Å ikväll kommer ju tant Brun, tant Grön och Tant Gredelin på TV!

Alltså jag mindes nu bara en gång. Och den gången var en kväll vårterminen 1987 då jag var i trean och jag hade varit i morsans jobb efter skolan och vi for hem med buss (Som om att de nu sku ha vart SÅ lång väg från centrum till Kila, lol!) Medan bussen stod vid bussis ännu och inte hade startat så talade morsan med mig. Och så sade hon såhär: Å i kväll kommer ju tant Brun, tant Grön och tant Gredelin på TV! Då ja bruka sii på det. Det var barnprogram alltså.

Jag var typ: Schhh!!! För jag ville inte att en brud, som gick på ettan och satt några bänkar bakom i bussen med sin morsa, skulle höra det. För det var nolot att jag såg på nåt så barnsligt och beibis-aktigt.
Och för att vara ärlig så var det inte så bra. Tripodernas tid och Professorin Lentobussi var mycket bättre och roligare och "coolare" program som kom då också.

Ah, "fredliga fredagen" som jag kallade fredagar för i lågis. Det var bara roligt att vara i skolan då det var fredag. Och då fick man alltid någon form av soppa i matsalen, som brukade vara god. Korvsoppa med semla på var det bästa, och var typ var tredje vecka.

Och så minns jag första april 1994!! Det var långfredag och jag vaknade tidigt denna morgon av någon anledning. Redan vi 8-snåret. Jag steg upp och gick till köket och kokade lite kaffe medan den andra ännu sov. Jag lyssnade sedan på Radiomafia vid köksbordet medan jag drack kaffe, på ett morgonprogram dit schacki brukade ringa till. Det brukade vara ganska roligt. Haha! För jag minns att en kompis samma tider vägrade att lyssna på Radiomafia, då det enligt honom var en "socialistkanal" lol! Om någon kanal är politiserad, så är det radio Extrem, men mafian var gamal å hederliger och ingen tosikko blomsterhatts-moraltant kanal, som Radio Extrem ju är. 1994 så blev inte varenda en kränkt av tex. cheerleader-brudar och liknande snowflake-shit.

Å vetni va jag gjorde sen efter jag druckit kaffe? Jo, jag for ut och gå i Kila med läderrocken, Deicide skjortan och min fejk-flanell skjorta, som inte var en riktig flanellskjorta. Jag tände en Marlboro och lekt vaaner då jag gick genom den folktomma gatan i Kila. Jojo, det är ju på sin plats å lek vaaner då man är drygt 100 meter från hemmets trygga härd och mamma och pappa och inte behöva betala räkningar, och få mat på bordet automatiskt, lol! Å andra sidan så var det väl inte så farligt. Vilken 17-åring är inte en wannabe som vill lek vaaner? Och det var väl positivt att jag fick känna mig rebellisk, hehe. Och i den åldern härmar man ännu äldre som man ser upp till, även bara för härmandets skull. Kände mig typ som en "cool deathmetal dude" Haha! Men på samma gång säger det ju också något om en själv och sitt innersta, vilken stil och image man ser upp till då-om man inte är poser, för då gör man saker och ting för bekräftelse, och det är mindre betydelsefullt vad det är, så länge det är "coolt". En wannabe gör saker och ting ärligt från sitt hjärta och känner att det är ens grej, men det är ändå något som fattas, så att säga. I princip alla som är 17 är dock mer eller mindre wannabes ännu. Det är den viktiga skillnaden mellan en poser och en wannabe.

En poser är typ ena veckan punkare, andra veckan skini tredje veckan hipster fjärde veckan hip-hoppare typ. För att nu milt överdriva. Men ni förstår juttun. ah, Generation X dit jag hör! Det är verkligen generationsklyfta mellan mig och mina föräldrar.

Och då, fast det var en period av introspektion och stagnation hela år 1994, så var man ändå så purung så allt skulle öppna sig snart tänkte man. Och det var på samma gång skönt att gå in i sig själv då mer eller mindre. Jag hade kompisar, men såg dom ganska sällan, då en del studera i gymnasiet och hade inte så mycket tid och andra hade jag inte då just så stor kontakt med. Och i skolan hade jag några kompisar, men vi umgicks aldrig på fritiden, utan enbart i skolan och for nästan dagligen till Shell på kaffe, då ena kompisen var i bilåldern redan. 2.9.1994 for vi dock en fredag till hesa med dessa kompisar för att köpa skivor.

Och så ska jag börja sii på serien Life on Mars igen, där Sam Tyler far tillbaka till 1973. Det är jättebra brittisk serie som jag såg på april till juli 2008 då den kom på TV. På dvd. Jag tänker se på ett avsnitt per måndagkväll, för det kom på måndagskvällar. Och så tänker jag dricka Keisarin morsian-te och äta..ähum chokladbollar, för det gjorde jag varje kväll som jag såg på Life on mars 2008. Hihi, det ska bli mysigt! Och dom spelar tom. Hawkwind i ett skede i denna serie! Det är något det.

Då man nu inte kan säga n..bollar mera utan att bli typ stenad och kastrerad av social justice warriors, fast ingen någonsin menat nåt illa med det ordet.. men får man kalla dom för "neggebollar" då? Jag använder ordet negge, och ser inte det som kränkande eller rasistiskt alls. Tycker någon annorlunda, så är det dens problem.

Jag har sett på Bevvan och på avsnitt jag såg på vårterminen 1997 senast nu. Jag är i slutet av säsong 6. Jag kom ihåg från 90-talet dendä Psychobitchen Tara, som ristade in "Die Val" på lacken åt Valerie Malones bil med en nyckel. Och Valerie blev ju rädd och kontaktade polisen. Man tyckte nästan synd om Val då på 90-talet att få en sådan psycho som Tara efter sig. Så mycket levde man in sig i tv-tittande då. Så var ju och är Valerie Malone min favoritbrud i Bevvan.

Det om det, crackcigarett! Haha, vet int vart ja fick dedä ifrån. Kanske från Bevvan, då Kelly had problem med kokain i ett skede.

Nu ska jag fortsätta att läsa Jung.

Jag mindes förresten nu bara en dröm. Och den drömmen var på det sättet, att jag var ensam ute nattetid på Klockarsgatan och Läppgatan. Vid korsningen och såg ner mot korsningen till Klockarsgatan och Folkkaregatan, som jag kallade Borgmästargatan för som liten. Så såg man siluetten av några bilar där nere som typ krockade och man hör typ djöööing, krööönk, biussssiii, dönkbunk! Skrövel, prövel, dövel!

Så då jag såg dit ner, så såg jag att ena bilens hjul hade lossnat och snurrade bort. Och fast vid hjulet med kroppen över fälgen och tassarna fasttryckta vid själva hjulet som snurrade, så var det en katt som rullade med. Ganska humor på nåt sätt.