Jukka Leppilampi i Karis Svenska Högstadium vårterminen 1992

Alltså i högis var det så att de föste oss ungar helt kallt till festsalen alltid nu och då för att någon kristen eller så någon politiskt korrekt tant från typ röda korset var där för att propagera. Engång vårterminen 1992 kom en Jukka Leppilampi dit för att predika sin kristna propaganda. Jag minns det ganska bra fortfarande. Han är en f.d. medlem i ett 70-tals progebänd, Tabula Rasa, men hoppade iväg från bändet då han sedan blev kristen. Han pratade svenska flytande minns jag, så tvåspråkig är han väl. Det verkade så, och inte som någon som lärt sig svenska senare.

Jag minns hur han var där med den akustiska gitarren, förstärkt med en mikrofon till högtalare. Han skulle sjunga och spela. Så sade han att Jag tänker börja med en låt som jag själv tycker om! 

Så började han spela och sjunga en något rivigare blueslåt. Han stod och stampade med den bruna boots-klädda foten sin i takt med att han spelade och sjöng. Jag minns en fras av sången som gick något typ med: blaablaablaa drink Whisky! blaablaablaa drink milk! Jag minns att jag då redan tänkte ironiskt att "igen en kristen som ska visa för ungdomarna att kristna kan också ha långt hår, gå klädda i boots och sjunga om att dricka whisky!" Sådär typ som någon präst som kör motorcykel, för att visa åt ungdomarna typ att "kristna kan också vara tuffa!" :D

Sedan började han förklara den sedvanliga jösse-smörjan. Att "Jesus sade ju att blaablaablaablaa!!" väldigt entusiastiskt vill jag minnas. Jag minns faktiskt inte vad han spelade till nästa, men det var väl någon gospel aktigt skit, och därför har jag inte lagt det på minnet.

Så sku han uppträda på gospel café som då fanns i Kanaltoget i Karis. Vägg i vägg med syndens näste Boom Shaka :D

Jag minns bara att det var en från min klass som någon kväll sku fara till gospel café och han blev lite småretad för det.

Hehe. Det var två kristna ungdomar från Karis som västis intervjuade 1996. Dom pratade om Gospel Café och sade att "Ser någon att man går in dit så blir man stämplad för resten av sitt liv" Hehe. Dit in skulle jag inte heller ha gått, men på något vis så är det trots allt riktig Karismentalitet dom antagligen syftade på! :D

Det hände även mycket sjukare saker i fest/jumppasalen i högis. Som den gången det var något annat kristet team på turné och var och uppträda i Karis högis i form av en löjlig teater. Det handlade om en deprimerad punkig tonårsflicka, hon var huvudrollen.  Hon hade en ny läderrock och hennes morsa frågade att vart har du fått denhär ifrån? Så sade hon att hon lånade den av en kompis. Åt hennes kompisar sade hon "Det finns väl andra sätt att få tag på en rock!" då dom frågade vart hon hade köpt den ifrån.

Så satt hon deppad i sitt rum och drack kaffe medan en röst hördes från högtalarna "Ingen tycker om mig. Det är lika bra att jag dör!"

Sedan övergick teatern till prat och diabilder. På ena diabilden diskade flickans mamma och dom förklarade något, på en annan diabild var punkflickan tillsammans med vänner och festade. Och rösten sade nåt "Tuff och populär skulle hon vara. Det var huvudsaken i hennes liv!" Vid sista bilden ser man en kista med fullt av blommor ovanpå. Och rösten säger: *namn* dog. Hon tog livet av sig. Hon orkade inte leva mera. Skulle hon ha blivit kristen skulle hon fortfarande ha varit vid liv!

Alltså, dom som skrev manuset till teatern och uppträdde borde ha ställts inför rätta. Noll psykologiskt öga. Förstod de ens själva vilket budskap sådant kan ge åt osäkra ungdomar?! Jag påverkades inte av deras propaganda, jag förstod ju att deras propaganda var lika värdefullt som avföring. Kanske de förstod, och indirekt hotade med död om man inte var kristen, som ju kristna i alla tider gjort, direkt eller indirekt.

Sedan om de försöker vara psykologiska och försöka få ungdomar att lyssna på dem så blir det bara patetiskt och genomskinligt. Typ som exemplet med den motorcykelkörande prästen.

