2.9.1994-25 år sedan på uppköp i hesa

Jåå, nu är det 25 år sedan den legendariska förhöst/sensommardagen 2.9.1994 då vi for ti hesa på uppköp jag och några andra. Man var ju så lort då ännu, så allt i världen var mycket mer spännande och hade en helt annan "särmä" än lite senare. Man var inte utvecklad då och tänkte naivt och barnsligt, så även det gjorde att feelisen var helt annorlunda då.

Jag och några kaverin startade med bil c 12 från Karis till hesa, för vi hade bestämt att vi sku fara till hesa och köpa den dagen. Kaverin körde 170 på motorvägen. Han var den enda av oss som var så gammal att han hade kort.

Sedan kom vi in en annan väg till hesa en den man vanligen kommer in till hesa. Vanligen kommer man ju in i hesa där invid platsen var Lepakko stod förrivärlden. Men vi kom en annan väg som jag inte minns namnet på nu. (Jag hann aldrig vara till Lepakko då de sedan de sista årena inte var någo intressanta band där just. 1993 var det väl i stort sätt slut med intressanta band där och det revs hösten 1999. Jag drömde engång dock sommaren 1998 att jag var i Lepakko och såg på Nuclear Assault en höst. Så for jag upp på Lepakko-taket och pissa i drömmen. Höstlövena bara virvla uppe på taket i höstmörkret. På riktigt spelade dom där 1989. )

Kaverin som körde blev nervös över trafiken och tog fram en ask Pall Mall red och tände en. Han brukade inte röka i bilen men han öppnade fönstret då han tände sin tobak.

Så for vi till en musik&skivbutik. Det var någon jappe som spelade en elbas utan el där. Han satt på en stol och jammade för sig själv en stund där. Så tappade han basen på golvet eller den gled ner på golvet från ställningen och han såg ut att i panik sätta upp den igen. Jag tycker mig minnas att jag såg en Bolt Thrower-affisch där, som mainosti för den nya Bolt Thrower-skivan. Jag minns med 100% sannolikhet att jag såg den nya Burzum-skivan Hvis lyset tar oss. Jag såg på fodralet och bakfodralet men köpte inte den då, jag tänkte att jag hinner. Jag minns bra att jag såg att sista låten i skivan hette "Tomhet".

Vi parkerade bilen i en parkeringshall innan vi vi for till den första skivbutiken. Vi var där kanske 13.15-13.30.

Kaverin köpte den då nyaste Cannibal Corpse-skivan  "The Bleeding" på kassett från den butiken. Minns inte vad det var för en butik. Kan det ha varit en filial av Fazers musik?

Sedan for vi till en annan skivbutik. Jag såg den första Venom skivan på cd där. Då var Venom verkligen gammalmodigt. Jag diggade det också då jag aldrig brytt mig om om någon musik är gammalmodig eller inte. Venom var så out som det någonsin varit typ då under dessa tider. Precis som det mesta från 80-talet då.

Jag köpte dock en split-bootleg lp med Morbid på första sidan och Mayhem på andra. Haha, Morbid börjar bra: Tjena alla monsterdiggare! Och så sista låtens roliga namn;: Disgusting Semla. :D Jag har sett ett foto där en från bandet höll i två "semlor" dvs fastlagsbullor och såg ut som om att han sku ha tänkt: hhUUUJJ! :D

Sedan for vi till Carrol's och äta. Jag tog en hamburgare, stripes och liten cokis. Vi såg på våra skivor vi had köpt. Sedan köpte jag en ask röd Marlboro från en kiosk. Jag hade en Colt-ask med 6 Coltar kvar och gav två åt kaverin som jag var skuld från paketet. Jag rökte ju på den tiden, på gott och ont. Gott för att nikotinet ger bra känsla och ont för att det ju är skadligt och inte trevligt om man är beroende av något. Vare sig det är socker eller nikotin

