Höstkväll 1985-fullt med mopon som mittiallt kom utanför, b.la. Gula Mopon

Alltså ja mindes nu mittiallt bara en fredagskväll hösten 1985 då jag mittiallt hörde en massa mopon som kom då jag var i mitt rum. Jag sprang ut och sade och morsan att ja måst sii på mopona!! Och sedan körde de utanför och skrek och hoila och var vilda. En blå Raisu drog nokka engång så man hörde bara : nnnnÖÖÖÖnnnn!!!!

Och på 80-talet så var det ju modernt att ripa upp folks trottoarer med mopo eller cykel. Gula mopon ripade målmedvetet upp övre grannens trottoar så man hörde bara: VrrrrAAAAuummm!!!VrrrrAAAAuummm!!!VrrrrAAAAuummm!!!VrrrrAAAAuummm!!!VrrrrAAAAuummm!!!VrrrrAAAAuummm!!! Då Gula mopons kusk ripade upp trottoaren. Och jag var imponerad och fascinerad, då jag tyckte de var stora och tuffa! 

Morsan kom ut i trappan och såg på dom och dom for sedan.

Jag minns nu mittiallt bara att det var någon från högis eller kanske lite äldre som vintern 1987 en mulen eftermiddag då jag åkte med farsan förbi och jag skrattade och sade åt syrran och farsan att dom också ska sii! Men dom märkte ingenting och reagerade för sent. Det var nämligen så, att då vi körde på Centralgatan upp mot brankkis förbi Fokushuset så var det en som med en crazy min på sig skuttade som en hare över Dalgatan mellan Kela och Fokushuset. Med en tänd cigarill i käften.

Sedan blev han på en snödriva, satt cigarillen ifrån sig på trottoaren och gjorde fullt med kullerbyttor efter varandra. Det var någon annan där också och såg. Haha, det var komiskt! Det var på samma ställe som vid två omgångar 1984 då jag åkade förbi där med farsan så var det en från högis som första gången vinkade ivrigt åt mig. Och sedan andra gången en tid senare så gick han med några och var i färd med att öppna en Marlboro-ask då han såg mig och ropade nåt spontant. Jag andas lungorna fulla med luft och ropar nåt EEEEYY!!! BLAABLAABLAAAA!!! Åt honom från bilen. Utan att öppna fönster eller något. Han började bara skratta och farsan undrar vad jag skriker för?

Jag har alltid varit liksom valpas på vad som händer i omgivningen. Har alltid märkt detaljer och så som andra som vart med mig inte märkt. Jag rekognoserar liksom blixtsnabbt vad som händer i omgivningen, alla udda ljud och sådant. Som engång då vi var i en såndän Sissis gamla sommarstuga med farsan och städade lite där då den sku säljas (Alltså Sissi var farsans faster)
Innan jag såg någon kille, men jag hörde långt innan hur det prasslade i buskarna då jag stod ute på backan och väntade. Så var det en kille på 18 kanske som sommarjobbade på ett bygge och ginade via stug-gården då han sku ha matpaus. Farsan kom ut och se då jag gapade så och han sa åt killen att de ju egentligen privatområde, men gå nu sen, eller någo. Killen var lite nologer.

Jag minns sommaren 1988 då det var något rörarbete i Folkkaregatan (som jag kallade Borgmästargatan för som liten) Det var alltså en grop i gatan och två donargobbar stod där och donade. Jag och kompisen for och se på dom ovanför. Den ena såg oss och sade åt donaren som stod närmare oss, men var med ryggen vänd mot oss: Hej kör bort domdä ongana!

Så vände sig den andra gobben mot oss och sade såhär:  Åååhh, farin bort härifrån!

