Då vi for till Wibox augusti 1987.//Då höstterminen började 14.8.2000

Alltså jag mindes nu bara mittiallt ett minne från barndomen, närmare bestämt från augusti 1987, då det ännu var sommarlov några veckor och morsan var på jobb och farsan hade ännu semester. Jag hade dagen innan föreslagit att vi sku fara till Wibox och äta lite bakelse och dricka limppare i morgon jag syrran och farsan. Och så gjorde vi det en mulen dag. Jag minns att vi gick ner till gården och gick mot bilen och jag sparkade iväg en liten sten som låg på marken medan vi gick, och var glad över att vi sku fara till Wibox, då jag tyckte det skulle vara mysigt. (Wibox var i Karis då alltså) I den åldern är känsloupplevelserna liksom starkare, och man kunde tycka att en sådan sak som att köra några kilometer hemifrån till centrum för att gå på café var sjuttons mysigt. Och det var det. Det var mysigt att sitta där och äta bakelse och dricka limppare. Man har många mysiga minnen från lågistiderna, fastän man ju bara var en liten lort då. Endast en "halvmänniska" då man ju var barn :D

Så kom Kerstin Westerlund, alltså min klassföreståndare i 3:an till sexan i lågis. Hon hälsade och frågade "Har ni varit å fika?"

Så minns jag samma sommar så var jag ofta hos en kaveri som bodde på samma gata och spelade på hans Commodore-64. Vi spelade ett finskt spel faktiskt ofta, Liikennepeli, och så spelade vi ett jättebra spel vid namn Trollie Wallie. Barndomen är så naiv på ett sätt, men rolig. Man tror att världen är liksom annorlunda än vad den är. Och att barn nog kan vara förståndigare än vuxna ofta :D Men det hade man blivit hjärntvättad till att tro, då man hade sett på fåniga barn och ungdoms-program på tv där det just var typ ett cykelgäng bestående av pojkar i 10-12 års åldern som typ klarade upp ett rån och gjorde så att rånarna hamnade fast, och liknande fjantigheter som man blev begeistrad av som liten.

Barn ska ju vara barn, så det kanske är bra för dom att tro så. Hehe. Men det är så naivt och barnsligt att barn kan tro nåt dylikt, så jag småler här för mig själv nu då jag tänker på det.

Jag läste färdigt en bok av Rupert Sheldrake, som skrev om att husdjur brukar känna på sig saker. Han berättade om två hundar som oberoende av varandra blev jätteoroliga innan en V2 attack 1944 i England. Alltså innan. Inga flyglarm eller något hade getts...

Ena uunden som tycktes känna på sig en annalkande fara innan en attack med dessa V2-vapen satt vid fönstret och reste ragg och såg rädd och arg ut på samma gång några minuter innan folket i huset hörde den första olycksbådande dunsen av en V2 som tog mark någonstans någon kilometer ifrån. Jag tror absolut att hunden kände på sig en annalkande fara, fast skeptiker förklarar detta med ren slump och att man minns bara gånger då hunden betett sig så, men inte annars då den inte betett sig så. Det är dock bara deras antagande, och ingenting som dom har forskat i. Förresten, varför skulle den inte kunna känna på sig? Djur är känsligare än människor på sådant. Det finns ännu mycket sådant som man inte förstår sig på hur det fungerar, då det inte går att analysera. Det betyder inte att det inte skulle existera.

Detta är ett exempel på en sak som borde vara omöjlig att veta med de fem kända sinnena. V2-attackwrna kom väldigt överraskande, den tiden var det omöjligt att veta när dom kom, så flyglarm kunde inte ges innan den första V2 hade exploderat. Dom flög överljudshastighet, så hunden kunde naturligt nog inte höra den heller förrän den tagit mark. Intressanta saker måste jag säga detta. Men jag har alltid trott att det finns mera än vad den moderna vetenskapen anser. Sådär väldigt enkelt sagt.

