Hussatimmarna i högis.
Jååå ja minns
första dagen då jag hade huslig ekonomi i sjuan, alltså hussa. Det var sensommarn-90 då
jag gick på 7:an. Jag minns att läraren vi hade i hussa, en såndän
Anne, då bara visa oss omkring. Vi lagade ingen mat den dagen. Hon
sade att vår grupp har verkligen tur, då vi har hussa 3 timmar efter
maten på en fredag. Det är många som önskar att få ett sånt
slut på skolveckan. Antar att hon hade rätt.
Sedan sade hon att vi inte ska komma till henne och gnälla någongång i tiden då vi blivit sjuka efter att ätit en osund kost! Hon ville varna oss. hehe..
Vi var alltså i stora hussasalen, och inte i den rotiga fucking lilla hussasalen!! Där had vi fina på nian. Alltså i lilla hussasalen. Jag tänkte på Nuclear Assaults låt "Nuclear War" där engång då vi had fina en mulen och snöig dag februari 1993 då på nian. Det mindes jag nu bara mittiallt. War has come, to your home. Now it lies destroyed. Nuclear war, the final war. The end of all man's dreams. No one wins in this game, both sides have lost. Who has won when all are dead, except for the machines. Looking at the future, there's not much to see. Your homeland lies under radioactive debris...... och korpsvarthåriga brudar med palestinaduk. Det var sexigt som fan tyckte man.
Sedan gick vi ut och hon visade roskisarna. Alltså då augusti 1990. Då vi gick in igen så gick vi förbi någo gymnasister som stod och rökte utanför dörren till gymnasiet. Då vi var inne i gymnasiekorridoren sade Anne: Jåå, dedär var gymnasisterna..dom har rätt att bete sig sådär. Varför denna kommentar måntro? För att de rökte?
Nästa vecka lagade vi choklad milkshake i hussan. Det var riktigt gott måste jag säga. Och det var tufft att äntligen vara i högis efter alla dessa lågisår.
Sedan nästa vecka lagade vi en stor och god "Dagobert-Smörgås" En riktig "landgångare". Den var också jättegod vill jag minnas.
Nåt tag dessa tider så smakade jag på rått maletkött i hussan engång. Anne sade: Om du får ont i magen ikväll så vet du att du har fått salmonella! Hon sade visserligen sedan att nåja, de va nu så lite.
Sedan under september 1990 lagade vi Scones. Det var jättegott, fast man inte skulle tro det är något vidare! Sedan var vi uppe i bibban jag och några andra och satt där med några flickor. En av oss hade scones med från hussan och åt som en häst. En av brudarna kommenterade också att han äter scones som en häst!
Sedan den 16:tonde november 1990 bakade vi pepparkakor. Det var riktigt nice. Det var lite julfeelis, fast det inte var jul riktigt ännu. Laku kom till hussasalen då han hade något asia till Anne. Anne sade att "Jaha, här kommer det fler som e sugna" (Alltså hon menade att han hade känt doften av pepparkaka)
Den 23:dje november 1990 lagade vi JULGODIS, och det var JÄTTEGOTT. Vi fick alla en stor påse med oss hem och det var riktigt jävla nice det måste jag säga! Sedan gick jag hemgående och talade med en såndän Robbe. Och så mindes jag att aijaa, farsan sku ju komma efter mig idag! Och vände och gick till bilen vid Dalgatan där han parkerat och väntade på mig. SOM om att jag inte sku ha kunnat gå hem liksom. :P Solen lyste från klarblå himmel den dagen och det var allt annat än en klassisk gråblek novemberdag.
Sedan den fjortonde december 1990 lagade vi i hussan ljusröd prinsesstårta och saft. Det var lite finare och juligt då. Lördagen den 15:tonde december var en fantastisk solig dag. Man hade inte bara livet, utan hela ungdomen framför sig.. det kändes fräscht! Ett flygplan flög i cirklar söder om Karis minns jag den dagen och jag tyckte att det var lite konstigt. Sedan lyssnade jag på Deep Purples "Perfect Strangers" skiva, som jag diggade fullt då. Den hade jag lånat från bibban innan jag köpte den åt mig själv på kassett sommaren 1991.
Fast nu var det ändå sedan bättre på åttan och nian på ett sätt. För då var man ÄLDRE. Man var bara en liten sjua. En "tapp" då. I dagens lättkränkta tider pinar man int tappar mera, men man blev ju bara härdad! Det var en initiation till tonåren alla sjuor var tappar. Inget mer konstigt än så. På åttan blev man kova på riktigt kind of, då man inte var en tapp mera. Man var en högiselev liksom på riktigt då. Och ingen simpel "hangaround" som ju alla tappar var. Man var så att säga, för att göra en liknelse, en "härdad kåkfarare" med början av åttan, jämfört med sjuorna.
Niorna kallades "inofficiellt"någongång för "ölmagor". Att om man var på sjuan så var man tapp, men en nia var en "Ölmaga". Det var dock inga ölmaga-pinande eller något sådant, tvärtom.
Sedan januari 1991 gjorde vi våfflor. Jag vet inte, men mittiallt fick jag kristallklara flasbhacks från sjuans hussatimmar! Därför skrev jag lite om det här också.
Så minns jag fredagen 8.2.1991. Då bakade vi bullar i hussan. Sedan då jag for hem via bibban under eftermiddagen så hade bullarna ramlat från papperspåsen jag hade i väskan och var överallt i min skolväska. (Alla fick ta med bullar hem) Jag satt dom tillbaka till papperspåsen, satt och plockade upp dom från väskan. Det var en från gymnasiet som kom till bibban, såg på mig och skrattade och frågade om jag har varit i Alko? (Det såg kanske ut som om att jag satte flaskor i papperspåsan, eller kanske han fick sådan association?)
Sedan minns jag en hussaeftermiddag maj 1991 då vi for till pumpviks-holmen och drack saft och åt bärkaka som vi bakat. Vi hade alltså bakat kakan några veckor tidigare och satt den i frysen, så for vi ut på vårpick-nick då solen lyste den eftermiddagen. Billnäs testade sin alarmsignal då, för det hördes en testsignal från Billnäs-hållet.
Jåå, ja brukar se Anne ännu i spånbanan nu och då då jag är är där på en hurtig promenad.
