Lågisminne-en gammal kärring som kom ner till skolgården.

Engång var jag och en kaveri och tredje och brotades och kinades i lågis. Vi var där var ingången till köket för köksorna är nuförtiden. Alltså det är insyn dit från Nabogatan, och folk som går förbi där kan se vad som händer om den siir ner dit.

Vi kinades och brotades alltså där. Året var antingen 1987 eller 1988. Det var vårtermin iaf. Så då vi gjorde det så dök det mittiallt upp en kärring i kanske 80-årsåldern dit och sade på finska något att "älkää hurjastelko" sådär, och vi ska vara snälla med varandra! Hon var glad nog då hon sade det, och såg glad ut. Så sade hon såhär: Kyllä minäkin osaan päättää! Så såg jag och kaverin på varandra och börja gapskratta. Kärringen såg fortfarande glad ut och sade: Niin!

Så talade vi om henne senare, att hon måste bara ha gått förbi och sett att vi kinades och därför kom dit ner. För hon hade ingenting med skolan att göra, eller väntade inte på någo barn eller någo sådant. Vi drog slutsatsen att hon hade bara gått förbi på Nabogatan och sett att vi kinades med varandra, och därför helt spontant kom gående till oss. Fast vi tyckte bara det var roligt, haha!

Hon dök upp helt mittiallt bara. Hon måste ha kommit gående nerför rakt mot oss från gatan helt enkelt. Och vi såg henne då hon stod framför oss och hon börja prata med oss. Hon måste ha gått mot oss då vi brotades, och vi inte märkte något annat just då. Riktigt bara att hon gick på Nabogatan och kom ner till oss då hon såg att vi brotades.

Jååå, så mindes ja nu mittiallt bara kvällen till den 16.1.1992. Det kom en amerikansk polis-serie från tv:n då på på torsdagskvällarna, In the heat of the night, och som jag såg på. Det var torsdagskväll då, och handlade om någon drugdealer som sålde knark åt ungdomar och rånade banker. Sedan kom Pulmuset direkt efter In the heat of the night. Jag såg på det också. Haha, jag minns alltid introt. Han gobben i huset såg uppgiven ut, satt på vardagsrums-soffan och gav en sedel åt alla som kom och begära. Hans två ungar, frugan och t-om. hunden, medan det sjöng: LOVE and MARRIAGE, LOVE and MARRIAGE! Efter det var klockan i köket kvartföre tolv och jag åt en såndän kam innan jag gick och lägga mig.

Jag såg som nästan alla andra teinare på allehanda jenkkiserier som barn och tidig tonåring. Tills jag som 16-17 bara tröttnade så på detta ständiga USA! USA! USA! Nåväl, jag såg nog på Rooman Sheriffi och Salaiset Kansiot även efter det. Jag började se på Rooman Sheriffi, för att sheriffens dotter var så snygg. Så blev det bara att fortsätta se på det. Samma såg jag på Salaiset Kansiot för att Scully var så snygg. Det var ju åtminstone ögonfröjd i dessa serier.

Så minns jag engång vårterminen 1989 då vi var hos en familjebekant och jag såg på Miami Vice med deras två ungar som var lite äldre än mig i vardagsrummet, då deras farsa kom in i rummet och förbjöd oss att se på det. Pojkarna blev jätte upprörda, men kunde inte göra något annat än att stänga tv:n. Sedan sku dom tala med farsan i enrum om varför de inte fick se på Miami Vice. Så sade han ironiskt typ, jaha ja ska ha ett litet möte med pojkarna! Och ursäktade sig åt de andra vuxna, som satt i köket och åt och drack vin.

Nästa år, 1993, kom ju The Shining på tv på en torsdagskväll 14.1. Jag tyckte den var boring, men jag hamnade ju att se på den, för underförstått var det sedan i skolan, att bara kristna, nördar och de som är sena i uvecklingen inte ser på den då den engång kommer på tv. Och att vara sen i utvecklingen/barnslig är den värsta mardrömmen för en högisongi. Högislogik =/

Och då var man ju på en tuff tonåring. Trodde jag.

Som det var en kvinna i samma ålder som jag som sade i höstas då vi talade om ungdomar och drickande. Hon sade såhär; I vår ungdom tyckte man ju att den som int drack va helt döbbrig! Och så var det då. Man var en separe, kristen, sen i utvecklingen, barnslig, you name it, om man inte drack då jag var typ 15-16. Liksom konstig på ett okarismatiskt sätt. De som är konstiga på ett karismatiskt sätt är sedan typ "sjuka" krogclowner och typ... Juha Valjakkala-personligheter (LOL!), som nog inte är som alla andra, men ändå har karisma och energi och får brudar och kan spela sina kort utan att tappa ansiktet. Som liksom är "The real thing" och inga posörer. Som inte räknas som nördar och/eller weirdon. Förstår ni, kan ni sätta er in i hur jag menar? Detta gäller främst de som är under 25 alltså. Dessa saker.

En som är konstig på ett onormalt/okarismatiskt sätt i högis var någon nörd som klädde sig som ett litet barn, och aldrig hade smakat på tobak eller alkohol. Och typ inte visste vad Halli-Disco var för något. Enligt den tidens högislogik iaf. Han var antingen en loner, eller hade opopulära, okarismatiska liknande vänner. En flicka som var konstig på ett okarismatiskt/weirdot sätt var typ en tyst flicka som inte gjorde något väsen av sig och inte sminkade sig eller brydde sig desto mer om kläder-eller var så blyg så hon inte vågade klä sig bättre eller sminka sig fast hon skulle ha velat. Medan en brud som var konstig på ett karismatiskt/normalt sätt var typ en punkflicka som färjade håret svart och hade Guns'n'Roses eller Skidrow-skjorta och trasiga jeans och näsring. Alltså inte någon nutida sådan, som bara är formad av typ husis unga journalister! :D Det var mycket friare då på 90-talet och inte i färdigt stöpta former på samma sätt, som att man nuförtiden "måste" kalla sig för feminist om man ser ut så, och och man ser ut på vilket sett som helst också för den delen.

På ett sätt är det jätte-enkelt i den åldern. Man bara byter stil, så ser folk en på ett helt annat sätt. Och speciellt modigt för brudar att göra så, då brudar är mer kollektiva än pojkar, och har hårdare tryck på sig att vara som "alla andra." Fast det är inte populärt bland ungdomar mera att klä sig efter deras musiksmak eller att vara subkulturell på något sätt. Helt förståeligt och logiskt, då det inte är något rebellvärde i det mera.

Hehe. Jag minns nog flickor som var nördiga och tysta i sjuan. Och i nian var dom så kova, så kova. Rökte etc. Men-det fungerade väl som en biljett till popularitet att tuffa upp sig, så att säga. Även om det inte är tufft att röka, naturligtvis inte. Men enligt högislogik.

Alltså det var väl mera kutym förrivärlden. Jag minns att schacki rökte vid sidan om den stora häcken mot Bulevarden alltid. Och bakom muuntajan. Fast jag inte rökte mycket och inte röker nu så var jag också bakom muuntajan och rökte några gånger. Jag tyckte att det skulle ha tappat sin charm att röka varje dag, men då var det ibland avkopplande aktivitet mot det stressiga högis och spännande att man gjorde nåt otillåtet. Jag minns ännu den spänningen och ivrigheten i det. Nikotinet gjorde ju att den känslan bara eskalerade. Sedan ropade någon engång då vi var bakom muuntajan: GURU KOMMER! och tobakana ner i marken och ingenting kunde han bevisa. Han sade bara argt att kom bort därifrån!

Och engång vårterminen 1993 då jag och en Mannsn och en tredje som jag inte minns hade varit ute och röka på rasten i nian så var det två lärare, Laku och Rut, som stod utanför den gamla bakdörren till gymnasiet, då vi kom gående från Bulevarden och in i skolgården. Vi kom gående emot dem, då vi for in till högis via den vägen. Rut frågade att har ni rökt? Så skrattade bara Mannsn till och sade att nää-i! Så sade hon med bekymrat tonläge: Ni får int gå å röka på rasterna, dehär va sista gången! Laku sa ingenting.

En lärare, Pasi, brydde sig inte alls om att ongarna rökte. Han rökte ju själv också, så.

Det var ju 16-års åldersgräns för att köpa tobak den tiden. Först 1.3.1995 blev det 18-årsåldersgräns. Så det var mycket enklare för folk i den åldern att köpa tobak då. Annars också sågs det mycket mera mellan fingrarna än nuförtiden. Fast för all del, man fick enkelt kvarsittning om t.ex. våran klassföreståndare i nian Iris Juntunen eller någon annan lärare såg att man rökte.

Men jag minns just vid sidan om häcken mot Bulevarden. Där var det mycket synligare. I nian mars 1993 minns jag engång då jag var på väg ti stan med en på rasten. Så var det fullt med schack som stod där och rökte. Det var en från åttan som frågade kaverin som jag var på väg till stan med att: Köper du tobak åt mig?  Å gav pengar. Så sade han: De e ingen skillnad om de e mjukt eller hårt paket, bara de e röd Marlboro!

Han som sku ha röd mallu röker Camel nuförtiden. För jag såg honom i butiken i våras, å då köpte han två askar Camel.

Jag var engång där jag också och röka. Det var en kall och snöig och solig januaridag 1993. Vi hade sluppit tidigare än vanligt från jumppan, så alla andra klasser hade lektion ännu och det var ganska tyst och lugnt. En Kalle bjöd en röd nortti åt mig, då han ville ha sällskap ut och röka. Så for vi vid sidan av häcken och rökte båda två en nortti. Nikotinet steg miellyttävästi upp i huvudet, och vi talade om Napalm Death, som denne Kalle diggade fullt. Och om någo andra band också, och om musik överlag. Jag hade min prätkärotsi på mig och känder mig vaaner.

Heh. Jag såg det inte själv, men jag hörde att det var några typer i stan som blev tagna på bar gärning då de satt inne och rökte i Fokus café. Då jag var i högis alltså. Mittiallt ska jumppalärarn för flickorna, en såndän Siva, ha kommit in i caféet och nästan tjutit upprört: Sitter ni här å röker?! Det var kanske därför jag sedan drömde om att en kaveris morsa frågade: Men sitter ni här å röker?

Sedan hörde jag hösten 1993 att det var 2 brudar från Pojo som hade börjat i gymnasiet, men dom slutade. Jag hörde att dom på morgonen innan dom for till skolan, satt utanför hälsocentralen och drack konjak, så spydde den ena av dem i språklabbet sedan.

Vet inte om det stämmer, men det sades att hon sniffade bensin från hennes mopotank, och att hon hade luktat bensin i något skede och kommit med en nalle och verkat hög och sagt: Siii på denhär nallen, e den inte golliger?!  Ja, inte vet ja. Men det låter nu ganska hc!

Ganska surrealististiskt nu som fullvuxen då man tänker på att ongarna rökte så friskt i skolan. Och att de drack. Visste deras föräldrar om det? Liksom småglin var vi ju! De vuxna borde ha gapskrattat och talat om för oss att vi var småglin, och inte ge oss den illusionen att vi var "stora" Även i den finlandssvenska ungdomsserien "16" röktes det friskt och det var kotibailut där det dracks. Nuförtiden sku hälsoministeriet få nervstärv om det sku visas sånt i tv riktat åt den åldern. Men det var ju mycket tolerantare förrivärlden. Nu är det intoleranta och stränga tider vi lever i. Förr var föräldrarna också toleranta och köpte ut alkohol åt ungar i den åldern. Nu tror jag att föräldar blivit intolerantare även på den fronten.(mina föräldrar gjorde det förvisso inte)

Förrivärlden talade man om att baila och kotibailut. Nu har det länge varit på finska att man bilettää istället, och kotibileet. Även svenskspråkiga pratade om att baila.

Heh. Jag kom att tänka på engång som 16 då vi hade en pulikärring att köpa ut kalja åt oss. Dvs mig och min kaveri. Så for hon till butiken och köpte 10 flaskor Lapin Kulta. Kaverin tyckte inte riktit om Lappe och sade lite besviket: Aj du köpt Lapin Kulta? så vräste pulikärringen: DUGER DE INT NU DÅ!? Så sa vi bara: Jåå! Jåå!! De duger nog!

Jag mindes nu mittiallt bara en sak. Och den saken är den, att då jag våren 1983 gick på gatan. Jag var på väg med syrran och dagmammans barn på väg till skolgården och bolla, så vi hade varsin boll med oss. Så tappar jag bollen invid en grannes tomt, och bollfan rullade nerför hela backan ända till garaget och jag sprang efter den fullt. Tur att ingen var hemma.

Det var sådana grannar, som var jättetarkka med allt. Det sku ha varit big nono om dom skulle ha sett att jag sprang på deras backa. Jag kände mig iaktagen och det var precis som om jag skulle ha klivit typ över Berlinmuren och sprungit mot öst då jag sprang ner på deras gård. Den jämförelsen gjorde jag inte då, men i efterhand har jag gjort den jämförelsen, för det kändes jätte skrämmande och nojigt att springa ner på deras gård!

Då sku de nu fan ha varit: HALT! HALT!! *En alarmsiren samt hundskall av vakthundar i bakgrunden*Och sedan: Brratatatata!! Och det skulle ha varit där! Så sku gränsvakten ha ilsket sagt: Ihr verdammter Kapitalistischer Schweine! :D

Men det fanns faktiskt flera partier i DDR. Ett nationaldemokratiskt parti, ett kristet parti, ett bondeparti och ett socialdemokratiskt parti om jag minns rätt. + då kommunistpartiet som hade dominans. Det var ungefär som i Finland, att det finns många partier, men de driver alla typ samma sak ändå i stora saker, som att EU är något fantastiskt jättebra t.ex. Med litet undantag för Sannfinländarna. Minipartier är sedan en sak för sig. Jag skulle hellre rösta på det ärkekonservativa "Sovjet innan Gorbatjov" kommunistpartiet KTP än på någo stora partier! Och såg är jag ingen kommunist alls eller röd övh. Men dom är iaf kommunister på riktigt, Finlands kommunistiska parti är inget riktigt kommunistparti. Det är ett revisionistiskt poser-parti som tror sig vara kommunistiskt, och ändå får det stödpengar från EU!! Men är man poser och sell-out så är man.

Det är ungefär som att man jämför gammal Darkthrone och Dimmu Borgir. Darkthrone var ett black metal band på riktigt, medan Dimmu Borgir är kommersiella sell-outs, och inte black metal på riktigt. eller Cradle of filth sedan!! :P Uääk!!

Ungern och DDR var nog de bästa socialistländerna att bo i. I Ungern fanns det ett jättehårt Blackmetal-band vid namn Tormentor redan på 80-talet.

I ungern var det friast av socialistiska länderna, och ganska ok infrastruktur. DDR hade sedan igen den stabilaste och bästa infrastrukturen. På 70-talet såg många även i väst att DDR var ett exempel på att en någorlunda vanlig infrastruktur också kunde gå i en öststat. De från östeuropeiska länderna brukade bli förvånade över hur fattigt de i Sovjetunionen levde, alltså vanligt folk, i jämförelse med dom, då de turistade i Sovjet. Med undantag från typ Rumänien, som var ett veritabelt helvetshål som var värre och fattigare och strängare än sovjet. Också Albanien, men det var en neutral kommuniststat, som Jugoslavien. Albanien såg både Sovjet, USA och Jugoslavien som imperialistiska fiender. Vill man ha en bit av genuin hårda och stränga linjens kommunism, så ska man resa till Nordkorea! Det vore kul att resa dit och bara se detta land med egna ögon. Det finns en Jaka Parker som han heter på youtube, som är indonesisk diplomat i Nordkorea, och han har filmat mycket genuint material från Pyongyang. Som en soldat som står och mumsar i sig mat vid ett gatukök och liknande vardagliga saker som han filmat där.

Heh. Som jag såg en satirisk teckning år 2002. Bush sitter uppe på ett helt berg med kärnvapen och pekar ner mot Kim Jong Il och ropar: Olet uhka maailmanrauhalle! Medan Kim Jong Il ser förvånat mot läsaren, med ett stort frågetecken ovanför hans huvud. Det var ganska rolig och satirisk teckning. Den var i KTP:s tidning.

Men nej, kommunism är bara skit :P Och likaså KTP, som menar att vinterkriget var Finlands fel. Helt ding-dong, men dom har ingen makt och kan aldrig få någon makt. Därför skulle jag hellre rösta på dom än på något stort parti. Men det är intressant hur det var i olika öststater ur samhällelig och sociologisk synvinkel. Liksom skillnader samt olika kuriosa. Som att det fanns ett heavyband i DDR vid namn Formel 1 som spelade i östtysk tv också och liknande saker. Det är sanning med modifikation att västaktig och västmusik var absolut förbjudet. I Albanien och Rumänien var det iofs det. I Albanien kunde man få 25 års fängelse om man lyssnat på västmusik.

Ja kom nu mittiallt bara ihåg en dröm som jag drömde i slutet av 1990. Och den drömmen var sådan, att jag mitt på natten såg ut ur vardagsrumsfönstret, och en från paralellklassen såg riktigt skrämd ut och försökte ropa något åt mig, men jag hörde inte ett knyst. Allt var helt tyst. Han befann sig mitt ute på gården. Han gick av och an och såg rädd ut och såg vädjande på mig och så exploderade han mittiallt! Det var en ganska kuslig dröm.

Jag drömde som barn en liknande dröm att något exploderade ljudlöst. Det var på det lilla sättet, att innan dom bygde det gamla posthuset, där som det är nåt gym och Kela nu, så var det ett gammalt mörkgrönt trähus där. Som såg ut som typ Villa Villekulla lite till arkitekturen.  Dom byggde posthuset typ 1984? Dom rev det gamla gröna huset typ 1983-84. Jag drömde som liten typ 1981 att jag var i bibban och såg ut från fönstret till det gröna huset mittemot. Mittiallt bara exploderade huset! Helt ljudlöst. Bräderna bara flög upp i luften. Det var faktiskt en psykedelisk dröm. Jag minns att jag satt och mindes den drömmen en fredagseftermiddag i slutet av januari 1994 då jag hade kommit hem från skolan.

Alltså dehär e ett jättebra clip! Nu då jag skrev om Pelle Miljoona-låten Moottoritie on kuuma som jag lyssnade på mycket i början av 1999 och då jag fick 98-99 nostalgi för typ 79/80 då jag var riktigt jätteliten, så kom det faktiskt en ny film hösten 1999 som just handlade om sommaren 1980! Vid namn Pitkä kuuma kesä. En ren slump eller vad? Då kändes det jätte-retrot och för jättelängesedan. Det skulle föreställa sommaren 1980. Då Finland var ett svartvitt "Kekkoslovakien" tyckte man.

Det är inte alls samma sak om man jämför 2000 med 2019. Men som jag har förklarat otaliga gånger tidigare så beror det inte på att jag blivit äldre bara, utan det beror på att allting blev mycket modernare och mycket annorlunda i tidsglappet mellan 1980-1999 än vad det har blivit mellan 2000 och 2019, där endast typ mobiltelefonerna utvecklats snabbt. Det hände mycket mera under 80-99. 2000-2019 har varit stagnation om man jämför med 80-99. Så för en 22-åring idag så kan inte 2000 alls kännas som för jättelänge sedan eller så, då det varit så stagnativ period. Inte iaf alls lika länge sedan som är 1980 var för mig 1999.

Men iaf. Detta filmclip är jättebra! Det spelar Moottoritie on Kuuma i jukeboxn, och det låter och ser 1980 ut. Liksom finsk musik, Kekkoslovakien och en cool bil mot slutet av clippet då bilar ännu var BILAR etc. På ett sätt verkade det hederligt som fan 1980. Det var moderna tider då, men inte postmoderna tider. Liksom brenkkuu, mimmejä ja rokkenrollii.. Kesä -80´!!  intryck får man av dehä clippet! Liksom ungdomligt inhemskt å hederligt liksom. Dom har det verkligen fått att se ut som om detta vore sommaren 1980! Tror nästan att jag ska sätta på min Hawkind "Levitation" LP, som är från 1980, nu!

Tänk så lite det är fast i. Bensastationen och typerna laga dom att se ut som om det vore 1980, samt Opeln, men annars är husen och naturen i bakgrunden ute precis som man sku kunna tänka sig såväl 1980,1999 som 2019!! Men annars så är miljön i bensastationen och personerna och ser ut precis som då jag var jätteliten vesseli år 1980!!! För jag tyckte bensastationer och bilar var stil, och drogs till dom och ville alltid fara och tanka med farsan just 80-81.  Dom har lyckats bra, för man sku faktiskt tro att detta är 1980, om man inte skulle veta att det i själva verket egentligen är 1999, men dom låtsas som att det är 1980, då händelserna i filmen utspelar sig då.

Och i nästa inlägg ska det b.l.a. handla om då jag var en lågisongi och då vi sku skrinna i jumppan och en från högis som kom till omklädningskoppin i Sahara och lekte att han var separe!
https://www.youtube.com/watch?v=_yDQPNJU8TI