Jag minns också vårterminen 1990 då jag och en Mannsn och några andra var vid Bussis och hängde där vid pottina, vid det utrymmet. Någon hade tydligen tappat en nästan full Colt-ask under en av de röda sittbänkarna som var där då. Vi såg den genom bänkspringan. Vi tänkte ta upp den, men den var lite besvärligt där. Så kom det en gammal gobbe mittiallt in i Bussis. Han var säkert 80+ och hade potatisnäsa och en vårta på potatisnäsan. Han kom mot oss och sade med hes röst: Nånånånånånånånå!! Sedan då vi for så var det sista vi såg av honom, att han började krypa efter Coltasken. Det var tydligen hans. Han måste ha suttit där en stund, sedan gått, och sedan insett att han har tappat sin Coltask och gissat på att han tappat den vid bänken och gått dit efter den. Kan tänka mig att han tänkte för sig själv att kakarat tietenkin oli vähälllä viedä mun tupakit!

Detdär påminde mig om en svensk komedi vid namn Drömkåken. Det var en gammal typ 85+ impotent skvaller/moralgobbe i filmen med rollator. Huvudpersonen hade haft lite flirt med sin nya granne. Och så drömde han att de var i sängen tillsammans i sovrummet och det höll på att bli knas. Mittiallt hör man *plingeling-klingg!* då är det moralgobben som plingade med sin rollator där han står vid sovrumsdörren. Och så säger han hest med låg och orolig röst: Nej, nej, nej nej, nej, nej!!

Sedan vaknar han, och det var bara en dröm! Vaknar i sängen utan vare sig knas eller den bekymrade moralgobben.

Jåååå, ja kommer ihåg att jag just sensommaren/förhösten av det magiska 1988 såg hos en kompis en japansk film vid namn Supermonster, om handlade om ett sköldpadde-husdjur som växte upp till en jättestor sköldpadda och fajtades mot rymdmonster som var i färd med att invadera jorden. Man tyckte då att den var bra. Jag såg den faktiskt på youtube för flera år sedan och fick nostalgi. 2013 såg jag den på youtube. Nu finns den inte där mera. Det var riktigt fräscht att för engångs skull se en japansk film istället för alla Hollywood filmer.

Alltså det kom en jättebra fängelserymnings-film juli 1988 från tvn som jag såg på! Jag har försökt hitta den, men inte hittat den då jag googlat. Det handlar om två typer som hade hittar någo gamla ventilationssystem i fängelset och gräver ett hål i duschrummet via väggen och täpper till det med någon lös lera som de målar så att det ser ut att sammansmälta med väggen, för att nästa gång de far och duscha rymma via det hålet. Och de gjorde det. De började gräva fullt och var just färdiga, så kom det någon giba till dusschrummet efter sin cykel (Sic!) Fångarna som skulle rymma ropade åt honom att stänga dörren! (till duschrummet) Sedan sade dom argt enligt texten "Ota pyöräsi ja häivy!"

Sedan fick dom fart, för de tänkte att han som var efter sin cykel säkert for och tjalla. De klättrade uppför någon sorts kabel i fängelsets mörka innandömme och kom till någon sorts "mellanvind" dit det var gallerfönster utan glas till någon av fängelsets aulor.

Just då så råkade det komma en plit gående i aulan och han såg dom med detsamma och skrek den enas namn och ropade enligt texten "....Sinä haiseva paskiainen!" (då dom höll på att rymma) Och så tryckte han på larmknappen till inomhuslarmet, som lät som de moderna brandklockorna i offentligen byggnader här i landet, som inte så sällan falsklarmar: RRRRRRIIIIIIIIINNNGG!!!!!!!!! Larmklockan började ringa.

Sedan kom de ut på något mellantak och då slogs fängelsets fängelserymnings-siren i gång, som lät som den allmänna farosignalen, dvs en stigande och sjunkande siren-signal. De for över ett staket med taggtrådsstängsel, den ena hamna på efterkälken och blev fast, medan den andra sprang, sprang, sprang, sprang för allt vad livet var honom värt. Det kom en snabb spänningsmusik i filmen under tiden medan han sprang så fort han bara kunde springa. Det var kväll och mörkt. Jag tyckte att det var jättespännande och såg ivrigt och hejjade på honom typ.

Sedan så avvek han från trottoaren han sprang på och sprang mot en å. Det kom en polisbil och han gömde sig under vattenytan. De lyste med strålkastaren och sade: Siellä on vain ankkoja! Då de for så simmade han över ån och skrattade till lite och pustade. Sedan gick han längs en järnväg mitt på natten.

Sedan for han till en lada och ställde till med en brasa och torkade sina kläder och värmde sig själv i brasan i ladan och sov en stund.

Sedan så for han och hälsa på sin fru och sin son som var typ 6 och som inte kände igen sin farsa då han suttit i fängelset så länge. Morsan dämpade det och sade att det är någon annan, och han ska bo här under några dagar. Men hon berättade det åt honom snart ändå att det är hans farsa.

Sedan var far och son vid köksbordet. Då sonen visste att det var hans pappa. Han sade: Isä! Så sade fängelserymmaren. Niin? Så sade pojken: Minä en ole tienyt että minulla on isää. Så sade fängelserymmaren: No, sinulla kuitenkin on!

Sedan hände det dittan och dattan. I slutet av filmen så stormade dock polisen hans bostad. Sedan kom slut-texten och en text av vad som hände sedan. Att han blev arresterad på nytt och sedan slapp ut med tiden.

Jag drömde sedan någon tid efter att jag talade med fängelserymmarn. Han talade svenska och jag talade svenska med honom. Han sade att han satt i fängelse i 3 år ännu efter att  han blev fast efter rymningen.

Vet någon vilken film jag talar om? Jag har förgäves försökt söka och googla bland "Prison break" filmer, men inte hittat denna film. Det sku vara jättekul att veta vilken film det är fråga om!

Jag minns ett Commodore-64 spel vid namn "Wizball" som jag köpte senhöstn 1989 från Expert. Det var en boll som svävade i olika nivåer medan det var ett bakgrunds-ljud i spelet som lät typ såhär: Gliuuuu, blibliblibliglugklibliglo,  Gliuuuu, blibliblibliglugklibliglo,  Gliuuuu, blibliblibliglugklibliglo, 

Sedan kom det ibland en snutbils-boll med en saftblandare på taket (blå) Då hördes det såhär: DändändändänDÄNDÄNdändän!! ungefär som Batman melodin. Och den hade också en siren. Det var ett roligt spel!

Så drömde jag engång att jag gick på trottoaren och det var typ maj, juni. Så kom det en paketbil från bakom och det var nå schack i den. De stannade vid sidan om mig och den ena vevade ner fönsterrutan och sade åt mig såhär: Förlåt, men god jul! Och direkt efter for dom. Pakun sade bara: Vrrooom, vrooom, vrooom -Vrrrrrooouuumm!!! Då de gasade iväg.

Min barnflicka från att jag var 1 till hade just fyllt 4 hette Sonja. Hon kom till vårt och skötte om mig och syrran också efter vi hade varit efter henne från lekis. Jag i barnvagn. Jag minns ännu alltid då vi for till Dalgatans daghem och syrran var ute på gården och då hon såg att vi kom så gick hon först in och kom sedan ut tillbaka och till oss. Jag satt i barnvagnen då. Det torde ha varit 79-80 jag minns då jag minns dessa gånger, för syrran började i ettan 1980.

Jag brukade alltid då jag var liten vakna till morsans och farsans morgonsysslor då farsan rakade sig och så. Och Sonja skulle komma snart. Jag tyckte att farsans rakmaskin lät såhär: Kveee!!!!

Jag brukade säga av någon anledning: Kveee!! Sonja kommel int. (Då jag ju inte kunde säga R som liten) sedan på mornarna. Men Sonja kom nog.

Hon var bra nog alltså. Engång var hennes kompis på besök hos oss, och hon satt och rökte inne i lekrummet medan hon satt bland oss ongar och alla leksaker. Och så askade hon i en kakelugn som fanns i lekrummet. Morsan blev nog lite förvånad av att hon hade suttit och rökt inne i lekrummet. Men detta var 1980 och det var mycket tolerantare då gällandes vart man fick röka. Jag tyckte då instinktivt att hennes cigarett var ofräsch, fast i lågis började jag tycka om doften av cigarettrök.

Sedan engång 1981 var jag med mommo i Adolfssons butik vid köttdisken. Det var efter att _Sonja hade slutat hos oss samma år och jag for till en dagmamma istället. Mommo skötte dock om mig den dagen tydligen, för vi var alltså i Adolfssons och handla hon och jag. Sonja jobbade där vid köttdisken och jag började kuulema ropa: Sonja! Sonja! Sonja! Sonja! Sonja! Sonja!

Och det blev lite tokigt då mommo inte fick låss mig. Så sade hon att vi ska gå och hälsa på Sonja (Hon bodde på samma gata ovanför det som då var Kansallis Osake Pankki (KOP). Så då vi for där förbi så började jag också gnälla om varför vi int far och hälsar på Sonja?

Alltså vittu man känner sig cp då dom berättat såntdänt. Jag måtte ha förträngt det minnet, ty jag kan inte minnas det.

Alltså våren 1983 så kom det en inhemsk sketchserie som mest var nåt crazygt om vilda västern. Det var rento och roligt fast man nog inte förstod sig på alla sketcher, men själva feelisen var liksom rento.

I en sketch så var det en polistant som hade en polisblink av saftblandarmodell i sin polishatt hon hade på päronet. Hon satt den och blinka. Så började hon busvissla melodin av en snutbils-siren. Liksom Tuuuu-TUUU, Tuuuu-TUUU, Tuuuu-TUUU, Tuuuu-TUUU och så kom det en ut en massa polihundar från en lucka. Hahaha, det var komiskt!

Jååå, på 80-talet minns jag att civila bilar som snuten hade hade en siren och så satt de bara en blå "saftblandare" med magnet fast på taket så vips! Var det en snutbil! I Karis var det en vit Lada som agerade som snutbil några gånger. Jag såg engång då det var utryckning och den vita Ladan kom fullt med saftblandarn och en öronbedövande siren.

Det var ju en civilsnut bil som också smög närmare och närmare min kompis och hans kusin då de varit i Esbo december 1994 och satt lite häxpipor i folks postlådor. En vit Golf. Sedan  öppnade dom fönstret och sade "Tulkaas pojat tänne! Rikospoliisilla on teille asiaa!" Så då så sträckte dom ju bara allt va de låsa längs med en gång och cykel-väg och sedan in i braklet och fortsatt springa längs någon tätbevuxen stig dit ingen bil kunde komma. Antagligen så bemödade de sig inte att jaga dem, eller så kanske de gjorde det, men gav upp.

Jeeeeee, de ska komma en ny Isengard-skiva med låtar från var det 1989-93!! Jag köpte den förra Isengard skivan Höstmörke, eller jag for efter den till postkontoret 5.1.1996 då jag hade köpt en kasa med cd;n. Innan det köpte jag den första Isengard cdn Vinterskugge 2.9.1994 dendä legendariska gången då vi va i hesa och shoppa en solig och harmonisk förhöst-fredag i min ljuva ungdomstid-då allt verkade vara möjligt någongång i framtiden.

Alltså det är så satans bra och höstig och 1994-aktig skiva, så jag tror jag nästan ska demonstrera det med en länk till en av låtarna Dommedagspsalme. Faktiskt höstskogsaktigt och 1994 aktigt .

Jag tror nästan att jag ska köpa den nya Isengard skivan både på LP och CD, då jag inte kan besluta mig. Desto bättre att man har den på två olika format. De andra fanns såvitt jag vet bara på cd i början fast jag köpte LP nytryck av Vinterskugge 2014. Både LP och cd är bra och cd har mycket bättre ljud en någon spotify samt man får fodralet med och så. Fördelen med cd är att den är lätt att bära med till ställen och ha Walkman och så. Fördelen med LP igen är att det är analogt ljud och att skivfordralet är större. Men köper man både och å är ju problemet löst! 😏

Det är inte så underground som det engång var dock. Fenriz är väl lite av kändis i Norge. Lite av en mysfarbror i tvn har jag förstått. Men vem bryr sig. Good for him om han trivs så. Det är inte "farligt" och ungdomligt mera. Det är vuxet och mysigt typ. Men fiilisen är nog som på gamla dagar, då låtarna är från gamla dar. Man kan alltid leka sedan i höst att det är 1994. Sku man ha fattat hur otroligt skittrist det egentligen är att vara fullvuxen.

Jåååå,  lördagen 19.8.1995 kände jag att jag höll på att bli förkyld under kvällen. Det var efter första veckan i yrkis och en såndän Svenkka från min grupp var snorig och flunsig, så jag fick väl smitta av honom. Jah lyssnade för ovanlighetens skull på ett hardcore technobänd, C-Type, som en kompis hade bandat åt mig på kassett, bara för att jag var lite nyfiken på techno. Men det har nog aldrig kolat åt mig alls, fast jag försökt lyssna på det med öppet sinne. Med undantag för några gånger då det varit trance på en längre tid i affes och det blivit en transaktig atmosfär som snarare påminde om rejv än disco. Det var stil gånger i affes. Det hände några gånger 2005 minns jag. Det var mycket bättre än mainstream-poppen och blev en mer jännä feelis dessa gånger.

Jag gick samma kväll ute lite i kvarteret med några kompisar. Det stod en gul Lada 1200 utanför ett hus parkerad vid gatan.

Jag associerar dock trance till åldern 18-27, plastiska trendiga kläder, "esson", ytlighet, sliskig one night-stand sex, löjliga moderna fula sportbilar, kroppsliga odörer som man försöker dölja med en massa deodorant och vill se så fräsch ut som möjligt, löjliga moderna sportiga märkes-solbrillor, kollektivitet, knark och ytlighet och en massa traumor och neuroser bakom den glada Hangökex partyparty! masken......liksom uäk. Man fick intrycket att de flesta som hängde på ravepartyn var en kasa trendpellen med IQ som en fiskmås. Och inte kände de till transinducerande musik på riktit. Som te.x. Klaus Schulze. Det var okultiverade junttin som inte visste om bra musik på riktigt. Som bara brydde sig om att knarka, knulla och leka vaana. Och patetiskt att bli så kär i en drog, dvs "essona" som de dealade med. Liksom lowlife-meininki. Jag skulle nästan ha lust att kalla det för "untermensch-behaviour" :D Alltså inte någo politik här whatsoever.

Trance är väl inte så trendigt mera? Det var väl kring millenieskiftet typ 1999-2002 som det var som trendigast? Var det int så?

Jag som hade planerat att försöka bli ihop med en brud från frissalinjen då, så hade hon slutat yrkis, hoppat av! Det var egentligen ett av skälen till att jag började yrkis. För att jag skulle kämpa för att bli ihop med henne.  Haha, sådär svartvitt tänker man i den åldern. Att man ska "försöka bli ihop" med någon. :D Det är ju mera creepy än romantiskt har man ju förstått sedan jättelänge :P men vi har alla någongång varit 18. Pojkar kanske mera blir kära i flickor, medan flickor kanske mer tänker på sex, så det är därför som flickor blir så skraja för pojkars känslor inför dem, och tycker det är creepy? Då flickor i det hänseendet är mera rationella och tänker på sexuell njutning och på nyttoaspekten(hur rik han är etc) främst och pojkar tänker på romantik främst?  Jag vet inte, men man kan ju undra om det är så?

Fast gamla yrkis var en sådan plats, att dagens pk-ungdomar skulle ha fått yrkisversionen av tjära och fjädrar om de sku ha kommit till yrkis och svamla om patriarkat och liknande politiskt korrekt gallimatias. De skulle ha doppat honom i bil-linjens oljetunna och sedan sku de ha fört honom till trälinjen och rullat honom i trälockarna på golvet som kommit då man hyvlat och så sku de kasta ut honom tjoande och hurrande ur yrkisområdet!

Det om det. Nu tänker jag faktiskt beställa den nya Isengarden som kommer i oktober. Men jag har beslutat att jag ska förhandsbeställa både cd:n och Lp:n!