2.6.1993-I skolan dagen efter dendä Metallica-keikkan i Åggelby

Altltså jag var i Åggelby och sii på Metallica 1.6.1993 då halva högis från Karis var där, så att även rektorn Ove sade i centralradion att alla som har biljett får fara på Metallica-konsert utan att meddela på förhand eller någo liknande vad han sade.

Sedan nästa dag var det cirkus då de populära brudarna i klassen började småjävlas med mig sedan då vi satt i klassrummet angående att jag, JAG en OPOPULÄR kille, kunde vara på Metallica keikka. De frågade bla: Va du ensam där? (Nej, jag var med en kompis) Med vem va du med då? Köpt du dendär skjortan därifrån? Och liknande frågor som de började fråga. Och en av dem frågade också: Hur e du så röd? (Då jag blev lite solbränd i keikkan då man satt ute där hela dagen på läktaren, från morgon till kväll. Jag åt faktiskt ingenting alls på hela dagen. Först efter keikkan köpte jag en Hotdog med ketchup och senap och en Pepsi åt mig från ett STÅND på området. Jag åt inte som tonåring något mycket alls-därför var jag hälsosamt nog smal som en sticka då. Jag tyckte jag såg en från Pojo där på området också, men det kan int ha vart han, för han var inte på den keikkan hörde jag av honom senare. Det var någon som liknade honom fullt)

Ungefär att jag int ska få relatera till något eller känna gemenskap med något, att jag int ska tro någo sådant alls. Jag ska inte få känna folk andra än nördar och nynnyn typ. Att jag är typ posör och fejk och borde inte ha något med sådant att göra, att fara på keikkor eller lyssna på "coola" band, då jag inte är "cool" på riktigt och det var därför som de var arga över att jag hade en Metallica-skjorta på mig. Haha, så tänkte jag typ att dom tänkte. Förstår ni hur jag menar? Sådana funderingar man kan få om man är alltför egocentrisk, vilket man ju är då man 16. Ungefär som då jag och två kaverin drack 3-Lapin Kulta per man i stan vid Köpmansgatan fredagen 10.7.1992 på kvällen. Då ett gäng brudar från klassen gick förbi (bla samma som korsförhörde mig om Metallica-keikkan 2.6.1993) och såg det, och blev så förvånade så dom höll på att tappa ögonen som de glodde på oss. Typ: VA? Hur kan de opopulära dricka öl? Vi måste genast ringa och sammankalla politbyrån till ett krismöte! Int får ju DOM dricka öl int!! Vi måste omedelbart vidta motåtgärder!

Typ att vi ska vara nynnyn som inte får festa, klä oss coolt eller lyssna eller ens känna till cool musik. Och inte få relatera till något "coolt" eller "normalt" öht förresten. Inte mainstream, inte ug, ingenting. Utan bara weirdo och nördskap, typ.

Hehe, inte fullt så bokstavligt men ditåt. Och det är faktiskt sant att diviga småbrudar kan faktiskt tänka på ett liknande sätt då de sätter folk i fack!! Typ "Han är ju bu, int får han då göra bä!" Jag snackar nu just om småbrudar i högisåldern. Så kanske det låg trots allt något i mina små överdrifter som jag tänkte för mig själv. Det blir Syntax Error i småbrudars hjärnor, om någon som de satt i en viss kategori sedan handlar på ett helt annat sätt än deras förväntningar och fördomar. Det har jag sett från nära håll, så.. Jag menar nu inte fullt sådär jätte bokstavligt vad jag skriver, men det är svart humor och sarkasm och övedrift, men man får sådan humor då man lyssnade på klassens mainstream/yuppie-brudar i högis! Men det är väl så att pojkar vill vara tuffa och starka och flickor vill vara viktiga och fina.

Jag diggade faktiskt inte Metallica så som de flesta andra, förutom Ride the lightning skivan. Jag sökte mig till mycket hårdare musik, som nästan ingen annan i högis förstod sig på. Hårdare samt också mer mystisk underground-musik. Men jag fick nu ett infall och köpte dendä Metallica-skjortan. Och till Metallica keikkan for jag för att typ halva skolan for dit. Det var kanske rentav lite grupptryck, för jag var nu inte så mån om att se på just Metallica. Jag tyckte att ett av förbändena, Suicidal Tendencies, drog en bättre keikka en Metallica. Det var mera potku i Suicidal Tendencies. Dock började Metallica med en av deras starkare och bättre låtar i mitt tycke, Creeping Death.

Jag faktiskt ritade en pilabild av en käring från min klass som sade börja han mittiallt att skratta?,(som hon frågade en annan brud angående mig då dagen efter Metallica-keikkan, för att göra narr av mig) och så tänkte hon i pilateckningen såhär på samma gång: Vi måst göra allt för att han inte ska bli populär! Dvs det var både en pratbubbla och tänkbubbla ovanför hennes huvud. Sedan efter några månader så tänker hon i pilabilden såhär med ett hånleende: Haha, vi har lyckats! (dvs då jag ännu räknas som "opopulär") Återigen min humor. Inte var jag så nojig att jag trodde så bokstavligen.

Man inbillade sig att man var SÅ stor och vuxen då man sku rikit gå ut nian inom några dagar (Jååå, skolavslutningen var lördagen 5.6.1993) Och Iris Juntunen våran klassföreståndare sade Lycka till nu i framtiden! åt oss elever. Jag hade dock en kylig känsla av tomhet under avslutningen. Jag kände tomhet och osäkerhet inför framtiden.

Jag kom att tänka på en dröm jag engång drömde att folkis var mycket större, typ lika stort som Pentagon. Och jag var och satt i någon bänk vid någon lång inomhus-gatu-kulvert som det lär ska finnas i Pentagon som en cirkel runt hela pentagon. Går man tillräckligt länge så kommer man tillbaka till utgångspunkten. Jag drömde alltså att folkis var så och det kom emot mig en jämn ström av folkisbrudar förbigående hela tiden, den ena folkisbruden snyggare än den andra. Det var en jättebra dröm måste jag säga!! Folkisbrudar var ju kända för att vara snygga brudar då förrivärlden iaf. "Folkisbrudar" var ett begrepp liksom då förr och man associerade än sådan med snygghet och "vild tolerans" så att säga...

Och för 20 år sedan 9.6.2001 så var jag och en kompis på väg ti Affes och stod utanför affes på Bangatan och tala med en "lortbitch" på skojs skull som var 16. Jåå, vi kallade brudar i den åldern för "lortbitchar" då för 20 år sedan. Hon frågade oss bla. att onx jossain bileet?! och var ung och ivrig, men till affes försökte hon int ens komma då hon int hade ålder.

Då var vi ännu fullt för folkisbrudar och vi typ väntade på nästa hösttermin och då satt vi sedan i Serendi och såg på de nya folkisbrudarna. Det var roligt. Tyvärr så kom sedan den politiska vågen, som ännu förbittrar och radikaliserar mången ung bruds sinne, men det var på de gamla goda tiderna, som saker och ting inte var lika stränga och intoleranta som de är nu. Och då folkisbrudarna var toleranta på riktigt.

Det var samma kväll som "Lilla skalliga pulin" var i affes. Det var första gången och sista gången jag såg honom, för jag har aldrig sett honom varken förr eller senare. Han var en smal och kort puli, kanske 160. Han hade skallighetskrans och tyckte i jämrande tonläge åt någon "Minä blaablaablaablaa..." Han var kanske 60-65. Så tyckte en annan tagarkar om baari"mikkon" Todella kaunis nainen! Vi pratade bla om Klaus Schulze sedan inne i affes.

Och så dendä gången natten till 9.6.1996 då vi skämde ut oss inför två brudar då vi kom från Serendi och assan och affes och for till en kompis och vi hade samma väg som dom upp till Lövkulla och vi svamlade bara väldigt barnsligt på om olika saker och i nervositeten så skämde vi ut oss istället! Fast man kan bara skratta åt det nuförtiden, lol! Och det hör väl till att man ska skämma ut sig som ung. Det är en naturlig del av utvecklingen. Jag lyssnade på en Ulver-skiva sedan då jag kom hem, Kveldssanger, och jag kunde inte lyssna på den Ulver skivan på flera år efter den natten, då jag associerade skivan till utskämning. :P

Sedan drömde jag en krapuladröm följande morgon. Att jag, två kompisar och den ena bruden som kom till Serendi och slog följe med oss, satt bredvid dendä gång och cykel tunneln utanför Lövkulla. Vi var alla helt tysta, vi satt på Frisbee-golfbana sidan alltså. Så var det en pissoar uppe i en lyktstolpe. Och hela tiden då jag försökte röra mig, så började pissoaren spruta vatten på mitt ansikte uppifrån lyktstolpen. Fy fan, jag associerar ännu denna dröm till att ha gjort bort mig! :D Int haittar det idag, men som 19 så var man ju rädd för att skämma ut sig, och så gjorde man det! Jag sku int kuna bry mig mindre nuförtiden. Man ger folk makt över en om man börjar bekymra sig över vad andra tänker. Jag berättade förresten "pissoar-drömmen" åt en helt annan kompis juni 1998 och han börja gapskratta åt den.

Så börja ja nu nu bara att mittiallt minnas engång. Och den gången var november mitt 1998. Jag och en kompis stod på en tisdagskväll vid stationsberget för att se på meteorer, då dom had lova att de sku koma meteorer som fan--men själva duschen kom sedan typ 4 på morgonen, då jag sov.. så. Vi såg inte en ända meteor då och en mamma kom med några småbarn och frågade oss om vi sett någo meteorer. Så tände hon en tobak. Så frågade barnet att vad flammade liksom upp? Så sa mamman att "De var bara jag som tände cigaretten!"

Så kom det två flygplan som liksom cirklade på hög höjd över Karis i 10 minuters tid innan dom fortsatte. Vi tänkte att de va typ någo ruuhka i Helsingfors-Vanda eller någo, så dom måddes flyga sådär en stund innan dom fortsatte.

Kompisen hade gjort hemmalagat vin och ville fara hem å dricka vin, så for jag hem sedan också. Jååå, jag var ledig från skolan, för vi hade nå tunnelveckor ända fram till julen då, och det var ju jävla stil!

Efter den gången så drömde jag en jättestil å psykedelisk dröm vid samma tider! Jag drömde att vi vaka för att sii på meteorer. Drömmen började med att det var sent på kvällen och jag talade med en kompis något om lögnpropaganda om Black Metal. Det var någon okänd käring hos mitt (dvs ung brud, inte gammal käring) Hon gick och vi for sedan ut och se på meteorer. Först såg vi bara en satellit som sakta rörde sig över stjärnhimlen. Mittiallt så började det dock spraka loss jättefina och ljusa gröna norrsken och vi beundrade skådespelet. Sedan blev det en underlig ljus skymning medan norrskenet ännu pågick. Vi satt på gräsmattan och tala. Jag tänkte i drömmen skrattande att dehär e ju typ som en LSD-tripp eller någo E de såhär de känns om man tar en lapp?! (Jååå, det var mycket om och men om "LSD-lappar" i media då under den tiden, så därför fastnade det-då det var lockande bilder i lapparna som mumintroll etc som kunde locka barn och ungdomar att ta det, oroade sig de vuxna för)

Därefter hade jag ett falskt uppvaknande att jag hade sovit i 6 timmar. Solen lyste ute med ovanligt fina och ljusa strålar strålar som lyste in i vardagsrummet och spred ett harmoniskt ljus över hela rummet, men strålarna bländade inte. Dörren till vardagsrummet såg i drömmen ut som dörren till ett buddhist-tempel märkte jag. Så vaknade jag och det var mörkt och natt ute fortfarande. Varför drömmer man så sällan så stil drömmar som denna!? Jag sku vilja börja drömma klardrömmar och färgranna drömmar igen! Måste börja träna upp den förmågan. Fast det beror också på att man blivit äldre antar jag. Det känns lite lika spännande mera att utforska sitt inre som det kändes då.

Jag drömde dock en rolig dröm för några veckor sedan. Alltså jag mindes i drömmen då jag höstn 1989 läste en bok vid namn "Nya skämt" eller nå dylikt att där var ett skämt som gick såhär: "Hur vet man att det är en japansk elefant i kylskåpet? Det står en Honda utanför!"

Så tänkte jag på det skämtet och drömde att jag sov i sängen, så hörde jag *bank, bank!* från köket i drömmen och tänkte att det är en elefant i kylskåpet, som sparkar innifrån mot kylskåpsdörren. Jag vaknade med ett ryck och hjärtat bankade, fast det ju var komiskt på samma gång! Bara för sakens skull steg jag upp ur sängen och till köket och öppnade kylskåpsdörren. Ingen elefant där minsann, lol!

Jag har engång tidigare drömt om två elefanter hemma i barndsomshemmet, om en elefant pappa och ett elefant-barn som pratade svenska som människor med oss andra. Och de var hemma hos oss, och det var int alls någo konstigt i drömmen. Elefant-pappan hade något form av budskap och började prata.

Drömmen om elifanten i kylskåpet påminde om Viemäri-TV då huvudpersonen som satt framför tv:n i vardagsrummet blev hungrig och for till köket och öppnade kylskåpsdörren...så då han öppnade, så stod det en typ med ett maniskt utseende inne i kylskået och satt en länk-korv i handen åt typen som var hungrig. Sådär att flätsh! Sedan gick han dit ett ögonblick senare, så hade den maniska typen en senapsburk, som han sprutade senap på länkkorven med, alltmedan han såg clownaktigt manisk ut. Det var humor, haha! Det om det. Nu såg jag lite på Metallica keikkan på youtube. Oulunkylä 1.6.1993. Creeping Death är fantastiskt då dom börjar med det. Nackhåren reser sig..men sedan så jumitti keikkan ganska hastigt efter den låten tycker jag.