Vad såg Tapanis brorsa och farsa? Eller såg dom något alls?

Jåå, Tapani Kuningas var ju en UFO-expert. Trots att jag inte alls tror att det är fråga om utomjordingar, tror jag det ligger ett korn av sanning i 1-2% av historierna kanske. Resten kan förklaras med humbugeri, naturliga fenomen, missuppfattningar och så vidare. Men intressant att läsa om sånthär.

Jag lånade första gången boken "Ufoja Suomen taivaalla" Av Tapani Kuningas sommaren 1989. Och läste om olika spännande rapporter då redan. Men då redan förstod jag att det är nog inte fråga om besök från rymden. Det är snarare fråga om nåt slags hologram eller något. Inre upplevelser och hologram eller något, men det är spännande och fascinerande ämne fortfarande för mig, även om jag inte är intresserad av någo ufo kulter eller något liknande. Men roligt att läsa om vad folk anser sig ha sett. Jag dömer inte ut det som galet, som majoriteten. Vad är det bort från någon, vad någon säger sig ha varit med om? Inte behöver man ju tro på det så bokstavligt, men som fenomen är det intressant.

Som morsan var förargad på Tapani Kuningas då 1989 då jag läste hans bok, då hon tyckte att han skrämde mig med sina historier, och hur en fullvuxen kar kan skriva så övertygande om sådant! Som hon sade :P Men han skrev övertygande för en 12-åring. Typ om UFO/Humanoid-juttun såhär: Moni luonnollisesti hymyilee näille jutuille. Mutta on hyvä tietää, että jonakin päivänä hymy saattaa hyytyä. Näin on käynyt jo tuhansille suomalaisille.

Det att det är ett inre fenomen, psykologiskt, så är logiskt med tanke på att det finns rapporter om folk som blivit "kapade" av ufon och upplevt det som verkligt medan det funnits åskådare med som ingalunda sett att personen varit i något ufo, men som haft märken som kommit efter deras påstådda Ufo-upplevelse på kroppen. Det kan vara besläktat med stigmata fenomenet, där troende katoliker för mittiallt sår som det börjar blöda ifrån på händerna, då de tänkt på den korsfästa nasarén, som förmodligen var en narcissist som lyckades manipulera, om han nu fanns på riktigt. De romerska härskarna förstod att kristendomen var ett bra maktinstrument, så de som trodde att de tog åt sig kristendomen för att de trodde att Jesus var världens frälsare så gör jag besvikna nu. Det var BARA fråga om politik, ingenting annat. En personkult likt Kim Il Sung i Nordkorea, som ju är evig president i Nordkorea har de bestämt.

Jag läste då första gången fallet om "Tiittu-Vaari" Det lär ska ha hänt i början av 1700-talet att en gammal "vis" man i Sahalahti som kunde b.la. stämma blod. En dimmig morgon ska en tjäder ha landat på hans tak. Då det hänt tre mornar i sträck ska den gamla gobben ha sagt: "Sain käskyn lähteä perämetsään, ja minun on käskyä toteltava" Samma dag ska ett UFO ha uppenbarat sig över byn och folk hade blivit vettskrämda och sprungit in och i kristen kutym ha bekänt sina synder för varandra, då de trodde att domedagen var nära då de såg ufot.

Tredje dagen vågade byn invånade sig ut igen. Då "Tiittu Vaari" var försvunnen så for de ut till skogen och söka honom. Mittiallt kom det en björn i skogen framför Tiittu-Vaaris son. Björnen började prata som en människa: "Älä minua pelkää. Ilmoitan vain, että turhaan sinä isääsi etsit. Näithän sinäkin sen hopeanhohtoisen taivaanlaivan. Se vei isäsi ylös korkeuksiin, parempaan maailmaan missä asuu ihmisiä korkeampi oleva rotu. Isäsi on siellä hyvä olla, eikä hän kaipaa takaisin"

Efter det slutade dom söka efter Tiittu-Vaari. Man lär ska ha talat mycket om händelsen, men då det kom en ny präst till Sahalahti, som dömde ut sådant prat som fylleristers och enfaldigas vidskepelse, så föll storyn så småningom i glömska så gott som.

