fredag 7 juli 2017

Konstiga ljusfenomen

Hehe, ja tänker lite berätta om ett kontroversiellt ämne. Om ljussken man sett på himlen. Nu ska ingen tro att jag är någon  vidare UFO-fantast av mig eller så, och jag tror inte alls att sådant är av utomjordiskt urpsrung, det är den minst sannolika hypotesen av de få fall som inte kan förklaras på ett naturligt sätt.(de allra flesta fall kan förklaras naturligt, antingen som reella naturfenomen, teknik, psykologiska fenomen etc) Men det är ändå intressant då man lite fördjupar sig i vad folk säger sig ha sätt och så, och de diffusa ljusfenomen man själv också sätt.

Jag såg med farsan en vardagskväll vintern 1987 något som "hängde" i himlen mot söder via bilen. Vi körde i centrum av Karis och såg det båda två. Farsan trodde att det var en satellit som var på väg att falla. Jag har ännu en visuell minnesbild av "det". Vad det nu än var. Det var rödglödgande och var format som en ruter från en kortpacka. Det var lika stort kanske som en helikopter på några hundra meters höjd. Det såg ut att hänga något, typ någo kablar eller liknande nerifrån "ruterns" ända. Det såg jännä ut måste jag säga, vad det än var. Jag förstod nog alltså att det var något annat än utomjordingar, fastän jag var liten då.

Heh. Jag mindes att jag blev lite intresserad av Ufon då jag läste i någon Hemmets Veckotidning hos min dagmamma en artikel om ett påstått UFO-fall i Sverige. Det var hösten 1985. Det är väl en viss procent främst grabbar som blir intresserade av Ufon mer eller mindre i lågisåldern, och jag var en av dem måste jag erkänna. Fast det är ju inget att skämmas över, fast folk associerar ufon med flum. Därför heter väl det att man är "ufo" om man är konstig. Fast enligt en kaveri kommer det att man kallar folk man tycker är konstiga för Ufon från 60-70 talets vänster-rörelse, och då vänstermänniskor ju brukar vara totalskeptiker mot allt som inte går att att bevisa, samt i likhet med kristna, brukar avsky allt som har med omstridda fenomen att göra, så började de sarkastiskt kalla de som de hade fördomar mot och tyckte var "konstiga" för ufon.

Sedan var jag tidigare, hösten 1986 en vardagskväll, då det var stjärnklart ute i skolgården med syrran och hennes kaveri samt syrrans kaveris lillsyrra, som gick på 4:an. Jag såg upp mot stjärnhimlen och såg en röd prick flyga lite för att sedan försvinna. Antagligen var det en satellit. Jag sade åt syrrans kaveris lillsyrra att jag såg något konstigt just! Så efter typ 5 minuter dök det en liknande röd flygande prick uppe norrut mot Karlavagnen. Jag sade att där e de igen! (fast jag tror det var en annan) Hon såg den då jag pekade åt det hållet. Hon såg på den och sade med ett flickaktigt tonfall som att hon skulle ha tyckt det var kusligt och en aning överraskande att hon såg det: HuUUuij!

Hehe. Barndomsminnen. Knappast var det något konstigt, men man har bra inbillning nog som barn

Hehe, jag drömde för typ 10 år sedan att jag cyklade på natten och såg ett ljussken ovanför ett vitt "kråkslott" på samma gata som pärona bor på. Där en gammal sur kärring bodde ensam med sin stora chäferhund på 90-talet ännu. Jag cyklade fullt och en kaveris lillsyrra kom också cyklande från hållet jag cyklade från. Jag frågade henne att såg du dedär ljusskene? Hon sade: Jåå! Jag frågade om hon vet var det var. Hon sade: Nää!

Hehe, detdär påminner mig om en annan gammal grannkärring till pärona, den s.k. "Potokällartanten". Hon bodde några hus ifrån päronas och mitt barndomshem. Hon som blev jättearg på mig och min kaveri höstlovet 1987, då hon trodde att kaverin kastade sten på hennes fönster, fast han verkligen inte gjorde det. Juttun var den, att vi var ute på gården och kaverins farsa förbjöd oss att göra något, och kaverin gjorde i ren frustration en kaströrelse med armen, mot potokällartantens hus (vi var på kaverins gård, potokällartanten bodde på motsatt sida ovanför kaverins föräldrars tomt/hus. Hon var änka)

Så kom hon ut efter en minut och ropade hysteriskt om att man inte får kasta sten. Jag minns denna mening som att det skulle ha hänt i går. Hon tjöt bokstavligen såhär: VIELÄ YKS KIVI NIIN MINÄ SOITAN POLIISILAITOKSELLE!! Kaverins farsa förklarade sedan åt oss att det är en gammal ensam tant, och att vi inte ska bry oss att hon skrek.

