Pulin som stal kaverins ficklampa hösten 1990//H-Julia 1999

etta inträffade hösten -90, det var en mörk fredagskväll i oktober, och jag samt några kaverin var påhysshumör. Ena kaverin hittade på att man kunde blända cyklister med hans nya ficklampa..meningen var, att cyklister skulle bli bländade och cykla till skogs. (Heh, vad elak man varit..) Vi gjorde på det sättet, att vi for till Ekenäsvägens cykelväg med kaverins ficklampa och ett snöre. Det var vid ett ganska buskigt och "skogigt" ställe av Ekenäsvägens gång och cykelbana. Mot Bäljarshållet, men ännu i Kila. Dvs ovanför de vita radhusena.

Vi tejpade sedan fast ficklampan i ett träd. Sedan kopplade vi snöret till ficklampan (så att den sku tändas då någon cyklar på snöret) och drog det över gång och cykelbanan, så det kanske var en meter över vägen. Vi band sedan fast andra ändan av snöret i ett träd på andra sidan cykelbanan. Sedan testade vi om det verkligen skulle fungera med att ena kaverin kom cyklande från Bäljarshållet..och lampan tändes då han cyklade på snöret, som knappast märktes i mörkret. Haha, vad paff någon cyklist som skulle ha kommit cyklandes skulle ha blivit!!

Planen had dock ett krux: Den fungerade bara för eventuella cyklister som skulle ha kommit från Bäljarshållet.. vi väntade en stund och det kom ingen cyklist. Däremot kom det en gåendes en puli från ANDRA hållet.. vi försökte säga nåt åt honom, men han bara skrattade och sade nåt på finska. Jag minns faktiskt inte vad det var han sa.

Vi stod kanske en 20-30 meter från platsen och undrade hur han skulle reagera då han såg snöret över vägen. Han stannade till och ropade. Hei! Kuulkaas! Rösten lät såpass sträng så vi sprang ner mot Kila.

Så stod vi vid ett vägskäl och undrade vad vi skulle göra. Vi stod kanske där en 10 minuter, då det mittiallt prasslade till i buskaget och man såg bara en ficklampsstråle som for fram och tillbaka .. pulin hade tagit ficklampan och sökte nu uppenbarligen efter oss. Vi sträckte så satan! Det enda som harmade var att kaverin blev lite på dåligt humör då han mistade sin ficklampa han hade köpt samma dag. Vi skulle bara ha vänta där. Jag tror att pulin skulle ha sagt något strängt åt oss och så sku han ha fått ficklampan tillbaka.

Nåväl. Det var en plan och ett hyss som skulle ha kunna vara farligt. Vi tänkte nog inte så mycket då. Vi ville bara ha kul och spänning. 

Under samma kväll så var det några kaverin som var bröder och som också var med. De såg en svartvit katt som visade sig vara deras katt som hade sprungit iväg. Så dom hittade familjens katt men kaverin blev av med sin nya ficklampa denna kväll. Så kan det gå. 

Jåå, och så minns jag "Vita Volvon". Det var på det lilla sättet hösten 1990, att jag och några kaverin var i gömman i ett skogsparti, "Sylvis skog", och tillbringade tiden till att kasta lite rönnbär på bilar som körde förbi på Ekenäsvägen. Det kom en vit Volvo förbi. Modellen var typ 1978 eller något sådant. Jag och mina kompisar kastar på den. Den tänkte stanna, bromsljusena lyste rött på den, men den kunde inte stanna, då det var bilar bakom och framför den. Så efter typ 500 meter vände den in på en korsning och vi tänkte att vänder den månne, och så vände den och kom mot oss. Vi började naturligt nog springa och sprang nerför "Sylvis skog". 