Vad ska man då tänka om det? Mycket är säkert efterkonstruktion, men man kunde ju riktigt tänka sig någon kristens utdömande! Det är ett tidlöst fenomen. Även i HBL kritiserade någon präst dåtidens Ufo-program på tv:n (1995) och sade att han inte tycker om då tv;n skrämmer barnen med sina sagor. Säger han, som hjärntvättar och primsignar barn åt kristendomen, då de är spädbarn!!! (dvs döper)

Fast jag förstår att det låter som rena sagor! Vet inte alls vad jag ska tycka om detta fall, bara att det  rätt så fascinerande story. Björnar kan inte prata som människor, men OM det är fråga om någon sorts programmering/robotbjörn... :) Äh, denna historia har säkert ändrats mycket med tiden kan jag tänka mig.

Fast det påminner lite om storyn, att då Kim Il Sung dog, så kom tusen tranor och förde honom till himlen. (riktigt konkret, enligt Nordkoreansk propaganda...) Och även att en massa fåglar ska i Kim Il Sungs dödsögonlick ha flygit invid Kim Il Sungs staty i någon stad i Nordkorea suttit där en stund på marken och bugat framför statyn, innan de flög iväg igen..... :D

HAHAHA! Jag drömde en konstig dröm om att jag var i Pyongyang morgonen till 6.12.2011. Elva dagar efter kastade Kim Jong Il väven.. Ren slump, eller? Ni kan själv se vad jag skrivit i mitt inlägg då runt dessa tider. Jag associerade nämligen det rena och liksom fräscha i drömmen sedan (trots att det var sommar i drömmen) med hur det var ren snö på backan i Kim Jong Il's begravningståg i nyheterna. Och den melankoliska, vemodiga känslan i drömmen...

Är det människans psykologi, som kan framföra dessa fenomen? Jag vet inte. Men jag tror att det finns mycket mer än vi förmår att förstå med våra fem sinnen. Det folk inte brukar förstå, är att våra egon är fångade i sinnenas illusion. Det finns inga färger. Bara nyanser. Utan våra sinnen är allt, hela naturen bara en pixelmössö med olika nyanser av ljus och mörker. Utan vår hörsel är det bara stötvågorna av ljud som finns, inte själva ljudet. Så illusionärt är det som våra sinnen förmår att uppfatta. Så t.ex. en vacker solnedgång är egentligen bara en illusion. Utan våra sinnen ser den annorlunda ut. Bara olika toner av ljus.

Jåå, jag drömde faktiskt samma morgon om en såndän Sonja såg jag nu då jag såg i detta inlägg :) En otroligt vacker savon tyttö som jag faktiskt inte sett på 10 år. Jag drömde att vi var i Bukarest och hånglade på en soffa i ett sjaskigt hotells reception. Hon var från Kiuruvesi.

Nå iaf. Tapani Kuningas berättar i sin bok Ufoja Suomen taivaalla, om då han var och plocka blåbär med sin brorsa och föräldar 1965. Tapani märkte ingenting, men både hans brorsa och farsa såg en stenbumling i skogen som de ej  sätt förut. Så såg de en liten gubbe med grön dräkt och morotsfärgad hy. Tapanis farsa sade att han sprang i skogen och det lät som att gubben skulle ha sagt: Voi, voi, voi, voi, voi!! medan han sprang. Som Tapanis farsa sade: Minä ihmettelin, että mitäs tää poika tässä juokselee ja voivottelee.

Mittiallt vände sig gubben mot Tapanis farsa och såg honom rakt i ögonen. Så kom han springades emot Tapanis farsa, men vände sig sedan om och sprang mot motsatt riktning, gjorde en kullerbytta och försvann. Han såg nog sedan, att det var snarare fråga om en gobbe och inte en pojke.

