Skum dröm om klassresan till Särkäniemi 1990

Ja, då ja var i sexan så for vi ju till Tampere och Särkäniemi på klassresa. Det var 17.5.1990 och det var en spännande upplevelse för en 13 årig grabb. inte minst var Kantti X Kantti i Särkäniemi skrämmande, då dedä bilarna man åkade med for så nära över havet tycker jag. Det var svindlande.

Men iaf. Jag drömde häromnatten att vi for med buss hem till Karis sedan (på riktigt. Med två bussar, varvid A klassen for med den ena bussen och b-klassen med en annan.)

Sedan så stannade vi vid en bensastation i drömmen, och det var helt mörkt då redan. Så gick jag vilse och dröjde i bensastationen och jag fann att jag var den enda från gänget som var där. Jag frågade någon vart min buss for? Så sade denna någon att mina skolkaverin och lärare had fortsatt att fara till Karis med båt, över havet!! Och det är ju omöjligt på riktigt. De hade farit till Karis med ett typ öppet sjörövarskepp genom ett mörkt hav, och jag hade blivit ensam i bensastationen/cafét. Eller inte ensam, men de andra som var med på klassresan hade farit till Karis utan mig, med ett typ sjörövarskepp! Underlig dröm. Jag undrar hur C.G. Jung skulle ha tolkat denna dröm?

Jååå, jag läser Jung igen nu väldigt aktivt. Jag har fördjupat mig i läsning av Jung just nu så nästan all min fritid går åt att läsa Jung. Mycket intressant på min ära. Freud är bara sexfixerad skit, men Jung är guld! Det är som att finna en guldgruva, om man lär sig att förstå vad Jung skrev. Ganska mysigt, då hans favoritsysslor var att vara ute på landet och hugga ved, samt att sitta framför den öppna brasan om vinterkvällar och röka pipa och berätta spökhistorier. Om jag någongång skulle få tanken att gå på terapi, så skulle det utan tvekan vara hos en Jungiansk psykolog! Fast 99% av alla psykologer är kvacksalvare såklart, som dessutom föraktar Jung och hans tankar. I synnerhet i dag. (Men FREUD verkar de högakta) Deras sinnen är slutna.

De bara patologiserar folks udda upplevelser,(visst förekommer det även vanföreställningar bla vid psykoser, men ALLt okänt som folk upplever är verkligen int det! Det är helheten som betyder. Tappar man kontrollen så blir det stört, men inte annars så att säga. Tex. Att tro på telepati, vilket jag gör, är inte ett tecken på att något är galet. Däremot om man tror på telepati och det inverkar väldigt negativt på ens vardag, tex. att man neurotiskt och infantilt tror att man har ständig telepatisk kontakt med kvinnan man är kär i, så är det en helt annan sak. Då är det nog mest fråga om neuros och inbillning. Men förekommer sådant spontant så är det helt naturligt fenomen, fast vi inte kan förklara det vetenskapligt ännu) stämplar folk m.m. m.m. Så gjorde inte Jung nog. Och man förstår att de som skäller på de ovaccinerade projicerar sina egna brister och ser sina egna brister omedvetet på de ovaccinerade. Projicering är ett vanligt fenomen. Ur en Jungiansk synvinkel förstår man även dessa människor bättre. Är inte det engelska ordspråket som lyder "The pot calling the kettle black" betyder inte det typ samma sak som de som skäller på de ovaccinerade gör?

Man förstår, att det omedvetna driver folk till att vara som dom är och säga som dom säger, om man läser Jung. Det bottnar i upplevelser, traumor etc. etc. Man blir ödmjukare och tar mindre personligt saker och ting, då man väl förstår det.

Nåväl, det om det.

