på dessa saker som några skrev i ett forum, då de jämförde 90-talet med 00 talet. Dom kom också fram till att 90-talet och 00 talets början var bättre än 00 och 10 talet. Och det håller jag med om. Det är mycket ytligare meininki b.l.a nuförtiden. Nåväl, dessa fraser talar för sig själva:

90-luku oli enemmän sellaista "nörttien" aikaa, tietokoneet kun alkoivat yleistyä niin tarvittiin osaajia ja se osaaminen riitti, vaikka esim. sosiaaliset taidot tai ulkomuoto eivät olisi olleet niin hyvät.

00 taas enemmän toi sosiaalista mediaa ja julkisuutta pintaan, ja juuri sosiaalisuus, ulkomuoto ja tämäntyyppiset seikat tuntuvat ratkaisevan sen, kuka pärjää.

Och:

Nyt kun alkaa miettiä, 90-luku oli kyllä paljon vapaamielisempää aikaa, kun oli lama. Lieveilmiönä olivat tietysti nämä tissibaarit ja kaupallisen seksin avoin esiinmarssi Suomessa, mikä oli ja on vastenmielistä (mutta nuorelle tytölle erityisen järkyttävää).

Mutta noin muuten, silloin downshiftattiin oikeasti, ilman että siitäkin pitää tehdä joku show ja suoritus.

2000-luku näyttäytyy uusjuppien kautena (kasarimuotikin tuli silloin takaisin), takeaway-lattet ja aina uusimmat vimpaimet. Ja merkeillä brassailu tuli taas muotiin (onneksi niitä Burberryn kaulaliinoja ei ENÄÄ juuri näe).

Tänk, jag märkte PRECIS samma sak år 2009, som någon snubbe på forumet också märkte: 

Ainakin omien kokemuksien mukaan vuosi 2009 oli se, jolloin yleisesti ottaen Suomessa karkasi mopo käsistä ilkeilyn suhteen oikein kunnolla. Aiemmin 2000-luvulla ilkeily pysyi vielä edes jollain tavalla miedompana.

Mopo karkasi nog ordentligt käsistä ilkeilyn suhteen åt några som jag kände 2009 må jag säga! T.e.x. på den som jag kallar för Jaruzelski och jag jämför metaforiskt händelserna i mitt liv 2009 och då Jaruzelski inte mera ville vara kaveri med mig eller min kaveri, då hon var rädd för vad "de andra" skulle tycka om hon skulle vara kaveri med mig, som hon själv sedan ju erkände åt mig senare, som då general Jaruzelski förbjöd fackföreningen Solidaritet och införde undantagstillstånd i Polen 13.12-1981. Denna person liknar ju också Jaruzelski! :D Nåväl, man våga ju erkänna hur det var iaf, för jag visste detta då jag senare skrev och ville ha ett svar. "pahoittelen jos itse olen käyttäytynyt huonosti" skrev Jaruzelski tillbaka, efter att först ha erkänt hur det förhöll sig. 

Alla världens mini-Jaruzelskin ska man nu sedan råka på :P  Nå skönt att höra att andra också har märkt att mopo karkasi käsistä ilkeilyn suhteen oikein kunnolla år 2009! Haha, "mopo karkaa käsistä" är en bra metafor. För Jaruzelski och några andra var faktiskt som några sinnesslöa småbarn som inte klarade av att köra pappis, och pappisn karkaa käsistä och kör iväg från dom typ :D:D:D Så patetiskt var deras fasoner och beteende. 

Här iaf vad en bra brud skrev senare. Hon var inte alltså med i detta fitteri, hon var än väldigt bra brud och jättevacker också för den delen. Hon bodde alltså i Karis en tid. 


Mutta mukavaa, että uskalsit paljastaa tunteesi ja siten voitkin jatkaa puhtaalta pöydältä eteen päin, eikös niin? Kyllä minä sinusta huomasin silloin Karjaalla, että olet fiksu ja ajattelevainen varmaankin myös aika tunteellinen mies. Kaikki hienoja ominaisuuksia ihmisessä. Tiesin myös sen, että meininki siellä oli aika lapsellista ja yritin kovasti taistella vastaan, että en itse lähtisi siihen meininkiin mukaan. Erityisesti siinä kaveripiirissäni, jossa vietin aikani Karjaalla olivat ihmiset välillä todella lapsellisia, mutta silti heistä tuli minulle tärkeitä ihmisiä.

Toivottavasti sinulle jäi kuitenkin päällisin puolin hyvät muistot .Tiedäthän, että vika ei ollut sinussa, jos sinusta tuntui että et sopinut joukkoon

Där ser man vad vackra och intelligenta människor skriver. Så är det! :)  Men hon skriver också A.) att det var fråga om väldigt barnsliga fasoner B.) Att det ingalunda var mitt fel. Det är precis vad varje tänkande människa med iq mera än 60 skulle komma fram till också om det skulle veta om detta case. Men jag bryr int mig. Tycker någon att det är mitt fel så är det deras egen sak. Jag vet iaf att det inte är så. För 10 år sedan kunde jag ännu bli arg om någon sade att något är mitt fel, men jag bryr mig inte mera. Jag vet sanningen och det ger mig ett lugn. Varför då bli arg då man själv vet hur det är?

