fredag 20 april 2018

Om "toleranta" akademiska kvinnor

Nu då YLE och dagstidningar har trummat återigen på den stora propagandatrumman som någon politiskt korrekt Dr. Goebbels konsanaan, och använder sig av frasen "tolerans" i propagandistiskt syfte, som dom redan gjort under typ 20 års tid. (Hittar dom verkligen inte på något annat än gammal skåpmat?) så tänkte jag att jag är tvungen att skriva om detta.  Alltså jag har skrivit om det flera gånger förut, och skulle inte orka skriva om det igen. Men då jag är medveten om att en massa främst unga människor undergivet blir hjärntvättade av dessa artiklar så kan jag ju inte låt bli att skriva något om det även här! (YLE har fått respons. Så även Nils-Erik Forsgård, som satt just "toleranta" akademiska kvinnor upp på piedestal. Skrev bland annat att utan just dem, så skulle Finland vara ett "helveteshål" vad nu sen detta är för något? Jag tycker det låter ungefär som tysk propaganda från 40-talet. Att utan det ädla tyska folket, så skulle Europa vara ett helveteshål, eller något)

"Marginaliserade" unga män (och kanske även vita heteromän överlag) tycks vara i somligas värld en sorts "untermenschen" som man ska sätta på plats och som har problem, och som inte vet deras eget bästa- medan dessa akademiska "toleranta" unga kvinnor är en sorts övermänniskor, som är visa och upplysta. Detta för osökt tankarna till tredje rikets Tyskland där tyskarna ansåg sig vara överlägsna och mycket mer ariska än skandinaver, ryssar och ukrainare etc. -bara för att de var tyskar! Tyska SS-män lär ska ofta ha haft denna arrogans, fastän de inte sällan var mörkhåriga, brunögda och kortare än norrmän, ukrainare etc. som kunde vara ofta långa, blonda och blåögda, dvs hade mera ett traditionellt, stereotypiskt nordiskt utseende än dom. Men det spelade ju ingen roll, för TYSKARNA var ju bäst, enligt den tyska nationalistiska arrogansen. De såg t.o.m. slaviska folk som undermänniskor. Tjecker, polacker, ryssar etc.  Konstig arrogans. Det var väl det som kallas för "nationalistisk chauvinism".

På samma sätt tenderar åtminstone folk inom den finlandssvenska eliten att se upp till folk, bara, enbart p.g.a. den anledningen att de är akademiska. Det är f.ö. just sådana som ger finlandssvenskheten ett dåligt rykte inom den finskspråkiga språkgruppen.

Jag har ju hundratusen gånger förklarat skillnaden mellan genuin tolerans och selektiv tolerans, eller som man också kan uttrycka det: PK-pseudotolerans. Jag medger själv att jag är intolerant mot vissa saker och tolerant mot andra. På det sättet är jag tolerant, att jag inte direkt brukar döma ut folks egenheter eller så. Om någon tror på ufon så tror han. Big deal. Om Danny och Erika är tillsammans så tycker jag det är jättebra och att Erika är en modig och tolerant modern, stark brud som vågar vara tillsammans med en så mycket äldre. Jag får dock blåa nippor i reven av människor som predikar kristendom eller kulturmarxism eller något dylikt. Samt att jag är väl rätt så  intolerant mot junttin, såväl karar som kvinnor. Märkväl, man får tycka vad man vill-men om man börjar predika är det en annan sak.

Ni förstår pointen iaf.

Jag ska ta ett exempel på vad PK-pseudotolerans är. För det första är det det, att man är tolerant mot allt det som makthavarna och journalisterna och lärarna i skolan och andra auktoriteter vill att man måste vara tolerant gentemot, men sedan får de vara hur intoleranta de vill, bara de är toleranta mot vissa PK-fenomen. Nyttiga idioter med andra ord ofta dessa PK-pseudotoleranta människor. Storfinansens nyttiga idioter.

Man får ju tycka vad man vill återigen och man ska inte vara dum mot någon oskyldig enskild person. Det är bara skenheligheten som jag inte förstår hur inte flera människor öppnar upp ögonen till! de "tolerantas" enorma skenhelighet. De toleranta tenderar oftast att vara de mest intoleranta, när allt kommer omkring. Ok, vidare till exemplet.

Jag vet inte om denna människa jag nu tänker berätta om var akademisk. Åtminstone var hon en PK-pseudotolerant människa, verkade det som. En ung helsingforsare, så kan tänka mig att hon var någon grön eller så. Gav ett sådant intryck iaf.

Det var på sidan Deittinet som hon hade en kontaktannons, då jag på skojs skull lite ögnade igenom dessa annonser våren 2005.  Det var någon 25-årig brud som var ganska egocentrisk. Skrev nåt att "Tämän neidon kanssa blaablaab la blaa!!" Det var bara "hon, hon, hon". Liksom då hon skrev och skröt om sig själv. Hon skrev b.l.a. Suvaitsemattomuus on pahimpia syntejä.

Sedan skrev hon senare i sin annons då hon skrev vilka sorts män som får kontakta henne, och vilka som inte får: Ei nörteille tai luusereille Och sedan skrev hon direkt efter det såhär: Alle 180cm pituisia miehiä ei suvaita

Med andra ord: Hon trampade i klaveret och trasslade in sig totalt i sin egen känslomässiga, ologiska smörja.

Detta var verkligen ett praktexempel på PK-pseudotolerans!! Och det förekommer hela tiden, inte minst bland akademiska unga "toleranta" kvinnor, som människor som Nils-Erik Forsgård uppenbarligen tycker om att sätta upp på piedestal.

Storyn om den pseudotoleranta pimatsun i Deittinet slutar inte ännu. Det var så, att jag skickade ett mail till henne och påpekade åt henne vilken hycklare hon var. Jag fick ett surt mail tillbaka där hon kallade mig för pilkunnussija. Och om jag tycker att världen är en bättre plats nu då jag fick tillrättavisa henne? Jag skrev bara tillbaka att Ei vois vähempää kiinnostaa poliittisesti korrekteja pintaliittäjiä. Hon skrev aldrig tillbaka sedan, men då jag senare såg på hennes kontaktannons igen, så hade hon. ändrat "ei suvaita" till "ei katsella"

Skulle det vara en engångsföreteelse, men det inträffar hela tiden liknande saker bland PK-pseudotoleranta människor. Denhär responsen fick YLE av mig per email. Här är flera exempel på motsägelsefull PK-pseudotolerans, och hur skenhelig den är:
'
"Jag läste artikeln Det har uppstått en polarisering mellan unga kvinnor och unga män, där kvinnor är segrarna och männen förlorare"(för 1 dag 8 timmar sedan)

Man skulle kunna skriva mycket och kritisera den för mycket annat med goda skäl. Jag vet att det inte är era ord, utan Nils Erik Forsgård som kommer med sina bisarra påståenden och åsikter. Sori nu. Jag vet att det är fel och man inte borde kritisera någon utgående från utseende.(allt spelar in,mest hans åsikter) Men jag googlade på honom, och han ger ett sådant intryck åt mig iaf, av att vara en typisk politiskt korrekt tråkmåns. 😃 En systemtrogen "anti-rebell" ger han intryck åt mig av att vara. Igår(90-talet) var det präster och andra kristna som talade om för alla i medier hur "farligt" det är med rollspel och Black Metal, idag är det PK-eliten som är de nya moralpredikarna och blomsterhattarna. I DDR skulle han förmodligen ha varit lojal systemet där, och inte tyckt om västliga influenser, gissar jag på.

Det att jag skriver beror inte på att jag är upprörd eller så. Jag är så van med den sedvanliga systemtrogna PK-linjen i YLE, husis, hesari och dylikt så jag bara gäspar. En sak som jag alltid haft svårt med dock är hyckleri. Det trummas ständigt om hur "toleranta" unga akademiska kvinnor är. Men är det fråga om genuin tolerans, eller fråga om PK-pseudotolerans, dvs att man är tolerant på ett sådant sätt som gör makthavarna nöjda, och sedan kan man vara hur intolerant man vill efter det. Mot t.e.x. UFO-troende, Mot Dannys och Erikas åldersskillnad, mot politiska dissidenter, mot 40 åriga män som spelar Playstation varje kväll, mot långhåriga män, etc. etc. etc. (Det tycks ju också vara "Coolt, tufft och modernt" att kritisera män nuförtiden. Lite på samma saätt som det för ungdomar ansågs coolt tufft och modernt att ha pyramidbälte på 80-talet, eller något)

Och är akademiska kvinnor så toleranta, så de skulle kunna inleda ett förhållande med t.e.x. en roskiskusk eller varför inte arbetslös man? Inte!?, huj vilka hemska,  intoleranta nazister som inte skulle göra det!! (detdär var medveten ironi, men jag tror du förstår min point)

Detta är inte ett politiskt ställningstagande, varken för bu eller bä. Jag tänkte nu bara komma med den synpunkten, innan man höjer "tolerans" till skyarna..  Dylik smörja, likt denna artikel, ska inte stå oemotsagd.

Skenheligheten...

Tack för mitt ord, "


Jag skrev naturligtvis mitt namn och stad i ett mail. Men på en blogg tycker jag det ökar spännningen om folk i byn får gissa sig fram vem jag är, och så kanske bekanta sig med mig, om nu någon vågar, haha.

Visst, jag tror det är mycket smickrande och ger en väldig egoboost för unga(ofta(st?)egocentriska) akademiska kvinnor, då systemtrogen media talar om för dom vilka övermänniskor dom egentligen är, och hur fina och bra dom är, som är så jättetoleranta, och att dom nog är mycket bättre än donare och andra untermenschen. Arrogansen påminner faktiskt om de kristna, som inbillar sig att de har rätt och alla som inte är kristna har fel, och att kristendomen är det ända rätta.

Detta skrev jag b.l.a. åt ett mail till Forsgård, då han uppenbarligen var upprörd över att folk runtom i Europa tycker och röstar "fel" (Nu är jag ingen vän av populistpartier själv. Men inte p.g.a påtvingad politisk korrekt hjärntvätt, utan b.l.a. för att de är värdekristna och lite annat.. samt att jag inte egentligen tror på poltisiska lösningar mera, och sist men inte minst-vill jag försöka bryta mig lite loss från jordiska saker som politik etc. och hellre satsa på andlig upplysning)



"Förresten, då PK-folk brukar jankka om att "populister" etc. är dåligt utbildade unga arga vita hemska  män etc. Och att de som har hög utbildning är JÄTTEtoleranta och röstar på "rätta" partier och har "rätta" åsikter, så kan inte detta förklaras med dessa två saker:


  1. De män (och kvinnor) som inte är PK eller röstar på "populister" har fått slita och arbeta hårt genom hela sitt liv, och vet att livet är hårt och ingen dans på rosor-och har därför en mer realistisk bild av det hela-lidande kan ju ge en massa insikter, medan de curlade akademiska "toleranta" som har blivit födda med 3 guldskedar i mun och alltid levt i en ljusröd trygghetsbubbla, inte förstår livets hårda realiteter lika bra alls.
  2. Simpelt. I yrkis, handelsskolor etc. förekommer ingen politisk propaganda, medan det visst förekommer i gymnasier och universitet. Unga är i en känslig ålder, och många blir automatiskt indoktrinerade. (Även om undantag finns. Modiga unga som ställer läraren mot väggen och ifrågasätter och frågar känsliga frågor)
Kan inte orsaken vara så enkel, och inte därför att de blir "upplysta" i universitetet, och kanske har högre iq från förut då de orkade plugga, som du kanske gärna vill tro. "

Att akademiska kvinnor är "toleranta" trummas det som sagt ut. Jasså? Verkligen? Hur förklarar då människor som Nils-Erik Forsgård(Hur skulle man förresten förkorta detta namn? Åsa-Nisse?) det, att av egen erfarenhet har jag märkt,att det är främst icke-akademiska kvinnor då som oftare är openminded och toleranta. Och de är mycket oftare också toleranta på riktigt, och inte som PK-pseudotoleranta att de tänker ungefär att sedan då de "toleranta" får som de vill, så behövs ingen tolerans mera.

Akademiska kvinnor har oftare det, att dom är som fiskar som simmar i akvariet, och att glasväggen kommer emot. Metaforen är att de oftare tänker överdrivet kategoriskt om saker och ting. Och vad man "får" tänka och "inte får" tänka. Att det och det är icke-akademiskt, ovetenskapligt eller dylikt. Och då kan man inte tänka eller spekulera utanför akvariets glasväggar. Samma sak med t.e.x. feminismen. De flesta akademiska kvinnor kan väl inte fatta alls, hur någon inte kan vara feminist. Det är samma sak där. Där är förresten igen ett lysande exempel på de "tolerantas" skenhelighet-att de inte kan förstå hur någon inte kan kalla sig för feminist-att de inte kan förstå hur någon kan vara annorlunda och ha andra åsikter än dom. Ungefär som Hitler sade i sitt tal i Nürnberg 1934 att "Alla anständiga tyskar borde kalla sig för nationalsocialister"

Det är även större risk för det, att akademiska kvinnor oftare är bittra manshatande feminister, med munnen format som ett upp och nervänt U. Sådana brukar ju kvinnor med fixa ideér vara. T.e.x. de som gör "menskonst" och inbillar sig att de är jätterevolutionära och rebelliska-fast de i själva verket är regimens lydiga marionettdockor.

Medan icke-akademiska kvinnor oftare är fiskar som simmar ute i det fria havet, och är mera openminded och inte har dylika begränsningar. Samt att de är tolerantare på riktigt, oftare än akademiska kvinnor iaf. De kallar sig inte för feminister heller i samma utsträckning alls som akademiska kvinnor, utan förstår att sådana termer och fixa ideér inte har något i ett jämlikt samhälle att göra. De är också andligare oftare än akademiska kvinnor,som brukar vara krassa materialister, som tror att bara teorin om det mekanistiska universum är den ända sanna teorin, och att det inte kan finnas något annat.

 Detta är en målning av Camille Flammarion. Det är en bild på en mystiker som sträcker sig bortom universums gränser.. detta är en perfekt metafor för vad jag menar att icke-akademiska kvinnor oftare är än akademiska: vidsyntare, och mera openminded och nyfiknare. Och inte som fisken i akvariet-metaforen. Inte totalitära och överdrivet i fack-sättande av sig, som akademiska kvinnor ju oftare är, och som universumet symboliserar här under (facksättande och trångsynta, fast i normer som feminism) medan de icke-akademiska är vidsyntare, openminded och nyfikna. (Söker sig bortom universums gränser och lagar) -Ynkliga lamm och starka Vargar skulle kunna vara en annan bra liknelse.



Det finns alltid undantag, naturligtvis. I båda läger Kort och gott är de flesta människor fullkomligt ointressanta, oavsett om dom är akademiska eller inte. Och det finns akademiska kvinnor som är junttin och intehar mycket till allmänbildning, och det finns donarbrudar med mycket hövligt sätt och mycket rik allmänbildning. Samt att det finns jätte kivoga akademiska brudar, som är toleranta på riktigt och openminded, på samma sätt som det finns donarbrudar som är bittra, manshatande feminister och intoleranta annars också. Men jag talar om regeln här nu. Och regeln är den att unga akademiska kvinnor är PK-pseudotoleranta.

Vad är då bättre, en stereotypisk ung "tolerant" akademisk kvinna, eller en donarbrud, som är en fullkomlig WT-juntti? Ja, det är en hård nöt att knäcka. Det är lite som att välja mellan pest och kolera. Om dom ytligt sätt är vänliga, så ska man naturligtvis behandla dom också vänligt. Man ska behandla folk, som folk behandlar en själv. Men jag mena liksom relationship nu.

I övrigt har det ingen skillnad alls om bruden är akademisk eller outbildad-bara personligheten är bra, och att hon varken är en Wt-juntti eller en stereotypisk "tolerant" akademisk kvinna. Dessa två ytterligheter försöker jag undvika, om man tänker på flickvänsmaterial.

Och utbildning i sig är naturligtvis bra. Men det förekommer alltid även politisk indoktrinering i gymnasier och universitet. (En akademisk kvinna sade engång åt mig naivt, då jag påpekade att det förekommer indoktrinering i gymnasiet, att det fanns inte ett enda parti som skulle ha haft förkörsrätt i gymnasiet :D Men ni förstår pointen kan jag tänka mig, och ser ur ett holistiskt perspektiv, och inte ur ett så snävt perspektiv som den som kommenterade så. Det hade blivit så självklart och verkligt för henne, hennes världsbild, så hon inte ens uppfattade det som politisk indoktrinering))

Men i det stora hela så ser jag denhär skillnaden mellan akademiska och icke-akademiska kvinnor. Därför känns det så konstigt hur tidningarna skriver med stora rubriker om hur "toleranta" unga akademiska kvinnor är, fast dom ju i regel inte är det, utan bara  PK-pseudotoleranta, som inte är någon riktig tolerans.

Akademiska kvinnor är Åååh, så kloka och upplysta, och är så ARGA på patriarkatet och hemska vita heteromän!!!! Eller någo liknande. Ni förstår paradoxen och hyckleriet. De gnäller ofta om att man inte får tro på konspirationsteorier, och är arga på de som gör de, men själva pratar de om konspirationsteorin om "patriarkatet" som om det vore en absolut i sten inristad sanning.

Förresten, då människor som Nils-Erik Forsgård samt akademiska "toleranta" kvinnor (och även män såklart) brukar som papegojjor upprepa fraser, som att man får inte prata om "Vi och dom" och att det är en "farlig, populistisk retorik" och "enkel lösning" att göra det och blaablaablaa, så gör dom ju det själva ju!!! De talar om marginaliserade män och unga akademiska kvinnor!! De delar ju själva upp människor i vi och dom, och märker inte ens sitt eget hyckleri!! Och att det är de unga akademiska "toleranta" kvinnorna som är "övermänniskorna" medan marginaliserade unga män är "untermenschen" som inte vet själva om att de är marginaliserade.

Vad är en "marginaliserad, ung man" förresten? Räcker det med att han är arbetslös? Eller att han rentav har ett donarjobb, men lever som singel? Vad är det luddiga begreppet "marginaliserad ung man?" Räcker det med att man är en vit hetero-donarman som är barnlös singel-och med "fel" politiska åsikter, för att journalisterna och politikerna ska peka finger och säga att "han är marginaliserad! Han är marginaliserad! Uääää!!! Marginaliserad!! ( I ett cp tonläge, och att tungan typ hänger ut ur käften och ögona snurrar som pottin då dom säger det)

Varför skulle man vara tvungen att älska detta samhälle förresten?! Jag tycker det är modigt om någon säger Fuck you! åt detta samhälle, och sedan beger sig in i skogen för att leva som eremit. Så får politikerna och journalisterna och akademiska "toleranta" unga kvinnor hoppa, skrika och dansa om hur "marginaliserad" han är bäst dom vill. "Ja gör de, så slipper vi se dig!" kanske någon förnäm "tolerant" akademisk kvinna skulle säga åt mig, om hon inte skulle tycka om vad jag skriver, och om jag skulle säga att jag tänker flytta som eremit in i skogen, hehe.

Men nej. Artikeln jag länkade till visar bara vilken otrolig arrogans som det förekommer inom den "finlandssvenska eliten" som kopierar alla fixa PK ideér rakt från Sverige. Det är ju svart på vitt tecken på deras arrogans och förakt mot "vanligt" folk!! Och så undrar dom varför förtroendet för gammelmedia minskar!! MV-lehti kan provocera, javisst, men YLE provocerar nog minst lika mycket. Så de är inga oskyldiga små lamm de heller, verkligen inte. Tvärtom är det mycket farligare att YLE provocerar, som är systemtroget och har makten på sin sida. Det skulle inte förvåna mig om YLE skulle försvara det, om det blir sådana tider att makthavarna här i landet sätter in militär och pansarvagnar mot oppositionens demonstrationer.

Jag kom att tänka på detta med akademiska kvinnor, universitet och feminism. Jag läste för nära ett år sedan en artikel om två unga kvinnor som inte var feminister och som studerade i Helsingors Universitet. De ville vara anonyma och berättade om vilken mobbning och utfrysning de upplevde i universitet, bara för att de inte var feminister. Och att det är flera kvinnor som säger sig vara feminister, fast de inte är, så de inte ska bli utsatta för utfrysning. Återigen ett exempel på detta hyckleri. Där ser man sedan hur de s.k. "toleranta" tänker och bär sig åt.

Någon i historien sade: Framtidens fascister kommer att kalla sig för Anti-fascister. Det är samma logik. De som säger sig vara toleranta är oftast otroligt intoleranta människor. Och säger sig vara toleranta, bara för att det anses "coolt, tufft och modent" att vara "tolerant" Alltså nu snackar jag inte om genuin tolerans, utan om PK-pseudotolerans.

En metafor för hur intoleranta feminister plågade dessa icke-feministiska kvinnorna på universitet(som antagligen var genuint toleranta-då de vågade gå emot mainstream-strömmen och inte kalla sig för feminister, utan valde sin egna väg) kan vara Pragvåren 1968, Alexander Dubceck, Breznjevdoktrinen, och sist men inte minst den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien-och återgång till gråblek ortodox innan Gorbatjov Sovjet- socialism efter experimentet med socialism med mänskligt ansikte"

Det vill säga att liknelsen är den, att de icke-feministiska kvinnorna i universitetet (Som är Warszawapakten i denna liknelse. Alltså universitetet är Warszawapakten) berättar att de vill gå en egen väg, friare väg, men ämnar ändå inte att gå ut ur Warszawapakten (Liknelsen är Pragvåren i Tjeckoslovakien 1968 och den reformvänlige Alexander Dubceck i maktens roder.-som ville ha ett mycket friare socialistiskt samhälle=de brudarna som valt en egen väg, och inte vill vara som "alla andra" och kalla sig för feminister)

De andra brudarna sätter press på brudarna, och utmynnar i utfrysning och direkt mobbning (De mobbande och utfrysande feministiska kvinnorna i universitetet kan då jämföras med den brutala sovjetiska ockupationen av Tjeckoslovakien augusti1968. EN sak tepsi inte på dessa brudar jag talade om, dom ingick ingen "normalisering" och blev feminister, som Tjeckoslovakien ingick en "normalisering" efter invasionen och blev under Gustav Husak återigen en gråblek ortodox socialiststat, där typ allt var grått och förbjudet. Så på det sättet slutade det bättre i detta fall. Men icke-feminister kan mycket väl pressas till "normalisering" i universitet och bli feminister mot sin vilja. Det har nog hänt redan åtskilliga gånger kan jag tänka mig.

Man skulle tycka att inte ett jävla ord skulle vara så skitviktigt att man måste kalla sig för!! Dessutom är vanlig jämlikhet helt annan sak än de otaliga andra funderingarna feminism har. Det är flockmentalitet. Ingenting nytt under solen. Under 1600-talet skulle man vara kristen-och den som inte var det.... idag är det samma sak med feminism. Det är fråga om precis samma flockmentalitet.

