Vad var Betty och Barney Hill månne med om?

Alltså jag köpte boken "The Interrupted Journey" för ett tag sedan, som handlar om fallet med Barney och Betty Hill, som åtminstone Betty ansåg att var besökare från en annan planet som lekte "katt och råtta" med dom med sitt UFO då Betty och Barney Hill körde hem från Kanada till USA på en ödslig nattlig väg en septembernatt 1961, och att dom sedan stoppade bilen och tog med dom i rymdskeppet och gjorde tester på dom. Låter säkert helt jävla skrattretande, och jag förstår er. Men jag läste om fallet första gången i Eugen Semitjovs bok "De otroliga tefaten" vårterminen 1987, så fallet är nostalgiskt också för mig. Även om hypotesen med fysiska besökare från rymden är den minst sannolika och så gott som omöjliga-så finns det en hel drös med andra förklaringar till dylika fenomen. Sannolika och osannolika.

Jag tycker det var roligt att läsa om fallet första gången då i lågis. Roligt och spännande. Fast då som nu vet man ju inte vad man ska tro. Man kan varken säga bu eller bä om det, men det låter verkligen energiskt spännande detta fall.

Jag tror inte att de ljög. Absolut inte. Men jag sväljer inte Bettys förklaring att det var utomjordingar från en annan fysisk planet heller. Rymdresor av levande organismer är så knepiga så det i praktiken är omöjligt att resa igenom den fysiska rymden speciellt långa avstånd. Men kan det ha varit något från en annan dimension då? Eller så enkelt som en hallucination/dröm de drömde, eller ett topphemligt experiment (där det ingick delirianta droger som datura?)av FBI? Eller någon skum hemlig organisation som Illuminati eller dylikt? Eller något oförklarligt, men inte så långsökt som rymdresenärer?  En serie med händelser som slumpmässigt(?)avlöste varandra och till sist resulterade i ett sorts delirium? Mene ja tiedä.

Men jag säger som han som hypnotisera dom att minnas vad som hände de två "bortglömda timmarna" alltså då Barney och Betty hade minnesförlust, han sade: -Jag är säker på att de inte ljuger. Något sällsamt har de upplevt.

Barney hade varit UFO-skeptiker och var fortfarande även efter incidenten det en tid, men Betty sade sig ha sett ett UFO två gånger förut i sitt liv. Första gången som barn då hon var med andra barn ute på gården och lekte. Det kom ett konstigt föremål förbi svävande uppe i himlen. Barnen undrade vad det kunde vara. Någon gissade på en fallskärm, men de såg inga remmar eller ingen människa. Sedan for det iväg och de tänkte inte desto mera på det.

Den andra gången Betty sade sig ha sett ett UFO var som 19-årig barnflicka då hon var barnvakt åt ett barn en kväll då föräldrarna var ute. Hon hade just fått barnet att somna och gick ut på terassen för att ta sig en rök. Då såg hon på stjärnhimlen något som såg ut som ett stjärnfall, bara att det rörde sig uppåt istället för neråt.

Nå iaf. Jag skiter blankt i om någon tycker det är galet, eller att jag är: Äää, konstig!  då jag skriver om detta fall, för jag skriver om vad jag vill, och nu vill jag skriva om detta fall bara för att det är roligt och intressant, fast jag som sagt inte tror på rymdvarelse-hypotesen. Förresten, ordet "rymdvarelse" låter ju som något kusligt, som en modern version av tomtar och troll. Vad skulle det vara för kusligt med andra arter som bor där ute någonstans va?! Juha Sipilä och undergivna, lydiga, nyttiga idioter och låtsasrevolutionärer till kulturmarxister är betydligt kusligare och obehagligare  än både rymdvarelser och tomtar och troll!

Detta är vad som påstås ha hänt natten till den 19.9.1961. Det är ett härligt kusligt fall, oavsett vad man nu ska tro om det!

Betty och Barney är på väg hem från en semester i Kanada en natt och de kör på en ödslig landsväg med inte just någon annan trafik. Det är 19:tonde september 1961. Betty ser på månen och Jupiter via bilens vindruta. Mittiallt ser hon en lysande prick till. Den börjar röra på sig, och hon gissar att det är en satellit.