Det är ganska jännä, men det lär ska vara en enda person som ska ha råkat se just mot en V2 ögonblicket då den dök ner från skyn och det smällde. Hon anad en silvrig flasch genom skyn och så en stor smäll. Det var vad jag kan minnas någon hemmafru i London som lär ska ha sett den, då hon såg ut genom fönstret i någon vindsvåning var utsikten mot himlavalvet var bra. Dom for så hastigt så det var omöjligt att se en skymt av dom om man inte råkade se just i rätt riktning då dom kom.

Jag har nu just börjat läsa boken "The Science delusion" av samma författare, och rekommenderar den varmt åt alla. Den är jätteintressant fastän jag bara läst 20 sidor av boken. Där berättar han hur den flesta vetenskapsmän baserar sin tankevärld på ett antagande och något som är ovetenskapligt om det blir en absolut dogm. Nämligen antagandet att allting bara är materia som existerar och att universum automatiskt bara är mekaniskt, och att det inte finns saker som telepati etc. Många tror felaktigt att det hör till en vetenskaplig världsbild att tro så, men det är ett antagande bara, och ingenting som i sig hör till vetenskapen. Man måste verkligen inte tro så för att man är vetenskaplig til sin världsbild eller vetenskapsman. Ett antagande jag inte heller tror på. Men de som tror så får göra det, jag bryr mig inte. Rupert Sheldrake förklarar detta på ett jättebra sätt, och menar att vetenskapen skulle vara friare och roligare om den inte skulle vara så stel och dogmatisk som den i skrivande stund är. Trots allt det goda vetenskapen gjort, så har den sina dogmatiska nypor och fördomar.

Det har bara råkat vara en mainstream-tanke inom vetenskapsvärlden länge. Och det är ju också sociologiskt, att man sedan görr narr av den kollega som inte har den världsbilden och i värsta fall så ses han på med oblida ögon etc. Det kan iofs hända inom varje piiri, helt enkelt av den anledningen att människan är ett flockdjur och finner enkelt psykologisk tröst i att vara "rätt-trogen" och frysa ut  och göra narr av den "icke-rätt trogne"från gänget de är med i. Att de vill fjäska för resten av gänget. "Kalles världsbild är dum och icke-vetenskaplig! Men jag är lojal och tror inte på sådant som inte har bevisats! Se på mig! Jag är en trogen kamrat!" typ.

Samma jämförelse kan jämföras om det dyker upp en "Gorbatjov-kommunist" bland ett gäng av den gamla linjens hårda och dogmatiska Breznjevister. Samma sak skulle hända även inom ett sådant gäng. Eller en "hippiekristen" som nog är kristen, men super och knarkar och lyssnar på typ Black Sabbath :D Om en sådan kristen skulle dyka upp bland ett gäng laestadianer eller jehovas eller annars bara konservativa kristna. Det skulle vara samma sak även där.

Ateisters världsbild förstår jag i sig. Om man inte själv anser att det finns något "beyond" så att säga etc och att man tror att den materiella verkligheten är den ända verkligheten och inte har tyckats uppleva något sådant-så är det väldigt logiskt och lätt till att tro att denna verklighet är den ända-även om det kan vara uttröttande om de drar alla religioner och alla oförklarliga fenomen över samma kam och kastar ut barnet med badvattnet och tycker att allt är samma "humbug" (Väldigt förenklat sätt att se på det anser jag) och inte minst då somliga är så ivriga på att predika vad de själva tror på-så de är ju själva som ivrigaste dörrknackande Jehovas vittnen ibland! Jag i min tur tycker sådana antaganden är intellektuell lättja. Jag har intuitivt aldrig kunnat hålla med med den mekanistiska världsbilden att bara det materiella är verkligt och att telepati inte existerar etc.  Men folk får tänka och tycka vad som vill om det.

Det anses vara en vetenskaplig världsbild att endast den materiella världen är sann etc. Men det är bara ett antagande. Det är ovetenskapligt att påstå sig veta att den världsbilden är den sanna. Faktum är att vi inte vet, och jag tror inte på den mekanistiska, materialistiska världsbilden personligen.