NÅVÄL. Det är bra iaf allt man gått igenom här i livet. Prisat vare allt som gjort mig hårdare!

Hehe, jag minns nu mittiallt bara november 1988, då en kaveri och jag gick hem från skolan. Mittiallt for kaverin till en butik på Köpmansgatan och sade att jag ska vänta utanför. Så kom han springade ut. Han hade stulit ett paket kortsun från butiken av märket Okeido. Haha! Jag mindes att jag förut som 11-13 åring typ tänkte att Okeido betydde: Okej då! Ungefär att någon frågar att ska vi ha sex, så säger den andra efter lite tvekan: Okej då!   :D:D:D dd

Jag fick en kortsu av honom medan vi promenerade hem. Han sade skrattande sedan att han tänker blåsa upp en av dom, och jag började också skratta medan vi gick. Ack, dessa minnen från lågisåren!

Yle har en artikel om artisten Roope Latvala. En veteran som var med och bildade Stone, ett legendariskt finskt speed/thrash band från 80-talet under den tiden som dylika inhemska band främst spelade på ungdomsgårdar, jumppasalar o dyl och för betydligt yngre publik än nowadays. Jag citerar ur Yles artikel Roope Latvala-selkäänpuukotettu mies, skriven av Mervi Vuorela och Joonas Josefsson:

"1980-luvun puolivälissä thrash metal iski salamana Suomeen. Yhtäkkiä pienissäkin härmäläisissä pitäjissä alettiin intoilla Metallican ja Testamentin kaltaisista bändeistä, pukeutua farkkuliiveihin ja varsilenkkareihin ja häiritä oppitunteja maanisella pöytärummutuksella. Kuusamossa syntyi A.R.G., Jäälissä Maple Cross, Pudasjärvellä National Napalm Syndicate, Helsingissä Airdash ja Tampereella Dethrone.

Yksi oli kuitenkin ylitse muiden. Roope Latvalan ja Janne Joutsenniemen Keravalla vuonna 1985 perustama Stone erottui alusta asti kollegoistaan soittotaidollaan, sävellyksillään ja intensiteetillään."

Alltså vafan? Typ ALLA band med undantag för Airdash var nog mycket hårdare än Stone som räknas upp här. A.R.G. och de andra är mycket snabbare och mer intensiva och energiska än Stone. Stone är så torrt och tekniskt i mitt tycke. -Musik för lärkkullister, som ingalunda tycker att stämningen är huvudsaken, men hur tekniskt sett bra man kan spela ett instrument.-en filosofi jag aldrig har förstått mig på. Huvudsaken är att musiken låter bra i öronen, inte att man kan spela rent tekniskt så bra som möjligt är min åsikt. Sedan om man kan spela någorlunda bra och så så är ju oftast musiken bättre, men det är ingen regel. Och absolut inte är det någon regel att ju mer tekniskt skickligt det är, desto bättre är musiken automatiskt. Varför skulle det vara så?

Och bara för att Stone kanske är snabbare tekniskt på vissa punkter med gitarrerna så är A.r.g. och kumpanerna och har ett snabbare trumkomp och det låter mycket mer som flygande racerfart då A.R.G. spelade än då Stone spelade. Stone var mest mainstream av dom alla, och därför började också en del "normala" ungdomar digga det, medan A.R.G. aldrig var mainstream. Lyssna nu på skillnaden: Vad är hårdare: Stone, eller A.R.G??!?! A.R.G. var ett mycket bättre och hårdare band! Fast Stone kanske är originellare så har A.R.G. en stor touch av  faktiskt arg låtande tysk thrash, som jag alltid tyckt bäst om då det gäller thrash. Gammal tysk thrash alltså. Och det är MYYYYCKET bättre än någo Stonepone!

Första gången såg jag Stone på TV:n vårvintern 1990 i ett ungdomsprogram. Jag tyckte det var hårt nog då måste jag säga. Men den tiden var Motörhead och Metallica det hårdaste jag hört, så jag hade ganska lite att jämföra med så att säga.. 

Sedan diggade jag Stone nog hela sjuan igenom. Hehe, jag hade läst om A.R.G. i Suosikki faktiskt i en "Hard&Heavy Special" tidning man fick med den april 1991. Jag tyckte att det verkade intressant, men det dröjde ännu till 1992 tills jag hörde A.R.G. då en kaveris storbrorsa kopsade till c-kassett åt mig deras första skiva Entrance, som var och är bra så satan ännu. Heh. Det var liksom typ glamrock och thrash blandat i dessa tidningar. Typ först Guns n roses, sedan mittiallt Sepultura :D

Stone:

https://www.youtube.com/watch?v=mpUaPdMadN0
A.R.G:
https://www.youtube.com/watch?v=YIex4QF20O8

Så se er i reven tekniska finlirare. A.R.G. är hårdare!

Det om det idag faktiskt!