Bruden med de kroksvansade hundarna(jan-feb 1994)

Då jag brukade promenera förbi Tallmo då jag var och studerade på musiklinjen i det löjliga Lärkkulla dessa tider, så såg jag några gånger en brud kanske i 25-30 årsåldern eller något, en blond brud. Jag såg inte henne på det sättet, fast hon var vacker och allt, men då man var 17 var hon "för gammal" att ens tänka kunna föreställa sig något "sådant" med henne. Så jag såg inte på henne på det sättet alls, inte sexuellt sätt alls. Nuförtiden skulle det ju vara helt annorlunda, ok, till saken.

Hon brukade komma emot mig med två stora hundar med krokiga svansar, båda hundarna hade samma sorts smala, krokiga svansar. Det började jag tycka att såg riktigt komiskt ut, så jag började lite flina då hon kom emot. Jag kunde inte riktigt hålla mig för flin heller, och hon såg lite på mig med en vakio "brudaktig" surmulen min. Ungefär som att hon skulle ha tänkt att Va flinar dendär ungen åt?  Hon kanske  trodde det var åt henne jag flinade åt, men jag flinade åt hundarna, eller rättare sagt åt deras svansar. Inte av elakhet, utan för att jag tyckte det såg så komiskt ut.

Så kom jag gående igen engång mot skolan. Då såg jag från håll att hon kom nergående på backan från det högsta huset i Tallmo. Hon gick med hundarna med de roliga svansarna igen, och jag kunde inte hålla mig för flin igen. Hon såg från långt håll mot mig och såg säkert att jag flinade, hon hade den vakio "brudaktiga" surmulna minen på sig igen. Som brudar kan ha då dom typ går på gatan mot okända människor (främst kanske karar)

Nuförtiden skulle jag onekligen flirta med en sådan brud. Med ögon, lite leende (inte att jag inte kan hålla mig för flin :D) men man är lite annorlunda som 17. :)

Det fick mig att tänka på jumppan i åttan och nian, då vi hade Åjja i jumppa. Alltid i jumppasalen så hade han oss att värmas upp och vi sprang i jumppasalen runt några varv, medan Åjja stod mot väggen i mitten av jumppasalen med armarna i kors och såg ut som en sfinx. Det var alltid så. Till slut började man flina åt det. Liksom då man joggade förbi där var Åjja stod så var det ibland: fniss! fniss! fniss! fniss!  På samma gång, då man inte kunda hålla sig för flin.

Så över ett år efter jag hade slutat i högis, juni 1994 så drömde jag att jag var i högis igen och joggade just uppvärmning i jumppasalen, runt jumppasalen, så då jag vände så såg jag att Åjja stod där som en sfinx och började flina fullt så jag snubblade och föll på näsan och fick näsblod, fast det inte tog ont i drömmen. Åjja kom i drömmen och frågade hur det gick. Jag kunde knappt svara något alls då jag hade så roligt.

Från början till mitten av februari 1994 drömde jag en serie mardrömmar av en eller annan orsak, eller det var främst nattliga uppvaknanden och en jättekuslig känsla kvar av nåt jag drömt om. Jag mindes aldrig riktigt vad jag hade drömt om, trots att jag hör till dem som ganska enkelt minns mina drömmar. Intressant var det nog.

Men nu till 1999. Till januari/februari 1999. En låt som jag hade hört nu och då från radion ända från kanske 1980? Definitivt 1981, så var den jättebra låten "Moottoritie on Kuuma" Av Pelle Miljoona. Annars diggar jag inte PM, men den låten är jättebra och har en magisk atmosfär. Farsan brukade ha på radion i bilen, så jag har för mig att jag hörde den låten redan 1980-81 och sedan hörde jag den på mafian någongång på 90-talet och så köpte jag cd:n december 1998, bara för den sakens skull att Moottoritie on kuuma var på den cd,.n

Tänka sig, att 1999 var det lika länge sedan som den låten kom ut, som 1999 är nu!!!!! Och man tyckte ju att 1980 var helt sjukt länge sedan då!! Visserligen kan det inte direkt jämföras, då det hände så otroligt mycket mera saker både inom musiken och annars också mellan 1980 och 1999 än under 1999 och 2018, där tiden har stått mer eller mindre stilla. Åtminstone från 2002-2018, men ändå. Där sade jag det!! Sedan 911 år 2001 så har vi levt "pysähtyneisyyden aikaa" en västlig sådan. I sovjet var det från tidigt 70-tal ända fram till Perestrojkan en sådan tidsålder.