Andra predikare i högis var någon präst från Sverige som skrek att han inte kan tåla icke-kristna människor. Skulle jag helst ha varit 16 så skulle jag ha stått upp och motargumentera fullt med dom, men jag var 15 under dessa gånger. Då jag var 16 blev jag mycket rakare och skrek emot, men då jag var 15 såg jag det nog som en löjlig vuxengrej och så, men orkade inte tjafsa emot, då det ju bara var i skolan sådant där kom emot.

Och så tänkte jag på en helt sjuk sak i västis 1999 som handlade om "Prästen Nylund, Gerd och Gunilla" där de varnade för häxerier. Alltså jag hittar inte ord för det... tyvärr minns jag denna artikel. Jag minns ännu deras utseende. Jag ser bilden framför mig fast det var 19 år sedan jag läste artikeln i västis.....den enas blick.. nog om det nu. Vad jag minns så blev någon av dom så rädd så han/hon sprang iväg då det kom någon rollspelsfantast med pentagram-halsband gående hörde jag. Patetiskt.

Har ni förresten märkt så arga och arroganta dylika brukar bli om man säger emot dom eller inte håller med dem? Då blir hastigt purkna, tysta skal och säger ingenting. Då de inte har några vettiga motargument att komma med heller. HAHA! Jag läste en som argumenterade med en kristen. Till slut blev den kristna så frustrerad då argumenten för honom tog slut, så han sprang gråtande iväg :D Så ska dom tas!

Jag drömde engång september 1996 att det skulle vara ett möte i kyrkan och jag och några kaverin var bjudna. Dom lurade och sade att det inte är fråga om någo kristet eller någo, att det bara skulle vara ett möte. Så då vi var i kyrkan så blev det ändå någon jävla gudstjänst. Dom hade lurat oss. De kristna började dansa någon cp-aktig kristen dans, som såg helt cp ut medan de sjöng och ylade: Halleluuuja! Halleluuuja!

Så hade jag några blackmetal cd:n med mig i kyrkan, som jag höll i handen. Någon präst såg dom och försökte stjäla dom från mig. Han försökte med våld riva skivorna mina ur händerna, med en fanatisk och hysterisk uppsyn på. Jag släppte inte mina skivor och ropade åt prästen som försökte stjäla dom något sådant som jag inte tänker skriva här.  Det var en nice dröm :)

Sedan ändrades scenen och vi åkade till Pojo i full fart med någon galen kurd som körde jätte snabbt och utan att se sig för. Jag satt i baksätet. En gammal "hippie-modell" kleinbus tänkte nästan krocka med oss bakifrån då vi kom körande från Billnäs ut till Pojovägen. Jag såg bara Volkswagen-logon på kleinbussens motorhuv som hastigt blev mindre då kurden körde så fort. Sedan minns jag inte mera av den drömmen.

Och om du, Jukka Leppilampi, hittar hit till detta inlägg; So what? Jag skriver vad jag tyckte om ditt upträdande. Varken mer eller mindre. Lev med det för fan.

Jag skriver det bara för att allsköns personer hittat hit genom årens lopp. B.l.a. Jden sedan länge nedlagda Pentagram-tidningens chefsredaktör för att nämna några exempel, haha. (Räcker det med att man nämner någon med namn så hittar ni hit? :) Och om jag skriver Bk-46 så hittar en massa Karisbor till detta inlägg då månne?) Men jag uppskattar att ni hittar till min humble blogg. Cheers!

Nu är det fullmåne, och då lyssnar jag alltid på Dissection skivan Storm of the lights bane. Det har bara blivit så de senaste åren. Det är en förbannat bra skiva, och man tröttnar inte på den om man lyssnar på den en gång i månaden, dvs varje fullmånsnatt! Night's Blood är en satans bra låt!

Jag blir så arg då jag tänker på detta med kristendomspropagandan i högis nu, så jag tror nästan att jag sätter ett jättebra clip upp av ett gammalt jättebra band, Morbid Saint, som är motsatsen till något jävla gospel. Hållin till gooodo!

Och nästa inlägg om en vecka ska jag berätta vad som hände november 1990 då en kompis låtsades elda under en rekka och polisen kom etc. Samt om hurdan meininkin och tapp-pinandet var i Karis högis på den gamla goda tiden då jag var elev i högis. Då var det ord och inga visor!