Sådär direkt sett ur Prag augusti 1968 då invasionen var ett faktum, så symboliserar de sovjetiska pansarvagnarna och infanteriet de feministiska brudarna på ett universitet som kommer för att trycka ner brudarnas fria vilja, och ska tvinga dom att bli feminister, medan de buande Pragborna då symboliserar de modiga kvinnorna på universitetet som går sin egen väg och inte är feminister. Det är lika djupt orättvist, bara på en mycket mindre nivå på universitetet såklart. Jag tror nästan att jag ska sätta ett clip av det här under. Jag tänker på feministerna som angriper icke-feministbrudarna på universitetet då jag ser dethär clippet, för det är det de symboliserar så lysande bra! Somliga feminister går ju också an som pansarvagnar, haha.

Det var ett jättebra clip från den tjeckoslovakiska invasionen, där en upprörd tjeckisk reporter beskrev med uppskakande och adrenalin/testosteronfyllt tonläge i rösten om vad som hände hela tiden och man hörde bara de bullrande flygplanen, såg pansarvagnarna och de tjutande ambulanserna som hämtade sårade efter skottlossning från det sovjetiska infanteriet. Det var jättebra men det försvann från yotube, men detta clip är också kort, bra och koncist.


Det finns även många brudar säkert i universitetet som inte är feminister i sitt hjärta, men som gör allt för att ändra på sig för att inte bli utfryst av "alla andra" och pressar sig själva att bli feminister, mot deras hjärtas röster. Detta kan sedan igen jämföras med då Jaruzelski införde undantagtillstånd i Polen 13.12-1981 och kväste det fria fackförbundet Solidaritet. Det var en lite liknande situation som Pragvåren i Polen 80-81, men Sovjet bara hotade med ockupation, om inte Polen själv gör något åt saken. Det var därför som general Jaruzelski införde undantagstillstånd och förbjöd Solidaritet och förde Polen återigen till en gråblek ortodox sovjetaktig-socialism 13.12.1981. Skillnaden var att nu var det den polska militären som kväste upproret, ingen utländsk militär. Det var Polen själv som beslutade att göra detta (dock med med insinueringar på att Sovjetunionen skulle ingripa-om inte Polen själv gjorde något åt situationen. Därför såg sig Jaruzelski tvungen att införa undantagstillstånd och bli lojalt sovjetiska värderingar igen.

Metaforen är att det är bruden själv som är Solidaritet först (icke-feminist) sedan inför hon undantagstillstånd i sitt psyke och personlighet, och tvingar sig själv att bli feminist (Jaruzelski som tar makten) förstår ni likheten och symboliken?

Det är faktiskt på det lilla sättet, att jag jag sett en liknande metamorfos från nära håll. Då jag hade att göra med folkisbrudar 2009 så var det en av dem som var både någon vikingadiggare och feminist på samma gång. Sällsynt kombination, men iaf. Hon talade vitt och brett om feminism och berättade greuelhistorier om hur "alla" skrattar åt kvinno-band (vilket verkligen inte stämmer. Men vill man göra sig till martyr så..) och så menade hon att det inte finns någon biologisk skillnad mellan könen, att allt är miljö. Ni vet, all dendär smörjan som samhället försöker hjärntvätta godtrogna unga personer till att tro på, och som lyckas med vissa. bl.a. hon.

Hon ville ge intryck av att vara en "stark kvinna" märkte man på alla sätt och vis, och hon berättade vitt och brett om kvinnor hon tyckte var sådana. Engång sade hon bokstavligt att tolerans är en av de viktigaste sakerna som Finland har, eller något liknande. Jag höll mig lugn och sade just ingenting om det. Jag tänkte att hon är så ung och förstår inte så bra ännu om saker och ting-så hon blev int sur för att jag skulle ha sagt emot (inte för att jag höll med heller!:D) sade nog sakligt vad jag tyckte ibland. Men nu vet jag, att man ska bara flina skitit rakt upp i ansiktet i stället-för annars börjar dom jävlas på ett eller annat sätt-förr eller senare-om man inte visar rakt ut sitt förakt för dylika fixa ideér. De får tvärtom mera vatten på kvarn om man inte bara skrattar åt dom och typ skakar på huvudet. Så man ska skratta skitit, varje gång någon naiv hjärntvättad individ säger dumheter som att "kön är bara en social konstruktion".

Sedan blev hon mittiallt jättekonstig och slutade upp med att vara kaveri med mig och en annan man. Helt sådär från luften. Den andra mannen sade också åt mig att "Först var hon riktigt kaveri, men sedan hände det något! Hon var sur och vägrade tala hela tiden, och bara grymtade något lågt och osammanhängande om man försökte prata med henne. Man märkte helt tydligt att hon mittiallt ändrade sig, och inte ville umgås med varken mig eller min kaveri.