Januari/februari-1999 var smällkall! Det var ungdomlig fiilis, då man just hade fyllt 22!!!!!! Känner mig nästan lika ung fortfarande dock. Och då såg jag ju ändå ut som en liten lort då jag var 22.

Jag läste i nätet att det var någons mommosmommo typ, som ansågs vara synsk, och som på 20 och 30-talet alltid sade att det kommer att komma ett stort krig (andra världskriget) Sedan kommer folk att leva en lång period i någorlunda fred och välstånd. Efter det kommer det att komma ett stort fall, en stor krasch-och de överlevande tar skydd under en ask. (träd) Väldigt intressant. Jag förmodar också själv att det kommer att bli som i Yötuuli-filmen som ni ska se på i youtube, fastän ljudet katkoar då han som satt upp filmen varit nojig över copyrighten till musiken i filmen. Det är precis som att många förutspått en samhällskollaps. Då staten och infrastrukturen kollapsar. Det blir total anarki, som även armén utnyttjar i total laglöshet, och militären är farlig, för dom är lika desperata som vanligt folk etc. Se på den, så har ni sett historiens bästa film! Som jag såg första gången på tv 3.9-1992 och drömde en serie drömmar om efter samma år, och som jag fram till denna dag drömt om. Senast en natt här då jag for och lägga mig hade jag en vision om Yötuuli och hur det skulle vara helt på riktigt. Jag tror faktiskt att det kommer att bli så om en kanske 20 år! Men det är inte något som är dåligt, tvärtom. Denna civilisation har nått sin ände, tror jag. För vårt allas eget bästa.

Från 50:18 till  kan man få se en bra glimt av filmen om man inte orkar se på hela, men jag rekommenderar absolut hela! Dom är i detta clip ute och söker förnödenheter i nejden åt sig själva. pappan och sonen i familjen och en konstig tagarkarl som är också en survivalist. Militären jagar dom etc. här får man en klar bild av undantagstillståndet som kommer globalt över oss efter några årtionden. Om denna film borde det heta att "Dedicated to the forthcoming Dark age" då dettta är konkret en framtida "Dark Age" som denna film handlar om. Som ligger i den absoluta nära framtiden ännu till. Se med fullscreen! Det enda som harmar är att musiken klipps bort som kommer in där i nåt skede. Dom har lyckats med att catcha en väldig hotfull atmosfär i denna film. En apokalyptisk, mycket hotfull atmosfär. Det som skett i Yötuuli är globalt-och mycket värre undantagstillstånd än t.e.x. inbördekriget för hundra år sedan. Detta i Yötuuli är ett civilisations-raserande undantagstillstånd-den moderna civilisationens fall och en återgång flera hundra år tillbaka i tiden.

Nu avslöjar jag vad som hände i slutet, men jag antar att ingen orkar ändå se på hela Yötuuli-filmen på youtube och då musiken katkoar. Militären söker tydligen igenom alla hus i området, så dom måste fara därifrån, kommer tagarkarls-grannen och säger. "Autot kulkee ja taloja tarkastetaan. Parasta lähteä, teiden varsilta. En tiedä minne"

Han hämtade några saker, sin ryggsäck med patroner och skulle komma i morgon efter till huvudpersonen. Just då han är i färd med att fly med sin familj så hör han skottlossning. Först från ett hagelgevär. sedan stormgevär sedan hagelgevär och stormgevär igen. Man förstår att det var tagarkarls-grannen som skjöt mot militären då dom kom till hans hus. Sedan flyr familjen med bilen med en lauma förvildade hundar efter sig (hundarna kommer att förvildas och bilda flockar sedan då kollapsen kommer, då deras mattar och hussen kommer att dö som flugor-överallt kommer det att dö folk som flugor i svält, kyla och epidemier.)