Tapani såg ingenting, då han enligt honom själv, bara koncentrerar sig på att plocka blåbär då han är i skogen. Tapanis morsa märkte heller ingenting.

Jag kan tänka mig, att Tapanis farsa och brorsa hade beslutat sig för att lite skoja med Tapani då de visste att han tror på ufon och humanoider. Alternativt var det ett djur de missuppfattade, eller...?

Eller som ett av fallen i hans bok Ufoja Suomen Taivaalla, där två kompisar körde omkring och semestrade i norra Finland augusti 1962. Kuningas börjar sin historia med sin något komiska och övertygande stil att det faktiskt ska ha hänt på riktigt: Helsinkiläinen Ilmari Karunto on eräs niistä monista suomalaisista, jotka ovat istuneet humanoidin kanssa samassa autossa  Så tog dom upp en liftare på en ödslig väg. Ena av kompisarna for till baksätet och sitta för säkerhets-skull (Då de nu tog upp en okänd kar) Han märkte att han hade sex fingrar istället för 5. Sedan såg han att liftarens ögon var liksom konstiga och sneda.

Mittiallt märkte liftaren från spegeln att han i baksätet betraktade honom, och tog hastigt fram solbrillor som han tog på sig. Han i baksätet började känna sig orolig till mods och frågade, för att nu ha något att fråga: Mistäpäin Suomea oikein olet? Liftaren såg ut att fundera en liten stund, sedan hörde han som hade frågat frågan liksom inifrån sitt huvud ett svar att han ingalunda är från Finland, men han är på rundfärd i olika delar av jordklotet. Så sade liftaren att där är hans plats att gå av. Han tackade vänligt för liften och satte igång att gå. De två kaverina följde hans gång en liten stund, enda tills liftaren började levitera och gick i luften över en hög. Kato! Kundilla on levitaatiotaidot! Sade ena kompisen åt den andra kompisen.

Så då de fortsatte köra så stannade bilen mittiallt och de hörde nåt surr bakifrån som blev starkare. En grå mojäng såg ut att flyga ovanför dem, och bilmotorn startade igen efter den hade flygit iväg. Andra personer ska ha sett någo ljussken i närheten vid samma tider.

Detta låter som ett stort jävla skämt och riktigt komiskt. Det är min första tanke! :D men jag höttar inte med nävarna och vill ge folk stryk för att de talar om och/eller tror på sånthär, som många andra. Jag undrar förresten vad tolerantingar skulle tycka om dylika rapporter. Är de toleranta mot människor som berättar sånthär också?

Det är naturligt att vara skeptisk till sådanahär rätt "far out" rapporter. Man kan inte vara nog skeptisk till liknande rapporter. Men det är en sak. En annan sak är att börja bli arg och vifta med nävorna, som folk brukar göra då de hör sådana här saker. Vad är det nu sen fråga om att folk blir så arga? Är de undermedvetet rädda för Ufo-juttun, då deras undermedvetna tycker det är jättekusligt, så de kanaliserar det till ilska och fanatism? Eller vad är det fråga om?

En sak är säker. Vad än UFO-fenoment är för något, så är det inte fråga om utomjordingar. Någon annan förklaring har det. Säkert kan 98-99% av fallen ungefär förklaras "naturligt" Det finns dock en hård kärna. Men det kan vara allt från psykiska till parapsykiska upplevelser, och kanske andra dimensioner som öppnar sig spontant och misstolkas som ufon..? Men utomjordingar från en annan planet är det inte. Avstånden i det fysiska universum är för stora. Dessutom beter ju sig de s.k. ufona så konstigt och abstrakt. Riktiga utomjordingar skulle knappast bete sig så. Ufos tycks inte alls vara på modet nuförtiden. Annat var det på 90-talet. Nåväl, det kommer väl och går det också.