Det om hussan 1990-91!
Hehe. Jag mindes nu mittiallt bara ett barndomsminne. Det var på det lilla sättet, att en kaveri var rädd för "mopogobbar" samt motskare. Det var sommaren 1986. Han sade sedan att "Okej, ja kommer ut. Men så fort ja hör någo "brröööumm!" så då far jag hem!( Menandes mopo/motskar-ljud.)
Så var det ute på stamvägen typ en motskare. Så cyklade han hem fullt! :D Dessa bardomsminnen..
Jag började nu bara minnas klassresan 1985 då vi for till Raseborgs ruiner med Gunnel som vi då hade till lärare. Det var kul. Jag har av någon anledning sedan länge associerat den klassresan med Kreator's första LP. Inte för att jag hörde den då, för jag var ju en liten lort. Kreator hörde jag först 5 år senare, men för att Kreators första LP kom ut 1985. Farsan var med. Andra folks föräldrar var med där också.
Sedan var det bara något ställe dit "bara flickor" fick komma. Det galade en flicka från klassen högt och ljudligt. Det var nåt ställe mellan två granar som såg ut som typ ett separat rum från omgivningen.
Sedan undrade en mamma hur många stenar vi tror att finns i ruinerna. Vi tippade på allt mellan 1000 och 10.000.
Sedan grillade vi korv där också minns jag. 2 pappor, min farsa och en annans farsa, tände grillen. Sedan körde vi hem några av mina klasskaverin till Svedja, dom bodde där. Ena klasskaverin talade som en papegjoija om bilar med farsan.
Jåå och så minns jag klassresan 1986. Då for vi till Ekenäs på klassresa. Till Ekenäs for vi också på klassresan 1991 i sjuan då jag köpte King Diamond "The Eye" på kassett från en musikaffär och alla klasskaverin tyckte att King Diamond var löjlig och att det var skit och den gröna järnvägsblinken vid bangården som blinkade pärongrönt var tionde sekund, som jag satt på perrongen och såg på då vi väntade på tåget hem till Karis , för jag tyckte det såg coolt ut etc. Det har jag skrivit om några gånger :-)
"The Eye" var den sista jättebra King Diamonden hittills. Men det bådar mycket bra hans nyaste alster..man blir fräsch efter en paus på 13 år med att göra skivor. Det lilla vad man har kunnat höra, låter mycket, mycket lovande. Och det ska komma nytt material med Mercyful Fate också, som kommer att låta mer eller mindre som 80's Mf. Vad jag har förstått. Mycket goda nyheter i all denna stagnation!
The Eye påminner mig om 1991. Conspiracy skivan påminner mig om 1990 och Abigail om sommaren 1992 och "Them" om maj-juni 1992.... King Diamond är nostalgi. The Eye var alltså den sista bra som kom 1991, men "Them" och de andra KD skivorna jag nämnde kom alltså tidigare och jag räknar dom till de bästa. Nå Fatal Portrait den första KD skivan räknas också då till den kategorin. Den köpte jag så sent som januari 1993 då jag var en lördag i hesa och köpte skivor. Jag köpte den från Fazer's musik. Och kaverin köpte någon konstig Skid-Row skiva med bara coverlåtar på LP. Det minns jag, för den stod framme vid väggen där också och kaverin blev direkt intresserad. Sedan rökte vi en cigg, en Lucky Strike var, i hesa och kände oss tuffa. Jag huttrade i min prätkärotsi. Det var en mulen men kall januari-lördag. Man är gammal och cynisk nu jämfört med då. Bryr sig inte om något egoboostande, men då var det en obeskrivligt fräsch känsla.
Hehe jag tänker alltid på juni 1992 då jag lyssnar på King Diamonds Abigail och låten Arrival som börjar."Through the summer rain of 1845
The coach has finally arriveeeeed!!"
Jåå, jag minns nu mittiallt bara då vi hade "Anden i Glaset" april 1993. Det var kul. Det kom konstiga svar som "Boden" då vi frågade om en klasskaveri e cp :D
Haha. Då det har kommit en ny låt av Ozzy också vid namn "Under the Graveyard" och den nya King Diamond låten som har spridits nu på typ samma gång heter "Masquerade of Madness" Någon skrev och kommenterade att om man tänker på låtnamnen så skulle man ha förmodat att Under the Graveyard är en King Diamond-låt och Masquerade of Madness en Ozzy-sång. Så skulle jag också och vem som helst annan ha antagit. Ganska roligt.
Men tillbaka till 1986. Vi var i Ekenäs vi ongar och åt i en restaurang. Denna gång var morsan med. Vi åt franskisar och korv i restaurangen. Vi ongar iaf. Sedan fick vi alla gläbä från en gläbäkiosk och for till en närbelägen lekpark som ännu finns i Ekenäs. I dendä lekparken där ställningen som kallas för myran finns. Solen sken den dagen precis som då i Raseborgs ruiner ett år tidigare.
Så minns jag klassresan 1987. Då for vi till Lagmans campingområde&strand. Alltså dit vart fjortisar från Karis&Ekenäs far och dokar under midsomrarna. Åtminstone förrivärlden var det så. Då var Kerstin våran lärare. Jag minns att vi hade frågesport. Och jag vann. Farsan var med den gången. Så gick jag och en brud från klassen vid stranden i Lagmans. En gammal gobbe satt och fiskade och jag och bruden skrattade lite åt honom. Kerstin märkte det direkt och sade strängt åt oss att vi ska låta folk vara ifred!
Jag åt hallonband och stod ute vid ängen sedan och pratade med en såndän Clasu. Jag gav lite hallonband åt honom.
Så föll en klasskaveri, ramlade vid en bergsklack och rev upp ett sår på knät. Det kröp pissmyror på honom då han hade legat. Föräldrarna undrade om dom skulle föra honom till Karis eller Ekenäs hälsocentral. Sedan sade några i mun på varandra att till Karis, för i Ekenäs är läkarna jättedåliga, att dom hade gjort det och det felet med några andra.
Så minns jag klassresan 1988. Då kunde ingendera av föräldrarna komma med p.g.a. att de inte kunde ta ledigt från jobbet just då. Det var i mitten på maj 1988 som klassresorna ju brukar vara på. Det var en klasskaveris farsa som förde oss. Det var en hel kolonn av föräldrar som väntade med sina bilar på oss ongar på Nabogatan utanför lågis. Jag for med en en förälder som hade en Saab med taklucka. Jag fick sitta vid framsätet. Det kom fräsch luft från takluckan, för det var en ganska kvalmig vårdag. Kaverins farsa som skjutsade oss hade skallighetskrans minns jag. Förrivärlden kunde folk i så lågt som 30-årsåldern börja ha skallighetskrans, men nuförtiden är det ju kutym att man rakar bort allt hår om man håller på att bli skallig. Skallighetskrans har inte varit modernt på länge. Högst någo gobbar i 70-90 årsåldern har skallighetskrans nuförtiden. Som inte behöver bry sig om sitt utseende ändå mera.
Vi satt alla ute på gården och en Toni kastade en tom löskarkki-påsa på gräsmattan. Så kom Kerstin och sade att Jaha, här e första skräpet redan! Och tog det och satte det i roskis.
Sedan gungade vi i en hammock och sjöng Nunnukka-nunnukka-lailaalaalaa, Nunnukka-nunnukka-lailaalaalaa Från Hymyhuulet-serien hade vi lärt oss det med Pirkka-Pekka Petelius&co. Fast den bästa sketchfiguren som han har spelat var nog Apuvagobben. Fast dom sketcherna kom ju 1990-92.
Sedan for jag hem med en såndän Linas farsa, Lina samt några andra ungar. Han körde hem oss. Innan det kom det en röd VW paketbil från KTV:s parkering. Den kom långsamt körande. Vi gick sedan på den lilla gångvägen upp till en annan parkeringsplats medan jag och Lina pomppade med varsin grön studsboll med ögon som vi fått där med klassens lotteri.
Jag hörde tornsvalor då första gången denna vår. Jag såg dom uppe i den blå lättdisiga himlen och hörde dom då vi gick till bilen. Tornsvalorna tsirpade och solen sken och man kände att det var vår! Man var på gott humör då man tänkte på hur skönt det kommer att bli med sommarlov. Och för ett barn är ju sommarlovet något helt magiskt.
Jåå, och sedan minns jag då vi satt utanför KTV så var det ens mamma som pratade om "Cola-flaskor" då hon menade Cokis-flaskor. Jag tyckte det lät lite roligt, för i Finland säger man inte i regel så, utan talar om Cokis-flaskor och inte "Cola-flaskor" som i Sverige.
Och sommaren 1988 var sedan den hetaste i mannaminne vad jag kunde minnas då-hett soligt och ljuvligt. Precis som en sommar ska vara. Sommaren 1987 hade däremot varit kall och regnig. Mysig på sitt sätt iofs. Men det var skillnad som natt och dag på sommarn 1987 och 1988. Sommaren 1988 var en stereotyp het 80's Miami Vice neon-summer, typ. Med Neonfärger av röda porschar, palmer och tropiker och flamingon och solnedgångar med 80's färger, typ. Pina Colada också.
Och Juha Valjakkala som alla talade om sommaren från och med början av juli 1988 minns jag och då jag läste om händelserna i Åmsele i tidningarna jag tog in då jag vaknade först av alla en morgon. Jag minns då jakten på honom och Marita var som intensivast i Sverige så var syrran på skriftskola. Jag minns att skriftskols-hihhulin talade något om händelserna i Åmsele också med pärona i förbifarten då vi var i Rosvik och hälsa på syrran då hon var på skriftskola, sådär som man nu talar i allmänhet om stora nyheter, väder och vind med folk. Då hade inte några namn kablats ut ännu, men nästa dag eller dagen därpå. Det var en het solig dag då i början av juli. Då vi hälsade på syrran där jag och pärona.
Så kom det en groda som pomppade ute på backan där i Rosvik. Skriftskols-hihhulin (om han var präst eller något vet jag ej) frågade mig om jag vill ta tag i grodan och kasta den till skogs. Jag trodde att han skojade så jag skrattade bara. Så gjorde han det själv, medan det stod 3 tonårsbrudar från lägret bredvid och såg på grodan med skräckslagen blick och sade: HUUJJJ!!! UUUÄÄKK!!
Jag är inte konfirmerad eller har varit i skriftskola, aldrig skulle jag göra det. Då konfirmationskallelsen kom till mig i skolan så brände jag upp det vid diskbänken hemma samma kväll. Det var mars 1992. Och skrev ut mig då jag blev myndig.
Jag kan förstå att speciellt flickor kanske tycker om det psykologiska med att konfirmera sig. Få klä sig i fina kläder och bära rosor och känna sig vuxna och dessutom få pengar som tack för att man konfirmerats. En invigelse-ritual till puberteten är det ju sig inte något fel på, och det är helt i harmoni med människans psykologiska behov. Därför är det väl ännu populärt att konfimera sig. MEN det skulle ju inte behöva vara en kristen ritual! Och inte heller någon sk. "neutral" ritual som dessa sk Prometeus läger ska vara, men som i själva verket är allt annat än neutrala som jag har förstått..
Men. Om man inte har något behov av att fördjupa sig i kristendomens alla fel, utan bara vill klä sig fint och ha pengar, så kan jag förstå att det är sak samma för ungdomarna. Många ungdomar sade då också då jag var tonåring att dom konfirmerar sig bara för att dom ska få pengar, och bryr sig inte om jesus-smörjan. Det är sjukt med fullvuxna präster som försöker hjärntvätta tonåringar i dessa läger. Men jag kan förstå att tonårsflickor som sagt tycker det är fint och vackert med fina kläder och rosor och fest. Det får då rent hedniska, okristna element, om man bortser från kristendomens kyliga mentalitet som med våld ska trängas in i lägrena. Men som sagt, man kan byta ut de kristna elementen till något annat. Varför inte hedniska element istället? Man behöver inte ens tänka på någo gudar eller något sådant heller. Man kan helt "jordiskt" tänka att det är en pubertetsritual och firar sommaren och att man är könsmogen. Jag förstår inte vad en främmande öken-demiurg (Jehova) och en narcissist som (kanske?) levde för 2000 år sedan (Jesus) har något att skaffa med att ungarna i detta land kommer i pubertetet.
Om någon kristen skrattar och säger att hedniska ritualer, haha! Tillber ni solen och stenar då? Haha! Så ska ni svara att hellre dyrkar vi stenar än en död skäggmurvel på pinne! (kristus på korset) Dessutom har de missförstått panteismen och natur-religioner totalt sådana som försöker komma med ett sådant kort. Såväl kristna som ateister har kommit med det kortet och försökt att göra narr av hednisk panteism. Men det är betydligt mer komplicerat än så. Och sedan brukar de inte första sig på liknelser och metaforer, utan ta allt 100% bokstavligt.
Vi var inne i Rosvik och sedan ute också. Jag såg en nymodig mörkgrön Renault vid parkeringsplatsen och tänkte för mig själv att tänka sig! För en tid sedan var Tipparelluna ännu ganska moderna och såhär ser en modern Renault ut!
Rättisitikka och Tipparellu är nog något sorts kultbilar. Precis som kuplafolkkare och Mini morrisar är. Samt Fiat 600. Som liten kallade jag ju Fiat 600 för "Möukk" och Mini Morris för "Önyyk" då dom såg ut att heta så. Och så en Peugeot-modell som fungerade som taxin förrivärlden rätt ofta i början av 80-talet kallade jag för "Böckling" då deras framparti såg ut att heta Böckling, tyckte jag.
Sedan skulle vi besökare sjunga någo jesus-sånger ute där i Rosvik. Och det var prästens idé. Usch så äckligt det var! Att sitta där och höra då vuxna sjöng någo fucking jesus-sånger. Jag blev riktigt äcklad måste jag säga. Int underligt att ungdomarna mår illa med all propaganda och hjärntvätt som tutas i dom i b-l.a. skriftskolan.
Sedan under konfirmationsdagen åskade det så perkele på morgonen. "Postsaaben" dvs en blå Saab-96 som jag kallade just för "postsaaben" kom med morgontidningarna. Sedan började det åska fullt. Och prästen sade framför altaret i kyrkan åt ungdomarna något typ att Drick vin, som medicin. Eller något liknande svammel.
Ingen sade dock något om att jag inte konfirmerade mig eller försökte övertyga mig om att göra det. Jag har hört historier nog där präster nästan har mordhotat ungdomar som inte vill konfirmera sig. Det är ju inte första gången i historien både mord och mordhot har skett då kristna vill påpracka sin tro på andra... kristendomen är åtminstone tillfällig försvagad idag, ingen vet om det kommer att förbli så. Varför skulle de kristnas mentalitet ändras sådär hux flux bara? Om de sku få makt att göra det, så skulle kättarbålen brinna i Europa igen. Brännoffer åt deras sinnessjuka "gud".
För att inte tala om då jag hörde i nåt skribaläger här i trakterna på 90-talet så ska prästerna ha kastat stora stenar efter ungdomarna, då de var ute nattetid.
Jehovas vittnen är väl de kristna som är mest konsekventa och mest enligt kristendom "på riktigt" då de inte firar jul eller andra hedniska högtider, som många kristna gör då de inbillar sig att de är kristna högtider fast det inte är det.
Den efterkommande hösten var nog den bästa hösten i mitt liv! Barndom kvar men man börja första lite mera om saker och ting ändå, och kände sig äldre då man gick i FEMMAN! Man börja förbereda sig inför högis sådär sakta men säkert. Pre-pubertetet var nog så jävla stil som det bara kan bli. Stil var det nog tidigare i barndomen men då var man så liten sen igen. Nog för att jag minns med värme då jag var hos dagmamman innan hösten 1982 då jag börja lekis. Det var långa skogspromenader med bara ett fåtal andra ongar och hon, fantasifulla lekar etc. etc. Lekis fungerade som ett socialiserings-läger, där alla ongar skulle målas i samma färger. Därifrån och från grundskolan byggde man sedan upp sedvanlig egoproblematik, som mer eller minder alla unga har nuförtiden, men som man ju inte har haft på länge mera. Då egot är illusionärt. Det var i lekis som det uppstod behov att visa sig tuff och beundransvärd. För det är osunt då en massa ungar som inte har nåt med varandra att göra föses tillsammans och ska "socialiseras" som i lekis och skola. Då uppstår också neuroser i unga folks sinnen som just egoproblematik och så.
Bortsett från det så var hösten 1988 jättebra! Sommarn och hösten 1988 var den bästa perioden i mitt liv på ett sätt skulle jag säga! Då Kerstin var sjukledig andra halvan av höstterminen och vi hade en vikarie och vi bråkade så perkele i klassen och lekte högispojkar. Det var jätteroligt! Och det sku lyssnas på Kiss på mankkan i klassrummet, speciellt låten "Uh! All night" som vi tyckte av någon anledning att var extra spännande.. vilka tider! Fast jag aldrig diggat Kiss sådär annars. Jag tycker det är ett typexempel på rahastusta och extremt narcissistisk rockstjärnementalitet. Men några låtar är ju helt ok, bla. Uh! All night.
Vi hade ett grupparbete jag och två andra i klassen höstterminen 1988. Det var sen november och en solig dag. Hela klassen var uppdelade i grupper. Så kasta vi en pennvessare i skräpkorgen och vi alla 3 tävlade om att hinna i fatt den, så skräpkorgen föll och en del av innehållet hamnade på golvet, och vi alla 3 hamnade på golvet och skrattade. Vikarien var mindre road. Hon såg argt på oss och pekade mot dörren och sade: Ut!
Så var vi ute i korridoren och pratade med varandra och hade roligt. Inte minst kände vi oss tuffa då vi hade blivit utslängda från klassen och hade en kind of ei mitään väliä!-fiilis. Vi låg alla 3 på rad på golvet till korridoren, medan vi höll uppe våra fotsulor mot ytan till ett batteri. Det värmde skönt mot fotsulorna att ligga så där. Jag sade: Nu sku de komma nån lärare förbi å sii! Å dom andra fick jätteroligt åt det. Det skulle onekligen ha sett lite konstigt ut :)
Julen 1988 fick jag 10 spel till julklapp. Alltså ett paket med 10 spel. Cybernoid, Venom Strikes Back, Alley Cats, Iridhis Alpha, Firelord etc. Det var nog en riktig tehopakkaus. Så resten av julafton då vi öppnat julklapparna så åt jag choklad och spelade commodore. Detta är ett av spelena. Ett rymdspel vid namn Cybernoid. Rätt svårt men helt okej spel och bra musik! Vilken nostalgi!
https://www.youtube.com/watch?v=k6xhfDLaVtU
Sedan sade hon att vi inte ska komma till henne och gnälla någongång i tiden då vi blivit sjuka efter att ätit en osund kost! Hon ville varna oss. hehe..
Vi var alltså i stora hussasalen, och inte i den rotiga fucking lilla hussasalen!! Där had vi fina på nian. Alltså i lilla hussasalen. Jag tänkte på Nuclear Assaults låt "Nuclear War" där engång då vi had fina en mulen och snöig dag februari 1993 då på nian. Det mindes jag nu bara mittiallt. War has come, to your home. Now it lies destroyed. Nuclear war, the final war. The end of all man's dreams. No one wins in this game, both sides have lost. Who has won when all are dead, except for the machines. Looking at the future, there's not much to see. Your homeland lies under radioactive debris...... och korpsvarthåriga brudar med palestinaduk. Det var sexigt som fan tyckte man.
Sedan gick vi ut och hon visade roskisarna. Alltså då augusti 1990. Då vi gick in igen så gick vi förbi någo gymnasister som stod och rökte utanför dörren till gymnasiet. Då vi var inne i gymnasiekorridoren sade Anne: Jåå, dedär var gymnasisterna..dom har rätt att bete sig sådär. Varför denna kommentar måntro? För att de rökte?
Nästa vecka lagade vi choklad milkshake i hussan. Det var riktigt gott måste jag säga. Och det var tufft att äntligen vara i högis efter alla dessa lågisår.
Sedan nästa vecka lagade vi en stor och god "Dagobert-Smörgås" En riktig "landgångare". Den var också jättegod vill jag minnas.
Nåt tag dessa tider så smakade jag på rått maletkött i hussan engång. Anne sade: Om du får ont i magen ikväll så vet du att du har fått salmonella! Hon sade visserligen sedan att nåja, de va nu så lite.
Sedan under september 1990 lagade vi Scones. Det var jättegott, fast man inte skulle tro det är något vidare! Sedan var vi uppe i bibban jag och några andra och satt där med några flickor. En av oss hade scones med från hussan och åt som en häst. En av brudarna kommenterade också att han äter scones som en häst!
Sedan den 16:tonde november 1990 bakade vi pepparkakor. Det var riktigt nice. Det var lite julfeelis, fast det inte var jul riktigt ännu. Laku kom till hussasalen då han hade något asia till Anne. Anne sade att "Jaha, här kommer det fler som e sugna" (Alltså hon menade att han hade känt doften av pepparkaka)
Den 23:dje november 1990 lagade vi JULGODIS, och det var JÄTTEGOTT. Vi fick alla en stor påse med oss hem och det var riktigt jävla nice det måste jag säga! Sedan gick jag hemgående och talade med en såndän Robbe. Och så mindes jag att aijaa, farsan sku ju komma efter mig idag! Och vände och gick till bilen vid Dalgatan där han parkerat och väntade på mig. SOM om att jag inte sku ha kunnat gå hem liksom. :P Solen lyste från klarblå himmel den dagen och det var allt annat än en klassisk gråblek novemberdag.
Sedan den fjortonde december 1990 lagade vi i hussan ljusröd prinsesstårta och saft. Det var lite finare och juligt då. Lördagen den 15:tonde december var en fantastisk solig dag. Man hade inte bara livet, utan hela ungdomen framför sig.. det kändes fräscht! Ett flygplan flög i cirklar söder om Karis minns jag den dagen och jag tyckte att det var lite konstigt. Sedan lyssnade jag på Deep Purples "Perfect Strangers" skiva, som jag diggade fullt då. Den hade jag lånat från bibban innan jag köpte den åt mig själv på kassett sommaren 1991.
Fast nu var det ändå sedan bättre på åttan och nian på ett sätt. För då var man ÄLDRE. Man var bara en liten sjua. En "tapp" då. I dagens lättkränkta tider pinar man int tappar mera, men man blev ju bara härdad! Det var en initiation till tonåren alla sjuor var tappar. Inget mer konstigt än så. På åttan blev man kova på riktigt kind of, då man inte var en tapp mera. Man var en högiselev liksom på riktigt då. Och ingen simpel "hangaround" som ju alla tappar var. Man var så att säga, för att göra en liknelse, en "härdad kåkfarare" med början av åttan, jämfört med sjuorna.
Niorna kallades "inofficiellt"någongång för "ölmagor". Att om man var på sjuan så var man tapp, men en nia var en "Ölmaga". Det var dock inga ölmaga-pinande eller något sådant, tvärtom.
Sedan januari 1991 gjorde vi våfflor. Jag vet inte, men mittiallt fick jag kristallklara flasbhacks från sjuans hussatimmar! Därför skrev jag lite om det här också.
Så minns jag fredagen 8.2.1991. Då bakade vi bullar i hussan. Sedan då jag for hem via bibban under eftermiddagen så hade bullarna ramlat från papperspåsen jag hade i väskan och var överallt i min skolväska. (Alla fick ta med bullar hem) Jag satt dom tillbaka till papperspåsen, satt och plockade upp dom från väskan. Det var en från gymnasiet som kom till bibban, såg på mig och skrattade och frågade om jag har varit i Alko? (Det såg kanske ut som om att jag satte flaskor i papperspåsan, eller kanske han fick sådan association?)
Sedan minns jag en hussaeftermiddag maj 1991 då vi for till pumpviks-holmen och drack saft och åt bärkaka som vi bakat. Vi hade alltså bakat kakan några veckor tidigare och satt den i frysen, så for vi ut på vårpick-nick då solen lyste den eftermiddagen. Billnäs testade sin alarmsignal då, för det hördes en testsignal från Billnäs-hållet.
Jåå, ja brukar se Anne ännu i spånbanan nu och då då jag är är där på en hurtig promenad.
Det om hussan 1990-91!
Hehe. Jag mindes nu mittiallt bara ett barndomsminne. Det var på det lilla sättet, att en kaveri var rädd för "mopogobbar" samt motskare. Det var sommaren 1986. Han sade sedan att "Okej, ja kommer ut. Men så fort ja hör någo "brröööumm!" så då far jag hem!( Menandes mopo/motskar-ljud.)
Så var det ute på stamvägen typ en motskare. Så cyklade han hem fullt! :D Dessa bardomsminnen..
Jag började nu bara minnas klassresan 1985 då vi for till Raseborgs ruiner med Gunnel som vi då hade till lärare. Det var kul. Jag har av någon anledning sedan länge associerat den klassresan med Kreator's första LP. Inte för att jag hörde den då, för jag var ju en liten lort. Kreator hörde jag först 5 år senare, men för att Kreators första LP kom ut 1985. Farsan var med. Andra folks föräldrar var med där också.
Sedan var det bara något ställe dit "bara flickor" fick komma. Det galade en flicka från klassen högt och ljudligt. Det var nåt ställe mellan två granar som såg ut som typ ett separat rum från omgivningen.
Sedan undrade en mamma hur många stenar vi tror att finns i ruinerna. Vi tippade på allt mellan 1000 och 10.000.
Sedan grillade vi korv där också minns jag. 2 pappor, min farsa och en annans farsa, tände grillen. Sedan körde vi hem några av mina klasskaverin till Svedja, dom bodde där. Ena klasskaverin talade som en papegjoija om bilar med farsan.
Jåå och så minns jag klassresan 1986. Då for vi till Ekenäs på klassresa. Till Ekenäs for vi också på klassresan 1991 i sjuan då jag köpte King Diamond "The Eye" på kassett från en musikaffär och alla klasskaverin tyckte att King Diamond var löjlig och att det var skit och den gröna järnvägsblinken vid bangården som blinkade pärongrönt var tionde sekund, som jag satt på perrongen och såg på då vi väntade på tåget hem till Karis , för jag tyckte det såg coolt ut etc. Det har jag skrivit om några gånger :-)
"The Eye" var den sista jättebra King Diamonden hittills. Men det bådar mycket bra hans nyaste alster..man blir fräsch efter en paus på 13 år med att göra skivor. Det lilla vad man har kunnat höra, låter mycket, mycket lovande. Och det ska komma nytt material med Mercyful Fate också, som kommer att låta mer eller mindre som 80's Mf. Vad jag har förstått. Mycket goda nyheter i all denna stagnation!
The Eye påminner mig om 1991. Conspiracy skivan påminner mig om 1990 och Abigail om sommaren 1992 och "Them" om maj-juni 1992.... King Diamond är nostalgi. The Eye var alltså den sista bra som kom 1991, men "Them" och de andra KD skivorna jag nämnde kom alltså tidigare och jag räknar dom till de bästa. Nå Fatal Portrait den första KD skivan räknas också då till den kategorin. Den köpte jag så sent som januari 1993 då jag var en lördag i hesa och köpte skivor. Jag köpte den från Fazer's musik. Och kaverin köpte någon konstig Skid-Row skiva med bara coverlåtar på LP. Det minns jag, för den stod framme vid väggen där också och kaverin blev direkt intresserad. Sedan rökte vi en cigg, en Lucky Strike var, i hesa och kände oss tuffa. Jag huttrade i min prätkärotsi. Det var en mulen men kall januari-lördag. Man är gammal och cynisk nu jämfört med då. Bryr sig inte om något egoboostande, men då var det en obeskrivligt fräsch känsla.
Hehe jag tänker alltid på juni 1992 då jag lyssnar på King Diamonds Abigail och låten Arrival som börjar."Through the summer rain of 1845
The coach has finally arriveeeeed!!"
Jåå, jag minns nu mittiallt bara då vi hade "Anden i Glaset" april 1993. Det var kul. Det kom konstiga svar som "Boden" då vi frågade om en klasskaveri e cp :D
Haha. Då det har kommit en ny låt av Ozzy också vid namn "Under the Graveyard" och den nya King Diamond låten som har spridits nu på typ samma gång heter "Masquerade of Madness" Någon skrev och kommenterade att om man tänker på låtnamnen så skulle man ha förmodat att Under the Graveyard är en King Diamond-låt och Masquerade of Madness en Ozzy-sång. Så skulle jag också och vem som helst annan ha antagit. Ganska roligt.
Men tillbaka till 1986. Vi var i Ekenäs vi ongar och åt i en restaurang. Denna gång var morsan med. Vi åt franskisar och korv i restaurangen. Vi ongar iaf. Sedan fick vi alla gläbä från en gläbäkiosk och for till en närbelägen lekpark som ännu finns i Ekenäs. I dendä lekparken där ställningen som kallas för myran finns. Solen sken den dagen precis som då i Raseborgs ruiner ett år tidigare.
Så minns jag klassresan 1987. Då for vi till Lagmans campingområde&strand. Alltså dit vart fjortisar från Karis&Ekenäs far och dokar under midsomrarna. Åtminstone förrivärlden var det så. Då var Kerstin våran lärare. Jag minns att vi hade frågesport. Och jag vann. Farsan var med den gången. Så gick jag och en brud från klassen vid stranden i Lagmans. En gammal gobbe satt och fiskade och jag och bruden skrattade lite åt honom. Kerstin märkte det direkt och sade strängt åt oss att vi ska låta folk vara ifred!
Jag åt hallonband och stod ute vid ängen sedan och pratade med en såndän Clasu. Jag gav lite hallonband åt honom.
Så föll en klasskaveri, ramlade vid en bergsklack och rev upp ett sår på knät. Det kröp pissmyror på honom då han hade legat. Föräldrarna undrade om dom skulle föra honom till Karis eller Ekenäs hälsocentral. Sedan sade några i mun på varandra att till Karis, för i Ekenäs är läkarna jättedåliga, att dom hade gjort det och det felet med några andra.
Så minns jag klassresan 1988. Då kunde ingendera av föräldrarna komma med p.g.a. att de inte kunde ta ledigt från jobbet just då. Det var i mitten på maj 1988 som klassresorna ju brukar vara på. Det var en klasskaveris farsa som förde oss. Det var en hel kolonn av föräldrar som väntade med sina bilar på oss ongar på Nabogatan utanför lågis. Jag for med en en förälder som hade en Saab med taklucka. Jag fick sitta vid framsätet. Det kom fräsch luft från takluckan, för det var en ganska kvalmig vårdag. Kaverins farsa som skjutsade oss hade skallighetskrans minns jag. Förrivärlden kunde folk i så lågt som 30-årsåldern börja ha skallighetskrans, men nuförtiden är det ju kutym att man rakar bort allt hår om man håller på att bli skallig. Skallighetskrans har inte varit modernt på länge. Högst någo gobbar i 70-90 årsåldern har skallighetskrans nuförtiden. Som inte behöver bry sig om sitt utseende ändå mera.
