Julgobben i en dröm

Jag drömde alltså engång att jag såg den riktiga julgobben i en dröm! Och den drömmen var på det sättet, att en flicka från samma klass som mig i lågis sade att julgobben sitter dit borta! Vi var alltså vid gångvägen till "Etterkila" kullan. Så följde jag med henne då hon sku visa var julgobben var. Så pekade hon dit var julgobben satt och sade glatt att där är han! Och då jag såg dit vart hon pekade så satt julgobben på en stubbe, och täljde någo trä med en kniv och såg neråt och koncentrerad ut då han gjorde det. Han satt och såg ner på föremålet han täljde med kniven och var i full rödvit julgobbs-mundering. Jag var på väg närmare för att se närmare på honom, då blev han arg och röt till åt mig. Julgobben var alltså vresig och undvikande av sig.

Jag berättade drömmen åt mommo och hon sade att julgobben blev arg för att jag kanske kom för nära hans verkstad. Jag har några gånger faktiskt drömt om julgobben, en gång att julgobben slog mig. :P

Jag kommer ihåg i synnerhet i fyran av någon anledning, då vi had musa i lågis. Musasalen var då högst uppe dit i det innersta rummet med tackluckor på taket. Vi had musa med Bettan från 3:an till 6:an. Innan det hade vi Gunnel både i musa och alla andra ämnen. Hahah, man tyckte i ettan att Gunnel var en gammal tant, så var hon typ 50 då. Visst gammal, men inte nu ännu mommo-gammal som man tyckte hon var i ettan då.

Nå iaf. Vi sjöng alla möjliga sånger där, främst barnsånger som Jag vill ha en egen måne, Teddybjörnen Fredriksson, Ön som alltid är grön, Jag hade engång en båt. I den sången sjöng man b.la. om en stad och så sjöng man: Men så släppte man ner en bomb, och staden försvann. Svara mig nu, var är den nu. Jag bara undrar, var är den nu? Och han sjöng likadant bl.a. om en båt och en soldat. Jag hade engång en båt... Det var en gång en soldat..som kysste sin flicka farväl.. osv.

Det var en klasskaveri som började sjunga sånger, men istället för att sjunga som det var på riktigt, så gjorde han om så att det var pilasånger mot mig. Jag nämner inga riktiga namn här, men jag var lite förtjust i en flicka i klassen som vi kan kalla för Jenna. mig kan man kalla för Olof. (Fast han sjöng alltså med våra identiska namn. Så sjöng han dendär Jag hade engång en båt låten... Han sjöng bl.a. "Men så tappa Olof sin PITT och Jenna försvann. Var är hon nu? Jag bara unndrar, var är hon nu?"

Jag kunde inte ens bli arg, för det var så graazy liksom. Jag flinade snarare med honom. Han sjöng alltid just ordet PITT högst och tydligast. Nu kan ongar nog!

Alltså det fanns ett, eller snarare 2 svenska seriealbum som handlade om en högisklass på 80-talets andra hälft. Men vad fan hette den, det kan jag för allt i världen inte minnas.

Det finns på Yle-arenan nu den evigt gröna nostalgiska ungdomsserien 16 som jag såg på vårterminen 1993 då den kom på två första gången, samt på repris december 1995-januari 1996 samt så var den på arenan 2017. Nu har den varit sedan mars månad igen. Jag har nästan två månader tid att se på den och det tänker jag göra. Man kunde relatera bra till denna serie, då den har ett vanligt tempo som var vanligt förrivärlden. Nu ska allt bara vara så flasch-flasch och korta, hastiga clip och en helt hysterisk ADHD-aktig takt. Men detta har en realistisk takt, vilken ökar realismen i serien. Samt det faktum, att i ungdomsserien "16" följer vi med klassen 9D genom terminen. Jag gick också på 9D då serien kom på tv:n då vårterminen 1993! Och både eleverna och lärarna har helt realistiska personligheter!

Det är också mera feministisk indoktrinering nuförtiden än någo rento och rolig ungdomsserie för ungdomar från 90-talet. Men så var det på 60-70-talet också, att man sku väva in politik i allt. Allt skulle ses genom marxistiska glasögon på 70-talet. Medan 80 och 90-talet var fritt från sådant mer eller mindre. Men nu ska allt vara så feministiskt och politiskt korrekt som möjligt, och propagandan ska köras ner i strupen åt ungdomarna, därav också icke-rento och intoleranta ungdomsserier nuförtiden, som snarare är moralkakor än något annat. Och varje serie har sin feministiska hjältinna, haha. Den med den rätta ideologin ska glorifieras och hjälteförklaras, lol. Kvinnor som på riktigt är självständiga brukar inte kalla sig för feminister. Det har jag märkt. Feminism är mainstream och "man ska vara som alla andra" mentalitet. Väldigt originellt att vara just det som man tyrkyttär från varje håll och kant allra mest nuförtiden, lol.På 90-talet var det mycket vanligare att ungdomarna tvärtom revolterade.

För att inte tala om att man städar bort all alkohol och tobak från ungdomsserier nuförtiden. Men på det toleranta 90-talet så ansågs en 16-åring vara vuxnare än vad man i dagens tidsålder ser en 16-åring som. Så det hänger ihop med det. Man är så otroligt rädd att trampa någon på tårna nuförtiden.

Men till tv-serien "16" kan jag relatera verkligen bra till, och hur det var att vara på vårterminen i nian framförallt och med spänning och iver se framemot högis sista skoldag, då livet skulle börja på allvar. Trodde jag. Fast visst, jag var och är inte den enda som gick och går på nian som tror så. Att man på något magiskt sätt skulle bli vuxnare direkt då man gått ut nian, lol. Så är man ju bara en lort i den åldern i princip. Skådisarna i 16 är några år äldre än riktiga 16-åringar i själva verket.

Men en lärare påminner lite om Iris, en lärare påminner lite om Guru osv. Det är riktigt roligt att se 16 igen!

Jåååå, jag minns då jag såg sista avsnittet av 16 första gånge februari 1993. Det var fredagen den 27:nde februari 1993 och jag hade varit i hesa med farsan då vi for via hans jobb och så for jag och köpa några skivor. Jag köpte skivan "The Massacre" av The Exploited och skivan "Valtion Vankina" av Riistetyt Samt den första skivan av Terveet Kädet. Och jag diggade alla 3 skivorna fullt. Jag hade hört The Exploited förut då jag hade köpt en Speed Kills 5 speed/thrash samling i början av juli 1992. I den finns The exploited låten Sick Bastard. The Exploited är faktiskt väldigt bra med sina agressiva motorsågsriff och Watties arga sjungande, som är snarare skrikande. Och så som man tyckte var "tuffa" låtar då man köpte skivan som 16 som "Police Shit" Haha. De var liksom lite rebelliska mot skolan och vuxenvärlden tillika med sådana namn på låtar och det var ju coolt i den åldern.

Sedan åt jag goda svartvinbärs-kex hemma. Det började snöa mot kvällen då 16 kom på tv. Sedan den första mars 1993 var en solig och snöig måndag. Jag och en kompis gick tillsammans hem från skolan då vi hade samma väg. Vi gick på Kilabackan och kompisen tände mittiallt en Camel. Just då, så stannade farsan med bilen och morsan och farsan var i bilen och jag fick skjuts hem, då de var båda två lediga från jobbet av någon orsak den dagen. Morsan sade om min kompis att Ajjahah, hör han till dem som vill förstöra sina lungor med tobak? Jag sade int just något, tänkt för mig själv att dehär e grejjer som int föräldrar förstår sig på, lol.

Alltså vittu ja blir arg då folk hostar ännu och inte håller avstånd. Som idag då jag tog en promenad så var det någon jasse som kom fraför gående. Och så måddes han ju vända in i samma snöstig som jag gick på, han kom gående framför och jag hamna att gå flera meter till höger i en snödriva, bara för att daijun int brydd sig om avstånd och ingenting. Höh. Päron!

Jååå, och så har jag snart sett alla 12 avsnitt av en annan ungdomsserie vid namn Full House, som kom i början av år 1996. Och det är också nostalgi. Den serien handlar om lite äldre ungdomar i 20-årsåldern. Nå en är 17 men fyller 18. Den yngste av dem. Det är faktiskt en gammal Karisbo som är en av ungdomarna i serien. Dom bor alla tillsammans tillfälligt i en spelfirma. Jag upplever att jag hiffar seriens intriger och manus liksom bättre nu i fullvuxen ålder än jag gjorde då jag var 19. Jag njuter av serien mera nu än jag gjorde då jag var 19. Då tyckte jag att brudarna var för gamla i serien, lol. Men nu såg jag dom som unga jättesexiga brudar. Och den ena bruden ser man ganska lättklädd där många gånger. Och hon är faktiskt brunett men är den snyggaste bruden i serien, vilket är sällsynt då jag tycker att blonda brudar brukar vara snyggare. Hon jobbar som en strippa, vilket var ok att visa i en ungdomsserie under det toleranta och glada 90-talet men som det inte är ok i dagens intoleranta och ny-viktorianska stränga och konservativa tidsålder.

Vad är det för fel att jobba som strippa? Att vara i porrbranschen är värre, det kan jag förstå. Men jag tycker nog det är oskyldig ögonfröjd att dansa lättklädd och kan inte förstå mig på bajsnödiga moralister som tycker att det är något jättehemskt. Strippornna njuter ju själva ofta av att dansa. Det är bara feminister som försöker få det till en kvinnor mot män fråga-i själva verket så är det både kvinnor och män som tycker det är ok. Och man behöver varken strippa själv eller se på stripteasar om man inte tycker om det. Det är helt avigt, att det är ok att säga nuförtiden att män kan ha mens, men inte ok att säga att striptease är ok.

Och journalisterna i Hbl och Yles redaktion ropar väl typ: Hjälp! Hjälp! Sexism! Sexism! Och så sku de alla typ springa omkring kors och tvärs i HBL/Yle redaktionshuset med nerdragna byxor och kalsonger och skrika om hur hemsk sexism det är ända till kvällen. Somliga skulle skutta sig fram med nerdragna byxor, och andra av dem skulle klumpigt springa med nerdragna byxor, medan de sku ropa sig hesa om sexism och hemska vita straighta män. Nej men seriöst, man sku int laga sådana serier i dagens viktorianska och stränga,intoleranta tidsålder. Det för osökt tankarna till 1800-talets viktorianism, då man var så rädd för nakenhet, så man dolde bordsben med duk för att de påminde om nakna kvinnoben, tyckte de. Snart blir det väl så igen med tanke på hur rädda just bl.a många journalister och andra social justice warriors är för nakenhet.

Även under 1500-talet så var man Livrädd för den nakna kroppen och människans erotik. Så dagens moralpanik är besläktad med det och även med Talibanernas regler om att kvinnor måste bära typ cirkustält (Burkha) om dom går utanför hemmet. Det är besläktat med samma neurotiska rädsla för främst kvinnans nakna kropp även dagens moralhattar som gnäller om sexism om det är en stripshow någonstans. Eller bara lättklädda damer öht. Jag säger åt unga människor att tyck om vad ni vill tycka om, om ni tycker om strippare så ska ni se på stripshower och om man tycker om att strippa så ska man strippa. Bry er inte om vad gammmalmodiga konservativa och intoleranta moralhattar säger om det! Youth gone Wild! Ni är ungdomarna-så res upp era knytna nävar och visa att inte vuxenvärlden styr er!

Jååå, Youth Gone Wild är en bra Skid Row låt, fast jag annars inte bryr mig om det bandet, men den låtn är bra. Och så en såndän konstig Skidrow EP med covers var den bästa Skidrowen fast det inte är deras egna låtar. En kompis köpte den Ep:n januari 1993. Jag drömde faktiskt i början av 1993 att jag var på Skidrow keikka i ishallen. Och jag såg Sebastian Bachs långa lugg på scenen sedan minns jag inte mera.

Alltså då jag såg på dendä serien från 1996 så fick jag faktiskt mycket flashbacks från början av 1996. På ett sätt var det bättre än samma tidsperiod 1994 men på ett annat sätt var det sämre. Paradoxalt? Kanske, men ingenting är å andra sidan svartvitt. Men jag tror att jag tänkte barnsligare på ett sätt faktiskt 1996 än 1994. 1994 var jag liksom mer närvarande och varse om min egen situation. 1996 så trodde man ju att man var på väg in i vuxenlivet och man hade just börjat gå ut i krogen, vilket ju var jätte spännande och coolt i den åldern. Man tyckte att helt basic things var något jättestort och spännande. Så man överskattade verkligen det att tex. gå ut i krogen. Sure, det hör till åldern-och det är ju lite gollit på ett sätt--men ändå liksom! Kom igen för fan, säger jag åt mig själv år 1996.

Och så då jag trodde att jag sku bli ihop med en brud som inte kände någonting för mig. Hur kunde jag tro något så dumt den ena halvan av 1996? Jo, för att jag hade gått i fällan att "tänka positivt" och lyckats lura mig själv att vi snart ska bli ihop. Menar inte att man ska tänka negativt heller, men man ska tänka realistiskt och rationellt iaf gällande sådana saker.Och absolut inte sätta upp bruden på en piedestal som jag gjorde. Brudar är människor-inga gudinnor, fast dom onekligen ser ofta ut som gudinnor-men de är illaluktande människor med sina traumor och nojjor dom också! Vittu nu va man dabboger som 19 då man inte fattade det nog! Och att fortplantningsdriften är just en illusion.. för skulle den inte finnas så sku man tycka att det är äckligt med två kroppar som har intim kontakt med varandra

Så på det sättet var 1994 ett lugnt och meditativt enstöringsår. Och bättre än 1996. Men man tyckte att allt bara hände 1996 och det gjorde det i den andra halvan också. Så det var på det sättet bättre än 1994. Men skulle jag få en resume knapp och börja om, så skulle det vara mycket lämpligare att börja om från början 1994 än 1996-då saker och ting redan i mångt och mycket hade "hamrats fast i rälsen" så att säga.

Nåväl. Se på "16" på Yle arenan, det är nostalgi för fulla muggar!