"Sjömannen" på Karis Bangård 23.7.1999

Alltså den 23.7.1999 så var jag och en kaveri hemma hos mitt, i mitt rum (Ja, jag var så omogen så jag bodde "hemma" då ännu :P) vi hade fönstret uppe då det var varmt, och var påväg till affes den kvällen. Vi delade på en flaska Exotic Vodka Cocktail, som var en jättegod vodkabaserad blandricka på 18%  och så lyssnade vi på Blasphereion, ett hårt och bra deathmetal band från Belgien. Vi lyssnade på deras enda skiva från 1991 som jag köpte på LP sommaren 1993. Lite spänning i luften var det över att vi sku ti affes. Jag hade inte varit i affes sedan november 1998 då, så det hade varit avbrott i affes-farandet.

Just cirka 1999 tycker jag att affes var typ alla unga Karisbors kontrollplats, haha. Eller så upplevde jag det som. Att folk typ ordnade i kastsystems-ordning och så och det var liksom riktig småstads/karismentalitet att andra ungdomar nog höll noggrann koll på en.  Redan ordet "Affes" hade då just en sådan skimmer över sig. Dock i mitt fall avtog det hastigt under 00-talet. Som en ballong som tömdes på luft typ. Ju äldre man blev.

Sedan ordet "Brudar" hade annan skimmer på ett sätt än det har nu. Man förstod inte då att lite slappna av och se brudar som människor som dom var och är. Man tyckte de såg ut som gudinnor och var från Venus typ :P Man ska inte sätta upp brudar på piedestal på det sättet man gjorde då. Det är löjligt helt enkelt. Nåväl, jag var den fula ankungen då också. Såg ut som 16-17 fast jag var 22 och så.. :P Det kan inte bara hjälpas, så var det bara.Och det är bättre att vara ärlig och säga som det var istället för att låtsas om något annat. Och det var varken mitt eller någon annans fel, utan det berodde på att jag hade en sådan genetisk uppsättning så jag så lortaktig ut då. Det är genetiskt att se yngre ut än vad man är. Och NU är det en stor fördel. Jag ser verkligen inte ut som en 40 årig gubbe. Överhuvudtaget INTE.

Jag mindes nu denna dag sommaren 1999 då det var precis likadant väder under måndagskvällen. Liksom mulet, typ lika varmt, men inte regnigt.

Så gick vi sedan mot affes den dagen i det avlägsna ungdomens 1999. Nere på bangården var det en såndän flottmulli, eller vad man kallar dom. Som är i milin i flottan. Han hade flottans kläder och myssa på sig. Vi lade inte först märke till honom, men då kaverin på skojs skull öppnade hissdörren i bron så började han ropa nåt att hullu jätkä kun sä kuset hissiin! Han trodde att kaverin gjorde det, fast han bara såg in. flottmullin var på den sida av bron där det gamla prydnadsloket är. Han stod på perrongen och drack något ur en flaska på samma gång, och man såg att han inte var helt nykter.

Jag sade skrattande åt kaverin att Hör, dendä sjömannen gnäller någo!  Så ropade kaverin åt honom såhär: Hördu vittus sjöman, kom hit å säg de om du had nå ti å gnälla!! Då blev han bara och stirra på oss och stirra hela tiden medan vi for till affes, ända tills han försvann ur sikte, då vi gick nerför backan nedanför vid sidan om broändan och vägen som leder till Bangatan. Alltså var det inte är någo stigar eller så men bara gräs. Då ännu så stod han ute på perrongen och bara stirrade på oss :D Men det var ändå sådär partaj-meininki. Det var inte aggressivt ropandes. Det var bara typ att broder! Vi e ute på kalja å du då! Såndär grabbaktig rento meininki.

Så satt vi  ute på terassen i affes en stund. En pulimommo som var stamkund i affes satt också där ute och rökte och drack öl och fåglarna kvittrade i trädet, och hon såg med en harmonisk blick upp i trädet typ att voj, så det är skönt och det är sommar och fåglarna kvittrar! Hon kom engång och talade med mig i affes 1996 nere i puben. Man hörde knappt var hon sa. Sedan började hon kamma mitt hår 1998 i affes och svamlade nåt och kallade mig för "Vargöga" :D

Så for vi in och sitta i puben vid bardisken på bardiskpallarna. Kaverin frågade en kaveri som jobbade i affes att va tycker du om min skjorta? Så sade kaverin att den e Groovy. Den var från 70-talet. Dessvärre så lämnade kaverin den hos en annan kaveri, och den andra kaverins morsa använde skjortan hans till att torka upp hundspyor :P Så det var synd, för det var en snygg skjorta.

Vi satt ännu vid bardiskpallarna och pratade om och skrattade åt "Kalle Anka" på bangården. Det var en tidlös känsla, som att det lika gärna skulle ha kunnat vara typ 1965 i krogen, och vi skrattar åt "Kalle Anka".

Nåja, denna "Kalle Anka" skulle väl ha varit mycket ståtligare i brudarnas ögon än vi var. Så vi skrattade bäst som skrattade sist antar jag.

Sedan var det 3 fördomsfulla Svartåbrudar uppe och dansade. Kaverin frågade om en sku komma och dansa med honom, men det kom bara någo fördomsfullt svar tillbaka. Sedan var det en ny snygg brud som jag tyckte likna en Sumppu, men som inte var hon. Hon hade börjat jobba i affes och var från Kotka om jag minns rätt.

Kaverin dansade sedan med en pulimommo nere i puben i rena harmen. Sedan då vi for så var vi ute i centrum och gå en stund. Nästa morgon hade jag krapula. Jag låg sedan på soffan och såg på en Kaurismäki film, Rosso, som handlar om en italienare i Finland.

Tänka sig, att tidsglappet mellan sommaren 1999 och sommaren 2017 är samma som tidsglappet mellan sommaren 1981 och sommaren 1999!! Helt sjukt!! Och det känns inte alls lika länge sedan som mellan 1981 och 1999. Hela världen förändrades då, och jag blev från liten lort till (halv)vuxen. Nu har det hänt mycket mindre både mikrokosmiskt och makrokosmiskt sett mellan 1999 och 2017 än vad det hände mellan 1981 och 1999. Surrealistiskt.

Jag har följt med diskussionen på facebook om fenomenet runt bussis. En massa knarkare, suputer och andra urartade element som håller till där. Det har hänt några gånger att någon fylltratt betett sig aggressivt då man gått där förbi och andra saker har jag faktiskt märkt där de senaste åren. Jag tror det delvis blir så då man ska ge öppenvård åt psykpatienter nuförtiden, delvis beror det på denna civilisation i sin helhet. Men det är ju inte något nytt fenomen i sig. Redan i romerska riket existerade det liknande dekadens och degeneration.

Det känns ändå som om såndäna aggressiva rappiopulin som stör skriker och härjar mitti stan har blivit vanligare här i byn än förr. Förritiden var pulina mera typ luffare av sig. "luffarpulin" eller "Hawkwind-pulin" som jag också kallar oldschool-tagarkarlar/halvpulin för. Typ som var klädda i lippis eller röd yllepipo, gumppare, gamla loden-kappor, ylletröjor etc. samt att de cyklade och kunde eventuellt köra med en gammalmodig trehjulig Tunturi-invamopo eller också flakmopo. Samt kanske röka pipa. Sådana brukade vara fredliga av sig och lämna folk ifred, och vara avsides och ta lite, men inte mitti stan. T.e.x. mot avstjälpningen kunde de sitta i en ring vid någon äng och ta lite en solig sommardag. Som de gjorde engång sommaren 1991 då jag cyklade förbi dem.

Säger inte att dom gör bra mot sin kropp då de dricker för mycket, men de var ändå en hederlig form av (halv)pulin. och de brukade inte ta lika mycket som nutidens ohederliga rappiopulin dit kring Fokus. Dom umgås dessutom med allsköns knarkare där och har ingenting att komma med helt enkelt.

Jag kallar sådana hederliga pulin för Hawkwind-pulin eller luffarpulin som sagt:D för att Hawkwinds musik ofta är sådär somrig och psykedelisk luffaraktig typ och då dom ser ut som "luffarpulin" själva i Hawkwind :D  Men dom har alltså ingenting att göra med rappiopulina som är utanför Fokus. Inte för att jag själv tänkt bli någon sådan:D Det verkar inte finnas av dom i byn för tillfället. Ett exempel på en fridfull luffar/Hawkwind-puli var "Skäggpulin". Som då han hösten 1998 köpte en liten Karpalet-flaska från Alko en mulen lördags-förmiddag. Så gick han sedan långsamt gående upp mot vattentorns-skogen. Typ ut i naturen och ta lite distant. Inte öppet som dom i Fokus.

 Här strof 138-142 ur Hávamál. Intressant är det faktum att enligt mytologin härstammar runorna från jättarna. Från det dolda, ockulta, som Oden sökte. Och som stärktes av då han blandade blod med Loke, som blev hans blodsbroder efter det. Mycket intressanta aspekter i den fornskandinaviska mytologin/religionen. Den är väldigt rik och jag tror att det alltid kan ha funnits mer än en tolkning av den, även för 1000 år sedan och mera. Det fanns enkla bönder och komplicerade sejdkonor då också, då folk alltid varit olika. Och dessa två kan ha haft olika tolkningar av åtminstone somliga saker inom samma religion.

138. Jag vet att jag hängde

i vindpinat träd

nio hela nätter,

stungen med spjut

och offrad till Oden,

själv given till mig själv

på det mäktiga träd

som ingen mänska vet

av vad rot den är vuxen.

139. Jag fick ingen mat,

ej heller mjöd,

rätt ner såg jag,

runor tog jag upp,

tog dem skrikande

och föll från trädet.

140. Nio trollkväden

tog jag från sonen

till Bölthor, Bestlas fader,

och därtill en dryck  av det dyra mjödet,  

öst ur Odröre.

141. Då började jag frodas,

fatta och förstå,

växa och trivas väl.

Ord födde ord

när jag letade ord,

verk födde verk

när jag skapade verk,

 142. Runor skall du finna

och tydda runstavar,

mycket stora stavar,

mycket starka stavar

som stortulen målade

makterna gjorde

och  gudarnas Ropt ristade.