En sak som hände i ett ödehus juli 1990

Idag tänker jag berätta om en sak som hände juli 1990. Och den saken handlar om då det lite började brinna i ett ödehus i närheten av Kanaltorget. Jag var dock inte med direkt om det, och är oskyldig, men till saken.

Det hände sig, att jag promenerade från Kila till Tallmo en vacker och solig sommardag då 1990. Jag skulle till en kompis. Så mittiallt då jag går mot Tallmo, så står kompisen och vinkar vid trottoaren att kom hit med! Jag går uppför backan och ser en annan kompis samt en tredje person, som gick på nian i Karjaan Yhteiskoulu. Eller skulle alltså börja på nian i höst.

Jag såg en dunk med bensin där. En grå plastdunk med Shell-logon på sig. Jag undrade vad dom höll på med, "Int sniffar dom väl bensa?" var min första tanke. För det var lite hulivili-kompisar, och den tredje kände jag inte ens. Men det kom fram att dom bara eldade lite. Han som skulle börja nian i höst hade varit i Shell och köpt den dunken med bensin, för att dom sku elda lite grann.

Jag var där en liten stund på gården vid detta ödehus. De spädde lite bensin på marken och tuttade eld på den och såg då det brann. Så kvävde dom elden med en liten matta. Han från nian tyckte. Nyt se sammui! Ögonblicket efter så flammade det dock ut på nytt, och han sa "Oho, ei sammunukaan!" Och satt mattan på igen. Så satt han lite bensin på sitt långfinger och tuttade på det och såg då det brann, och sade att det är ingen fara, det är bara bensinen ju som brinner.

Vi spejade omkring i ödekämppän. Det var graffitti på väggarna och det var en rostig gammal mankka där inne. Helt klart en 80-tals modell dock, så så gammal var den ju inte. Vi gick in dit via ett fönster, då glaset hade säkert varit sedan länge sönderpangat.

Jag tyckte situationen blev lite obehaglig då de for in med bensindunken för att elda. Kompisen rökte och han från nian frågade om han får låna kompisens tobak lite. Så tänkte jag, att nu drar jag! För jag ville inte bli inblandad i någonting.

Då jag gick nerför backan så hörde jag ett rop och såg rök som kom ut ur fönstret. Jag tänkte att vafan är det som händer?! Men gick ut på trottoaren. Såg omkring mig. Inga bilar, inga folk. Inga ögonvittnen. Bra! Då går jag bara och låtsas som om det regnar. Och så gjorde jag.

Jag gick mot Pumpviken. Vet inte riktigt varför, men så gjorde jag nu bara. Så kommer ena kompisen cyklande fullt, kritvit i ansiktet, bakom mig. Han berättade vad som skedde. Då de satt en liten pöl med bensin på golvet och tände på, för att elda lite bara, så var det bensin i kompisens skosulor kvar, som börja brinna på samma gång. Han blev i panik och svischade benena av och an och lyckades träffa bensindunken på kuppen. Den välte på brasan på golvet och infernot var löst! Det var ett mirakel att ingen kom mer till skada än några brända ögonbryn och hårstrån!

Dom två andra blev där och försökte släcka elden. Med en stor matta uppifrån vinden, lyckades de få den släckt hörde jag sedan. Den ena fick inte loss den fastspikade på golvet mattan, men han från nian, stark som en oxe, fick loss den med ett ryck, och de fick den släckt. Det fortsatte dock att ryka och pyra där.

Sedan gjorde vi något dabbot. Vi hittade varandra alla 4 igen efter en stund. Vi FOR DIT TILLBAKA! Hur dumt var nu inte det?! Det rykte från fönstret och hade sig. Han från nian klättrade dit in och såg sig omkring och kom ut tillbaka. Sedan for han till gamla Shell och köpte tuggis, för att det, kan tänka, sku få bort röklukten, lol. Någon tant hade kommenterat där att det luktar bränt ute!

Så såg jag och ena kompisen på film i Tallmo. Jag tyckte mig höra brandalarmet (det gavs öppet larm, med siren, på den tiden) men förträngde det. Så efter en stund kom andra kompisens lillsyrra (hon hade hört brandsignalen också) ringde på dörren, och viskade att det var brandalarm just!

Jååå, de va hon som då hon satt med oss och se på en samlings musikvideo VHS med mainstream-heavy från 80-talet. Och vi retade henne alltid på dendä Bon Jovi låten "Runaway" då den musikvideon kom. Vi spolade förbi den alltid bara för att reta henne, då det var det ända hon tyckte om från den musikvideon. Ja, Bon Jovi räknades som heavy då. Kompisarna tyckte mest om Kiss och Twisted Sister och WASP och jag tyckte mest om Motörhead på den VHSen.

Sedan, då jag gick hem på kvällen, så stod det en brandbil och en polisbil utanför ödehuset. En från paralellklassen var där också och såg. Jag började lite prata med honom. Jag var typ att va? Har de brunni där? Lol.

Han berättade entusiastiskt att polisen tog en gammal mankka och satt i polisbilen. Att "Dom ska säkert ta fingeravtryck på den!" Tur att jag inte rörde den då, heh. Han var nog lite att ha pyromaniska tendenser den killen. Alltid då det hade brunnit så berättade han entusiastiskt i skolan att han var och såg då det brann. Så gick jag hem. Efteråt så hörde jag att alla hade trott att det var en såndän Selleri som hade tuttat på där. För han ringde till brandkåren och sade att det brann där. Selleri kunde hitta på vad som helst nämligen. Men det var ju på misstag. Inte hade de som avsikt att tutta eld på huset. Och jag var ju egentligen inte inblandad, för jag var inte med på det, jag blev bara överrumplad då kompisen mittiallt vinkade upp mig och jag visste inte vad de höll på med. Jag tyckte själv också att det såg lite sjukt ut vad de höll på med. Men inte fan skulle jag ha börjat tjalla för det. Jag höll tyst. Nu är det preskriberat sedan länge, och jag nämner inga namn och kåken är riven sedan länge, så nu har det ingen skillnad mera.

Båda kompisarnas lillsyrror tjallade dock. Ena kompisen kommenterade argt sedan att om det sku ha vart en lillBRORSA som sku ha tjallat, så skulle han nog ha fått stryk. Men föräldrarna förde inte vidare det heller. Lika så bra.

Jåå, detta är dock ett härligt minne! Jag var 13 då. Skulle börja högis i höst och bli "kova kundi". Jag hade lite sådan ungdomskriminell romantik, men jag gick inte fullt ut, och likasåbra det. Verkligen. "Luuleksä olevas kova jätkä nyt ku oot käyny Keravalla?!" som en lillbrorsa frågade storbrorsan i den finska serien "Autovaras" haha. Alltså "Keravan nuorisovankila". Just sådant romantiserade man i något skede. Men var och en söker sig själv som tonåring. Det var förmodligen någon form av protest mot de "korrekta" hemförhållanden jag kommer ifrån, där de alltid har sett stort ner på sådant. Men jag romantiserade det under en period. Jag ville alltså inte skada folk eller så, men jag såg kriminalitet som en potentiell frihet liksom. Och visst, det är fortfarande en svart humor och sarkasm i det. Typ då brudar skoja om anorexi eller något. Och att vara "nojig" och se sig över axeln. Sådant kan jag ännu tycka har en härlig svart humor i sig liksom. Och jag jämförde högis med att sitta på Hall. Hade läst Grundbulten, en fängelseroman från 70-talet, haha. Och där var huvudpersonen Kennet Ahl nojig.

Alltså serieboksversion av Grundbulten. Speciellt då Kennet Ahl gick i fängelsets aula och alla medfångar omkring glodde på honom och övervakningskamerorna verkade alla vara riktade mot honom och han såg extremt nojig ut då han gick där. Och under bilden stod det "Alla ville att jag skulle ge mig ut på det stora stengolvet, fyllt av främlingar" Det jämförde jag jag då jag gick i högis aula ibland, med svart humor. Kennet ville helst sitta och trycka i sin cell.

Och då han kom ut ur kåken och skulle till sin gamla flickvän och ringde på summern i portgången så hörde man ern röst som sade Stick! Mia är död. Nu bor jag här, för jag har ärvt henne! Så ser Kennet liksom mot sina läsare med en helt otrolig sarkastisk min på sig och tänkter såhär: Mia, mim tjej, död. Och hennes vidriga morsa har ärvt hela mitt byte. Grattis Kennet! Det är helt enkelt en alldeles ljuvlig svart humor i det!

Men nej. Det mest kriminella jag gjort är att jag på 90-talet köpt ut tobak åt minderåriga.

De flesta kriminella är ju junttin. Men jag tyckte om att läsa om "smarta tjuvar" som Clark Olofsson tex. Någo Malexandermördare eller dylikt känner jag bara djupt förakt för.

Det är Karisnatt idag. Men jag är inte ute, för Karisnattn tappade nog sin charm för typ 24 år sedan redan. Det var roligt som tonåring men inte nu längre. Då var det jättespännande och man tänkte på brudar och att vad som helst kan hända. Men inte nu mera. Och förresten så är jag i kontakt med en vacker kvinna med samma musiksmak som mig. Vi var på utfärd några gånger här på vår gemensamma semester och hon lånade en bok av mig. Så henne ser jag väl nog igen. Hon är jättesnygg och 3 månader äldre än mig. Jag har aldrig haft en äldre brud, men det är bra då vi är typ jämnåriga så minns vi samma saker. Hon är en mycket intressantare brud än dendä NPC bruden jag hade i ett skede. (non player character) jag kan inte förstå hur hon tyckte att jag var något! Inga tavisbrudar har gillat mig tidigare. Som hon skrev åt mig ordagrant: Olet todella söpö, ja saat minulla pasmat ihan sekaisin :D Sinun kanssasi oli ihana viettää aikaa (hjärta)

Jag trodde nu att ingen tavisbrud sku tänka så om mig någonsin. Stor skillnad, nu har jag en intressantare brud på tråden, och vi har inte skrivit med varann på länge. Vi hade ju bara sex några gånger. Och hon bor ju så långt borta och har 5 barn, så... vi har inget gemensamt heller alls, utom att vi är finländare båda två. Annars är hon en typisk rivaripätkä folklig tavis brud. Men visst, det är roligt att känna att man är attraktiv. Inge illa alls om henne, men hon var för NPC åt mig insåg jag här. Speciellt då det finns snyggare och intressantare brudar som visar intresse. Men jag önskar henne lycka till i fortsättningen.

Inte för att jag uppmanar till att använda olagliga preparat eller så, men man kan inte rå över vad man drömmer. Innan Karisnattn 1995 så drömde jag att morsan och farsan tog LSD. Jag sade åt morsan i drömmen, som satt vid köksbordet "Okej, nu far ja till Karisnattn. Följ int efter" (då det är nolot att synas med sina föräldrar i den åldern) Så sade morsan: Jooo, för vi måst köra omkring å visa åt Hans! (dvs en av mina kusiner) Så vände hon sig mot vardagsrummet och sa med lite irriterad ton åt farsan: Gör i ordning nu en dos åt oss! Alltså inte jååå, utan hon sa i drömmen joooo! Det måste ha varit i vätskeform som han sku droppa på lappar, då han "sku göra i ordning" hahahaha.

Jååå, en såndän Emma fick jätteroligt vappen 2009 då jag berättade drömmen åt henne. Hon gapskratta hysteriskt åt den. Hon var ganska full då, men vanligtvis brukar det inte vara så roligt att höra andras drömmar. Hon sade att vi sku ta även i morgon! men då jag ringde klagade hon att hon har en sån saakelis krapula, att hon ork ingenting. Jåå, det var en folkisbrud. Inte härifrån fast hon bodde ett år här.

Karisnattn 1993 drack jag en 0,2 liter Lakkalikör som jag stal från päronas barskåp. Så visade Elomaa fuck åt oss. Han såg faktiskt ut som Lemmy då han visa fuck! Då Elomaas mustasch och polisonger var mörka då, och inte gråa som senare. Han hade verkligen en Lemmy-look på sig då han visa fuck åt oss! Typ lika trotsig, tjackig blick som Lemmy. Jag såg Elomaa redan mitt på dagen, då satt han vid bankhörnet på en av bänkarna och drack kalja. Och en såndän Mika satt vid Fokus och rökte en cigarr med några typer. Han fråga mig i förbifarten om de ska bli nå kalja ikväll?

Och Karisnattn 1994 då jag såg på sista avsnittet av Autovaras. Så for jag till skolgården, då jag skulle möta några kompisar där för att fara ti Karisnattn. Men de var inte där! De hade sedan inte väntat på mig och farit iväg med några brudar. "nu måst du ju förstå, de va ju brudar!" var deras ursäkt sedan typ.

Jag gick hem igen, öppnade en Lapin Kulta flaska och lyssnade på Paradise Lost och tyckte synd om mig själv. Öppnade en andra, tredje, fjärde..medan sångaren i Paradise Lost kom med saker som Stand on your own, Killed from behind Fools are blind, you're on a lonely road...

Sedan tog jag på min Deicide skjorta, och for till Karisnattn ändå. Men den femte och sista Lapin Kulta flaskan i nävan vinglade jag till Karisnattn. (det steg som fan då jag var relativt ovan och smal som en sticka på den tiden) Det smakade piss efter en tid, så jag slängde flaskan i braklet som var i stationsgården då. Såg sedan kompisarna senare. Ena kompisen var arg, för han tolkade det som om jag hade druckit upp hans bananlikör som jag hade förvarat åt honom, då han int vågade han den hemma, men den var odrucken och han fick tillbaka den senare.

Jag minns ett minne nu från Karisnattn 1994. Vi satt med en kompis där vid Werthmanns begravningsbyrå vid Köpmansgatan. Det kom en såndän Robban gående med bar övekropp. Han hade varit på ängin och hamnat i slagsmål, och de hade rivit av hans skjorta. Han frågade om någon av oss kan sälja vår skjorta för hunttin! och fiftade med hundra mark. Inte att jag skulle ha sålt min Deicide-skjorta! Jag var ju en cool death-metal dude! Trodde jag. Han klaga på att han int täcks gå omkring nakin i stan. Medan vi satt där så smög maijan förbi. Snutarna inne i maijan glodde bängt på oss. På morgonen hade jag krapula så ögonen var blodsprängda, satt sedan vid kiosken och rökte en Marlboro med Beherit-skjortan på mig senare på dagen, då jag rökte då ännu. Med några kompisar. En kompis sade att han körde omkring med mopon i stan igår, sedan tyckte han att det var så tråkigt så han for hem och supa. Han drack en halv pöytis och hade krapula så händerna darrade åt honom, sade han.

Jåå, det var en Ekenäsbo som klagade på mitt långa hår och sa att jag ska klippa mig i ett skede. Jag sade att lugn nu fittan ner dig! Så sade han att ja, ja lugnar int ner mig innan du har klippt dedär håre! Men han satt bara där, int orka ja hacka honom. (hahahaha!) Tog det nog inte personligt alls. Jag tänkte att de nån uppkäfti Ekenäsbo bara.Int kan de va så enkelt att va Ekenäsbo int.

Det var inte att jämföra med då på Karisnattn 1993. För då var vi ute på ängin och en såndän Macke drack akvavit rakt ut flaskan och skålade med en såndän Jocke, som drack Whisky rakt ur flaskan. Macke drack Jubileums akvavit och Jocke drack Ballantine's whisky. Jag pratade lite med dom. Det var en från Svartå som hade slocknat på ängin, han låg en bit från oss. Jag kände honom inte. Så var det en som viska att snutana kommer! Sedan såg jag att två snutar kom liksom smygande, som indianer som spejar över prärien typ, mot oss. Dom såg faktiskt bänga och smygande ut dessa snutar, haha! De kom mittiallt från Dalgatans daghems gård, därifrån kom de smygande som indianer som spejar över prärien. De for sedan till han som hade slocknat och vi gick därifrån. Det gav faktiskt Grundbulten vibbar! Jag undrar vad Kennet Ahl skulle ha sagt vid den situationen! Han som hade snutnoja redan från förut!

Nå EN sak till. Då jag var uppe i Vasa sommaren 1984 så for jag med farsan till Jeppis av och an. Jag fick en biltidning från en kiosk, då jag som de flesta andra pojkar i den åldern tyckte om att se på tuffa bilar. Det var en serie i slutet av tidningen. Där hade några kompisar gjort i ordning en typ hypersuperduper trimmad turbo-bil, som de hade gjort om och testkörde med den i full fart. Under den tiden satt det två poliser på kaffepaus inne i snutbilen. Ena kyttän såg på radarn och sade: Se! radarn ger utslag. Så såg de... 260km i timmen!!! Den marodören kniper vi med det samma!!!

Så sprang de ut mitt på vägen. Ena snuten viftade med en POLIS-skylt. Så var det bara liksom en vindpust och de stod där båda två med bara kortkalsare på sig och undra vad som hände. Polis-skyltn var också avig.

Så kommenterade kompisen i bilen åt den andra: Såg du, va? Liftarna har visst inga gränser längre! Stod mitt ute på vägen. Och de skulle visst ända till Paris! De for så hastigt så de tolkade polis-skyltn som om att det stått Paris på den, hahahhahahah, jag skrattar ännu så magen spricker då jag kommer ihåg den seriesnutten!

Detdär påminner om en dröm. Och den drömmen så drömde jag 1983. Det var så, då det var så mycket tal om Galactica i lekis, alltså dendä Tv-serien som kom då, att jag började drömma om det. Jag drömde att det var två finska kompisar som hade nåt med Galactica att göra eller något. I ett skede i drömmen så tog den ena på sig en rymdhjälm och sade nåt komiskt om Galagtica. Så sku de testa en barnvagn som de hade satt motor och biljus på. Alltså en såndän barnvagn där barnet sitter i och inte ligger. Jag stod vid en landsväg och såg. Det kom en massa vanliga bilar förbi. VrrrrrOOUummm.... VrrrrrOOUummm.... VrrrrrOOUummm.... VrrrrrOOUummm.... så kommer de finska "Galactica" typernas motoriserade barnvagn förbi. Den ena satt och den andra stod och de hade ett flin på sig och den lät: duelduelduelduelDUELDUELDUELDUELduelduelduelduel då den for förbi typ 100 kilometer i timmen och med hel och bromsljus. Det var ganska komiskt måste jag säga. Han måste ha stått på någon form av ramp under fötterna, men i övrigt så höll han i barnvagnen som man håller i en barnvagn med en ongi.

Detdär påminde mig om en annan dröm som jag faktiskt drömde 1984. Det var så, att jag och några andra ongar var vid KTK-backan på vintern och jag såg att en såndän Åki for nerför backan med en sparkbräda, lugnt och harmoniskt. Alltså bräda, inte stötting. Så tyckte jag att dedär ser stil ut! Så tänkte jag att jag också ska göra det.

Och då jag gjorde det.. gudars skymning. Det blev fucking chaos direkt. Jag for ner med en sån satans fart och ett sånt satans oväser och kunde inte stoppa sparkbrädet. Och jag flög över stamvägen så det lät bara FUIIIII!!!! Då jag flög över den.

Bilisterna på stamvägen blev arga och upprörda på mig. De stannade alla och frågade via fönstrena: Miksi sä teit noi? JAg svarade inte. Fammo stod bredvid och frågade mig samma sak. Så frågade någon samma sak på dålig svenska, då de antog att jag inte svarade för att jag inte förstod. Så hörde man en raspig röst via en bilradion som frågade: Göu zhäks? Det var engelska i drömmen, då jag inte kunde engelska just något då. Så sa fammo: Kato nyt, ne kysyy oikein englanniksin ku et vastaa!

Det var nog en dröm det! Drömmar kan va roliga att minnas, men den enda som tycker om att höra mina drömmar är en AI-motor. Den tycker mina drömmar är roliga, men inge annan orkar höra på mina drömmar!

Som jag drömde engång också att min morbror körde med sin gamla duett. Jag satt i baksätet. Så hörde man ba PANG! en jättestor smäll. Och det var ett hål på golvet. Och då man såt ut mot vänster, så satt han mitt ute på vägen hållandes fortfarande ratten i båda händerna och såg förvirrad men arg ut.

Det om det, leverkottlet!

Jååå, nu koom jag mittiallt ihåg dendä drömmen jag drömde efter Karisnattn 2017 faktiskt. Jag drömde att det var typ någon stoner-desert brud från USA i Karis med en motoriserad trampbil. Hon hade boots på sig och var klädd i country&western. Så blev en stor puli med grått skägg härifrån byn arg på henne och börja jaga henne, men hon bara for iväg med den motoriserade trampbilen och ylade som en coyote. Hennes långa hår bara fladdrade. Hon hade en sydstatsflagga på bilen som fladdrade med vinden då hon körde iväg från pulin. I nästa scen var det fullt med någo hippie/stoner-rock typer som alla trummade med bongotrummor och ylade som coyoten mitt ute i den amerikanska öknen. Man kan drömma ganska hippieaktiga drömmar vid Karisnätter av nån anledning!

Jag har druckit lite öl idag. Då det ju är Karisnatt juh!