Vi satt alla ute på gården och en Toni kastade en tom löskarkki-påsa på gräsmattan. Så kom Kerstin och sade att Jaha, här e första skräpet redan! Och tog det och satte det i roskis.
Sedan gungade vi i en hammock och sjöng Nunnukka-nunnukka-lailaalaalaa, Nunnukka-nunnukka-lailaalaalaa Från Hymyhuulet-serien hade vi lärt oss det med Pirkka-Pekka Petelius&co. Fast den bästa sketchfiguren som han har spelat var nog Apuvagobben. Fast dom sketcherna kom ju 1990-92.
Sedan for jag hem med en såndän Linas farsa, Lina samt några andra ungar. Han körde hem oss. Innan det kom det en röd VW paketbil från KTV:s parkering. Den kom långsamt körande. Vi gick sedan på den lilla gångvägen upp till en annan parkeringsplats medan jag och Lina pomppade med varsin grön studsboll med ögon som vi fått där med klassens lotteri.
Jag hörde tornsvalor då första gången denna vår. Jag såg dom uppe i den blå lättdisiga himlen och hörde dom då vi gick till bilen. Tornsvalorna tsirpade och solen sken och man kände att det var vår! Man var på gott humör då man tänkte på hur skönt det kommer att bli med sommarlov. Och för ett barn är ju sommarlovet något helt magiskt.
Jåå, och sedan minns jag då vi satt utanför KTV så var det ens mamma som pratade om "Cola-flaskor" då hon menade Cokis-flaskor. Jag tyckte det lät lite roligt, för i Finland säger man inte i regel så, utan talar om Cokis-flaskor och inte "Cola-flaskor" som i Sverige.
Och sommaren 1988 var sedan den hetaste i mannaminne vad jag kunde minnas då-hett soligt och ljuvligt. Precis som en sommar ska vara. Sommaren 1987 hade däremot varit kall och regnig. Mysig på sitt sätt iofs. Men det var skillnad som natt och dag på sommarn 1987 och 1988. Sommaren 1988 var en stereotyp het 80's Miami Vice neon-summer, typ. Med Neonfärger av röda porschar, palmer och tropiker och flamingon och solnedgångar med 80's färger, typ. Pina Colada också.
Och Juha Valjakkala som alla talade om sommaren från och med början av juli 1988 minns jag och då jag läste om händelserna i Åmsele i tidningarna jag tog in då jag vaknade först av alla en morgon. Jag minns då jakten på honom och Marita var som intensivast i Sverige så var syrran på skriftskola. Jag minns att skriftskols-hihhulin talade något om händelserna i Åmsele också med pärona i förbifarten då vi var i Rosvik och hälsa på syrran då hon var på skriftskola, sådär som man nu talar i allmänhet om stora nyheter, väder och vind med folk. Då hade inte några namn kablats ut ännu, men nästa dag eller dagen därpå. Det var en het solig dag då i början av juli. Då vi hälsade på syrran där jag och pärona.
Så kom det en groda som pomppade ute på backan där i Rosvik. Skriftskols-hihhulin (om han var präst eller något vet jag ej) frågade mig om jag vill ta tag i grodan och kasta den till skogs. Jag trodde att han skojade så jag skrattade bara. Så gjorde han det själv, medan det stod 3 tonårsbrudar från lägret bredvid och såg på grodan med skräckslagen blick och sade: HUUJJJ!!! UUUÄÄKK!!
Jag är inte konfirmerad eller har varit i skriftskola, aldrig skulle jag göra det. Då konfirmationskallelsen kom till mig i skolan så brände jag upp det vid diskbänken hemma samma kväll. Det var mars 1992. Och skrev ut mig då jag blev myndig.
Jag kan förstå att speciellt flickor kanske tycker om det psykologiska med att konfirmera sig. Få klä sig i fina kläder och bära rosor och känna sig vuxna och dessutom få pengar som tack för att man konfirmerats. En invigelse-ritual till puberteten är det ju sig inte något fel på, och det är helt i harmoni med människans psykologiska behov. Därför är det väl ännu populärt att konfimera sig. MEN det skulle ju inte behöva vara en kristen ritual! Och inte heller någon sk. "neutral" ritual som dessa sk Prometeus läger ska vara, men som i själva verket är allt annat än neutrala som jag har förstått..
Men. Om man inte har något behov av att fördjupa sig i kristendomens alla fel, utan bara vill klä sig fint och ha pengar, så kan jag förstå att det är sak samma för ungdomarna. Många ungdomar sade då också då jag var tonåring att dom konfirmerar sig bara för att dom ska få pengar, och bryr sig inte om jesus-smörjan. Det är sjukt med fullvuxna präster som försöker hjärntvätta tonåringar i dessa läger. Men jag kan förstå att tonårsflickor som sagt tycker det är fint och vackert med fina kläder och rosor och fest. Det får då rent hedniska, okristna element, om man bortser från kristendomens kyliga mentalitet som med våld ska trängas in i lägrena. Men som sagt, man kan byta ut de kristna elementen till något annat. Varför inte hedniska element istället? Man behöver inte ens tänka på någo gudar eller något sådant heller. Man kan helt "jordiskt" tänka att det är en pubertetsritual och firar sommaren och att man är könsmogen. Jag förstår inte vad en främmande öken-demiurg (Jehova) och en narcissist som (kanske?) levde för 2000 år sedan (Jesus) har något att skaffa med att ungarna i detta land kommer i pubertetet.
Om någon kristen skrattar och säger att hedniska ritualer, haha! Tillber ni solen och stenar då? Haha! Så ska ni svara att hellre dyrkar vi stenar än en död skäggmurvel på pinne! (kristus på korset) Dessutom har de missförstått panteismen och natur-religioner totalt sådana som försöker komma med ett sådant kort. Såväl kristna som ateister har kommit med det kortet och försökt att göra narr av hednisk panteism. Men det är betydligt mer komplicerat än så. Och sedan brukar de inte första sig på liknelser och metaforer, utan ta allt 100% bokstavligt.
Vi var inne i Rosvik och sedan ute också. Jag såg en nymodig mörkgrön Renault vid parkeringsplatsen och tänkte för mig själv att tänka sig! För en tid sedan var Tipparelluna ännu ganska moderna och såhär ser en modern Renault ut!
Rättisitikka och Tipparellu är nog något sorts kultbilar. Precis som kuplafolkkare och Mini morrisar är. Samt Fiat 600. Som liten kallade jag ju Fiat 600 för "Möukk" och Mini Morris för "Önyyk" då dom såg ut att heta så. Och så en Peugeot-modell som fungerade som taxin förrivärlden rätt ofta i början av 80-talet kallade jag för "Böckling" då deras framparti såg ut att heta Böckling, tyckte jag.
Sedan skulle vi besökare sjunga någo jesus-sånger ute där i Rosvik. Och det var prästens idé. Usch så äckligt det var! Att sitta där och höra då vuxna sjöng någo fucking jesus-sånger. Jag blev riktigt äcklad måste jag säga. Int underligt att ungdomarna mår illa med all propaganda och hjärntvätt som tutas i dom i b-l.a. skriftskolan.
Sedan under konfirmationsdagen åskade det så perkele på morgonen. "Postsaaben" dvs en blå Saab-96 som jag kallade just för "postsaaben" kom med morgontidningarna. Sedan började det åska fullt. Och prästen sade framför altaret i kyrkan åt ungdomarna något typ att Drick vin, som medicin. Eller något liknande svammel.
Ingen sade dock något om att jag inte konfirmerade mig eller försökte övertyga mig om att göra det. Jag har hört historier nog där präster nästan har mordhotat ungdomar som inte vill konfirmera sig. Det är ju inte första gången i historien både mord och mordhot har skett då kristna vill påpracka sin tro på andra... kristendomen är åtminstone tillfällig försvagad idag, ingen vet om det kommer att förbli så. Varför skulle de kristnas mentalitet ändras sådär hux flux bara? Om de sku få makt att göra det, så skulle kättarbålen brinna i Europa igen. Brännoffer åt deras sinnessjuka "gud".
För att inte tala om då jag hörde i nåt skribaläger här i trakterna på 90-talet så ska prästerna ha kastat stora stenar efter ungdomarna, då de var ute nattetid.
Jehovas vittnen är väl de kristna som är mest konsekventa och mest enligt kristendom "på riktigt" då de inte firar jul eller andra hedniska högtider, som många kristna gör då de inbillar sig att de är kristna högtider fast det inte är det.
Den efterkommande hösten var nog den bästa hösten i mitt liv! Barndom kvar men man börja första lite mera om saker och ting ändå, och kände sig äldre då man gick i FEMMAN! Man börja förbereda sig inför högis sådär sakta men säkert. Pre-pubertetet var nog så jävla stil som det bara kan bli. Stil var det nog tidigare i barndomen men då var man så liten sen igen. Nog för att jag minns med värme då jag var hos dagmamman innan hösten 1982 då jag börja lekis. Det var långa skogspromenader med bara ett fåtal andra ongar och hon, fantasifulla lekar etc. etc. Lekis fungerade som ett socialiserings-läger, där alla ongar skulle målas i samma färger. Därifrån och från grundskolan byggde man sedan upp sedvanlig egoproblematik, som mer eller minder alla unga har nuförtiden, men som man ju inte har haft på länge mera. Då egot är illusionärt. Det var i lekis som det uppstod behov att visa sig tuff och beundransvärd. För det är osunt då en massa ungar som inte har nåt med varandra att göra föses tillsammans och ska "socialiseras" som i lekis och skola. Då uppstår också neuroser i unga folks sinnen som just egoproblematik och så.
Bortsett från det så var hösten 1988 jättebra! Sommarn och hösten 1988 var den bästa perioden i mitt liv på ett sätt skulle jag säga! Då Kerstin var sjukledig andra halvan av höstterminen och vi hade en vikarie och vi bråkade så perkele i klassen och lekte högispojkar. Det var jätteroligt! Och det sku lyssnas på Kiss på mankkan i klassrummet, speciellt låten "Uh! All night" som vi tyckte av någon anledning att var extra spännande.. vilka tider! Fast jag aldrig diggat Kiss sådär annars. Jag tycker det är ett typexempel på rahastusta och extremt narcissistisk rockstjärnementalitet. Men några låtar är ju helt ok, bla. Uh! All night.
Vi hade ett grupparbete jag och två andra i klassen höstterminen 1988. Det var sen november och en solig dag. Hela klassen var uppdelade i grupper. Så kasta vi en pennvessare i skräpkorgen och vi alla 3 tävlade om att hinna i fatt den, så skräpkorgen föll och en del av innehållet hamnade på golvet, och vi alla 3 hamnade på golvet och skrattade. Vikarien var mindre road. Hon såg argt på oss och pekade mot dörren och sade: Ut!
Så var vi ute i korridoren och pratade med varandra och hade roligt. Inte minst kände vi oss tuffa då vi hade blivit utslängda från klassen och hade en kind of ei mitään väliä!-fiilis. Vi låg alla 3 på rad på golvet till korridoren, medan vi höll uppe våra fotsulor mot ytan till ett batteri. Det värmde skönt mot fotsulorna att ligga så där. Jag sade: Nu sku de komma nån lärare förbi å sii! Å dom andra fick jätteroligt åt det. Det skulle onekligen ha sett lite konstigt ut :)
Julen 1988 fick jag 10 spel till julklapp. Alltså ett paket med 10 spel. Cybernoid, Venom Strikes Back, Alley Cats, Iridhis Alpha, Firelord etc. Det var nog en riktig tehopakkaus. Så resten av julafton då vi öppnat julklapparna så åt jag choklad och spelade commodore. Detta är ett av spelena. Ett rymdspel vid namn Cybernoid. Rätt svårt men helt okej spel och bra musik! Vilken nostalgi!
https://www.youtube.com/watch?v=k6xhfDLaVtU
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida