13.11.1993 en dag då jag for på "citypromenad".

Snön låg på backan vit denna lördag, då jag beslutade mig för att gå till bibban. Att promenera genom det fräscha landskapet av tunn färsk snö tänkte jag att skulle vara nice. Ner till stan alltså. Det var mulet, men snöade inte. Jag bar min prätkärotsi.

Jag hittade en bok i bibban, som jag fann intressant vid namn Använd dina drömmar  Haha! ett kvinnligt drag detdär att man är intresserad av drömmar som kar! :D Fast det behöver ju inte ha nåt att göra med hur kvinnlig eller manlig man är. Bil och motorintresserade yrkisbrudar brukar t.e.x. vara mycket kvinnliga, sminka sig och göra sig fina och så, men ändå vara folkliga och kaveri med karana och inga bittra feminister som gnäller och jankkar någo negativt och bittert på typ käläkäläkäläkälä, VALKOISET HETEROMIEHET!!! Det är mera akademiska kvinnors fixa idé och modefluga att göra så. Yrkisbrudar gör inte det. Det är modernt för speciellt akademiska brudar att ha någo skumma och dunkla rasteorier om de vite mannens ondska.

 Som det var e fb kompis som hade en politiskt inkorrekt meme för en gångs skull bara för att han ville vara lite rolig. Direkt var det någo som kände sig kränkt och det var ett enda "käläkälä" gnäll allt vad hon skrev, och så avslutade hon med frasen valkoiset heteromiehet! menandes på ett negativt sätt. Och så då jag såg, så var hon akademisk! Yllättävää.😂

Jag lärde mig detta att käläkälä-kälä-kälä var ett synonym för käring-gnäll då det kom i ett finskt skämtprogram på en lördagskväll våren 1988 en tant som ordagrant höll på med sin gobbe så. Gobben avbröt henne för en liten stund och sade: Kello on 8 sunnuntai-aamuna. Riittää kyllä energiaa sulla aloittaa näin aikaisin! Så sade tanten såhär: No kuule Paul, sulla on kyllä niin hirveesti vikoja, että kyllä niiden luettelimen kestää koko päivän! Å så börja hon igen: Käläkäläkäläkälä...

Jag kommer ihåg då jag var på uppbådet som 17. Där var det ett gäng på 3 musikmänniskor som var 2 år äldre än mig och hade fått uppskov. Bland med de andra i samma åldersgrupp som mig. De var helt likgiltiga och flinade bara där och hade sig och var jätterento jämfört med vi yngre. 0 respekt för de "tuffa" militärerna. Dom var så rento så officerarna blev arga på dom märkte man. Dom tyckte väl att de var dåligt exempel åt oss 17-åringar kan jag tänka mig, haha. 

Sedan måddes alla stå upp då militärorkestern började spela med trumpeter och bastuba och allt vad dom nu hade någo munter militärmusik. Det var ganska i början. Det lät typ såhär: TÅÅÅT!! TUUUT-TUUT-TUUT-TUUTELITUUT-TUUT-TUUTENS-TÅÅ!!! TAAT-TAAT-TÅÅT-TÅÅT-TÅÅTELI-TAATELI-TUTENS-TUUTELITUU!!! Jag tyckte då att det lät löjligt, men kanske det skulle låta mera särmä nu med äldre och mer utvidgad musiksmak? Men då var det bara ett enda tuuteli-tuut i mina öron och lät som om lekisbarn blåste i någo leksakstrumpeter tyckte jag. Liksom lika meningslöst lät det i mina öron. För mig var det typ samma sak och lät likadant som sandlådebarn i lekis spelar med leksaksinstrument.

Jag minns hösten 1994 då jag brukade vara och spela Amiga 500 hos en kompis. Och vi spelade Another World, Stunt Car race, Turricane 2, North&South och så ett sexspel där man sku knasa en käring också ibland. Och sådana spel. Alltså vittu Turricane 2 had int liiiiite snygga färger på bakgrundshimlen!! Det var helt fantastiska färger. Sedan köpte jag en Amiga 500 åt mig själv september 1998. Så jag brukar ibland se på youtube clip på gamla Amiga-500 spel och få höst 1994 och höst 1998-fiilare av det.

Jååå, ja satt ute me en kompis och såg på stjärnorna vid Tallmon häromnatten och vi talade om dittan och dattan. Om världsläget och sådant. Jag började tänka på dendä drömmen jag drömde engång om 2 tjejer på 16 i typ Norrköping eller någon annan medelstor svensk stad Vi låg också ibland där på sandbackan och satte oss upp då det blev lite kallare. Vi låg och såg upp mot stjärnorna och talade om civilisationens meningslöshet, om brudar och allt sådant som det är roligt att tala om. 

I den svenska filmen jag drömde om så var det ju om 2 16-åriga tjejer som var polare och dom skulle skolka från skolan nästa dag och var ute och gick typ 2:30-3 på natten till en vardag i den öde staden en stjärnklar mars-natt. Sådär liksom frihetlig känsla. I ett skede så satte dom någonstans och den ena tjejen gungade långsamt på någon gunga medan hon såg upp mot stjärnorna och hade en känsla av att hela livet är framför en och en frihetlig känsla. En sådan känsla jag hade då jag var på nian i vårterminen. Liksom faktiskt stil att jag drömde en sådan dröm! 

Natten har alltid känts trygg för mig. Tryggare än dagen. Man blir omsvept i nattens trygga mörker. Så upplever jag det som iaf. Dagens sken bländar en och stressar. Natten-det är min tid på dygnet! Av natt och dag så föredrar jag absolut natt.

Alltså de e så satans huippu, för ja beställde faktiskt en Emperor skjorta häromdan!! Det är dendä In the nightside eclipse-motivet. Typ 1995-1996 hade många den skjortan. Så många så det började bli en sorts stereotyp. Men nu då det är så längesedan så är det bara 90-talsnostalgi och en snygg skjorta på en bra skiva liksom! Jag längtar att få bära den redan. 

Jååå, ja håller på att läsa en norsk bok faktiskt vid namn Ravnejenta. Det är ju egetligen en löjlig bok för typ 13-14 åringar, och kanske mest menat för flickor också. Men det är första gången jag faktiskt ska läsa hela boken och har läst det mesta av den. Jag hittade den då vi var på sommar-resa och kom från Kuopio och sådana paikkor och for via Borgå hem till Karis sedan samma dag. Jag hittade den boken i en bokhandel där då i Borgå, Ravnejenta. Den är på norska och betyder Korpflickan. 

Det handlar om en flicka som är trolldomskunnig i det hedniska Norge för över 1000 år sedan- som är en träl men hon är inte som alla andra och blir bortjagad till att bo ensam uppe i "Ravnegarden". Osv. Riktigt ok bok men lite barnslig. Jag märkte det redan då som 17 och därför orkade jag inte läsa den till slut, men jag gör det nu istället. Och den hedniska miljön är riktigt fascinerande där måste jag säga. 

Har inte ännu kommit fram till det avsnittet men jag minns att då jag ögnade igenom boken 1994 så var det en som var jätte-elak mot Ravnejenta och försökte mörda henne genom att låta sätta eld på Ravnegarden. Om jag minns rätt så hade hon som var elak mot Ravnejenta sedan drömt enorma mardrömmar sedan om väldig olycka och keikkor. Sedan såg hon i drömmen att Odin kom ridandes mot hennes håll med Sleipner i högsta hugg. Odin sade åt henne: Jag ska straffa dig, straffa dig för dina gärningar!

Eller har jag drömt/minns jag fel? Det brukar jag inte göra. Få se då jag har läst lite längre hur det var. Men så borde det hända med folk som har fittats med en, haha!

Tillbaka till 13.11.1993. Sedan for jag hem via det gamla apteket. Jag gick alltså bara utanför apteket, då jag hade drömt att jag hade gjort det natten innan. Det var ingen äkta sanndröm, då jag tänkte att jag ska göra det då jag gick. Jag mindes mittiallt drömmen och tänkte att jag ska gå förbi apteket, precis som i drömmen. Äkta sanndrömmar finns absolut också. Jag är personligen säker på det. Men detta var alltså ingen äkta sanndröm. Äkta sanndrömmar har jag också drömt. JAg har t.om. i förhand skrivit upp drömmar som har besannats. Men det är inga dramatiska händelser alltså. Jag drömde att jag såg en Annica i bibban, som jag aldrig hade sätt henne i, och följande dag då jag var i bibban så var samma Annica där! Och det är inte första gången sådant händer. Så skeptiker har bara fördomar och är trångsynta och ovetenskapliga som automatiskt utesluter äkta sanndrömmar. Men skepticism och vetenskap är inte samma sak, fast rent sociologiskt så tenderar de att buntas ihop i moderna tider. Men det är inte så på riktigt ändå. Skepticister är bara som någon annan "reveklubb" som jag kallar  mukamas"fina" herrklubbar för, haha!

Så mot kvällen så hörde jag att några kompisar kom utanför. Jag for ut och tala lite. Det var en som sade att man ska inte raka sig skini då man far ti milin, för kypärän skaver i flinten då man är ute på manöver. Det minns jag nu bara att han sa.

Det var innan jag hade surfat på nätet och visste ens om internet! Första gången jag hörde om internet var 1995 och första gången jag surfade var januari 1996. Det kändes mer liksom "öde" innan internet, men på gott och ont. På något sätt kändes det liksom naturligare. Men det är bra med nätverk osv via nätet. Och att man kan komma fram med obehagliga sannningar som inte gammelmedia skriver om. Så på det sättet är ju nätet bra-fast så länge folk har bröd och tak under huvudet så är det ganska sak samma. Allting fortsätter nog som förut, men det är uppiggande att läsa om obehagliga sanningar dock. Å andra sidan så var folk inte lika fanatiska och politiskt korrekta 1994- Det fanns mera folkvett och sunt bondförnuft då den tiden. Nu "måste" alla ta ställning och var för eller emot och det är så kollektivt att "alla måste vara feminister!" och liksom kollektiv meininki nuförtiden. 90-talet var mycket personligare och bättre på många sätt. Politisk korrekthet är den nya kyrkan, den nya kristendomen. Och båda två är en lika äcklig kvävande trasa i ansiktet så att säga! Fy fan att man ska försöka kedja fast folk i att man "måset" tänka på ett visst sätt! Fyfan! 

Jepp, det om det förikväll. Nu ska jag fortsätta att läsa Ravnejenta!

Här en meme av hur kristendom och politisk korrekthet är samma sorts skuldtänkande och slavmoral! -Det är ju det som jag alltid har sagt.Tänk först 90-talet då det var kyrkan som hade makt och moraliserade och sedan 10-talet och nu där politiskt korrekta hipsters med moral-istappen i reven och andra liknande moraliserar nuförtiden istället för präster och andra kristna (som ju var kutym på 90-talet att var dom som gnällde och kom med skuldmoral och slavmoral) åt en pojke som spelar! Varje tidsperiod har sina egna moraltanter och fixa idéer som de ska moralisera om och försöka hjärntvätta kidsen med skuldmoral! Man ska liberalisera sig själv och inte lyssna på dessa, utan bara tycka vad man tycker och typ spela vilka spel man vill utan dåligt samvete!