Men företeelsen höll inte en satellits jämna kurs, den tycktes göra sidomanövrar och variera hastigheten. Ibland försvann den bakom träden för att senare dyka upp igen, större och närmare. De stannade vid en rastplats och tog med sig kikaren och tittade på föremålet genom kikaren. Ljusfenomenet verkade svänga kurs och kom i en aggressiv manöver hastigt emot dom innan det saktade farten igen. Barney tyckte sig se en flygplanskropp men inga vingar. Betty såg med kikaren och tyckte sig se att föremålet sände ut små ljusflammor i olika färger.

-Herregud, det är ett flygande tefat, flämtade hon. -Dumheter, sade Barney. Det måste vara ett flygplan. Kanske en helikopter?

Deras tax som de hade med blev också orolig, så de fortsatte att köra. Då och då dök föremålet upp igen, det tycktes kretsa över dem i vida cirklar. De började känna sig förföljda.

Plötsligt var föremålet rakt framför dem, på 100 meters höjd kanske, mitt över vägen. Betty sade att det såg ut som en stor farkost med dubbla fönsterrader. Röda ljus tändes på föremålets båda sidor och ökade sakta i styrka.

Hon bad Barney att stanna, så han också kunde ta sig en ordentlig titt. Han gick ut och såg med kikaren rakt på föremålet. Den svävade ljudlöst som en stor glödande pannkaka. Två fenliknande sektioner sköt ut från dess sidor (med de röda ljusen i sektionernas ändor) och den sänkte sig mot en äng vid sidan av vägen. Barney var skräckslagen, men gick ändå ut på ängen. Betty skrek från bilen: --Barney, din galning, kom tillbaka! Barney, vad är det med dig? Hör du mig?

Barney kom inte ihåg vad han sett. Senare, under hypnos, berättade han att han sett levande varelser inne i farkosten. De liknade människor. De bar något slags uniformer. Han hade ställt in kikaren och sett dem i full skärpa. De tycktes alla stirra på honom. De hade egendomliga ögon. En rödhårig log mot honom. Den rödhårige och de andra vände sig bort och började syssla med annat på någon instrumentbräda utom en typ, med lippis på huvudet, stod vid fönstrena och fortsatte att glo Barney rakt in i ögonen- han tycktes få ett telepatiskt meddelande via ögonkontakten som sade typ: Var inte rädd, stanna där var du är! Alltmedan farkosten sänkte sig och det kom ut landningsstöd från föremålet...

Barney vände om och sprang skrikande tillbaka mot bilen. Skräckslagen av detta kusliga han såg, och säkert p.g.a. den telepatiska kontakten också. Han slängde in sig vid ratten och körde iväg därifrån i panik. Han skrek åt Betty att se om detdär föremålet förföljde dem.

Hon spanade genom bakrutan och i andra riktningar och såg upp och såg bara svart ovanför dem fast natten var stjärnklar. Barney sade att det är detdär förbannade föremålet som är rakt ovanför dom!

De uppfattade snart ett främmande ljud, som en elektronisk signalserie. Det kom bakifrån och gick som vågor genom hela bilen. De gick genom dem själva och de kände sig matta och drömska. Biip-biip-biipBiip-biip-biip-Biip-biip-biip-Biip-biip-biipBiip-biip-biip.... DUNS! en metallisk smäll hördes efter signalserien och de vaknade klarvakna upp ur det dvalaliknande tillståndet som pipandet hade försänkt dem i och allt var som förut. Inga föremål, inga konstiga pip, ingenting. Bilen rullade på och de var klarvakna.

De märkte då de såg på en vägskylt att de var 56 kilometer från stället vart föremålet tänkte landa. 56 kilometers körning de inte hade något minne av! Fåglarna kvittrade då makarna Hill anlände till sitt hem i Portsmouth. Gökuret i köket slog 5. De hade räknat med att vara hemma 3-tiden, men klockan var 5! två timmar hade försvunnit ur deras medvetande.