Så såg jag på Beverly Hills avsnittet förra lördagen som jag senast såg 24.12.1995 (Ja, jag såg på Beverly hills i smyg på 90 talet. jag bara fastnade för serien, fast jag tyckt det var ytligt och så. Och yuppieaktigt.) Jag köpte hela sarjan på dvd i början av januari för nostalgins skull. Detta avsnitt som jag innan lördags senast såg på julafton 1995 kallar jag för "Brandavsnittet" då det började brinna på en fest ordnat i något hus där det var ett jättegammalt typ 40 år gammalt proppskåp med dåliga proppar och strömmen for några gånger och Steve´s någon kompis höll på och runkade där något i proppskåpet med propparna, för att få strömmen tillbaka och gjorde så att det började pyra och Kelly och någon annan käring for via en oanvänd leffasal till en vessa som bara dom visste om, då det var en sådan lång kö framför den synliga vessan. Och det började brinna fullt då strömmen for igen och Steve's kompis sku öppna dörren till proppskåpet för att se igen, så bara flammade det upp. Dumbommen lämnade dörren till proppskåpet på vidgavel, men skrek dock att det brann.

Sedan blev de räddade av brandkåren i sista stund med fick brandskador ( I händelse av riktig brand, så sku röken ha dödat dem först. Men film är film) Det var rätt klaustrofobiskt måste jag säga! Då de var inne i vessan och det brann.

Det var ett ganska "roligt" sammanträffande. För tidigare under dagen då syrran såg på tv hos vårt, så försvann bilden och det spraka till och det kom rök ur tv:n! Den tänkte börja brinna, men syrran drog blixstsnabbt bort stäpseln ur kontakten så slutade det komma rök. Det kom dock en obehaglig lukt av bränd plast, som var kvar i rummet en stund-och även då vi såg senare på "brandavsnittet" i Bevvan, så kunde man känna av den lite. Vi såg på Bevvan sedan med en reserv-tv på samma plats, som farsan kånkade dit.

Då morsan och farsan var i fucking julkyrkan, så var jag och syrran hemma och såg på Bevvan. Och vi tyckte det var lite roande att det sku komma ett sådant avsnitt just efter att våran tv tänkte börja brinna! Sedan sa vi det också åt pärona då de kom hem från den förtryckande öken-demiurgens tempel. Farsan frågade skojfullt att har teven brunnit? Då han kom hem, så sade vi att jåå, nu brann de alltid nog! Vi menade att det brann i Bevvan.

Jag fick full 1995 feelis av detta avsnitt må ni tro! Tänka sig så tiden går, och TÄNKA SIG, ATT TIDSGLAPPET MELLAN DÅ OCH NU... ÄR SAMMA SOM TIDSGLAPPET MELLAN 1995 OCH 1969!!!!! Det känns jättekonstigt att tänka på det!! Vafan, det är jättekonstigt att tänka sig det! Men fan nu var Valerie Malone jättesnygg nog!! Mycket snyggare än Brenda. Det var bra att hon for från serien och hon som spelade Valerie kom istället! Brenda var överskattad tycker jag.

Detta är ett exempel på ett rent slumpartat sammanträffande. Synkronicitet finns, men kom igen, det var knappast det, då hundratusentals såg på det avsnittet i bevvan och de gammalmodiga tevena kunde börja brinna nu och då. Men meningsfulla sammanträffande finns också, de är de som kallas för synkronicitetsfenomen, efter Jung.

Så mindes jag nu mittiallt bara en dröm från vårvintern 1995. Det var så, hur ska ja förklara?, att en kompis kompis sku göra nåt slag av experiment och for till kompisens rum med en verktygslåda och förklarade något ivrigt åt oss, och stängde sedan dörren. Så öppnade han den igen efter en liten stund, med blodig kind, då han hade en kniptång fasthängande i kinden, som typ en mini-krokodil, och så såg han ynklig ut och frågade ynkligt av oss: Va ska ja nu då göra? jag berättade drömmen sedan 1995 åt en såndän jappe som kallades för Fugetifageti. Han bara sa att nej hoho, du drömmer nu såna konstiga drömmar du! Tja, vem gör INTE det?!

Då jag studerade psykka på öppna uni 2007 så drömde jag en natt om att Jung och Freud var hos mitt. Freud sade något dabbot och jag sade emot honom. Han bara blev och stirra kallt och domaraktigt på mig genom sina glasögon. Jung var riktigt sympatisk, men minns inte vad jag talade med honom om.

Höhöh! Well, det om det för denna kväll (natt)