Jag frågade som sagt i mitt mail åt henne sommaren 2009 varför hon blev så konstig mot mig och kaverin. Så erkände hon b.l.a. att hon tänkte på "mitä ne muut tytöt ajattelisivat, etten olisi pahoittanut heidän mieliään..." Liksom att hon tänkte vad de andra flickorna tänkte om henne, då hon var kaveri med mig och en annan man. Så den "starka, toleranta feministiska hjältinnan" slutade upp med att vara kaveri med oss, och började istället bete sig kallt och otrevligt-för att hon var så rädd för vad de andra flickorna skulle tycka om henne! Pretty pathetic, inte sant? Hon hade verkligen inga bra vänner där i folkis. Dåligt och suspekt sällskap, som fittades med folk till höger och vänster, och var sådana jävla uppblåsta divor och pissisar så huh ändå!

Visserligen skrev hon också "Pahoittelen jos itse olen käyttäytynyt huonosti"

Alltså jag bryr mig inte om sura brudar eller karar för den delen annars. Folk kan ha stigit upp med fel fot, ha pms eller bekymmer och så. Det är en sak, och det har jag förståelse för. Man kan ibland säga saker som man ångrar och så.  Men att börja bete sig sådär hela tiden, för att man är så pisiliirut rädd över vad "alla andra" ska tycka om henne-det är ju oerhört patetiskt helt enkelt!

Ingen offermentalitet från min sida, inte alls. Hehe. När allt kommer omkring, så var det ju hon som skämde ut sig inför mig, genom att bära sig åt som en undergiven pisiliiru. Undergiven pisiliiru, för att hon var så rädd för vad "alla andra" skulle tycka om henne. Inte för att hon var kvinna. Även en kar kan mycket väl bete sig som en undergiven pisiliiru. Och det var en liten jävla pissnisse som gjorde det också där samma år. En jävla skenhelig stackare som skröt med att ha varit i kina och sett efter mänskliga rättigheter whatever. En till pseudotolerant stackare med andra ord. Inte annars, men även han fick för sig att börja fittas med mig rätt och slätt. Varför kan man bara undra. Men som sagt, jag gör mig inte till offer här, jag bara spekulerar att sade jag några för dom otäcka sanningar, likt Loke som skapade Kaos i Asgård? Eller varför demonstrerade dom så uppenbart att jag inte var önskvärd? Mene ja tiedä. Medveten elakhet är verkligen inte min stil. Men nu säger jag tillbaka om någon fittas. Jag ger slag för slag, hån för hån. Jag behandlar exakt människor som de behandlar mig. Utom om någon kvinna slår mig så slår jag naturligtvis inte tillbaka. Men det är common sense. Jag har tungan och pennan som mina främsta svärd. Jag behöver mycket sällan använda mina knytnävor.

Alltså om man tänker på henne, så är metaforen att hon är Polen under solidaritet först (då hon var vänlig och kaveri) sedan blev hon hotad/insinuerad av de andra flickorna, att de tänker frysa ut henne, om hon inte omedelbart slutar upp att vara kaveri med mig(och den andre mannen)  De andra flickorna var då Sovjet som hotade/insinuerade med ockupation, om inte den polska militären själv gör grovjobbet och kväser Solidaritet.  Då hon blev kall och ovänlig och inte var kaveri mera, och det hände helt plötsligt-så var det att hon blev Jaruzelski som införde undatagstillstånd 13.12.1981. och hon förklarar att hon inte mera kan vara kaveri och hennes psyke är i undantagstillstånd och hon genomgår en metamorfos från vän till ovän. Detta symboliserar Jaruzelski i direktsänd polsk tv där han proklamerar undantagstillståndet. Detta kan alltså också vara en metafor för en flicka som blivit hotad av andra flickor i universitet till att bli feminist-och hon tvingar sig själv att bli feminist-därav undantagstillståndet som proklameras.. förstår ni liknelsen? Här kommer iaf Jaruzelski som förklarar att Polen är nu i undantagstillsånd, i polsk tv kvällen til 13.12.1981. Haha, jag ser liksom hon som betedde sig som en undergiven pisiliiru i Jaruzelski! :D

Och undantagstillståndet betydde alltså att militären och milisen (den intoleranta sidan hos bruden) kväste folket med pansarvagnar, tårgas, batongslag och vattenkanoner(folket som den toleranta sidan av bruden. Alltså på riktigt toleranta. Inte PK-pseudotolerans)



Mera clip från icke-feministens metmorfos till feminist/folkisbrudens metamorfos från vän till ovän (militären den feministiska/ovän-sidan och folket hennes samvete som säger emot) Sori nu alla som kallar er för feminister. Jag menar och vill inte något personligt. Men jag är så fucking kypsä med hyckleriet etc... Och varför måste man vara som "alla andra" alltid? Och gå efter varje modegrej? Förfan, jämlikhet är självklart, men feminism är inte jämlikhet.  Jag har personlig erfarenhet av detta.