Jåå, så gick vi nu omkring i Hesa där jåå. Vi gick förbi Dekadenz. En såndän butik där dom sålde liksom tuffa kläder som maihare, läderrockar, nitar, boots, pilotrockar, palestinadukar, maihar-rockar och sådant. Vi kommenterade lite om Dekadenz men gick inte in dit då. Kaverin hade varit där och jappen had stått bakom disken och sett sur ut medan han tog en huikka av en ölflaska. Vi flinade lite åt det medan vi gick förbi. Fönstrena var täckta med såndäna svarta sopsäckar (av plast) Jag drömde faktiskt romantiska drömmar att ha en brud som var klädd i typ sådana kläder och korpsvart-färgat hår då jag var 17, haha. Dream on, jävla lort.

Jag var aldrig där inne. Beställde dock på deras postorder katalog "Fuck News" 95-96, men köpte faktiskt alla "tuffa" kläder annanstansifrån. Det råkade sig så. Kaverin beställde 1996 sina maihare från Dekadenz på postorder, samt en "Gestapo-nahkatakki". Han fick sina maihare, men det stod sedan bara "Gestapo-nahkatakki tulee ehkä joskus" på postorder-avit.

Sedan for vi förbi en annan butik. Det var kläder utanför butiken där som hängde att liksom hej kom å köp mig! Det var såndäna liksom stickade eller virkade hippieaktiga tröjor...såndäna som liksom var lite som huppare, bara att de var typ stickade och hippieaktiga..såndäna va domnu sen heter, men som var på modet då typ 92-95 åtminstone. Vad dom nu sen heter? Alltså en såndän mexikansk "Baja Hoodie" Ja måddes riktigt googla för att hitta dess rätta namn.

Kaverin såg på en, rörde den och sade att domhä e int liiiite snygga!! Men han tänkte att han inte har råd nu. Han sade att alla andra far ti hesa för å handla kläder å så brukar han fara ti hesa för att handla skivor. Rätta takter!

Sedan for vi och gå lite i centrum. Vi såg en gatumusikant b.l.a. Solen sken och det var en fin tidig-höstdag.

Jååå, så for vi till Spinefarm-butiken. Dörren var uppe då vi kom gående och det var en Bad Religion-crossbuster logo på dörren vänstra hörn. Jag köpte en Pestilence-samlings cd, samt....vittu de e nolot..någo bebisaktigt skit köpte jag därifrån..fast man förstod inte att det sku utvecklas till något som inte är "på riktigt" varken musikaliskt eller attitydmässigt, men trendigt mainstream-shit som 14 åriga flickor lyssnade på då dom trodde sig digga b.m. fast de inte visste ett skit om riktig b.m.. Alltså Cradle of Filth :P Jag köpte faktiskt deras första LP då och jag skäms att medge det också här, haha.

Då var det förvisso inte likadant trendigt skit som de sku bli några år senare och sedan vara det fram till 00-talet.

Och så köpte jag den absolut bästa cd:n den gången, och som jag fortfarande diggar som fan. Alltså Isengard. Darkthrone-Fenriz sidoprojekt. "Vinterskugge" en samling av 3 demon. "Vandreren" från 1993 med stort sätt "skogig, dunkel" doom-metal med en skogig ambient låt "In the halls and chambers of stardust the crystallic heavens open" samt en annan instrumental låt (dock inte ambient) vid namn "Fanden lokker til stupet (Nytrad)" och en lite snabbare låt. Verkligen jättebra och stämningsfullt! Och då jag bara var 17 då så var det magiskt på ett helt annat sätt--och då sådant var totalt underground då, så kändes det mysigare liksom på den tiden. Det kompat med att jag bara var 17 gjorde att det kändes jätte unikt. Alltså hur ska jag förklara? Förstår ni hur ja menar? Int något amerikanskt trendigt "Jee jee, rock'nroll!" utan detta var musik från den djupa skogen-och inte New Yorks nattklubbar. Eller från någon studio i Florida heller för den delen. Förstår ni hur jag menar? Liksom man hade hittat hem, och kunde relatera till det till 100%

Jåå, och så såg jag en Burzum-Hvis lyset tar oss t skjorta som hängde på väggen i Spinefarm ovanför skivhyllorna. Det var första gången jag såg en sådan skjorta. Det var liksom splitternytt då. Sedermera har det ju varit sedan 90-talet ett tidlöst fenomen att nu och då stöta på någon jappe med Burzum-skjorta. Från allt från korthåriga rollspelsnördar till långhåriga metaltyper till poser-ungar. Det är jättebra om det retar någon pk-blomsterhattstant eller kristen eller annars bara någon tiukkapipoinen pisiliiru, kristen eller pk.

Sedan for vi med hiss ner till parkeringsplatsen. Hissdörren öppnades då vi var nere och en ful kärring med glasare kom med en barnvagn till hissen och vi for upp igen utan att hinna reagera. Så for vi ner igen och till bilen. Kaverin var arg sedan i bilen där vi satt i parkeringshallen, för kassettbandet fattades sedan i hans Cannibal Corpse-kassett. Det harmade honom att han inte undersökte den i butiken som han annars brukar. Fast butiken var stängd nu. Han fiskade dock kvittot från inköpet ur plåmsan och var lättad över att han inte slängt de. Han sku då han har tid ringa och klaga eller fara dit eller något. Klockan var kanske kvartöver fem då.

Sedan körde vi till Pickala Esso, för ena kaverin bodde i Kyrkslätt och han sku ringa till sin morsa från telefonkiosken i Pickala Esso så att hon sku komma efter honom dit med sin bil.  Jag satt och bläddrade på Isengard-skivfodralet och diggade vad jag såg. Bilder kommer här under snart. Klockan började nog gå mot 18 efter han hade ringt till sin morsa. Vi satte oss ner i caféet och tog en kaffe var och snarvlade. Jag tände en Colt och det var hur mysigt som helst. Det hade blivit mulet då. Vi satt i ett hörn/fönsterbord och jag satt med ryggen mot hesa. Man blir nästan sugen på cigaretter nu då man minns hur mysigt det var, haha. Men vafan. Int blir man 17 igen för det-Inte i sitt nuvarande ego iaf.

Så då vi for ut igen så hade den ena kaverins morsa kommit. Det satt två flickor i 14-15 årsåldern och hängde utanför Pickala Esso. Dom frågade kaverin "Hei, tuu tänne vähän!" eller snarare käskytti honom. Han sade att en mä viitsi, eheheh, en mä!! Så for han till sin morsa som väntade och vi sade moido åt varandra och kaverin och jag for till Karis. Eller kaverin bodde i Svartå men kasta mig ti Karis på samma gång. Just då vi for från Pickala Esso så såg jag lite åt sidan på flickorna som satt där. Ena av dem reagerade direkt, för hon börja visa tänderna där åt mig och hade sig. Såg helt enkelt otrevlig ut, så jag såg bortåt direkt. Konstiga käringar.

Kaverin kastade hem mig som sagt. Han sade att Beherit betyder Satan i något språk, men han kom inte på i vilket språk.

Då jag väl var hemma så satte jag på Isengard, samt öppnade en halvliters cokisflaska och så hade jag några påsor Haribo-karkki som jag öppnade. Det var hur nice som helst. Typ en vecka senare bandade jag "Vandreren" demon från cd:n till kassett. Sedan gick jag till vattentorns-skogen några fredagskvällar senare och drack cokis, rökte Colt samt lyssnade på Isengard i min freestyle. Samt såg mot kvälls-skymningen, mot Ekenäs hållet där jag satt uppe på vattentorns-berget. Jag såg på de gyllenne kvällsmolnen medan jag tänkte att bruden kanske kommer från Ekenäs :D:D Att den vackra Julia kommer från Ekenäs till mig (Romeo) Gudars skymning så man tänker NAIVT i den åldern!!!::D Och varför fan skulle hon nu ha kommit från någo fucking EKENÄS lika lite som Karis? Hangö kanske då mera.

TÄNKA SIG, ATT ÄVEN DETTA ÄR 25 FUCKING ÅR SEN!!!!!!!! TÄNKA SIG, ATT TIDSGLAPPET MELLAN 1994 och 2019 är samma som TIDSGLAPPET MELLAN 1969 och 1994!!!!!!! HELT JÄVLA KONSTIGT??! !! Hur kan det vara så länge sen? Då man är 17 så tycker man att tiden är liksom oändlig, och nu är man mittiallt 4fucking2!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Vittu de e så satans sjukt!!!!

Jag var ju bortskämd som fan. Jag var som en liten fågelunge som blev matad och knappt kunde flyga bort från boet. Och jag trodde mig vara tuff :P och mycket klokare än det flesta andra trodde jag på fullaste allvar då som 17. Jag bodde "hemma" istället för att som många 17 åringar flytta bort då redan. Och pengar fick jag och maten stod på bordet osv. Man var nog en riktig kermapersekakara åtminstone på det sättet, att man hade tryggheten hemma och man såg det som en självklarhet.

På ett sätt sku det ha varit bättre om jag skulle ha kommit från ett pulihem, för då skulle man ha fått lära sig att bli hård och ta ansvar över sitt eget liv från första början. Men det är på gott och ont såklart det med. Livet förlåter inga misstag.

Men jag gnäller alltså inte. Konstaterar bara faktum. Tycker inte synd om mig eller något sådant fan, men ibland kan man fundera på saker och ting.

Heh. Jag minns 1986 då jag ville att morsan skulle hänga upp en Alice Cooper-plansch till mitt rum. Hon tvekade först och sade att nä, du får mardrömmar av dendär planschen! Så gjorde hon det nu sen (jag räcktes inte upp till platsen jag ville ha den) Och de enda mardrömmarna jag fick, vara att någon hade tagit ner alla mina plancher i mitt pojkrum! Även Alice Cooper-planchen.

Alltså jag kommer ihåg engång i början av november 1991. Jag och en annan grabb var i stan då det var rast med två flickor. Jag var inte kaveri med dom, men den andra grabben var, men dom var helt sakliga då just. Det var en såndän Heidi och en såndän Ido. Vi var i Puttes kioskin och det var mulet och några plusgrader. Ido sku köpa tobak och vi stod vid trottoaren och snackade. Heidi sade åt Ido: Hej, köp vit Marlboro, för blaablablablaaablablablaablaablaaa! Alltså jag minns bara från frasen detta: "Hej, köp vit Marlboro, för" Det var något skäl till varför hon ville ha "vit Marlboro" men det minns jag inte alls varför det var.

Jag har aldrig förstått varför man kallar Marlboro Lights för "Vit Marlboro" Isåfall är ju också röd Marlboro vit Marlboro, då de har lika mycket vitt på paketet! Gul Marlboro låter ju sakligare då färgen är gyllenne/gul. Sedan sade Heidi att "Man får sen vatulunga och man röker mentholtobak!"

Det var 16-årsgräns för inköp av tobak då, då det ju var tolerantare förrivärlden. Men många 13-14 åringar fick också ut tobak från kiosken, speciellt om dom såg lite äldre ut.

Sedan pinna Heidi och Ido. Heidi gick på min kaveris klass och sade åt honom att säg åt lärarn att ja fick huvudvärk och for hem. Så sade Ido, som gick på min klass, åt mig: Å säg i skolan att ja for ti läkarn! Sedan for dom och pinnade någonstans. Kom int tillbaka till skolan den dagen. Jag had hissa med Barbro sedan under nästa lektion i C-trappans rum högst upp.