De märkte att de hade repor i deras kläder och någon konstig färg i Bettys klänning, men de lade sig för att sova.

Någon vecka efter händelsen började Betty få mardrömmar. De var ovanligt detaljerade och klara och återkom natt efter natt. Hon drömde att Barney och hon åkte på en ödslig väg som plötsligt var spärrad. En grupp män i i uniformer kom emot dem. De var "humanoider" -människoliknande men inte människor. De förde henne och Barney ombord på en farkost och utsatte dem för medicinska prover. Hon fick förklarat för sig att undersökningen var helt ofarlig och att hon inte skulle minnas något efteråt. Där slutade alltid drömmen.

Så småningom fick båda myndigheter, en psykiater och en en hypnotisör nys om fallet. Psykiatern tippade på hallucinationer först, men tyckte sedan det var mycket märkligt att båda hade samma hallucinationer (vilket det inte behöver vara. Kan förklaras med Kollektivt undermedvetanade, telepati etc.)

Barney blev först hypnotiserad av denna doktor som gjorde det. Han hypnotiserade Barney och sade att han ska berätta om det han varit med om. Och Barney berättade om bilfärden, om den vandrande stjärnan, och om han och Bettys försök att gissa vad det kunde vara. Då han kom i sin berättelse till då föremålet svävade ovanför dem och han for ut och se på det med kikare den andra gången så frågade Barney om han får vakna? (En vanlig reaktion då den hypnotiserade återupplever något obehagligt) Hypnotisören säger att han sover bra och är i trygghet, berätta vidare.

Han går ut på vägen. Två "fenor" skjuts ut ur föremålets sidor och det är två röda ljus vid vardera sida av fenorna som tänds och sakta ökar i styrka. Det är helt ljudlöst. Han ser med kikare på dessa "människor" som alla glor ner på honom ur föremålets panoramafönster. En rödhårig ser vänlig ut och ler. Sedan sätter de andra igång att arbeta med något där, bara han som Barney kallar för "ledaren" med någon sorts scarf på sig och lippis på huvudet, fortsätter att glo på honom och tycks säga åt honom telepatiskt att fortsätt att se och stanna var du är, alltmedan föremålet sänks och landningsben kommer ut ur föremålets undersida. Men det berättade jag redan.

Det som hade hänt vid den pipande signalserien då minnesförlusten kom var att det var två olika signalserier. Banrey och Betty hade vid pipandet börjat känna sig drömska och konstiga, och Barney hade vänt in vid en liten sidoväg. Biip-Biip-Biip-Biip Biip-Biip-Biip-Biip Biip-Biip-Biip-Biip höll pipandet på och de kände sig drömska. Det står män med uniform på vägen och Barney stannar. De tar ut Barney och Betty ur bilen och för dem genom skogen till föremålet. Betty försökte vakna upp och ansträngde sig för att göra det. Till slut klarnade det upp i huvudet åt henne och hon blev helt varse om situationen och om männen som ledde Barney och Betty genom skogen. Betty ropade: Barney, vakna! En av de små männen sade då: Ni behöver inte vara rädda, vi kommer inte att skada er. Vi vill bara ha några prov.

(Betty sade först att de talade engelska med någon sorts accent. Men hon var inte helt säker på om det var telepatisk överföring eller inte)

Så for de in i föremålet tillsammans med de små männen. Barney igen hade upplevt att de hade sagt åt honom att om du fortfarande är rädd så ska du blunda så känns det bättre. Det är ingen fara. Därför blundade Barney mest. 

De förde Barney och Betty in i varsitt rum och tog prover på dem, de tog ett havandeskapsprov av Betty och spermaprov av Barney b.l.a.(enligt dom alltså. Nu påstår jag inte att jag tror det var så:) Alla prov gick rätt så bra. Då provena med Betty var klara och några få prov på Barney återstod började Betty tala med "ledaren" som de kalla han med lippis för. Hon sade att detta är det mest fantastiska jag någonsin varit med om! Och att ingen kommer att tro på detta. Hon sade vidare att jag vet att ni inte är från denna planet, men varifrån kommer ni då? 

"Ledaren" tog fram en tredimensionell stjärnkarta, med glödande stjärnor och visade från vilket stjärnsystem de kom från. Ledaren frågade också vad Betty vet om universum.  Han frågade också att vad vi människor äter som föda. Betty svarade, kött, grönsaker.. han förstod inte vad grönsaker var för något. 

Så frågade Betty om hon får ta med sig en souvenir från deras farkost så att hon har ett bevis och att folk ska tro på hennes berättelse. "Ledaren" frågade om det är något i rummet hon vill ha. Betty tog en bok ur en hylla och bläddrade i den, det var helt obekant skrift. Ledaren skrattade och frågade om hon kan läsa den? Hon fick boken. 

Mittiallt kommer de andra in i rummet och ville prova på Bettys tänder. Och drog lite i dem och var förvånade över att Barneys tänder gick att ta bort (Betty skrattar i sin hypnotiska sömn då hon berättar det) Det var nämligen så, att Barney hade löständer, då han förlorat sina riktiga i en olycka. 

Sedan var de på väg bort ur föremålet till bilen. Ledaren sade att han kan följa de två till bilen. Just då de sku gå iväg så var det två män som talade upprört med "ledaren" Ledaren vände sig mot Betty och sade att du kan tyvärr inte få boken. Betty protesterade och sade att det ju är hennes ända bevis. "ledaren" sade att det är just därför, att de andra inte tyckte om det. Så sade Betty högt i sin hypnotiska sömn, som att "ledaren" skulle ha stått framför henne: Jag tänker aldrig glömma, aldrig! Ni kan behålla boken, men jag ska alltid minnas vad jag varit med om denna natt! "Ledaren" svarade: Det kanske du gör, men det vore inte bra, för Barney kommer nämligen inte att minnas någonting. Låt oss nu gå tillbaka till bilen.

"Ledaren" föreslog att de skulle se på då deras farkost lyfter utanför bilen. Det var riskfritt, då avståndet var tillräckligt långt. De såg hur det lyfte och flög iväg som en orangelysande pannkaka. Där flög det sin kos! Sade betty. Så lustigt, det var ingenting att vara rädd för! Betty fnittrade och frågade Barney om han nu tror på flygande tefat. Barney svarade: Var inte löjlig, naturligtvis gör jag inte det!

Sedan då de körde iväg hörde de den elektroniska ljudserien igen.  Biip-Biip-Biip-Biip Biip-Biip-Biip-Biip Biip-Biip-Biip-Biip...   Båda två frågade i mun på varandra om detdär föremålet månne fortfarande är i närheten?  Pipandet fortsatte  Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip-Biip... DUNS!  en metallisk duns inte från denna värld avslutade pipandet och de vaknade till i bilen, utan något minne av vad som hade hänt mellan första och andra ljudserien. Minnet att de var ombord var helt borta. Barney mindes inte heller vad han sett i kikaren då ufot var nära, bara att han hade sett med kikare på det. Alla detaljer om att vara ombord etc mindes de i hypnotiskt tillstånd sedan. 

Vad var då detta? Bra fråga. Något hade de tydligen sett. Det kan först ha varit kanske Saturnus. Sedan ett flygplan, sedan en helikopter, sedan kanske ett fenomen av plasmakaraktär, eller något klotblixtliknande, som blev en och samma sak i deras hjärnor. Kanske hamnade de i trans av den enformiga bilvägen och bilen var på vägkanten och de satt där och inbillade sig allt? Jag vet inte, men det låter inte väldigt orimligt. Kanske de rentav irrade omkring i skogen för sig själva? Kanske var det verkligen FBI som utförde något experiment med dom? Varför skulle en humanoid kunna tala engelska? USA har nog haft mycket skumma saker för sig, så man vet inte. De kan ha blivit utsatta för något gift som datura t.e.x. alltmedan FBI ordnade show med hjälp av ljusfyllda varmluftsballonger etc. och sedan stoppade dom och förde dom till något fejk-ufo? Men varför skulle FBI ha gjort något sådant? Till vilken nytta? Frågorna är många, så detta fall förblir ett mysterium för mig.

Man kan se lite vad som helst, eller tycka sig se saker om man kör på en enslig väg nattetid och är sömnig, och kör på en enformig landsväg. En kaveris kaveri såg en hel bondgård och fullt med kor på vägen en natt då han körde på en landsväg och var sömnig, som sedan hade visat sig att inte var där, så detta förklarar nog en hel del ufo-rapporter från bilister skulle jag tro. Enformig väg, sömnighet-man kan hamna in i ett drömliknande tillstånd. Det förklarar dock inte alla fall.

En sak är säker. Det minst sannolika, så gått som omöjliga teorin om vad det var, är hypotesen om utomjordingar från en främmande fysisk planet. Den köper jag inte oavsett vad någon säger. Jag tror att Betty kan ha inbillat sig ganska mycket, även om något nog säkert hände dit ute. Som hypnotisören sade också: Jag är säker på att de inte ljuger. Något sällsamt har de upplevt.

Jag såg en intervju på Betty från 1999 i sitt hem på youtube där hon sade att "de" inte såg ut som "greys" som varit populära länge i ufo-program. Fast de hade sneda ögon, men de såg mera ut som människor än som greys, enligt Betty. Det var någon som intervjuade Betty var det 1995 och han tyckte att Betty var en excentrisk liten gumma, vars fåtölj hon satt på hade otaliga brännspår efter hennes cigaretter hon tappat, och hon hade varit ute och fotat ufon, fast ett av "ufona" var nog en Good Year-zeppelinare vid närmare analys...

På frågan om hon inte riskerar att komma i kontakt med dem igen om hon är ute på nätterna och fotar ufon så hade hon sagt: De vet vem jag är, de kontaktar inte mig mera.

Så hon hade ett stort ufointresse kvar och hade varit mycket intresserad av ufon redan innan den påstådda händelsen. På något vis tycker jag att det gör sannolikare det att dom faktiskt såg någonting och tyckte sig  faktiskt vara med om någonting, men Betty började inbilla sig alla dessa detaljer om utomjordingar, och hon psykade Barney med i dessa inbillerier? Jag vet inte, men jag spekulerar bara.

Å andra sidan.. jag tyckte jag läste någonstans att Barney hade varit med om många kusliga upplevelser i sitt liv innan detta hände, och enligt någon forskare inom det paranormala som jag någon gång läste om förklarade han att det finns människor som av någon anledning tycks dra till sig paranormala fenomen. Men det var på 90-talet jag läste detta, så minns det inte så detaljerat. Eller så var det Betty, minnet kan ju svika också. Jag läste detta på 90-talet, för typ 20 år sedan eller mer.

Ja, att det var ett "paranormalt fenomen" är också det en sannolikare förklaring än den så gott som omöjliga hypotesen om fysiska utomjordingar, som hade rest fysiskt från en annan planet till jorden. bl..a. strålningen i rymden samt de enorma avstånden omöjliggör rymdresor med levande besättning mellan olika solsystem, oavsett hur attraktiv än den tanken är. Jag har aldrig trott på hypotesen om utomjordingar då jag läst om ufofenomen. Inte som liten lågiselev då jag läste i ufoböcker och inte nu som vuxen.

Något hade två radarstationer nog fångat upp i skyn samma tidpunkt ungefär som Barney ska ha sett med kikaren på föremålet, men det höll hastighet som en väderballong. Så något såg dom uppenbarligen. Men knappast utomjordingar. Dom kanske såg något, så började deras psyken spela spratt med dom? Eller så var dom utsatta för datura eller något liknande. Iaf tror jag absolut att dom upplevde detta vara en konkret verklighet med fysiska aliens. Men det var det knappast. Men en konkret händelse med gubbar från FBI som kapade dom in i ett fejk-UFO, eller en drömaktig vision? Det kan man ju fråga sig.

"UFO-gobbarna" liknade inte moderna "greys" enligt en intervju med Betty 1999. Fast de hade sneda ögon, men de hade pupiller och iris och inte som tomma stora sneda gap, som den klichéaktiga bilden, och en av dem hade ju rött hår-fast de andra var mer eller mindre bara i huvudet, enligt Betty. Och inte har man läst om greys som skulle ha använt lippis heller. Och dom log och skrattade också, något man inte förstått att greys gör enligt ufolitteraturen. Nu menar jag inte att jag tror på greys :D Men det kan vara spännande att läsa om UFO-fall. Och jag har valt en mellanväg mellan de "Ufo-troende" och vulgärskeptikerna. Jag lutar åt att 95-99% av alla UFO-fall har en naturlig förklaring. Men så finns det ju oförklarade fall... men det är nog garanterat inte fråga om fysiska utomjordingar som har rest hit genom den fysiska rymden. Rymdresor bland solsystem är omöjlig för levande varelser, tror jag iaf. Och då skulle de ju förfan landa vid Vita huset och Kreml och göra sig synliga för alla, som i V, och inte förfölja ett par på en ödslig väg en natt för att ta medicinska prover på dem och sedan flyga flera ljusår tillbaka till egen planet. :D På ren svenska: Helt jävla orimligt!

Till slut en teckning jag tecknade just. Jag tecknade den medvetet lite barnsligt och hastigt, för just denna teckning tecknade jag i mitt mattahäfte i skolan på fyran, typ exakt likadan, då mattan var så tråkig :D Det föreställer då Barney andra gången for ut och se på föremålet med kikare, och Betty skrek från bilen åt honom.

Haha! Då jag första gången läste om fallet i fyran från Eugen Semitjov's bok De otroliga tefaten så såg jag en bild på Betty och Barney då Barney visar upp en skiss på föremålet. Jag förstod inte direkt att det var Betty då jag såg bilden utan tolkade det som att en skeptisk kärring hade först sagt åt någon som sett ett UFO Nää, ja tror int på såna fånerier! sedan bett denne någon som sett ett UFO att nå visa då vad du såg: Så sade gobben att : Jåå, såhär såg det ut! och pekade på skissen. Så tyckte den skeptiska kärringen att det såg så roligt och fånigt ut så hon bara skrattade: Hahahahahaha!! För jag tyckte hon såg ut att skratta på bilden. Det var då jag bara såg bilden först utan att ha läst kapitlet, men sedan så insåg jag ju att det var Betty och Barney Hill. Men hon såg ut att skratt högt på bilden tyckte jag först. Se här vilken bild jag menar.
http://www.theufochronicles.com/2006/09/anniversary-of-barney-betty-hills-ufo.html

Kanske jag tolkade det så för att trösta mig själv och försöka rationalisera bort, för jag tyckte att detta med UFO var kusligt (men fascinerande) då i fyran.

Det är ändå viktigt att inte galenförklara folk som säger sig ha varit med om dylikt. Nåväl, det är ju deras egen skam för dom som gör det. Men skrattar bäst som skrattar sist. Tänk om de själva en vacker dag tycker sig uppleva något liknande?

Och till sist ett youtube clip där den hypnotiserade Barney talar. Detta är creepy och kusligt iaf att höra på honom. Jag garanterar hönshud! Försök själva föreställa er denna situation som dom upplevde helt verklig... man lever fan i sig i det då man hör detta...


Här är några bilder på "föremålet" Samt på "gobbarna". Barney's porträtt av "ledaren" han ritade under hypnos, då han såg ner på honom från föremålet-ser onekligen jättekusligt ut!
http://www.noufors.com/Betty_and_Barney_Hill_abduction_case.html

Här är fina målningar från deras påstådda möte med det okända, som någon annan har målat och tänkt sig att det var:
http://davidbakerlegacy.blogspot.fi/2012/01/paintings-of-betty-and-barney-hills.html

En länk till en bild lite under där Betty Hill år 2000 sitter med en byst på en av de som hon trodde att hade tagit henne i ufot.
http://badufos.blogspot.fi/2015/12/dr-simon-reveals-his-real-thoughts-on.html

Källor:

Eugen Semitjov-De otroliga tefaten

John G. Fuller-The Interrupted Journey