Ett exempel ännu: Det var i iltis tror jag eller någon tidning så var det någon akademisk kvinna som kallade sig för anarkist, och artikeln glorifierade henne och kallade henne för "häikäilemätön anarkisti!" och liknande saker. Med andra ord en typisk låtsasrevolutionär. Storkapitalets och politikernas lydiga marionettdocka, fast hon inbillar sig vara någon rebell-fast hon är det rakt motsatta. Hur i fridens namn kan folk, vuxna människor, vara så naiva-och inte se igenom detta?!

Man såg på hennes naiva blick och smajl på något sätt, att hon faktiskt tror att hon är någon anarkist på riktigt, och att hon tror sig vara revolutionär på riktigt-så är hon bara en förvuxen låtsasrevolutionär unge från medelklassen! Om det skulle vara på riktigt, så skulle för de första medierna inte glorifiera och hjälteförklara henne så som de gjorde-om de alls skulle skriva så skulle de bara skriva illa om henne, om hon skulle vara anarkist/revolutionär på riktigt Jag kan inte fatta hur folk kan vara så dumma så de inte förstår det!

Sedan då jag såg på hennes twitter så var hon faktiskt bara en regimtrogen marionettdocka. En typisk förvuxen låtsasrevolutionär, som inbillar sig vara revolutionär på riktigt.

Sedan såg jag på hennes Twitter. Någon brud hade skrivit åt henne om varför hon inte var feminist, och perusteli det långt och mycket sakligt och ödmjukt. Vad skrev den såkallade "anarkisten" tillbaka? Jo, hon skrev bara såhär: LOL you, jos et ole feministi Liksom där är detdär tvångstänkande igen. Det är ju förfan bara ett ord!! Man såg vem som kunde argumentera bra, och vem som bara kom med ett halvt invektiv då hon var av annan åsikt ("anarkisten")

Va fan har folk för fel? I övrigt är det också mycket skenheligt jävla hyckleri, då anarkister säger sig stå för folks frihet att vara den individ man önskar vara. Men det gäller tydligen inte för icke-feminister. Samt alla andra som anarkister tycker att är "konstiga" på ett eller annat sätt. Vilken jävla skenhelig tidsålder vi lever i!!!! Och många människor sover och märker inte ens det!!

Jag blev nu provocerad till att skriva detta inlägg då jag läste YLES mögliga och propagandistiska artiklar, där de försöker framställa unga akademiska kvinnor som övermänniskor, och "marginaliserade" unga män som untermenschen. Det var något som triggade igång mig.. och jag fan var bara tvungen att skriva detta, för att smörja ska inte stå oemotsagt.

Och just då jag märkt den diametrala motsatsen, att det nog är icke-akademiska kvinnor som i allmänhet är mycket tolerantare än akademiska kvinnor, som oftast bara är PK-pseudotoleranta och inte toleranta på riktigt Tvärtom tenderar de som sagt att vara intoleranta mycket oftare än icke-akademiska kvinnor. Så det var därför jag blev så provocerad och triggad, så jag kände mig tvungen att skriva detta inlägg. Jag har alltid beundrat kvinnor som inte automatiskt går med på varje mainstream grej, och som inte är feminister. Samt annars också inte bryr sig så mycket om vad "alla andra" tycker om dom etc. Jag har alltid beundrat kvinnor som mainstream-kvinnor kanske varit avundsjuka på, för att dom inte vågar gå egen väg. Lite oman tien kulkija är sexigt hos kvinnor. Alltså en som är oman tien kulkija på riktigt

Alltså det är så på det viset, att i allmänhet så är kvinnor mera kollektiva av sig, och karar i allmänhet lite oftare oman tien kulkijoita. Det är därför som kvinnor i allmänhet är räddare och ängsligare för vad "alla andra" ska tycka om dom, och det är därför de oftare är mainstream och tänker som normen väntar sig att man ska tänka. Sett ur det perspektivet förstår jag att många kvinnor kallar sig för feminister, samt kan handla på detta sätt som dendär folkisbruden gjorde för 9 år sedan, för att nu nämna ett exempel. Karar har inte i allmänhet lika starkt dessa saker som kvinnor har. Det är biologiska skillnader det beror på.

Det är synd, att ofta kan det vara så, att kvinnor tycker att någon kvinna som är modig på riktigt och kör sitt eget race på riktigt så börjar de tala skit om den kvinnan och tycker hon är "konstig". Jag tycker mig ha märkt det av vad jag har hört och själv betraktat, så har jag bildat mig den uppfattningen. Men det beror väl på det också såklart.

Karar har också sina egenheter, absolut. Inget kön är mer värt. Jag menar ingenting sådant, utan jag konstaterar bara sakligt faktum.

Undantag finns ju inom båda grupper, naturligtvis. Jag tycker personligen att brudar som kör mera sitt eget race är mycket sexigare än någo mainstream-brudar. Hon är som en Varghona bland mainstream-bää-bää lamm.

Nej, nu ska jag ut och mata Fenrisulven eller något...

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida