Jag började fundera..

Nu, då jag för några inlägg sedan berättade om högis och om "Ingåklasen" som var en paralellklass där det bara var Ingåbor i, just sådana typer som Save, Månen, Igelkottn, Kvastn, Härski etc. så gick mitt minne tillbaka till lågis och i slutet av sexan. Vi pratade ju om högis som det skulle va hurja att börja i, och våran klassföreståndare Kerstin pratade också om högis och vi fick en broschyr, en skämtsam sådan, av sjuorna, som delades ut till alla elever i form av en typ "zine" som handlade om hur det är i högis.

Officiellt var ju högis tolerantare än lågis, då man fick äta godis på rasterna, välja själv om man ville gå till matsalen och äta skolans skitmat eller inte etc. Men på riktigt var högis mera som att sitta på Hall eller Kumla, medan lågis var mera som ett lekis, lol. Det var hårda bud i sjuan då man kom dit som tapp. Kanske inte för flickor, men nog för pojkar. Men jag överlevde, och på åttan så var man ingen tapp mera. Jippii! Tapp kallades sjuor för förut. Precis som finskspråkiga högis kalla(r?) sjuorna för "mopon". och pinande av sjuor för "mopoilua".

Engång så var det några flickor från nian då jag gick på sjuan utanför Fokus och en av dem krockade med mig på misstag. Och det var ju såklart mitt fel ändå. Dom börja allihopa säga nåt att jävla ongi, sii vart du går!! Jag blev arg då jag blev oskyldigt anklagad och sade "satans!" och hittade inte på vad jag skulle säga. Så fortsatte dom att babbla nåt. Så sade jag "Helvitis!" Jag var kanske inte så verbal på den tiden, men så sade jag nu bara.

Så lite senare då det var friluftsdag och vi promenerade. Så promenerade jag förbi en av flickorna som gick med en pojke från nian. Hon sade åt pojken: Han där e lite fuuler! Pojken sade nu nåt. Så berättade hon om incidenten utanför Fokus åt honom. Att jag sade "satans" så att jag sade Helvi-tis, men pojken fick det till att, ajjahah, det blev riktigt sånt å, helvi-TISS! Så flinade flickan och sade: Jåå!

Efter det så sade hon ingenting mera. Bara i slutet av terminen på sjuan då jag satt vid ett annat bord vid matsalen, så frågade hon mig helt sakligt: Ger du mjölken? Alltså det var en mjölkburk på bordet där jag satt och jag räckte den över åt henne.

Dedär var nu bara ett minne från sjuan.

Men en sak som jag började minnas nu igen och som ännu besvärar mig lite, för att jag inte vet varför, var det, att i sexan frågade klassföreståndaren Kerstin mittiallt mig och ett fåtal andra grabbar i klassen (2) om vi skulle tänka oss att bli satta i Ingå-klassen då högis börjar? Det var en kort tid så, och ingen av oss gillade idén och så pratade hon inte mera om det och vi började i en av de klasser, där det bara var Karisbor i. Ingåklassen var det bara Ingårbor i, och så var det blandat med Karisbor och typ Svartåbor i andra klasser, i Pojoklassen var det några Karisbor och så. JAg bara undrar varför de vuxna tydligen hade planerat att sätta mig och några andra till just Ingåklassen? Och varför? Jag fick aldrig något svar, även om jag aldrig frågade det. Men nu i efterhand kan man faktiskt spekulera, att varför? Vad låg det för tanke och motiv bakom det?

Nåja, det är ett fint minne, då vi for hela klassen till Golden Grill i slutet av maj 1990 och köpte gläbä för pengarna som blev över från klassresan, alltså klasskassan, och läraren Kerstin var med, för det var en solig skoldag. Jag beställde en Banana-splt minns jag. Utan vispgrädde. För vispgrädde är uäk och passar inte alls in i en glassportion. Och vi åt och det var gott och solen sken och efter en mycket snartkommande väntad och längtad skolavslutning och ett snartkommande långt sommarlov skulle man börja i HÖGIS och bli stor och tuff på riktigt. Trodde jag. Men det är ett bra barndomsminne helt enkelt, denna dag. Livet log.

Vad jag gjorde av mina personliga pengar som jag hade i klassresan, som blev över? Alltså de som jag fick av föräldrarna till att köpa godis, souvenirer, använda till karuseller i Särkäniemi osv? Jag köpte den första Black Sabbath-skivan på kassett dagen efter klassresan, från Jerry's musik, som då ju fanns i Karis.

Jag drömde under en period, första halvan av februari 1994, konstiga drömmar. Nåt om Karis vattentorn, att Burzum-låtem "Stemmen fra Tårnet" handlade om Karis vattentorn.. samt att jag och en barndomskompis som redan då hade flyttat till Åland med sin morsa och syrra, en såndän Jan, såg ut som en liten asiatisk dvärg ur en Bond-film och såg neurotisk ut och for och krångla in sig bland någo brädor i nåt ödehus bakom Läppträsket. Och så att det var en massa stigar bland skog och mark på Läppträskets andra sida, som inte finns där på riktigt, och vi strövade omkring där, liksom djupare och djupare in i en snöig skog.

Sedan drömde jag en natt att jag räknade med en kalkylator, och kalkylatorn visade "666" och jag vaknade till med att hjärtat dunkade i nattens mörker, med en jätte-kuslig känsla av någon sorts närvaro i rummet.. så jag tände lampan direkt nästan då jag vaknade. :p Alla möjliga konstiga drömmar drömde jag under just den perioden, de två första veckorna av februari 1994. De var obehagliga på ett sätt, men ändå fascinerande drömmar. Abstrakta, mörka drömmar. Jag är tacksam över att jag hade dessa drömmar den perioden.

Hahaha, jag minns dagen efter skolavslutningen 1994. Jag bodde ju "hemma" då ännu så att säga. Jag sitter nattetid och bläddrar i Bra böckers lexikon i vardagsrummet. Mittiallt öppnas sovrumsdörren och morsan kommer gående mot mig yrvaken utan att säga något först. Så frågar hon: Va i fridens namn har du å dina kaverir nu igen syssla med? Röker ni hasch?! Jag blev paff och sa att va?! Nää, varför sku vi de? Eller va jag nu sade, men någo liknande. Så frågade hon: Men va va de för brunt som Fabian (fingerat namn) gav åt dig då?

Så vaknade hon till och sade att hon måste ha drömt alltsammans! Det var ganska komiskt. Sånt kan hända. Följande morgon sade hon att hon hade drömt att jag rökte hasch med mina kompisar och grannskapets tanter hade sagt åt varandra att Herrigud ändå, vetni att domhär pojkarna här röker hasch? Man vet inte vad ens föräldrar alltid hållit på med heller, men läser man gästboken deras från då de var unga ännu, så är det full partaj ibland, står det i gästboken, och farsan blev full på tio minuter och liknande saker, haha. Och så något om cigaretter som har en "bismak av marijuana" Så inte vet man vad dom har sysslat med alltid innan man föddes heller. De har väl varit ungdomar de också.

Fredagen 11.2.1994 var en solig och kall dag. Mattalärarn skällde på mig och en såndän Petter, då vi inte hade tagit penna med till lektionen. Hon blev faktiskt jättearg, då hon tyckte att det var skamlöst att komma till hennes lektioner utan penna. Sådär kvinnoaktigt iskallt arg liksom. Sedan hade vi bara Teknologi-lektion i studion innan vi for hem för dagen kl. 13. En skolkompis som var lite äldre skjutsade hem Petter och jag var också i kyyti då han skjutsade mig till centrum sedan. Han sotade så perkele med bilen, så den hamnade med frampartiet i en snödriva, men vi kom loss rätt hastigt ändå. Vi pratade om dendä lärarn i bilen jag och Petter i baksätet.(det var en annan kaveri som satt på passagerarsätet fram) alltmedan Morbid Angel spelade i bakgrunden, från bilstereon.

Väl hemma så knäppte det till från skorsstensgången, man hörde det från vardagsrummet. Det knäppte och prasslade där nån tid då just från den nu och då. Var väl någon råtta eller något kan jag tänka mig som höll till där. Jag beställde förresten Yankie-choklad från Makeistukku, för jag åt det på sportlovet 1994 också, och det är mysigt att göra saker och ting så långt som möjligt som 1994. Det är mysigt att laga en 1994-aktig atmosfär kring sig. Därför har jag druckit såndän Kalle Sprätt-kiwilimppare nu också under februari. För februari 1994 brukade jag också köpa Kiwilimppare från närbudjun. Annat fabrikat än Kalle Sprätt dock, men dinosaurier på etiketten. Olika dinosaurier på olika etiketter, men det smakar precis likadant denna Kalle Sprätt-limpare, så det blir februari 1994-aktigt då man dricker det.

Och det är gott och grönt och fräscht, och inte lika sött som päronlimppare. 1994 kan jag relatera mycket mera till än tex. 1996. För tex. 1996 levde man i en illusion om att det var bättre än det var på riktigt medan 1994 var stagnation, men positiv sådan. Tid för kontemplation och förberelse inför vuxenlivet liksom, eller hur man ska förklara. Allt var så i början då ännu, nytt och mystiskt, -och man hade inte hunnit svärta sitt sinne med illusionära önskedrömmar som senare under 90-talet. Man var mera sig själv 1994 än tex. då 1996.

Jag har faktiskt sett på gamla Hittimittari-avsnitt från Yle-areenan med Mikko Alatalo. Från vintern/våren 1987. Och det är nostalgiskt. Tyckte jättebra om musiken på introt och outrot samt själva introt och outrot också. Det är någon cover på 7Jarres säkert kändaste låt. Minns inte vad han hette som gjorde covern på den låten dom använder i Hittimittare, men bra är den. Jag tyckte den var rymdig och psykedelisk, även om jag inte visste orde psykedelisk då.

Jåå, det introt och outrot i Hittimittari, samt ett rymdspel, Section-Z, som fanns uppe i Kila Center kioskin hösten 1987, som jag spelade ivrigt på och hade en ödslig "rymdig" musik, så fick mig säkert att bli förtjust i "rymdmusik" vilket mycket senare sedan fick mig att digga sådana projekt och bänd som Neptune Towers, Klaus Schulze, Tangerine Dream etc. Jag är säker på att dom "musikarna" var gnistan som fick mig att digga "space-ambient" som det kallas för sedan 90-talet. Eller snarare utlösaren, för gnistan hade jag inom mig. Många andra hörde också liknande musik som barn, men inte började de digga det eller fördjupa sig och gräva i besläktad musik som ungdomar/unga vuxna, som jag gjorde.

Så de hade inte gnistan att digga sådan musik. Men för mig som hade gnistan fungerade Hittimittaris intro och outro samt musiken i Section-Z spelet som en katalysator. Det var helt otroligt fin musik tyckte man som barn. Man fick då redan "rymdfiilis" av denna musik. Som att man skulle ha stått uppe på vattentornets/observatoriets balkong en kall, stjärnklar vinterkväll..liksom musiken gav då redan som barn sådana vibbar. Senare som 18 så fördjupade jag mig i mera underground rymdmusik som Neptune Towers, samt som 22-23 i tidig Schulze och Tangerine Dream.. det var mycket djupare och trippigare än denna trots allt ganska lättsmälta intro och outro i Hittimittari. Men Hittimittari var en introduktion som liten.

Det kom ännu tidigare ett program i tv som hette "Sidenvägen" även den musiken var "drömsk" kind of minns jag att jag tyckte. Och i efterhand har jag läst att det var Kitaro. Fast Kitaro är lite för lätt och "new age" aktigt för mig, med alltför harmoniska melodier. Jag gillar flytande meditativ synthmusik då den är mörk och ödslig och tyngre, samt då det mera låter som mystiska monotona summerljud i ett rymdskepp än egentliga melodier. Många kärringar gillade faktiskt Kitaro på 80-talet.

Annars var mainstream musik då som nu vanligtvis skit, men somliga låtar fastnade då i barndomen. Peer Günt diggade jag då och Popeda och sådant, men även låtar som I just died in your arms tonight av Cutting Crew och Geronimos Cadillac av Modern Talking var faktiskt bra. Samt låten Learning to fly av Pink Floyd minns jag att jag också diggade fullt som liten då jag såg på Hittimittari. Både låten och musikvideon. Och den eviga Tuomari Nurmio låten Tangotyttöni Ramona, snurrade i huvudet fast man inte diggade den :p

För den som vill se, håll till godo. En länk till Section-Z på youtube. Man får smaken av löskarkki i munnen då man ser på denna video. Känner mig som 10 igen och att det är 1987 då jag står i kiosken och spelar detta spel tuggandes på löskarkki. Sedan fick man rymdfiilis också då man cyklade hem, det doftade fuktig asfalt och en enstaka stjärna hade tänts på himlafästet. Jag såg upp mot de få ljussvaga stjärnorna som redan hade börjat lysa, medan jag cyklade hem och det var en ödslig rymdig fiilis.. minns ännu bra liksom känslan. Ibland kom Chester dit på kaffe också med sin vita gamla Opel under dessa tider, han brukade moina nog där han satt och drack kaffe med sina kompisar. Det är bara att copypasta den som vill. Jag orkar inte börja sjunka in denna länk i bloggen nu just.

https://www.youtube.com/watch?v=cIC2mNNryZg&t=75s