Heh. Folk kan undra om jag är morbid då jag tror detta eller något. Men nej, jag tror bara det är ett faktum-och för Moder Jords skull och även för mänsklighetens skull-det bästa som kan komma att ske. Vem bryr sig om det mänskliga jaget-det är bara illusionärt. Ska man bara tänka på nöjen, sinnliga njutningar och "lycka" här i livet-så blir man hastigt olycklig i ordets sanna bemärkelse. Eller att genom att tänka på någo klichén som "hopp". Vadå hopp? Hoppa, hoppa hage, hopp hopp bara!:D

Jåå, hoppa hage, som flickorna gjorde i lågis under rasterna. Och rep hoppade dom och någo "twist" eller vad det hette.

Heh. Jag kom att tänka lite igen på år 2000, det fräscha året då man började känna sig som en ung vuxen istället för en teini. 2001 var också fräscht på det sättet ännu, men 2002 stagnerade denna känsla totalt, men iaf. Det fanns en pummi här i byn som helt skamlöst stod i staden och tiggde pengar av folk. Jag tror han var lite efter eller något. Inte led han någon nöd- "Modergrisen" samhället tog säkert väl hand om honom med sjukpension etc. Det kan jag bra tänka mig.

Han var ökänd för att tigga pengar av folk i stan av obekanta människor. Han försökte tigga en kybä av mig också mars 2000. Det var under marktiderna då, så allting var ju billigare innan euron. Då euron kom så blev ju allting dyrare över en natt, precis som allting blev dyrare i Estland 1940 vid den sovjetiska ockupationen då rubeln återinfördes. Allting blev då också dyrare över en natt i Estland, ungefär som allting blev dyrare över en natt i Finland då euron kom 1.1.2002.

Iaf, en kybä var rätt så lite pengar år 2000 men man kunde få mer av det än av 2 euro som borde motsvara 14 mark då euron kom. Men så var det ju inte. Han begärde en kybä av mig, men jag gav ingenting alltså.

Så en lördagskväll då en kaveri kom till mitt, han hade varit i stan med bilen innan på någo ärende-så hade dendä pummin kommit och begärt en kybä så han skulle slippa och äta, som han påstod. Kaverin gav en kybä åt honom, skuggade honom sedan försiktigt med sin bil och kollade vart han for-han cyklade raka vägen till Socis.

Så kom han till mitt och berättade det. Vi for till Socis med kaverins bil, så sade kaverin att där står hans cykel ännu utanför! Far å töm däckena åt den! så sade jag att nää, int ids ja. Så stannade kaverin, och sade att han sku fara in och prata med honom. Han stod och spelade på pottin då kaverin kom in (kybän hade gått till spel tydligen) Kaverin frågade honom: Nå, va de god mat å? Han ska helt förvånat ha sagt: Jåå!! Så frågade kaverin: Nå, va åt du då? Så hade pummin sagt: Franskisar å korv! Kaverin kom flinande ut ur Socis och sade att hans häpna min då kaverin mittiallt kom dit var nog värt en kybä! Jag såg också en skymt av dendär pummin då han såg ut från fönstret då vi for. Han såg ännu häpen och paff ut då han såg mot bilen, och hans ögon snurrade typ som pottin han spelade på.

Har inte sett honom sedan 2000.