Några kompisar fortsatte att springa nerför en annan gata men jag sprang vänster och sprang förbi Sylvis vita kråkslott och sprang längs med gatan där. Jag sprang längs med gatan och tänkte hela tiden "Bara den inte vänder in på gatan" Alltså vita Volvon. Så vände den in framför mig, men på typ 100 meters håll. Den hann knappt vända så  rullade jag in på typ en bråkdels sekund i en häck och in i en gård. Jag reagerade blixtsnabbt som typ.. Rambo eller något, så fort jag såg vita Volvon vända in på gatan framför mig. Kusken såg mig  inte. Jag var så blixtsnabb. Kunnon sissi-meininkiä. Spännande som fan var det.

 Jag hoppade alltså  in i häcken och rullade in på gården. Jag blev stucken av taggarna på häcken, men adrenalinet och endorfinet svallade i mina ådror, så jag brydde mig inte alls om den smärtan från taggarna. Volvon strök sakta förbi, medan jag låg på gräsmattan. Jag såg i mitt flåsande svettiga tillstånd Volvons silverfärgade fälgar sakta rulla förbi från där var jag låg. Men han stannade inte. Puh! Kusken märkte inte mig, vad det än var för en clown. Jag kände mig vaaner där var jag låg sedan med min farkkurock på mig. Jag var "The man" hahahaha

Jåå, på tal om Sylvi, som bodde ensam i ett vitt kråkslott, eller bara tillsammans med hennes stora chäfer så trodde vi på allvar då vi var små att hon var en häxa, LOL! Engång då jag och en kaveri gick förbi Sylvis vita kråsklott med pulkorna så såg Sylvi på oss jättesträngt från hennes fönster. Det gav ensamt obehagliga vibbar. Det var vintern, vårterminen 1986. Sedan lär hon ska ha rytit hotfullt åt några som plockade blåbär vid skogsdungen: VÅGAR NI PLOCKA BLÅBÄR I MIN SKOG?! Fast det inte var "hennes skog" det var inte ens på hennes gårdsområde, fast vi barn kalla skogen för "Sylvis skog". Hon var typ 85 då den tiden och levde där ännu över 10 års tid. Men hon var alltid samma krokiga lilla vithåriga kärring.

Jag hörde att 1989 var det några som ringde på folks dörrklockor och sprang iväg. Ett hyss som barn kan göra. Då dom var vid hennes dörrklocka så öppnade hon dörren typ sekunden efter dom ringde på och hon lär ska ha SPRUNGIT efter ongarna!! :D Ongana blev ju vettskrämda, då det var så oväntat. En av dem berättade det åt mig och verkade ännu vara helt skräckslagen då han berättade det.

Jag drömde engång en lucid dröm mars 2000 att jag for till Sylvis och for upp till vinden. Där satt Sylvi med en telefon i handen och sade med spökaktigt, klagande tonläge men ändå med en raspig-gammal kärrings röst, och såg liksom rutten ut i ansiktet och kisade med ögonen: UUHUUUHUUUHUUHUUUHUUUHUUUHUU!!! Denna syn och läte gav kalla kårar längs ryggraden och jag började springa nerför trapporna igen, mensedan tänkte jag att jag måste  konfrontera vad jag såg, och sprang upp tillbaka. Då var det en vacker blond kvinna i 20-årsåldern med blåa ögon och som var gammalmodigt klädd som satt där och såg på mig med sina blå ögon. Rak ögonkontakt va. Hon såg på mig och såg harmonisk och lugnt ut och så vaknade jag. Jag fick intrycket av att det var Sylvi typ 1923.

Jag hörde engång 1986 någon skröna (saga) att det var några som hade flyttat till ett hus där det bodde en gammal iilaker kärring förrivärlden. Så dog hon och dom som hade köpt huset sade att det var bra att hon dog, för hon var så dabboger!

Så följande morgon då de vaknade så var det fullt med blod över alla golv i huset. Och man hörde den gamla kärringens röst som sade såhär: Man talar int illa om mig! Och så höjdes blodet snabbt i hela huset efter det, så att de drunknade i blodet. Man tänkte direkt på Sylvi av någon konstig anledning, då man hörde den sagan!

Och kråkslottet hon bodde i var nr. 13 på gatan. Väldigt passande. Jag fick kusliga vibbar av huset redan 1982 fast jag int visste om någon Sylvi då. Jag drömde något kusligt om det minns jag då. Liksom King Diamond meininki. Som någon av hans temaskivor eller något typ, Lol!

Jåå, så var det en gammal vithårig krokig kärring som bodde i Kilavägen i ett hus också. Hon var också väldigt argsint av sig. Då kaverin gick lite på hennes gård så såg hon det och kom hastigt emot kaverin och vi pös iväg. Hon skrek något och jag sade Va? Så härmade hon mig och sade tillbaka argsint: Va? Så blev hon och glo på mig och jag visade "ding-dong" tecknet åt henne sedan.

Sedan engång senare så spikade hon på sitt trästaket då jag och några andra gick förbi. Det såg roligt ut så vi fnissade lite åt henne. Sedan såg hon på oss och sade: E de ni pojkar som har vari här å söndra mitt staket? Så sade vi helt ärligt: Nää! Så sade hon: Ni ska int ljuga! Så sade vi att men att int har vi sönda ditt staket! Så sade hon: Har ja sagt de?! Tanten var gammal och gäggig :D Detta hände juni 1993 en solig dag.

Jåå, så minns jag då det var H-Julia för 20 år sedan. Alltså en marknadsmässa som vi ställde till med i handelsläroverks-huset i Ekenäs. Jag minns tisdagen 16.11 fick jag med posten två cd:n och 2 jättebra cdn av Tangerine Dream: Alpha Centauri från 1971 och Zeit från 1972. Kosmische Musik!

Man var så godtrogen och romantisk ännu som 22. Tur att man blev KAR iaf sedan då man växte upp lite mer. Å andra sidan had man mycket mer chanser som 22 på ett sätt. Man stod liksom i ett vägskäl av livet då och vuxenlivet var just i färd med att börja på allvar. År 2000 gjorde jag så att säga statskupp mot mitt eget jag och blev "nya Nattugglan". Ungefär från Jeltsin till Putin kan det jämföras som. Jag beslutade mig för att bli hårdare  av mig och så. Det hjälpte att sluta röka, för jag blev mycket argare och mer attackerande av mig då, medan nikotinet hade hållit mig "aisoissa". Jag är inte mera en typ arg ung man-men jag var en tid efter det.  Men man mådde psykiskt bättre av att röka men fysiskt sämre. Så var det för mig iaf.

Fredagen 19.11 så for jag med en annan från H-Julia teamet till Kotipizza efter en pizza var strax efter 19. För vi var i skolan hela kvällen och kämpade reven av oss, då vi ställde till med och ordnade inför mässan över veckoslutet. Min pizza var ju utan ost, då jag ju tycker att ost är uäk. Så kom det en bil förbi, och en av dom inne i bilen visade fuck åt oss! Ekenäsbor...

Sedan var det H-Julia på lördagen 20.11 och jag och vi alla andra kämpade reven av oss från tidig morgon till sen kväll. Man hörde bara kassamaskinen i matsalen gick varm då vi ju hade café där. Alltid då man var nere under dagens lopp så hörde man *piip-piip-piip-piip!!* från kassa-apparaten. Det börja låta maniskt till slut, detta ständiga Piip-piip-piip-piip!! från kassa-apparaten (förrivärlden så lät kassa-apparater ofta så då man tryckte in pengasumman) Sedan var jag i köket också i några etapper. Då kvälls-solen lyste mysigt utanför. Eller ja, eftermiddags-solen då det var sen november. Den lyste med sitt typiska gyllenne vackra ljus där ute. Själv satt jag inne i köket, tog en liten paus och drack en gul Jaffa rakt ur flaskan. Det var en gammal hederlig liten flaska gul Jaffa, innan dom lagade dom fula som någo missfoster-cokis flaskor. Det var tidlöst på ett sätt. Typ en jappe sitter och dricker gul Jaffa 1969, en jappe sitter och dricker gul Jaffa 1979, och en jappe satt och drack gul Jaffa 1999, nämligen jag då i handels-institutets kök.

Så kom det en brud från klassen till köket och köpte en morotsbakelse åt sig, då hon sade att hon inte hade ätit något den dagen. Hon satt där och åt bakelsen som var på en liten papperstallrik med en vit plastsked. Så sade hon att hon inte orkade äta den då hon hade ätit upp hälften av bakelsen. Hon sade att: Du får den! Ja ork int äta den! Och räckte papperstallriken med skeden och den halvätna morotsbakelsen åt mig. Jag tackade och glufsade i mig andra hälften. Det var gott. Den var ganska stor och mäktig för att vara bakelse. Men jag var rätt hungrig, och höll på att glufsa i mig även papperstallriken nästan.

Och sedan fick jag på nerverna med modeshowen. Jag minns att en brud i övre klassen gick omkring och sa åt alla: Sista modeshown börjar om 2 minuter!  Man märkte att hon var 100% uppe i sin roll som någon trendsetter eller modell eller något typ med sitt uppsatta hår, mekko och högklackade. Jag var 22 och antitrend. Och det är ju ännu lite svartvitt tänkande i den åldern, så...

Jåå, det var riktigt catwalk där och allt i jumppasalen dom hade sin modeshow.

Jåå, jag hörde sedan att flickorna i den övre klassen började strida och rev varandra i håret och keikkor då dom stred om detaljer i modeshown och så. Alltså innan H-Julia. Det ska ha varit riktigt catfight :D

Heh, då jag kom hem så lyssnade jag på en låt av ett japanskt band, Sabbat. Låten hette Baby, disco is fuck Som "motmedicin" mot modeshown i H-Julia, tänkte jag. :D Dom sjunger med en gäll japansk stämma, så jag och en kaveri brukade alltid leka att vi var japaner då vi sjöng med. Formade våra ögon sneda med händerna och började sjunga, lol! Det var barnsligt, ålraiht, men roligt då.

Om man bara skulle ha förstått att de sk. "riktiga vuxna" såg oss alla som en kakara-lauma som har ställt till med en mässa.. heh. Och jag såg ju ut som 17 då.

Jåå och så var jag faktiskt ordningsvakt också 2 timmar där. Vi turades om. Egentligen var det så att man borde ha haft tillstånd för att spänna omkring som ordningsvakt, men ingen hade tagit reda på det. Hehe, det gick direkt upp i hivu som 22 åring. Jag ropade strängt åt några grabbar i 10-årsåldern i datasalen: Eey, Pojkar!! Här skräpas int nå sen int!! Då de hade skräpat. Dom började direkt plocka upp karkkipapper utan att säga något. Nu fick man auktoritet nog med den vita bindeln runt armen som det stod ordningsvakt på nog :D

Gudars skymning att det redan är 20 år sedan!! Det känns så vemodigt på något sätt. Livet bara glider förbi en. 1979-1999 kändes som otroligt jättemycket längre tid sedan än tidsglappet 1999-2019. Fastän tidsglappet är det samma.

Jåå, och så minns jag fredagen 19.11 då vi var ju i skolan då och ställde till med H-Julia under kvällen så var jag och några andra nere i skolans bombskydd i källaren. Det var kanske runt 20:30 vi var där nere och såg. Skolans äldsta dator förvarades där, som var tagen ur bruk men det var någon skylt som det stod att detta är denna skolas första dator, från 1983. Och det tyckte man då var skitlänge sedan :P Det var en ren antik dator, tyckte man. Det ända som ändrat sig sedan 1999 till det yttre som jag tycker, är att monitorn inte är stor och fet mera. Nåväl, det är ju en stor förändring det också förvisso. Jag minns att hösten 1998 förutspådde en lärare i handels, en såndän Kjell, att monitorerna kommer att bli smala som dom är nuförtiden.

Och så minns jag att pannan i pannrummet susade som någon effekt från en VCS3-analogsynth. Det lät faktiskt lite som Klaus Schulze's "Cyborg" skiva från 1973. Just surr från elskåp och muuntajan kan också låta som effekter från analoga synthar, vilket är stil som fan! Ett monotont, trans-inducerande surrande liksom. Jag minns då vi var hos en såndän Ann-Lilith i Pargas sommarn 1981. Där var det ett elskåp som surrade på ett jätte-jännä sätt. Denna Ann-Lilith bodde liksom i en gammal skola några veckor då hon bodde i Finland fast hon egentligen bodde i (väst)Tyskland. Det var en morsans gamla skolkaveri som vi for och hälsa på hela familjen sommarn 1981. Jag minns bara att det var någon muuntaja eller typ någo liknande som surra på ett jättebra sätt i denna skola. Liksom. :ssssuuurrrrr!!!!! ett dovt surrande. Och så minns jag bron i Pargas. Och att jag lekte med en cementbils-leksak i bilen från Karis till Pargas. Det är den enda gången i hela mitt liv jag har varit i Pargas faktiskt hittills.

Sedan skulle vi kanske fara till Åbo för att se på kyrkor (SIC!) men vi gjorde inte det sedan. vad det nu är att se på. Men de diggade arkitekturen.

Absolut var det första H-Julia året bättre än det andra nog! Det tycker jag iaf. Jag har försökt återvända till H-Julia 1999 i en Lucid Dream, men misslyckats hittills. Men det är ett projekt ännu. Kanske jag lyckas engång.

Jåå, och så minns jag dendä fåniga nalledräkten som jag hade på mig en stund under lördagen och delade ut ballonger åt småbarn, haha. Jag såg nog nologer ut kort efter jag hade satt mig på den. En brud från klassen sade bara åt mig: Sii glad ut nu bara! Så var jag utanför byggnaden för att en kurdfamilj ville ha mig på foto med en massa ungar. Och jag poserade där med nalledräkten på mig och ett knippe ballonger i handen. Kurdmamman log och sade "Tack!" (för att jag ställde upp)

Jag drömde faktiskt om Donald Trump härom-morgonen. Jag drömde att han var i Karis och jag ägde en svart Ford Mustang och körde med den på Ekenäsvägen. Donald Trump satt bredvid mig på kyyti och vi pratade med varandra och var kaverin och talade med varandra som att vi sku ha varit kaverin i flera år. Fast jag minns inte vad vi prata om. Jag drömde januari 2002 att jag skakade hand med Usa:s dåvarande president Bush och vi var kaverin och började prata. Då var det också liksom fiilis att man var helt oblyg inför usas president, och att han var bara bra kaveri. Hmm. Besynnerligt. Jag är ingen vän av Usa, absolut inte. Och Donald Trump är en veritabel buffel :P Och medvetet har jag ingenting till övers för usas presidenter. Antingen är det något drag av dessa presidenter jag beundrar(?) undermedvetet, eller så symboliserar presidenterna något annat i drömmen. Drömmar har sällan ändå direktmening. Det måste symbolisera något helt enkelt. Något drag hos mig kanske, eller så något helt annat? Mene ja tiedä.

Den enda presidenten i USA som var bra och modig på riktigt var Kennedy. Och han blev mördad...

En gång då en kaveri berättade att han var på födelsedagskalas i lågis hos en klasskaveri så had dom en chäfertik vid namn "Häxa" Så bet Häxa kaverin lite på armen så han fick ett blåmärke på armen. Inte något desto mera. Nej, jag mindes nu mittiallt bara detta. Helt irrelevant i sammanhanget nog iofs. Dedä mindes jag nu bara.

På tal om 1990. Jag var mycket i Bäljars hösten 1990. Jag minns engång då jag hösten 1990 cyklade dit så hade jag en jeansrock som jag hade satt morsan att sy dit Metallica och Slayer tygmärken b.l.a ovanför bröstfickan så jag sku se tuff ut jag med, haha. Så kom en såndän Jari, som gick på åttan i finskspråkiga högis, cyklandes från Bäljars då jag kom dit och stannade mig typ utanför de röda höghusen. Eller på trottoaren mellan de husen och parkeringen och fråga: Onx sul röökii?! Så sade jag helt ärligt Ei. Så sade han i typ flinande "jåå, jåå" tonläge: On sulla! Och kände hastigt på mina fickor efter paket men for sedan då jag inte hade. 

Jåå, så minns jag sommarn 1994. Det var på det lilla sättet, att en kaveri had lånat en annan kaveris monkey och han och en annan kaveri körde omkring nere i sandgropen. Den andra kaverin had en pappa-tunturi. Dom torade sig båda två, för hans med pappisn som körde framför stannade mittiallt medan han med monkeyn som kom körande bakomifrån såg bara på mätarn hur fort han körde, så det blev krock. Inte hände det annat än lite skrubbsår och mopona fick ju stryk.

Jag hörde att den ena kaverins farsa sade att jag ska komma och se på mopon, men söndra int mera på den! (via telefon) Den andra kaverins styvfarsa sade då någo glest tillbaka att: Ajjahah, ja tror de e rikit Bror Duktig själv som ringer! Jag var inte alls inblandad i det, men hörde allt detta sedan snabbt. Allting minns man nu å.

Jag minns juli 1994 en solig dag då jag var nere hos ena kaverins farsa på kaffe. Kaverins farsa, kaverin, kaverins morsa hans farsas naisystävä, kaverins fammo, samt hans styvfarsa (som talade om Bror duktig) var också där på kaffe. Så undrade jag om jag skulle åka till Sjundeå med pärona senare för att hälsa på min faster eller inte så sade kaverins styvfarsa såhär: Det kom så överraskande liksom. Det var hans humor Han sade alltså såhär år mig:.Säg åt dom att dom ska fara ti rumppan!  

Jag minns i slutet av november 1994 alltså samma period som nu, bara att det var 1994, att det var erbjudande på Cokis i Shell. En sixpack med halvliters Cokis till förmånligt pris. Det var en mörk lördagskväll och jag och en kaveri for dit och köpa en en varsin sixpack Cokis. Sedan då vi var hemma så sade jag, innan vi for in till mitt med hög röst: In på en Cokis-trip! Och kaverin sade något Ou jeeee.. Trippin' as hell..high on Coke!

Sekunden senare såg vi att granngobben stod ute på sin backa och rökte. Han såg mot oss. Han måtte nu ha fått roligt!

Så minns jag ännu lite från 1990. Då jag gick engång hösten 1990 med farkkurocken med Metallica och Slayer märkena förbi busshållplatsen i Karjaan Yhteiskoulu då jag var på väg till skolan, så var det en från nian som satt på busshållplatsen. Han sade åt mig såhär: Mossaa vähän! :D

Ska jag nästa gång berätta om en snubbe senhösten 1985 som inte fick igång sin mopo och som jag och en såndän Janne retade? Kanske, kanske int. Har berättat om det tidigare nog. Det var kul!

Alltså det är så nostalgiskt detta med H-Julia 1999 och Tangerine Dream skivorna jag fick med posten några dagar före. Jag associerar därför fortfarande dessa TD skivor till H-Julia 1999. Det är så bra, så jag tror nästan jag sätter en låt från skivan Alpha Centauri från 1971 hit, eller länkar till den. Det är fiilis av H-Julia 1999 under fredagskvällen då man är nere i bombskyddet och ser på datorn från 1971 typ!
https://www.youtube.com/watch?v=bh91aL94KzI