Det finns fyra (4) huvudklasser av vuxna människor i "bästa ålder" (arbetsför ålder) har jag märkt i detta samhälle. Detta är ett modernt klass-system. Dessa är

1.) "Vanliga" människor. De kan vara alltfrån donare/firmaägare och Bk-46 sympatisörer till akademiska, lärare och professorer och det ena och det andra. Men folk som har "Villa, Volvo, Vovve" och vanligtvis ungar.

2.) Konstnärer/Bohemer. Dessa kan ha jobb eller vara arbetslösa bortsett från deras egna projekt som de livnär sig på. De är alltid kreativa människor, som har hittat sin grej inom konstens värld. De kan vara allt från musiker till producenter, skådespelare, författare, poeter etc. De kan vara allt från julkkisar till okända, men dessa är inom samma klass. De kan vara singlar eller ha bildat familj. Det spelar ingen roll.

3.) Kriminella. De gör sitt egna "jobb" med stor iver och stort engamemang, vare sig de är knarklangere, rånare eller vad de nu är. De har ett stort drive på den punkten. De är något, trots att de är kriminella. Och kvinnor beundrar ofta dom i hemlighet.

4.) Långtidsarbetslösa, sådana som är på "Tukityö" eller "Kuntouttava työtoiminta" i någon s.k. "Työpaja". Dessa brukar inte ha något eget drive alls, och brukar vara osäkra människor som bara låter sig snällt och passivt styras av TE-byrån utan eget engagemang. De flackar med blicken, undviker ögonkontakt med folk och gör snällt och lydigt gratisjobb. Eller så sitter de bara hemma. Vad är egentlign bättre? För en vanlig människa, som blivit offer för omständigheterna, är gratisjobb INTE bra alls. Det är slaveri. För en passiv typ med lindriga psykiska problem eller någon som är utvecklingsstörd kanske kuntouttava työtoiminta eller annat gratisjobb är en bra idé, men inte åt friska människor.

Märkväl, man ska inte generalisera och automatiskt få fördomar om någon är på gratisjobb. TE-byrån kan tvinga fullt arbetsföra människor till slavjobb, om man haft lite otur i livet och ofrivilligt blir arbetslös. Men de flesta på dylika gratisjobb har nog någo bakomliggande problem. Ingen tvekan om den saken.

De är ofta feta och ser lite alkoholiserade ut, vilket tyder på brist på självdisciplin. Nr 4. är den lägsta klassen i hierarkin, som ingen uppskattar eller respekterar och inte får brudar. Så är det bara. Jag är inte våldsam, men om jag skulle hamna i slagsmål eller något, så önskar jag att det vore från nr. 4, för där skulle man knappast få så mycket trubbel med vare sig lagen eller kriminella, då ingen tar dom på allvar ändå. Och ofta är dom som sagt passiva och snälla, så jag skulle kanske inte heller riskera att få stryk tillbaka. De skulle bara veta, att ingen respekterar deras gratisjobb, och att de lika bra skulle kunna sitta hemma och göra ingenting. Så är det ju! Förresten borde man alltid få lön och donarens rättigheter för ett jobb, så dom utnyttjar dessa (ofta) snälla och undergivna människor, som ingen respekterar och inga brudar får, till att jobba gratis!

Jag konstaterar bara sanningen här, hur saker och ting förhåller sig på riktigt. Jag skriver bara det alla egentligen vet, men som det är politiskt inkorrekt att tala högt om. Jag konstaterar bara, att folk tänker sådär, då jag också sådär spontant tänker att skulle jag hamna i slagsmål, skulle grupp 4. vara den riskfriaste gruppen att få otalt med eller något, då dom är maktlösa.

Men ingen skulle behöva jobba gratis. Det tycker jag nog är orättvist. Och ända räknas de som lika arbetslösa som dom som bara sitter hemma! (och som folk respekterar mest av denna klass, då det är ett tecken på styrka och icke-undergivenhet, om man inte går med på att gratisjobba-så de långtidsarbetlösa som drischar hemma har åtminstone lite mera respekt bland folk vanligtvis) Och så ska man komma ihåg som sagt, att TE-byrån helt kallt kan sätta människor som faktiskt vill kämpa och ha ett riktigt jobb, tillsammans bland de som inte vill det. Så dessa hör egentligen inte till klass 4. Men TE-byrån har i sin iver tänkt dom som likadana. Det är systemet som har knivat dom i ryggen, och dömt ut dom och satt dom på kuntouttava. Och folk får ju sedan fördomar och tror att dom med hör till samma kategori som de som faktiskt HAR problem, eller är lata och passiva och har inget drive till något.

Sedan kan  det ju faktiskt bli så, då arbetsgivare och brudar sedan får fördomar om dom, då dom sätts på kuntouttava! (Det är faktiskt mest karar som sätts på kuntouttava työtoiminta och liknande såvitt jag förstått)

Det var engång en vänsterpartist som tyckte det var bra med kuntouttava työtoiminta som jag läste i suomi24 att han tyckte. Där ser man hur skenheliga de ofta är! Då vänsterpartister ju alltid har sagt sig stå på "de svagas" sida och för solidaritet, så försvarade karn sedan slavjobb! ::D Alla politiker är nog förvisso hycklare.

Jag minns nu bara mittiallt då jag hade klottat något som liten. Och jag fick en choklad/vanilj-pudding. Sedan var morsan och farsan och följde med då jag åt. Kyttade på mig då jag satt i köksbordet och åt med sked. Så sade farsan: Han klottar! och morsan ögonblicket efter: Han klottar! så tog dom bort chokladpuddingen från mig och jag fick inte äta den för att jag åt tydligen så klottigt. Nu var det väl någon sorts uppfostran/pedagogik det också nog. Jag var en 4-5.

Jåå, så minns jag syrrans julfest i lågis december 1981. Det var från morgonen till ungefär 11:30 eller någo liknande program. Någo teaterföreställningar och så. Och som så liten som jag var så var ju även ettorna jättestora, tyckte man. Så gick jag, morsan och syrran på Köpmansgatan. Farsan var på jobb. Vi gick invid bokhandeln som fortfarande är på samma plats. Vi sku gå hem via någo butiker. Det var mulet. Just då vi gick invid bokhandeln så kom det en tant i kanske 70-årsåldern som morsan kände på något sätt, emot. Hon såg sedan på mig och syrran och sade såhär: OJ, Oj, va stora de har blivit!! Menandes mig och syrran.

Jåå  de e synd att de river yrkis nya byggnader! Det är sin egen nostalgi i dom. Då man var väldigt ung och naiv, men det hade på ett sätt sin charm. Världen kändes mycket mer magisk då, och som att man hade hela livet framför sig. Och det var stil att bli vuxen som man blev då man var 18. Trodde jag.

Jag har märkt ett fenomen. Och det fenoment är brudar nu framförallt i vårtider, som ser bakom sig då man kommer med bilen då de går på trottoaren. De liksom, som om att de sku ana att det kommer en kar med bilen, ser bakom sig och fångar ens blick och avslöjar att man kollar in dem. Men de ser nästan alltid rätt glada och smickrade ut, då de märker att man kollar in på just dem. Ett kollektivt fenomen bland brudar. En massa brudar som int har nå med varandra att göra, men ändå samma snabba blick bakom sig, och ser alltid rätt glada och smickrade ut. Typ samma min där också. Vilken tur att jag ser mycket yngre ut än jag är, för alltid trevligt att få smickrande blickar av tjejer i 20-årsåldern, hehe.

Sedan finns det de brudar som ser med blicken mot marken och så också då man kommer emot dom med bilen. Men det beror från brud till brud och från dag till dag och från humör till humör, naturligt nog. Men det är nice med snygga brudar som blir smickrade då man ser på dem! Jag såg Karis vackraste brud innan påsk då jag körde, men hon är ingen randombrud, utan helt i sin egen klass. Skulle kunna tänka mig att inleda ett förhållande med henne om man skulle ha en chans på henne, men knappast men drömma kan man alltid!

Uppdatering: På tal om Tiittu-Vaari. Enligt kyrkböckerna lär det ska ha funnits en jasse som stämmer in på Tiittu-Vaari i Sahalahti som dog 96 år gammal 1728. Titus Siegfredinpoika ska han ha hett. Enligt dödsattesten ska han ha blivit begravd i skogen då de flydde undan ryssarna under stora ofreden, för att sedan ha flyttats över till gravgården, så han for nog inte upp till himlarna med något Ufo. :) Det är någon som har undersökt detta närmare.

Enligt teorin så var Tiittu-Vaari som soldat i Danmark då han var ung grabb, för han ska ha varit "ratsupoika" vilket betyder soldat och tjänat svenska kungen i kriget mot Danmark då.  Då någon dansk stad ska ha kapitulerat så står det skrivet, att de for in i en kyrka där det var en stor och fin målning om folk som tas upp i skyarna av ett stort himlaskepp. Denna målning kanske gjorde ett stort intryck på Tiittu-Vaari, som kan ha varit med i kyrkan och han kanske talade om den under hela sitt liv hemma i Sahalahti. Och då han kastade väven, kanske folk sade på skojs skull att han slapp nu sedan upp i skyarna med himlaskeppet! Och därifrån kanske legenden om Tiittu-Vaaris Ufo ska ha kommit. Talande björnar igen är ett urgammalt inslag i finsk folklore.

Detta låter inte alls orimligt. Och historien ändrade sig genom århundadenas lopp till att bli ett ufo som förde honom till en annan värld. Jag tycker det låter mycket sannolikt att det är så. Fascinerande som en science fiction historia dock! Men det är också fascinerande hur man kan komma fram till trovärdiga teorier om historier som låter helt osannolika, om man lite gräver!

Hehe, nej jag tror inte så för att jag tycker det är så kusligt så jag vill trösta mig själv med en logisk förklaring, men helt enkelt för att det låter som en logisk och rimlig förklaring till något som annars skulle vara jätte-osannolikt, om int omöjligt. Dock använder många människor skepticismen som tutt och snuttefilt för att trösta sig själva, då något låter så kusligt och till synes oförklarligt, så det inte(enligt dem själva) får vara sant! Som sanndrömmar exempelvis.

Som jag engång i högis berättade att jag läste i en bok om en som hade drömt att hans farsa sade att du kan ju gå till banken! Så sedan då han farit ut  och förbi någo staket så drömde han att han blev påkörd av en liten gul bil. Ett halvår senare sade hans farsa på riktigt: Du kan väl gå till banken? Han hade hört detta någonstans, det lät bekant. Han mindes dock inte då sin dröm. Just då han hade passerat staketen, så kom han ihåg sin dröm, och såg den gula bilen som hastigt närmade sig och han blev påkörd, men kom ganska lindrigt undan. Jag tror absolut på äkta sanndrömmar. Och jag tror absolut att de inte är någon slump. Speciellt som jag skrivit upp drömmar som besannats sedan, som jag med vanlig logik inte skulle ha kunnat veta något om innan. Men. Minnen från framtiden. Det är ett helt naturligt fenomen. Det är egentligen fel att kalla det för övernaturligt, då allt som händer i naturen och kosmos är naturligt. Därför är också sanndrömmar och telepati naturliga fenomen och inte övernaturliga fenomen, då de händer i denna natur. Så det är egentligen fel att tala om dom som övernaturliga fenomen. Man har bara inte kunnat förklara dom ännu.

