3.7.1994

Jag mindes nu bara detta datum då jag tänkte här på 1994. Åtminstone första halvåret, eller fram till början av september 1994 kanske, var som ett "nyckelhål" i mitt liv. Det var upp till mig att vrida nyckeln till återstående ungdomen och på längre sikt hela vuxenlivet.. alla chanser var 50/50 då i mitt personliga liv. Eller så kändes det som iaf, och åtminstone nu såhär i efterhand.

Sommaren 1994 var lång och het, och eftersom jag var lat så hade jag inget sommarjobb utan levde som en prins. (Ja, det har alltid varit heta somrar nu och då. Det är inte något som beror på någon klimatförändring. Konstigt nog så verkar enligt somliga vara ren slump då det är en kyligare sommar, men så fort sommaren är lite hetare så börjar de gråta om klimatförändring. Det är inte riktigt så det går till. Väder och klimat är två olika saker. F.ö. har folk dåligt minne. Somrarna 1994 och 1997 tex. kändes som om de vore ÄNNU hetare, än senare heta somrar, då dessa somrar även var fuktigt heta, och det åskade mycket dessa somrar till följd av det. Och hårt. Inte grät då någon om någon klimatförändring bara för att man nu och då fick njuta av heta somrar. Och åskan här i trakterna har tvärtom minskat och blivit mildare under de senaste 10-15 åren, tvärtemot med somligas hotbilder om jjjjJÄÄÄÄTTTTE-STORA åskväder, till följd av klimatförändringen!!! Men visst, någon faktor beror det på att åskvädrena blivit sällsyntare och mildare till sin karaktär, åtminstone i Finland. Kanske det är Woke-folk och andra snowflakes som förbjudit det att åska så mycket, då de tycker det är kränkande då det åskar? Haha.

Nu tycker väl någon journalist att jag är "klimatförnekare" då jag skriver detta.

Detta ovanstående datum var en helt och solig söndag. Jag och en annan kompis skulle till en tredje kompis till Ingå till hans den dagen. Det var egentligen meningen att vi sku fara dit redan på lördagen, men "Ingåkompisen" ringde och förklarade för mig att nu är det så, att det är "Ingå-dagen" idag, och han vill fara ut till kyrkbyn och sii på program etc. Så vi kom överens om morgondagen, dvs söndagen. Men det passade bra det också. Det var lika soligt och hett även den dagen, som en stor del av sommaren 1994 var efter juni.

Så på söndagen fick jag skjuts till Ingå landsbygd av farsan, där kompisen som jag och andra kompisen skulle fara till bodde med familj. Jag kom in i köket med de två kompisarna 13-tiden, det är min nästa minnesbild, där kompisens morsa satt och pratade med någon bekant tant som var där på visit. Hon hälsade och jag hälsade. Så sade hon att ni får vetni höra på så myki musik ni vill nu, för blaablaabla.. minns inte vad hon sade, men kompisen hade hotat att vi ska lyssna fullt på musik hans (och mina) föräldrar inte alls förstod sig på.

Så ville de två andra kompisarna fara och simma. Landkrabba som jag är så hoppade jag inte sedan i plurret, men jag kom gärna med för att njuta av strandvädret och så. Det var en riktigt aito kunnon suomalainen suvi. En strålande sommardag. En så fin sommardag som det bara kan bli i Norden. Med andra ord en sådan dag, som det nuförtiden inte är pk att njuta av, enligt dagens ny-moralister.

Vi cyklade förbi en kyrka, som ser mera ut som typ en engelsk kyrka än finsk. Den är röd etc. Jag och ena kompisen visade fuck mot kyrkan då vi cyklade förbi den. (Jag och ena kompisen fick låna överlopss cyklar som fanns i hushållet)

Efter kanske 20-25 minuters cykeltur så kom vi fram till simstranden. Denna sjö är ganska gömd i skogen, så bara nästan lokala hittar dit. Det var ingen egentlig sandstrand heller vad jag kan minnas, men ändå en mysig plats. Egentligen mysigare än helt allmänna simstränder med massor av folk. De enda andra som var där, och var där redan innan vi kom, var några lokala gossar som var lite yngre än oss. Den ena gick i Karis högis och skulle börja nian i höst.

Vi hade mankka med och hörde på Sepultura där bla. Samt Paradise Lost. Både Sepulturas nyaste och PAradise losts nyaste hörde vi på där. Sedan hörde vi på en Black-metal demo jag hade beställt med posten och fått några dar innan i postlådan. Jåå, så hörde vi faktiskt också på Arise. För jag minns att vi hörde på sista låten på den skivan, då jag har en klar minnesbild att kompisen står i vattnet, med vatten till knäna ungefär, ser ivrig ut och viftar med ena nävan i takt med musiken och ropar fullt i takt med Max Cavalera: INFECTED VOICE!!

Då låten "Propaganda" av Sepultura kom igång så satt kompisen båda händerna som en kupa kring munnen, så det skulle eka, och sjöng med: "Why don't you get a life and grow up Why don't you realize that you're fucked up Why criticize what you don't understand Why change my words, you're so afraid You think you have the right to put me down Propaganda hides your scum Face to face you don't have a word to say You got in my way, now you'll have to pay Don't, don't believe what you see Don't, don't believe what you read No I know my ways, I'm here to stay I didn't start all this yesterday I'll prove you wrong all the way Life teaches me you're always alone"

Denna text passar bra hurdan hysteri och närapå förföljelse det var av ovaccinerade för några åt sedan. "You think you have the right to put me down, Propaganda hides your scum". Hela texten passar bra och är väldigt igenkännande för de som gnällde på de ovaccinerade för några år sedan.

Sedan hade vi en notski på gång där också. Han som skulle börja i nian stod framför notskin och visade "pirutecken" med båda händerna och sade attNu ska vi ha spiritism!! (han skämtade, alltså-som grabbar i den åldern ofta gör. f.ö. så "spiritism"? Då solen skiner, lol. Skulle han ha ha haft en utesittning vid en forngrav mitt inne i en djup skog hela natten, som enda person, skulle han förmodligen ha skitit på sig av bara tanken, lol. Enligt ockult tradition så ska solen ha gått ner innan man sysslar med liknande saker. Nåväl, som sagt så skämtade han friskt, som grabbar i den åldern gör.

Det var bra sedan hösten 1994 då vi hade otaliga "metal-kvällar" hemma hos mitt på fredagskvällar. Vi lyssnade alltså på en hel del bra musik under otaliga fredagskvällar tillsammans. Kompisen tänkte att Immortal är så bra så han tog en tekopp och höll i den med ena handen, satte andra handen som en kupa runt koppen, förde munnen mot koppen och sjöng in i den: UNSILENT STORMS IN THE NORTH ABYSS!! Så det bara ekade och lät nästan autentiskt med sångaren!

Jag har en minnesbild av att vi hörde och såg ett propellerplan som flög förbi där vi var vid stranden. Det var så nog, ja. Jag minns att vi blev lite nojiga då vi hade notski där, fast det var skogsbrandsvarning och förbjudet att elda. Just då vi hörde och såg planet som flög förbi. Att gobben i flygplanet skulle säga åt virkavalta typ.

Sedan då vi cyklade tillbaka så hände det kanske något åt en postlåda vid sandvägen. Men jag skriver inte mera om det något. Kanske såg jag, kanske inte, vad som hände, men jag säger inte desto mera.

Sedan cyklade vi hem (alltså kompisens hem) via en genväg, så vi hamnade att bära cyklarna genom skogen. Men det var kul. Vi pausade vid några forngravar faktiskt.

Så då vi var utanför kompisens familjs hus så började en såndän rödsvart humla jaga ena kompisen mittiallt. Han slog efter den med hand-duken så den blev ännu argare och börja attackera allt och alla där. Bla så störtdök den fullt flygande rakt på min nästipp och bet sig fast i den. Jag visste knappt ordet av så var den fast, surrandes vid min nästipp. Jag halvsprang bakåt och halvropade: Uöööööuu!! Och till sist hade jag sinnesnärvaro att slå bort humlan med flata handen. Den stack alltså inte, den bet. För jag kände det. En humla har stuckit mig engång då jag som liten dumt nog tog tag i en flygande humla, och det tog ganska ont det. Men detta tog inte egentligen ont alls, utan knep till litet bara. Dessutom var det ett pyttelitet riv i huden i nästippen av humlan märkte jag sedan.

Så kom kompisens farsa. Han hade varit och svetsat, sågat eller något, och hade öronskydd och skyddsglasögon på sig och frågade sedan vad som händer. Kompisen sade att dendär humlan har fel i huvu och pekade mot den då den flög omkring oss alla där.

Sedan gick vi därifrån alla utom kompisens farsa. Han sade att humlan sedan hade börjat angripa honom.

Nåja, tur att man blev "manglad" av en humla. Och inte av en 100 kilos engelsk skinhead/fotbolls-huligan då man skymfat fotislaget som han supportar, lol. Skulle kunna tänka sig att det sku vara samma mentalitet där. Liksom flyga rakt på bara, utan att tänka desto mera. Det påminner mig om en incident samma sommar. Jag sov ibland med mitt fönster uppe, då det var så hett då. En morgon, just efter jag vaknat, hörde jag ett ljud som ur en geting utifrån. Jag tänkte "Inte geting. Inte in." Och det VAR en geting. Och den KOM in. Den kom ända till min säng och jag slog den med dynan och schasade ut den. Fast engång så fångade jag en geting som kommit in med en tidning och glas och släppte ut den sedan då jag fört den på utsidan. Det var förmodligen inbillning, men jag kände som om att getingen skulle ha vart tacksam mot mig, då jag lät den flyga iväg. Den flög snett upp mot skyn och verkade vara lycklig av sin frihet. Inte ska man döda getingar i onödan.

Så bjöds det på god mat i köket, vi satt och åt tillsammans med kompisens föräldrar. God hemlagad mat med smörgås och saft på. Vi pratade med kompisens farsa bla om Ryssland och Zhirinovski. Jåå, Zhirinovski var ett allmänt samtalsämne i Finland då.

Sedan for vi upp till kompisens rum och snackade där en god stund, samt lyssnade på musik och pratade om Radiomafia. Då det närmade sig kväll så for jag och dessa två kompisar samt kompisens brorsa invid järnvägs-spåret, kanske 3-4 meter ifrån, och ställde till med notski. Vi byggde först ett "bras-ställe" med gamla gråa tegelstenar och så grillade vi lite korv där och åt invid järnvägsspåret. Då det for ett passagerartåg till Helsingfors så satt vi där och åt korv, utom kompisens brorsa, som stod mot vagnarna som rullade förbi, och visa fuck.

Sedan så kom det kol av notskin och ena kompisen ritade, helt på läppa bara, ett hakkors med en kolbit, på en av tegelstenarna. Så kom kompisens farsa gående. Han frågade något. Så såg han mot tegelstenarna och frågade lugnt: Jaha, å vem har rita hakkors här? Andra kompisen pekade bara på ena kompisen och flinade till bara. Inte sa sedan hans farsa nåt annat.

Jag tycker nog att man ska få rita urgamla symboler bäst man vill. Det behöver ingalunda ha någon politisk betydelse alls. Och fast det sku ha så bryr jag mig helt fan i vad folk ritar. Jag är ingen moral-petter och tiukkapipo. Om en brud är moralisk/tiukkapipo etc. så heter det i folkligt språk i Finland "hiekkapillu". Och det är inte något chauvinistiskt, för en massa brudar som jag märkt genom årtiondens lopp, kallar andra brudar till det.

Det är bara den jag tänker och är. Jag förmår inte att spela teater och låtsas att jag ska tänka som "alla andra". Jag är bara så ärlig som jag kan bli. Jag kan inte bli chockad och få moralpanik av sådana saker. Jag bara rycker på axlarna och tänker "big deal".

Om någon symbol skulle associeras till våld, så borde det ju vara det kristna korset, då vi vet hur kyrkan har härjat med oliktänkare och hela folk som varit motvilliga till att låta sig döpas, samt alla deras "heliga" krig etc.. men visst, det gäller inte bara det kristna korset...hur många symboler som helst skulle kunna orsaka negativa känslor om man börjat tänka. Men varför ska man vara så känslig för allt?

Och nej, kompisen som ritade hakkorset var inte "nazi". Utan han ritade det helt på läppä, som sagt. Ingen av oss var ett skvatt intresserade av politik.

Vad hände sedan den dagen, som nu hade hunnit gå mot kväll? Jo, kompisens farsa erbjöd oss att komma att ta en provtur med hans gamla sportbil. Minns inte om det var typ en Pontiac eller något, men någon lite äldre sportbil var det fråga om. Kanske från typ 1971 eller något. Vi åkade lite där längs med asfaltsvägen där någonstans i Inga käpphelvete. Jag satt i framsätet. Sedan vände vi och kompisens farsa pekade ner mot ett litet vattendrag/kärr nere vid skogen ett stycker från vägkanten, var det växte näckrosor i och kommenterade näckrosorna lite på humor. "Väldigt ovanliga näckrosor! Sådana har man aldrig sett förut"

Så minns jag att ena kompisen ringde efter hans förälder, och jag ringde till farsan sedan att han sku komma och hämta mig från Ingå. Så minns jag faktiskt inte mera av den dagen. Men det var en strålande sommardag i sommarens "hjärta" och tryggt back in 1994 då jag bara var 17 och allt skulle ha kunnat hända då ännu. Skulle jag få trycka på en resume-knapp så skulle jag trycka mig till dessa tider och börja om där med den vetskap jag nu har! Man förstod dock inte hur bra man hade det, utan hade sina tonåriga nojjor då också såklart, men det är ok som 17. På ett sätt är det som att eld alltid flödat i mitt blodomlopp dock. Alltså på ett positivt sätt. Just det där att jag aldrig varit någon konformist etc har jag inte fått hemifrån iaf. Kanske är det lite mera Loke i mig än hos många andra eller något? Jag uttrycker mig nu självklart i metaforspråk. Har alltid haft helt andra intressen och livsfilosofi än resten av familjen etc.

Med det menar jag inte att jag inte skulle ha gjort misstag i livet. Jag har. Vilket har fått konsekvenser i och med avbrutna studier, och till följd av det en massa tillfälliga jobb etc. Som lett till att jag aldrig stadgat mig, fått barn eller någt dylikt. Nåväl, jag utbildade mig senare, och har papper på det. Bättre sent än aldrig! Men som sagt. "Som man sår får man skörda" Men dessa misstag började jag göra först efter 1994. 1994 skulle det ha kunnat hända vad som helst ännu. Detta liv skulle ha kunnat få en annan vändning. Så, med 1994 som "tukikohta" så skulle man ha kunnat gå till ett lyckat storanfall mot "oturen", så att säga.

Aldrig har jag dock kännt någon dragning till missbruk och att leva på socialen, sjunka in i bitterhets-degeneration eller nåt dylikt. Pois se minusta. Jag har alltid haft såpass mycket självrespekt ändå. Aldrig har jag tänkt ge somliga fördomsfulla personer "rätt". Kanske det beror på min "Loke-mentalitet".

En brud är förresten engångs skull intresserad av mig på det sättet, att hon blev först intresserad av mig och "uppvaktade" mig på alla tänkbara sätt. Ringde åt mig etc. Hon ska komma till mitt igen här på veckoslutet. Vi ska bla kocka. Jag tycker det är riktigt sexigt att veta att någon brud är förtjust i mig, och först blivit förtjust i mig. Det är smickrande och roligt. Brudar är så vana vid uppvaktande karar, så det kanske inte skulle kännas helt likadant för dom. Jag är lite förvånad dock. Hon är inte typ någon rockigare brud, som brukar vara de som kan bli intresserade av mig, utan en helt "vanlig" brud, som lyssnar på pop. Det var jag som var lite skeptisk först, för jag tänkte att vi är så annorlunda varandra, men vafan.. huvudsaken är att man trivs tillsammans och att det är en trevlig och sund kvinna man har att göra med. Mitt hår är längre än hennes. Kanske lite ironiskt, ha ha.