Jag kom nu bara mittiallt ihåg från lågis. Det var ibland någon tillställning i festsalen för typ fyrona till sexorna eller nåt liknande. Alltså det var ingen speciell festdag eller så, men ibland var det någo tillställningar där, vilket var mycket roligare än lektioner. Jag tyckte de var mycket roligare att sitta i festsalen än i klassrummet. Engång i 3:an så såg vi med projektor på en Pippi Långstrump-film i festsalen t.ex., men detta var inte samma gång. Jag minns inte vad för tillställning det var, men jag minns att det var meningen att vi sku sluta 14 våran klass den dagen. Så vi satt och såg på tillställningen vad det nu sen var på stolarna. Det fanns inte klocka i festsalen och ingen i närheten hade klocka, då en flicka från klassen som satt bredvid mig viskade oroligt åt mig: Tänk om klockan e över två? Jag tänkte lite tanken också, men jag trodde inte att den var det. Och mycket riktigt, då tillställningen, som hade räckt från typ kvartöver tolv var slut och vi gick till klassrummet, så visade visarklockan ovanför dörren 10 före 2. Jag minns det som igår av någon anledning, fast det inte alls var någo dramatik eller starka känslor involverade, eller något konstigt eller roligt övh.

Jag kom av någon anledning att tänka på då man var en ung 23-åring i affes hösten 2000. Jag gjorde på det lilla sättet, att jag lyssnade på It's my life av Bon Jovi och Sandstorm av Darude på youtube och lyssnade på det med hörlurar. Vilken nostalgi liksom.. då jag aldrig självmant innan lyssnat på detta(förutom it's my life som jag lyssnade på youtube i höstas faktiskt av samma nostalgiskäl) och alltid bara hört det typ i affes, åtminstone hösten 2000, så kom det en helt otrolig 2000-fiilis. Jag slöt ögonen och såg framför mig affes dansgolv år 2000. Då Darude spelade så kom det någon brud och ryckte mig i armen och skrek, KOM Å DANSA. Jag tvekade och sade NJAAÄÄÄ!! Så sade hon: JÅÅJÅÅ! KOM NU HEJ! så att jag på samma gång fick svingat små droppar av ciderblandad saliv i ansiktet då hon skrek ivrigt och var salongsberusad. Och så drog mig till dansgolvet. Detta hände alltså i min fantasi då jag blundade :)

Det var så känsla av ungdom, fräschet etc då jag såg tillbaka och hörde på dessa låtar. Fast inte skulle jag vilja byta mitt nuvarande liv och insikter, men det är nostalgiskt att med värme minnas de positiva sidorna från den tiden. Men.. då tog inte obekanta brudar kontakt med mig på krogen, det gör de däremot nuförtiden inte ens så sällan. Okända kvinnor från typ 21 till 50+ kommer fram och talar och de som är 50+ är så klänger på mig etc i clubben, vilket bara är kul såklart. Men även yngre brudar sku få vara så modiga så de klänger på en. Men det är friskt mod i att brudar som är typ 21 kommer och talar med mig också. Den yngsta som kommit och talat var iaf 21 nu om jag ser lite tillbaka. Hon sade det själv. Och så var det en 50+ i somras, och hon trodde jag var 25!! Vau!

Helt sjukt att år 2000 är jättelänge sedan för dagens ungdomar i 18-23 års åldern!!!! År 2000 är ju fan det futurustiska året då man sku bli vuxen. Det futuristiska året som det spekulerades om i tidningen EOS hur det skulle vara år 2000. Så är det fan 18 bloody years ago!

Då man var 18-19 var det också en magisk känsla, men en mycket naivare och därför en helt annorlunda sådan. Det var yrsel över att man var 18 år!!! Men i själva verket vara man rena barnet. Då man var 23 så kändes det seriösare och som man sku vara på väg att bli vuxen "på riktigt" och man var ju mycket mognare då, fastän jag nog var omogen för att vara 23 ändå, skulle jag våga påstå.

Nu är jag ju ingen "hippie" eller "new age", men jag beställde en trolltrummavia nätet häromdagen.  Alltså inte något bullshit, utan just en äkta trolltrumma . Den kostade 175 euro+ en virkad kass att frakta trumman med som kostade 69€, för man ska ju trumma utomhus med den egentligen, i skogen eller på någon kulle eller så. Typ kasberget ett stenkast utanför Karis skulle kunna vara en utmärkt plats för det ändamålet...

Tror ni verkligen att de som trummade på dylika trummor för att nå medvetandeförändrade tillstånd etc förrivärlden, att dom var "hippien" eller "new age"? Tokigt att ens behöva skriva detta, men det dessa två benämningar tycks vara folkliga benämningar för saker som trolltrummor etc. Jag blir ingen hippie som delar ut blommor och vänder andra kinden till då jag blir slagen, bara för att jag köper en trolltrumma :D snarare tvärtom skulle jag våga påstå. Tokigt att jag ens behöver skriva detta så tydligt, men stereotyperna är så starka bland folk. Å andra sidan; vem bryr sig om vad någo junttin tycker eller tänker om det? Dom kan sköta sitt och skita i andra.

Förresten är det alltid roligt med instrument, och dessa trummor har ett otroligt fint ljud tycker jag. Hela kroppen fan vibrerar på samma gång liksom. Och en fin prydnad kommer att hänga på väggen hemma hos mig. Trumman i sin virkade kass. Kanske eventuellt ett verktyg för ego-upplösning etc. sedan då man väl kommer igång? Förhoppningsvis.

Sedan finns det ju bongotrummor, som är helt annorlunda. Dom kallar jag ju skämtsamt för "toleranstrummor". Dom är väl inte så i ropet mera, men riktigt i slutet på 90-talet och i början av 2000-talet var dom mycket populära bland "hippien" och rastan. Sådana associerar man ju främst till hippien och rastan. Men en sådan är inte min melodi. En trolltrumma är vad jag har tänkt på att köpa länge.

Jepp. Detta är Moottoritie on Kuuma. Det är januari/februari-1999 atmosfär åt mig personligen. Fast ännu bättre ljud är det på cd eller lp och en bra spelare&förstärkare. Datorn kan inte återge det fina soundet, så skaffa på cd eller lp denna skiva!

https://www.youtube.com/watch?v=ILUP4Ti2VjI

Yötuuli är en så fantastisk bra film så jag tror nästan att jag ska länka till den åter igen. Man får som sagt en bra bild vid 50:20 och framåt ett varv. Men hela filmen är jättebra, hela helheten. Början och slutet, mitten, allt. Ps. det är alltså fråga om en samhällskollaps, där staten och infrastrukturen kollapsat och där det inte finns el, rinnande vatten, butiker, etc. Riktigt i början av filmen är det kvar ännu bensinutdelning om ni ser första scenen, men just då kommer militären första gången... en alldeles otroligt bra film, som man bara orkar se på fast det är 25+ år sedan jag såg den första gången. Att se på början kan också ge någon sorts helhetsbild, samt också slutet. En sådanhär katastrof kan mycket väl få sin början av en solstorm som knockar ut all elektricitet, att världsekonomin kollapsar engång för alla, att oljan tar slut-samt ett atomkrig eller asteroidnedslag eller något liknande.Och jag tror faktiskt att det kommer att bli såhär efter några årtionden eller så, som sagt. Och de kusliga drömmarna han drömmer, huvudpersonen. Av en svartklädd gestalt..  Se fast på 8:20 och framåt då han drömmer om stället på landet dit de snart ska fly från stadens anarki, för att leva som survivalister där. Så jävla bra gjort måste jag bara säga. Denna film förändrade mitt sett att se på världen och livet då jag var 15 måste jag säga! En så jävla bra ögonöppnare! Jag såg aldrig mera den nuvarande civilisationen och ordningen som en självklarhet efter jag sett denna film. Aldrig mera.

Tänka er en nära framtid. Inga butiker, pengar har bara pappersvärde, inga sjukhus, inga apotek, ingenting. Var och en får klara sig själv efter bästa förmåga. Svält och virus och bakteriesjukdomar grasserar, förorenat vatten som sprider kolera, förorenat boskap vars mjölk sprider tyfoidfeber. Som pricken på i är militären farlig då den är beväpnad och lika desperat som andra att få livsmedel.. bilarna de kör med kör de på hamstrad bensin, då den är slut är det slutkört.. etc. Det är det denna film handlar om.

Katastrofen beror inte på en "ydinvoimalaturma" som han som satt upp länken skriver. :D
https://www.youtube.com/watch?v=O0tbOZXncoE