Jag drömde engång att jag gjorde inbrott i hennes källare då jag var typ 12. Det var fullt med potisar där. Så öppnade hon överraskande dörren till källaren och sade argt: Mitä, mitä, mitä, mitä sä täällä teet?!?! Och jag kände mig rädd för konsekvenserna över att bli tagen på bar gärning och nologer så satan i drömmen :D:D

Nå iaf. Jag hörde för typ 28 år sedan att hon hade ringt åt grannen någon dag då och var uppskärrad, för att hon hade sett från fönstret att "något rött" hade susat förbi på gatan mitt på natten. Vad det var vet jag inte. Kanske baklyktan på en Honda Monkey :D men vad vet jag. Hon var lite nervös av sig, no hard feelings, men sådant ökar inte riktigt tilltron om man säger sig ha sett något konstigt.

Konstigt dock på nåt sätt att det är just om Ufon som folk i regel blir tokiga av att höra, och typ nävorna börjar vifta i luften av ilska. Den bilden har man fått då man läst i forum och så. Att tala om ufon tycks reta upp folk helt sanslöst. Folk är konstiga helt enkelt.

Jag drömde engång som 20 sommaren 1997 att det kom en kärring i 35-årsåldern med Kossubotn, vetni såndäna cp-aktiga tjocklinsade glasögon man brukade ha på 70-talet. Kossubotn heter dom på kariska iaf. och kort jättetunt stripigt flotit hår. Hon frågade mig: Vill du att vi ska vara tillsammans?  Jag och en kaveri skrattade gått åt den drömmen då, och han påminde mig om den då han ringde häromdagen och vi pratade lite om gamla minnen, och jag fick mig ett gott skratt :) Vi talade lite om brudar och han sade att jåå, evalds e okej att gå till ibland. kanske de kommer nån me kossubotn och äckligt kort skitit hår och frågar dig  att vill du att vi ska vara tillsammans?

Humor behövs nog alltid.

Jag tänker nu just på sommaren 2000 av någon anledning. Det kanske beror på att jag lyssnar på Spiritual Beggars Ad Astra-skiva som jag köpte då och hörde på ganska mycket då, men diggade den inte riktigt. Nu lyssnar jag på den igen på en paus på typ 16 år och tycker faktiskt riktigt bra om den. Den är bätte än jag mindes.

Jag köpte lördagen 8.7-2000 två Kopparbergs cider i burk. Det var rediga halvlitersburkar då. En päron, och en jordgubb som var ren jordgubb den tiden. Sedermera har dom ju gjort den sämre då de envisas med att blanda lime i den. Kopparbergs är en av de få cidrana som går att dricka. Woodpecker gick också att dricka, men det har man inte fått i Finland sedan typ 1999.  Annars brukar det ju vara så, att det som är JÄTTEGOTT drar dom bort från försäljningen, och det som är uäk säljs gladeligen år ut och år in. Inom b.l.a. glass-sorter är det ofta så.

Sedan köpte jag en sixpack Karhu från Simpukka lite senare. Så kom en kaveri till mitt. Det var bestämt att vi skulle dricka litet den kvällen nämligen. Han hade öl med sig. Han tyckte att jag ska berätta vad jag drömt om för att få liv på kvällen. Så jag tog fram min drömbok och läste vad jag drömt från den. Sedan minns jag inte så mycket mera av vad vi gjorde eller talade om, men det var helt stil kväll.

Under den tiden köpte jag s.k. Stoner rock en del. bla just Spiritual Beggars, Orange Goblin och Hangnail. Hangnail och Orange Goblin är nu bara skit, men Spiritual Beggars har sina bra sidor. Åtminstone Ad Astra-skivan.

Blev med ens vuxnare år 2000 på något sätt. Fast i själva verket såg jag nog ut som 17 då också :P

Men man var ändå så purung då ännu så allt liksom stod framför en. Man orkade bli fascinerad på ett helt annat sätt då och så.

Så drömde jag juli 2000 att det kom ut en ny sorts Jaffa på marknaden där etiketten var rödgul och föreställde en soluppgång. Nej, inte Aurinko Jaffa, utan någon annars sort. Aurinko Jaffa var nu bara skit om man jämför med den traditionella gula Jaffan.  Så drömde jag också juli 2000 att jag var i nåt kontroll-rum och det kom signaler från rymden via en manick. Det hördes som hjärtslag typ. Det var ganska stil dröm.