Det var under 1991 då jag var i åttan, och då gänget mittiallt blev "tuffa på riktigt" i högis och börja röka och supa och hångla omkring (några) Som sjua är man liksom lite kavat ännu. Sedan får man liksom något arrogant ryck att nu är jag åtta!! Nu är man typ en "riktig" högisflicka/högisjappe. Så var det då jag var i högis. Vet ej hur det är nuförtiden på åttonde klass.

Nåwell! Nu var det inte meningen att skriva om 1991 utan om 2.9.1994 vilket var helt andra tider, trots att det var 90-tal. Men det är en hyper-radikal skillnad mellan att vara 14 och vara 17.

Aijjoo. Jag kan berätta att på lördagsmorgonen 3.9.1994 så drömde jag att jag somnade i bilen medan kaverin körde hem mig och så undrade jag då jag vaknade att int somna ja väl i bilen igår?! Men det gjorde jag inte, jag bara drömde att jag hade gjort det, haha.

Sedan då jag såg på Isengard-fodralet så såg jag på en skogsrand medan vi körde till Kyrkslätt från hesa och tyckte att vyn precis liknade fotot på en skogsrand i Isengard-fodralet som jag visar här under.

Det är en så bra skiva och så nostalgiskt, så jag tror faktiskt att jag ska nästan visa några bilder från skivan!!

Andra demon i samlingen var också bra, fast helt annorlunda. "necrog" deathmetal samt tredje demon var mer lik första demon med b.l.a ett ambientalt spår vid namn Bergtrollets Gravferd, som är bra så satan!

Här kommer några bilder på skivan samt en låt (youtube-clip) 2.9.1994 Forevöh! Det är liksom så nostalgiskt då man var så purung då ännu och hade typ allt framför sig då ännu. Det är svårt att beskriva det. Visst, allt var inte bra då heller, men livet kunde då formas till vad som helst ännu och man hade hur mycket tid som helst.. (fast man inte visste det på förhand) Men den känslan kan jag ibland sakna. Samt att allt är så nytt och fräscht och alla möjligheter står öppna va. Som en ung och grön person. Förstår ni hur jag menar?  Alltså inte grön att jag skulle vara en "grön" politiskt, haha. Men ni fattar väl galoppen?

Jag hade hört låten Vinterskugge från Metalliliitto redan tidigare samt en annan låt så jag hade hört två låtar på Metalliliitto redan förut, men det var ändå en överraskning över hur sjuttons bra denna cd var och är! Jag hade hört maj 1994 Vinterskugge samt en annan låt under sommarn 1994 från Radiomafias Metalliliitto-program.

Här den tyngsta och otrendigaste låten (I mitt tycke) från Isengard-Vandreren demon. Jättebra! Men hela demon, ja hela demosamlingen är faktiskt jättebra!
https://www.youtube.com/watch?v=CvbqVgdOA1o

Och sedan nästa låt efter denna (fjärde låten på demon) är just In the halls and chambers of stardust the crystallic heavens open. Demons femte låt. Höstpsykedeli. Som att man en mulen oktober-eftermiddag sitter på en bergsklack och spelar detta med en cembalo man har med sig medan man ser mot en granskogsrand-vy från höjden. Sådant intryck får jag av låten iaf.
https://www.youtube.com/watch?v=OiRriEGQwAU

Man ville dölja sådanhär musik för majoriteten som 17. Man tänkte sig att den sku bli kontaminerad om "normala" sku höra på den, haha. Inte nu så konkret, men rent psykologiskt så tänkte man sig så. Att "normala" kan lyssna på mainstream-musik och människor som är "Onormala på ett normalt sätt" kan lyssna på typ Therapy? och Nirvana och sådant som var i ropet då. Men vafan. Jag är 42 så vad har det för jävla skillnad vad folk hör eller inte hör.