Slavreligioner har jag däremot svårt med, som kristendomen etc. Det är också en sociologisk och samhällelig och historisk fråga. Då kristendomen och kristna gjort så mycket illa åt folk och åt kulturer-dessutom är deras "andlighet" ingen andlighet anser jag. Jag anser att de dyrkar en främmande öken-demiurg etc. Men ingen idé att gå in på det här och nu.

En sak som jag alltid tyckt är väldigt ironisk är kristna nationalister. Varför har de då en främmande religion som härstammar från asien? :D Varför i hela fridens dagar förstår de inte det? Sannfinländare etc? Jag är alltså inte emot sannfinländarna p.g.a. politiskt korrekta blomsterhatts-tant skäl, men p.g.a. att de är kristna och anser att kristendomen hör till den europeiska kulturen.

Sure, många folk och natur-religioner har universella saker och myter som finns bland kulturer i hela världen, men en universell religion som kristendom och islam är en helt annan sak än en folk och natur-religion. Nå buddhism accepterar jag nog, fast det är en universell tro.

Sommaren 2000. Jag började 3dje året i handelsinstitutet i Ekenäs sedan 14.8.2000. Första dagen den tredje året, det va alltså måndagen den 14.8.2000. Då var man mittiallt vuxen, fast en mycket ung vuxen. f.ö. såg jag nog ut som 18 då ännu. Jag såg ut som en teini, och folk såg mycket mera en teini än en vuxen då de såg mig på den tiden. Ännu oktober 2004 så talade jag med en folkisbrud i affes. Jag sade att jag e 27 så sade hon: Jåååjåå!! med ironiskt tonläge. Hon trodde helt enkelt inte på att jag var 27. Jag mindes det nu mittiallt bara.

Jag mindes att jag var arg första dagen i skolan. För gårdagen hade varit så mysig, alltså söndagen 13.8.2000 och så var jag mittiallt i en vad jag då tyckte gråblek skola. Dessutom tyckte jag att Ekenäs var som någo "mini-grankulla" jag tyckte ekenäsbor var förnäma och så. Nu i efterhand förstår jag inte hur i all världen jag hängde fast mig vid dylika oväsentligheter. Inte en enda kotte behandla ju mig dåligt eller var fittiger i käften eller någo mot mig då jag var där, så jag förstår inte varför man inte bara tolererade deras "mini-grankulla" tempor, hehe. Kanske det i själva verket var jag som var den som var arrogant? Jag tror det i detta fall iaf.

Jag fick bara bilden av "mini-grankulla" och även "Finlands Sverige" av Ekenäs. Inte nåt illa i "finlands sverige" men "mini-grankulla" temporna som jag tyckte att många i Tammisaari hade gick mig på nerverna den tiden :D Jag menar så lite nu som tonåringar klädda i senaste mode som kör med dyra skotrar och lyssnar på skitmusik etc. Mycket var så Grankulla-aktigt tyckte jag då. Men det var kanske så, att jag bara noterade det jag ville notera för att ha nåt att gnälla om eller något. :P Inte en enda kotte har någonsin behandlat mig dåligt i Ekenäs, så det är ganska orättvist egentligen att jag så gnällde på staden då. Fast inte skulle jag vilja bo där.

Jag satt i datasalen och väste: Satan!! så jag tror att en klasskompis, Betty, hörde det. Jag satt framför datorn då. Jag var bara så frustrerad och arg över att skolan hade börjat och sommarlovet var slut. Det var en varm och solig sommardag också, och man skulle ju ha velat vara ute och inte sitta inne i ett sterilt klassrum. Be it datasal, eller "riktigt" klassrum.

Vad hade jag då gjort dagen innan? Nå på lördagen hade jag varit i en av mina småkusiners bröllop uppe i Vasa. Jag uppoffrade mig och kom med till fucking kyrkan och sitta och se då de gifte sig, vilket ju såklart var urk. Alltså inte att man gifter sig i sig, men jag är allergisk mot kyrka och kristendom. Jag var det då och jag är det nu. Så det var ingen "tuff grej" som jag vuxit ifrån, utan faktiskt har djup ideologisk innebörd hos mig.