Men äkta sanndrömmar kan inte bortförklaras av skeptikernas humba-bumba förklaringar om dom som "slump, inbillning, etc." Men för all del, de har rätt att tycka det är omöjligt. Men det är ett ovetenskapligt tänkande att tänka så. Ibland tror man att dom har knarkat för mycket och därför ägnar sig åt humba-bumba förklaringar, eller så som sagt använder de skeptiska förklaringar som tutt och snuttefilt för att de är rädda på riktigt, och tycker det är kusligt, som jag skrev. För att trösta sig själva. Förstår ni hur jag menar?

Jag berättade tex. om han som drömde om den lilla gula bilen åt en kaveri februari 1991. Han såg riktigt rädd ut och sade: Nå nää-i!! DeDÄR kan int stämma!!!  Man märkte helt klart att han blev skraj, då han tyckte det lät så kusligt och valde att försöka övertyga sig själv att det inte kan stämma, för att trösta sig själv och komma ifrån dendär kusliga känslan som satte sig som en hinna över hans sinne efter att jag hade berättat om drömmen för honom. Sådant hade inte funnits tidigare i hans tankevärld. Jag skakade om grundvalarna i hans psyke på samma gång då jag berättade om detta tror jag :) Där var ett klassiskt exempel på någon som använder skepticismen som tutt och snuttefilt, för att trösta sig själv gentemot den kusliga känslan att tänk om det ändå är sant?

Förresten, varför låter det så konstigt i mångas öron? Jag har aldrig kunnat fatta det, hur folk kan tycka det. Jag accepterar och respektarar, och folk får tänka vad fan dom vill. Men JAG har personligen inte förstått mig på det. Vårt universum/sinnets illusioner är kanske mycket mer komplicerat än vad vi kan vänta oss. Kanske det är utomsinnliga glimtar detta med sanndrömmar? Var tiden kanske är ett? Och det är inte fråga om något "önsketänkande" eller något, som många skeptiker felaktigt antar att folk som tror på detta gör det för att "önsketänka" -utgående bara från dom själva och deras tankevärld. Det är djupare än något önsketänkande och spelar ingen roll vad skeptiker säger eller inte säger. Dom får tro vad dom vill om det som sagt, och fast hoppa kullerbyttor av ilska, då cirka hälften av Finlands befolkning tror på dessa fenomen om jag minns rätt (sanndrömmar etc.)

Jåå, syrran drömde engång en dröm då jag var i fyran vårterminen 1988. Hon drömde att det var en jättefin sommarkväll, och vi for ut på trappan jag morsan farsan och syrran hemma hos oss då det var en så fin och härlig kväll. Vi satt ute på trappan till farstudörren och riktigt njöt av kvällen. Grannarna till vänster om oss hade också fått samma idé och satt ute på deras trappa. Gobben i huset kunde i drömmen spela gitarr och sjunga och spelade gitarr och sjöng jättefint medan de satt ute på trappan.

Sedan for de någonstans med bilen. Gobben sjöng och spelade ännu då de körde förbi oss. Sedan for vi andra in, och syrran blev ute. Hon såg en lysande prick på skyn och undrade vad det var för något. Så såg hon att det stod "UFO" på det och blev rädd, men ingen öppnade dörren då hon ringde på och hon slapp inte in och var helt förstenad ute på gården tills hon vaknade.

Syrran är inte alls intresserad av ufon, men hon hade väl hört på mig så mycket så det kom i drömmarna åt henne kan jag tänka mig. Så slog vi engång vad att jag ska få femtonni i mark av syrran om hon någongång ser ett UFO. Så drömde hon att hon såg ett ufo och tänkte att neeej, nu måst ja ge femtonni åt (*mig*)!

Jåå, ja var i Sineaaria idag(torsdag) och köpte en munharpa åt mig för 2 ege. Det ska bli kul att testa här i något skede.

Det om det.  Sku va roligt att det sku hääända något för oväxlings-skull!!! Fast att man sku se ett Ufo!! :D Eller som Antonio Villas Boas i Brasilien, som påstod sig ha haft sex med en blond rymdkvinna då han blev kapad in i ett ufo!! Det kanske sku pigga upp i tristessen.. boooooriiiing..