Det var så fantastiskt på något sätt att fara till affes hösten 2000 med sitt vuxnare och öppnare jag.(fast jag såg ut som 17 och var okarismatisk och omogen, men det förstod jag inte då) Hela världen kändes öppen. Man förstod inte att allt skulle gå till stagnationsläge från och med början av 2002. Likasåbra, för med facit i hand skulle det bli hemskt. Heh, inte för att jag diggar den men låten It's my life av Bon Jovi associerar jag kraftigt till hösten 2000 och ungdom då jag var 23 och hörde den typ varje lördagskväll då jag var i affes då i tiderna.

Dock tog jag folk på alltför stort allvar den tiden. Nu är dom bara typ insekter i mina ögon om jag är på krog och så iaf :D Man får mer skinn på näsan då man blir äldre. Och jag har fått mer skinn på näsan desto äldre jag blivit skulle jag våga påstå. Med det menar jag inte att jag är otrevlig eller så, snarare att jag skrattar inombords åt de flesta människor och deras funderingar och flockbeteende.

En annan sak som är flockbeteende är det att då media uppviglar och agiterar och piskar upp riktigt hatstämning mot s.k. Antivaccare, och då folket går på denna folkuppviglan, så pratar de till människans primitivaste instinkter. Många blir som tokiga och besatta av tidningarnas propaganda, och börjar hata s.k. antivaccare som om det är fråga om rena häxjakten. Ja, det är precis samma primitiva instinkt som media har piskat upp, som under inkvisitionens år i Europa.

En dikt av en Heinrich Heine, men som jag lite ändrat på:

Först hämtade de antivaccarna och jag protesterade inte, för jag var inte antivaccare
Sedan hämtade de EU-motståndarna och jag protesterade inte, för jag var inte EU-motståndare
Sedan hämtade de populisterna och jag protesterade inte, för jag var inte populist
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar att protestera

Jag är EU-motståndare btw men ingen värdekonservativ populist i stil med Sannflinländarna och Sverigedemokraterna etc. I själva verket försöker jag hålla mig borta från realpolitik helt och hållet.

Sen när har mässling blivit en sjukdom som folk typ jämför med digerdöden? En trivial barnsjukdom, som oftast är relativt oskyldig om man behandlar den på rätt sätt. Ännu under 70-talet fick nästan alla barn mässling och det hörde till saken, och som ökar barnets allmänna motståndskraft. Jag tror också att det är mentalt bra för ett barn att få mässling, då barnet lär sig att livet inte automatiskt är en dans på rosor och blir härdat av det. Jag skulle faktiskt ha föredragit att ha haft mässling som barn, men jag är dessvärre vaccinerad mot det.

Åtminstone mot barnsjukdomar, HPV vaccin samt influensavaccin tycker jag är fullkomligt onödiga. Och snart ska det börja vaccineras mot vattkoppor också. Alla blir ju tack vare det en bunt med veklingar som duker under för minsta lilla förkylning! Är inte helt emot vaccin, men åtminstone vaccin mot barnsjukdomar, influensa och HPV borde förbjudas.

Vattkoppor räknades förut som en trivial barnsjukdom. Inom 10-20 år har väl många blivit hjärntvättade till att tro att det är farlig FARSOT som man MÅSTE vaccinera sig emot. Och de som är skeptiska så HATAR, HATAR, HATAR de!! *De hoppar och dansar omkring och river sig i håret av frustration över "antivaccarna"*

Precis som det fick med mässling btw.

Alltså de flesta har inte satt sig in i något argument varken hit eller dit eller undersöker vidare, de litar bara helt blint på vad makthavarna säger. Säger de att mässling är JÄTTEFARLIGT, som man MÅSTE vaccinera sig emot, så är det en orubblig sanning, enligt dom.

Men som sagt. Orka med dessa alla insekter som kallas för människor *GÄÄSP* Jag har dragit mig lite undan "folklighet" skulle jag säga. Och nu orkar jag inte skriva mera idag iaf. Nu ska jag

Här en dansk dokumentär, "De vaccinerade piger" om HPV-vaccinets skade-effekter på många flickor. se och begrunda. Tror inte att Yle vågar någonsin visa detta på finsk tv.
https://www.youtube.com/watch?v=GO2i-r39hok



0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida