Snubben som inte fick igång sin mopo senhösten 1985 (Igen)

Jag tänkte att jag sku berätta så detaljerat jag minns om den gången under senhöst höstterminen 1985, då det var en "mopogobbe" som inte fick igång sin mopo och som jag och en kaveri retade lite grann för det.

Det var på det lilla viset, att det var en vardags-sen eftermiddag/kväll och jag stod vid fönstret hos min dagmamma och såg mot vårt hus (Jag och dagmamman bodde på samma gata) för att se när pärona skulle komma hem, för jag hade långtråkigt och ville hem.

Då ser jag nere på gatan i mörknet någon skepnad..skepnaden verkar att sitta på en mopo, och han verkar ha något problem. Jag funderar en stund var det är fråga om, så kom morsan och farsan hem och jag fick gå hem. Typ 2 minuter efter det kommer en kaveri till mitt, en såndän Janne.

Skepnaden ute på gatan är ännu där och sparkar sig fram i snigelfart mitt på gatan. Han hade kanske hunnit en hundra meter. Han sparkar sig fram till fots, sittande på mopon, försöker ibland sparka igång sin mopo, och stundvis påtar han på motorn med sina händer sittandes på mopon. Därför går det så långsamt. Han försöker uppenbarligen hela tiden få igång motorn, utan att få igång den. Det var en blå Raisu.

Jag och Janne får för oss att lite cykla omkring honom och lite reta honom. Han muttrar något åt oss med hjälmen på. (Vi hör inte så bra vad han säger med hjälmen på sig) Han säger bl.a. "Painukaa helvettiin" Man hör bara brr.. brrr.. då han försöker sparka igång sin mopo, medan vi cyklar runt honom där han står med sin mopo.

Till slut tröttnar vi lite på det och far utanför mitt. Janne for ner på gården, men jag blev ännu vid trottoaren och såg mot mopogobben i fjärran, som nu var kanske 200-300 meter bort från oss. Han hade ännu problem med att få igång den, och så plötsligt fick han igång den! Man hörde bara: vvvvRRRRROOÖÖUMMM!!!! vvvRRRÖÖuumm, vrrröum, vrröum, vrröum, vrröum, vröum, vröum! Och jag tänkte såhär: "Nå nu fick han igång den!"

Sedan mittiallt, istället för att fortsätta köra rakt fram, så vänder han och kommer mot mig! Jag ser bara mopolyktan som närmar sig och hör hur motorn närmar sig. Han kommer målmedvetet rakt mot mig . Man hör bara: Nööööönn!!!! Nööööönnn!!!! Nööööönnn!!! !Nööööönnn!!! och ser då mopolyktan närmar sig, då han kommer körande.

Jag skrattar och  ropar åt Janne, som är längre ner på gården och inte varse om situationen såhär: UuuuAAAhahahahahahahaaaahh!!! HAN KOMMER HIT!! Då märkte Janne det också. Vi sprang skrattande till ytterdörren, för det var ju spännande och kul. "Mopogobben" (dvs en tonårig kille) kom och stod vid trottoaren och ropade något argt åt oss. Man hörde bara en grov och arg röst som ropade nåt: Raa RAA RAA RAA RAA RAA RAA!!!!!!!  Men man hörde inte alls vad han ropade, då motorn var på och han hade hjälmen på päronet, som ytterligare dämpade det han ropade. Jag och Janne stod vid ytterdörren till mitt och fnittrade.

Sedan körde han nerför en gata och fick lite problem med mopon igen. En såndän Sune, som var byggmästare, hade också kommit till oss för att remppa köket och han såg ut från köksfönstret då jag och Janne såg ner mot gatan som mopogobben körde nerför.

Sedan kom han uppåt igen och kom körande förbi på gatan igen. Vi stod i farstun då och glodde och Janne visade tungan åt honom via fönstret, fast det såg mopogobben knappast.

Sedan berättade jag om juttun några dagar senare åt en annan kaveri. Just efter att jag hade berättat det, så hör man någo mopoljud och två mopon vänder in på gatan, varvid den ena mopogobben är just han med den blåa Raisun. Han kommer emot körande och ropar något grovt åt mig. Innan det hinner jag säga åt kaverin "Där kommer han!" Då man talar om trollen, som det heter.

Sedan en liten tid senare så kommer han långsamt förbi med Raisun medan en annan cyklar långsamt vid sidan om honom. Han talar något lugnt med han som cyklar, och ger en snabb halvskitig blick åt mig då dom far förbi yttertrappan var jag står. Sedan minns jag inte att jag sku ha sett honom mera.

Jag berättade sedan i skolan hela incidenten skrattande åt några från sexan och dom lyssnade på roat. Sedan en dag senare kommer det i skolgården fram till mig 3-4 andra sexor tillsammans med dom jag berättade det åt och den ena av dem sade: Hej berätta om dendär mopojuttun igen! Och jag berättade och dom lyssnade.

Jåå, så mindes jag nu mittiallt bara då jag var i Sverige sommarn 1985 med pärona och syrran. Vi var i Sthlm och i Kolmården och Kulmården sedan. (Vi for dit med buss) Kulmården är menat för barnen. Medan Kolmården ju är en djurpark. Jag hade köpt en promenadkäpp med godis från båten. Alltså en genomskinlig "gammaldags promenadkäpp" i plast, bara att den var kortare än en riktig promenadkäpp. Det var fullt med godis inne i den plastkäppen.

Det var en guide med i bussen från Finland. Hon sade: "mielestäni kaikilla lapsilla on tollainen keppi mukanaan kun ne tulee laivalta!" Så var det säkert, för jag köpte den också för att det var liksom en jännä promenadkäpp med godis.

Så var det någon fuler ongi som jäbbade åt mig i bussen på väg till Kolmården. Jag jäbbade tillbaka. Så pausade vi, och jag ville ha sockerdricka, så föräldrarna köpte en flaska Spendrups sockerdricka åt mig. Den var god. Jag brukar alltid dricka sockerdricka då jag är i Sverige, för det är jättegott och man får inte det från Finland. Nåja, vi i Finland har lonkero istället, som är jättegott.

Vi såg elifanter i Kolmården som gick helt fritt där med en som skötte om elifanterna. Och tigrarna blev helt vilda då det blev kväll. Dom morrade åt oss och hade sig. Sedan körde vi med buss och leijonen vandrade utanför. Det var så, att ett stråk kunde man köra med bil/buss och det var vilda djur utanför.

Sedan åt jag ispinne där. En röd ispinne vid namn "Finger" eller något dylikt, som var format som en hand med ett pekande finger.

Så åkade vi med något sorts blå mojänger ovanför Kolmården. Typ någo gamla skidliftar eller nåt typ. Typ utsiktskorgar eller hur jag ska förklara. Det var det roligaste i Kolmården.

Sedan, då vi for till Stockholm igen, så drack jag Apotekarnes sockerdricka. Den var nog också god, men Spendrups sockerdricka var kanske lite bättre. Det stod på baketiketten något typ att alla tycker att Apotekarnes sockerdricka är SÅ GOD! typ.

I Stockholm, då vi väntade på bussen, så var det två från Finland där som satt på busshållplatsen. Den ena rökte en cigarett och gav den halvrökta cigaretten åt en annan och sade "Polta tää!" Så sade den andra: Nojoo! Och började röka den. Jag tänkte att tänk om de e knark? Som nu ongar brukar tänka :D

Sedan var vi i en skivaffär och jag fick välja en kassett åt mig. Jag valde Ozzy Osbourne "Bark at the moon" Jag var jätteivrig för jag tänkte att jag hittade tuff musik nu!

Vi bodde faktiskt i Hotel Reisen i gamla stan då vi var i Sthlm, för där brukade vi bo då vi var i Sthlm då jag var liten lort. Sedan bodde vi faktiskt också hos en morsans kaveri sommaren 1982.  Det var ganska bängt att vara i Sthlm första gången som 5 årig lort vill jag minnas! Tunnelbanan var jättespännande tyckte man då.

Jåå, så minns jag då jag var på sommarteater vid Raseborgs ruiner sommaren 1989. Vi for i något skede till Slottsknektens Stuga under pausen. Det kom några andra också som inte var på teater. Eller dom gick framför oss upp till Slottknektens Stuga. Den ena had militär-camouflage byxor och var barfota och den tredje var en farkkurocks-bohem, typ. Det var en tredje med också. En sade åt sin kompis såhär i njutbart läge, typ att slurp: Man får ÖÖÖL däråppe! Varvid den andra vände sig om mot han och sade i ivrigt tonläge: Ja vet de!

Så kommer jag ihåg från Uncan då jag var barn. Jag minns att jag tyckte att de som gick i Uncan var stora och tuffa högis-elever. Jag minnsvårterminen 1987 då jag väntade på att morsan skulle ha möte en fredagskväll så var jag nedanför bibbatrapporna inne då bibban had stängt då jag och farsan väntade på att morsan skulle bli färdrig med mötet. Jag granskade 3 typer utanför uncan från fönstret. Uncan var ju då på det ända bra stället, i Fokus-huset. De öppnade en liters flaska gul Jaffa och drack alla 3 från paffmuggar Jaffa. Och jag tänkte att bra att de kan dricka Jaffa också att de inte bara dricker öl! (indoktrinerad av skolans anti-alkohol propaganda, mmuahaha!)

Det var en liten svartklädd brud med som hade jätteblont hår, i typ punkfrisyr och hon hade en röd Honda Monkey som hon satt på. Hon satt liksom bakåt på sätet, att hon såg mot polisstations-dörren, medan monkeyn var framåt mot posthuset. Hon kände uppenbarligen killarna som drack Jaffa och talade med dom lite. Det var alltså vintertid.

Sedan for killarna någonstans och hon blev kvar sittandes på monkeyn. Hon hade med en mankka som hon lyssnade på musik med högt. Sedan verkade hon bli rädd och stängde mankkan mittiallt. Förklaringen var att det kom en skäggig skrikande polis från polisstationen och gnällde på att hon hade på musik så högt. Han röt till ännu efter det hon hade stängt och gick tillbaka in till polisstationen.

Jåå, den bruden bodde i närheten av mitt. Jag minns en sensommarkväll så var hon och hennes kaveri utan tobak. Det var augusti 1987. Dom stod vid korsningen mellan Klockarsgatan och Ekenäsvägen och så kom det en kille med en blå monkey. De stoppade monkeyn och så frågade bruden med en kall "kova mimmi" röst och tonläge: Onx sul tupakka?!

Så kom det en gobbe i 60-70 årsåldern förbi cyklande. Då var hennes tonläge och röst helt annat. Det lät snällt och rart och ursäktande då, då hon frågade gobben: Anteeks nyt, mutta onko sulla tupakkaa?
Gobben cyklade bara vidare, till synes helt oberört. Han sade ingenting.

Jag var faktiskt i Uncan en 5-6 gånger då det var i Villa Haga.Några år hade dom sommarcafé där också, men jag tyckte det var långtråkigt i Uncan personligen. Jag var där 93-94 en 5-6 gånger kanske allt som allt. Det bästa minnet är från mars 1994 en lördag då jag och en annan var i Uncans tv-rum och såg på Kummeli.

Jag minns att jag hade roligt vårterminen 1985 i tvåan då jag berättade alla möjliga juttun åt sexornas pojkar då jag var i tvåan, och dom tyckte det också uppenbarligen, då dom flockades kring mig och lyssnade ibland ute på skolgården.

Kerstin tog engång då tag i mig då jag kom in från rasten och frågade mig: Bråkar sexornas pojkar med dig? Så sade jag: Nää! Och Kerstin frågade: Ni bara pratar? Och jag sade att jåå.

Jag mindes gula mopon jullovet 1985 som då den kom körande i sned vinkel mot trappan och han i kyyti kastade en stor kinare på backan då de körde förbi. Då gula mopons motor lät som en blandning av en Junkers Stuka-störtbombare från andra världskriget och ett Venom riff! Liksom "maskulint" grovt och aggressiv lät motorn då den kommer körande i sned vinkel mot oss. Liksom  i attackerande stil: VrrrAAaaaaouuuu!!! och sen PANG! Kinaren. Man tyckte på samma gång att det var jättetufft då och var fascinerad.

Då gula mopon först far körande uppför gatan förbi oss (mig och syrran med kaverin.) Så ropade nåt han som satt på kyyti. Syrrans kaveri sade: Voi nej, dom kommer att komma tillbaka, för han ropade något! Och mycket riktigt. Typ en minut senare kommer gula mopon plötsligt vändande in på gatan (det var nära en korsning)  och mot oss i sned vinkel så det gav nu då man tänker på det senare ett intryck av en Junkers Stuka. Inte minst då han på kyyti kastade kinaren på backan också! Alltså sånthänt intryck typ: Bara sirenen fattades, då Stuka planen hade sirener då de störtdök, för att öka den psykologiska effekten på motståndaren. Alltså sånthänt intryck gav gula mopon då december 1985:

https://www.youtube.com/watch?v=2o7dkC8XWJ4