Många s.k. "metal-brudar" brukar dock vara väldigt egocentriska av sig, närmast narcissistiska. Det har jag märkt efter jag dejtat en hel del av dem. De gör ofta väldigt stort nummer med vad för band de diggar och vilka band de har sett live och vilka artister de känner eller har talat med. Och det är ett misstag att tro att inte de skulle vara ytliga av sig. De är det ofast. Dessutom har de den aspekten, att de inte bara diggar musiken, de blir även ofta kåta på artisterna. De är förvisso absolut normalt och endast biologiskt och det skulle vara orättvist att klandra dessa brudar för det, men det är en aspekt som helt saknas hos karar, och som man inte alls kan relatera till som kar. Det är två helt olika dimensioner. Ja, Om man nu inte som kar tänker på Joan Jett som ung eller något...där va r en brud, Joan Jett som ung, då hon spelade i The Runaways, som sku ha vart min drömbrud som 17. Och man sku ha blivit patetiskt förälskad i henne, hahaha.

Från sak till tredje. Nu angående terrorattentatet i Moskva, som antagligen ISIS faktiskt står bakom, så är det ironiskt att man i mainstream-media lite har vihjaillut att det kan vara en "false flag operation" av FSB. Och man spekulerar om attackerna mot höghus i Ryssland år 1999 var FSB som sprängde dessa hus, för att ha svepskäl att gå in i Tjetjenien igen, skyllandes på tjetjenska separatister. Jag är personligen nästan säker på att det var ISIS som stod bakom detta färska terrordåd, även om jag inte kan veta eventuell att FSB kanske visste på förhand etc. Det kan man inte veta. Likaså med höghus-sprängningarna 1999. Kanske var det tjetjenska separatister. Kanske var det FSB. Jag vet inte. Minns dock att åtminstone Helsingin Sanomat var skeptiska till att det skulle ha kunnat vara FSB 1999, men nu har skutan vänt av någon anledning, för hesari ska ha spekulerat vilt nyligen om det var FSB som stod bakom 1999-attackerna. Allt handlar bara om politik, dagstidningarna är inte minsann neutrala politiskt. Ot, men i husis stod det oktober 1999 minns jag angående Tjetjenien, att Ryssland har planerat att att upprätta en "sanitetskordong" runt tjetjenien. Det associerade jag som att trä en kondom över Tjetjenien, haha.

Det lustiga i kråksången är, att nu kan man nog spekulera utan att kalla det för "konspirationsteorier" vilket det onekligen är, men om man spekulerar på liknande sätt om Estonia eller 9/11 eller några andra saker som hänt och händer i väst så är journalisterna framme ögonaböj och börjar förklara hur det bara är konspirationsteorier av putinister och nazister, och att det kan jämföras med att någon tror att jorden är platt etc. etc. Snacka om hyckleri. Vem som helst borde ju kunna se hur genomsknligt det är, men är den random västliga småborgar-konformist faktist så naiv, så han inte ser igenom hyckleriet och paradoxen? Jag behöver inte börja förklara här något annat. Den som förstår vad jag menar förstår, och den som inte så förstår inte och kanske inte heller vill förstå. Det är tabu att spekulera om någon konspiration kring 9/11 men det är inte tabu att spekulera om någon konspiration kring terrorattacken i Moskva nyligen. Det säger jag utan att försvara Rysslands politik i sig självt, men eftersom jag inte är på någons sida, utan endast en betraktare, så märker jag enkelt av detta hyckleri och paradoxala, motsägelsefulla tänkandet. Och jag är som sagt inte heller någon konformist.

Kom ihåg också vad jag skrivit tidigare. Ordet konspirationsteori tycks ha tappat sin ursprungliga mening och betyder enligt journalister och lärare "något som inte har hänt men som de som fallit offer för disinformation tror på" Medan man kunde förut friare spekulera kring olika saker och ting i historien, utan att journalisterna hoppade på en på riktigt likadant sätt som de senaste 20 åren, och som bara eskalerat. Alla konspirationsteorier är inte sanna, men det finns hur mycket som helst äkta konspirationer i historien, och konspirationsteorier som visat sig vara sanna. Och man måste få spekulera utan att en svettig fanatisk journalist ska komma och lägga näsan i blöt och förklara hur fel folket har.

Till sist så tänker jag, utan att någonsin själv ha varit där, eller funnit intresse att någonsin ta mig dit, kritisera den sk. Finncon-mässan. Det är en scifi och fantasy mässa som anordnas årligen. Och där besökarna klär ut sig till Tomtar och troll, feér, aliens, trollkarlar, älvor, prinsessor etc. etc. Förmodligen är de alla på riktigt vulgärskeptiker av den populärvetenskaps-troende "I fucking LOVE science!!!1!!" falangen, och går omkring och tror på att denna fysiska verklighet är den ända möjliga, och bara det som kan upplevas med sinnen är sant ect, samt är vulgärskeptiker då det kommer till tex. varelser som troll inom folktron, helt ovetandes om att dessa väsen bara är ett metaforiskt begrepp för lägre stående "överjordiska" (eller, i detta fall, snarare underjordiska) entiteter, både inom och utom oss. Enligt ockult tradition iaf. För de har inget intresse att utforska sådant på riktigt. För dom är allt bara fantasy. Sorry, men jag tycker det är något paradoxalt. De får visst spöka ut sig till troll etc. men det har absolut ingen djupare innebörd, utan förefaller för mig att vara någon form av fetishism. Visst, säkert finns det folk som kan bli kåta av att spöka ut sig till muminpappan och lilla My i sovrummet. Men det bör ses för vad det på riktigt är, fetishism. Det är min åsikt iaf. Tack för ordet och godnatt.

En sak till. Vittu Sentenced är mestadels ett skitband. Alla skivor efter North from Here är skit, samt skivan innan North from Here är mindre skit, men rätt långtråkig typisk i början av 90-tals mass-death metal utan några överraskningar...men North from Here är en KANONbra skiva!! Teknisk deathmetal utan typisk deathmetal-sång.. den skivan om något är ett mästerverk.. men nej, folk ska tycka att Sentenced efter det är bra, fast det är långtråkig skit mainstream-metal som är usel och inte alls någe bra. Man kan riktigt se framför sig någo hevarflickor från 00-talet som alrig hört den skivan, men diggar annars Sentenced. Och Children of Bodom. Och HIM. Annat var det då jag var ung.

Nu tack för mitt ord!

ps. Dagen efter 3.7.1994, på en måndag alltså, var en lika het och solig dag. Jag promenerade till postkontoret efter ett paket från Spinefarm records, som jag beställt på postorder, innehållandes nyaste Darkthrone och Immortal på LP samt en Mayhem cd, "Live in Leipzig" innehållandes bla detta citat av Mayhems förre (svenske) vokalist "Dead" "Jag är inte en människa, Dethär är bara en dröm. Och snart vaknar jag. Det var för kallt och blodet levrades hela tiden" För en 17-åring var ju detta "coolt" haha. Och desto coolare kände jag mig, då jag gick till och från postkontoret med min Beherit- t skjorta. Jag var en muka "cool" wannabe, hahahaha! ps. 2. Jag har ännu kvar denna Beherit-skjorta, och brukar ha den på mig ibland på sommaren, främst för att det är 1994-nostalgi, och jag brukar ibland leka att det är 1994 fortfarande. Man trodde det var så simpelt. Man hade vissa kläder och lyssnade på viss musik så var man automatiskt "cool". Nu ger jag fan i någon coolhet givetvis. Men musiken är ännu bra. ps3. Kanske livet faktiskt är som en dröm? Kanske vi lever i en illusion? Så det är inte taget helt ur det blå.