Det om det. Sedan på söndagen innan vi körde hem från Vasa tillbaka till Karis jag och morsan och farsan och syrran, så var vi i stugan dit uppe i kvarken, alltså inte vår men min morbrors familjs. Och där var det jättemysigt. Solen sken in genom det stora köksfönstret i stugan och det var en fin utsikt mot havet. Det var riktigt en meditativ "sinnesfrids-stämning" att befinna sig där. Jag tänkte faktiskt då minns jag att här borde man spela Tangerine Dream låten "Origin of Supernatural Probalities" från min favorit TD skiva Zeit från 1972.

Sedan några kilometers färd till fastlandet med båt igen. Lika kiva var det. Jag minns ännu helt levande då vi for tillbaka till Vasa med båten hur solen sken och jag såg från båten bakifrån i fjärran en skarp solkatt från en annan båt, som varade någon sekund. Den måste ha vänt och fönstret speglade i solskenet eller något, men en skarp solkatt var det. Annars är jag ju en landkrabba, så man lägger på minnet de gånger man varit och åkat båt.

 Mot kvällen körde vi hem och jag lyssnade på Klaus Schulze i bilen med korvalappustereon min. Jag lyssnade på den första och bästa Klaus Schulze-skivan "Irrlicht". Och så nästa dag SKOLDAG!!! :P Vilken kontrast alltså. Vilken kontrast mot sommar, sol och sinnesfrid ute på skärgården!Nuförtiden skulle jag också ha passat på att visa/säga åt intressanta och vackra brudar att dom är det.

Jag borde skriva lite mera om sommaren 2000 någongång. 2000 och 2001 var dom sista "riktiga" åren som kändes som om det var "på riktigt"- sedan tog det slut. Sommaren 2000 var sommaren jag bland annat blev väldigt intresserad av C.G. Jung och hans teorier, och fann att han och Freud var totala motsatser, var Freuds teorier var vansinniga och Jungs teorier lysande och jättebra och sådana teorier som "made sense to me". Det var "på riktigt" att läsa Jung, och inte någon teinijuttu, så jag medger att det under den tiden kändes som en liten ego-boost också, och var en sådan. Att man var vuxen liksom nu som läste Jung och ingen teini.

Jag var b.l.a. på lågisklassens klassträff 28.7.2000. Gudars skymning sådana divor några f.d. klasskaverin hade förvandlats till. Det var i Jogging Team. Inte alla var sådana, men det räckte med att några var så spända och konstiga av sig (både killar och brudar) så blev det en så jävla konstig stämning. Det var faktiskt obehagligt. Nåväl, delvis berodde det ju på att man är ännu purung vd 22-23 och ofta går omkring med istappen i reven då ännu, metaforiskt menat. Man är spänd och osäker helt enkelt, och vill visa. Man märkte där att många av de som ville vara så "normala" som möjligt var de som hade mest svårt att vara där med sina istappar i reven :D

Så var det en som var en s.k. snäll flicka i lågis och högis och det var flera år sedan jag sett henne senast då hon hade flyttat till hesa, och nu brann den blå LM ciggen i mungipan åt henne, och det tyckte hon väl var coolt kan jag tänka mig. Så JÄTTETUFFT är det ju att röka va :D Snäll flicka blir Bad Girl haha. Det är väl rätt så vanligt att det kan hände just typ från 15-20 eller så.

Jag tror nog det skulle vara en lite annan meininki om det sku ordnas klassträff idag med samma klass. Eller vad vet jag. Men man kan ju anta det.

Och dagen innan det var det ju Karisnatt. En ganska tråkig sådan nog. Det var en ute på ängen som talade om Hassisen Kone och att Ismo Alanko(sångaren) hade sagt efter deras sista keikka på någon festare jag inte minns 1983 åt publiken då dom slutade att spela: Nähdään kesällä 2000! "Och så spelade dom nu i sommar!" sade typen vi talade med glatt. Minns dock inte på vilken festare. Hassisen Kone splittrades då 1983 och Ismo Alanko grundade Sielun Veljet istället. Hassisen Kone och Sielun Veljet har båda en handfull bra låtar.

Ismo Alanko tycker jag såg ung ut år 2000 då han var 39. Nu ser han mycket mer gubbaktig ut. Fan jag vill aldrig bli och se gubbaktig ut! Nåja, jag tror det är ett långt tag dit ännu, för jag ser faktiskt ovanligt ung ut tvärtom.

Filmer jag såg på sommaren 2000 var mainstream-filmer som Matrix, Armageddon samt Deep Impact. Minns att jag tyckte att Armageddon och Deep Impact var löjliga. Som ett exempel: Varför skulle en liten asteroid slå ner just i centrum av Paris? : D Mycket större chans är då att den sku ha störtat i havet eller Sibirien eller något.

Jag kom även ihåg nu här februari 1996. Jag var i Kila Center och äta på penkkisdagen 15.2.1996. Någon av abina hade lämnat en tom burk Koff extra strong i kiosken. Jag gissade liksom att det var någon av dom, från Karjaan lukio på andra sidan vägen. Då fanns det en kiosk där liksom. På fredagen for jag till posten efter den då nyaste Burzum-cd:n "Filosofem" den var bra, speciellt den 25 minuter långa ambient låten "Rundtgåing av den transcedentale egenhetens stötte" var mycket bra och stämningsfull. Sedan lyssnade jag på Mortiis under kvällen.  Det var sportlov sedan nästa vecka. Jag var en kväll under sportlovet i Kila Center och äta. Det kom 3 typer med en Saab 96:a, alltså en såndän "semla", dit också. Det såg ut som föräldrar med pojke i kanske 25-årsåldern. Dom såg ut att vara från typ Snappertuna eller Tenala eller något, fast jag aldrig sett dom förut vad jag kan minnas. Dom köpte också någo skräpmat åt sig. Jag satt där och åt franskisar me biff.

Detta är nu sedan så superlänge sedan! Det känns mycket längre sedan än år 2000. Alltså 1996 känns mycket längre sedan än år 2000 i mitt liv. Jag kan få helt klara och levande minnen från barndomen som ploppar upp nog, men i regel så är dom klarare minnena från 1999 och framåt. Innan 1999 så är mina minnen i allmänhet dunklare och dimmigare.

Jag försökte lyssna på stoner rock lite runt våren och sommaren 2000, men 95% av alla stoner rock band är boooring.. jag föredrar då doom i 70-tals stil som är besläktat, men i allmänhet mycket bättre och svängigare. Vissa saker och låtar fastnade dock lite. En bra skiva som räknas till genren stoner rock som jag köpte sommaren 2000 är Spiritual Beggars med skivan Ad Astra. Den är bra. och Orange Goblin had några bra saker, fastän det mestadels var så dull musik så man höll på att somna av den. Sedan ett band vid namn Hangnail, som har en sådan skiva som "Ten days before summer" som jag köpte maj 2000 och som var ok. Ganska rento sommar och ölmusik så att säga :)

Jag köpte även en skiva av bandet Bewitched maj 2000. Det var ett band från Chile och lät som en blandning av Mercyful Fate och Candlemass. Skivan heter Dragonflight och är fortfarande superbra!

Origin of Supernatural probalities av Tangerine Dream från deras Zeit skiva från 1972. I mitt tycke deras bästa skiva. Detta är inte alls någon lättsmält låt för det ovana örat kan jag tänka mig. Närmare 20 minuter lång "konstig ufo-musik" säkert för den oinvigde :D Men lyssna detta med hög volym. Man hamnar ju nästan i trans! Det är verkligen out of this world! Lika bra är det fortfarande som då jag köpte skivan november 1999. Och det är även slutet på 1999 och 2000-nostalgi denna skiva personligen för mig.  Det enda som jag vet som kan mäta sig med gammal TD och Klaus Schulze i genren och som har kommit senare 70-talet så är Neptune Towers som lagade två briljanta skivor 1994 och 1995 och som verkligen är i stil med och lika bra som tidig TD och Schulze!