Minnen från sommaren 1983
Jåå, jag minns sommaren 1983 då jag for med en av mina fastrar, två kusiner och syrran upp till Vasa med tåg från hesa, då faster och kusiner sku dit upp av nån anledning och de vuxna ordna det så, att jag och syrran kom med upp dit för att hälsa på mommo. Morsan kom senare minns jag och farsan.
Hon hade sin hund med sig i tåget, fast den int sku ha fått vara i vagnen för människor, det var en finsk spets. Vi var i en hytt allihopa, där ingen annan passagerare var. Då kondarn kom så sa min faster åt hunden "No, mene piillon nyt kun konduktööri tulee!" Så gömde den sig under bänken och min faster hade raden med reseväskor på golvet mellan bänken och golvet så att kondarn int sku märka hunden, och han märkte int den.
Så sa min faster såhär: Mul on sit laukussa sellainen Iso-Pepe. Te saatte jakaa sen sitten jossain vaiheessa. Så fick vi göra det. Jåå, Iso-Pepe var en lakrits-nyhet, det var en stor lakritsstång för oss ongar som var vana vid dendä icke-pk lakritsttången, som man censurerar omslaget på för typ 10 år sedan.
Så åt min kusin såndäna PAX-pastiller, vi fick alla varsin ask. Alltså en av mina kusiner åt och så sade han såhär: "Näin ne tekee mainoksissa" Så hällde han pastiller i mun och såg glad ut, alltså hällde i mun som om det sku ha vart ett glas typ. Så kollade jag från sidan på då han gjorde det. Han märkte det mittiallt och han vände ögonen mot mig utan att vända huvudet och såg sur ut, men sade ingenting. Han var lite äldre än mig, 8, så han tyckte att jag va en liitn ongi, som jag ju var, men han med dock. Det var ungefär likadant som med en på åttan då jag var på sjuan vårterminen 1991. Fast då vänd han huvudet mot mig också. Det var så, att jag var i matsalen i Hall/högis och åt av någon anledning senare då alla andra had fari därifrån. Utom jag och en från åttan som var där och åt ännu. Han från åttan var några bord från mig, vid sidan men framför. Han börja mittiallt blåsa "spottbubblor" med munnen, ni vet så som man gjorde som ongi ibland. Det var typ stora som såpbubblor. Jag såg roat på honom och undra typ att va håller han på med, haha. Så märkte han att jag såg roat på honom. Han börja bara blänga argt typ, att vafan glor dendä tappen på?! För alla sjuor var ju tappar. Han var typ som Rolle i Grundbulten, lol.
Únder samma gång i Vasa så for jag två andra kusiner på morssidan och min morbror och hans fru från Vasa till Ähtäri med husvagn. Det var ett roligt äventyr för ett barn som jag var. Det var lite regnigt dessa dagar där dock, det var i juli. Det fanns en mini-järnväg där bla. Och så en sal där man fick bygga med lego och så någo djur som getter. En liten djurgård för barn alltså. Jag var godissugen hela tiden men det harmade att inte de vuxna köpte nå godis. Jag gick med gumppare i ett litet dike vid sidan om en promenadväg. Min morbror sa: Du ska akta dig, kom upp igen. De kan finnas krokodiler där! Så skratta ja och sade att De finns int krokodiler i Finland! Så sade han: Ja, men dom kan ha odla krokodiler dit
Så blev min morbror arg på oss ongar då den yngsta välte omkull nåt i husvagnen. Han sa ut allihopa! Och den yngsta fick stanna inne (och morbrors fru) Vi tyckte det var orättvist, men vi for till en lekpark och typ låg uppe i en klätterställning en halv timme. Det var en flicka i min ålder som var där också. Hon bara glodde på oss utan att säga ett ord (för att vi talade svenska, antar jag) Så öppnade hennes morsa tydligen dörren till en liten maja man kunde hyra där å och sade åt henne: Nyt voit tulla.
Samma sommar frågade min morbror mig att vetdu var sju stjärnor i en ärm är för någo? så sa ja nää, så sade han att se upp mot rockärmen nu då, och höll i en rock. Och jag såg in i ärmen, rocken var i stående ställning alltså och mitt i allt fick jag vatten i fejse, då han hällde ett glas vatten genom rockärmen. Han sade att dedä va sju stjärnor i en ärm! Och flina.
Så åt vi glass i ett skede, tog en glasspaus då vi for till Vasa igen på vägen. Vi ongar fick varsin Eskimå, utan att vi fick välja själv, men de vuxna köpte strutglass åt sig. Jag minns att min morbror sade åt hans fruga som gick och köpa glassarna: Mulle blaablaablaa tuutti. Jag minns inte vad för tuutti, men han förklara nåt blaablaablaa-tuutti.
Så var vi på nån 3D leffa som vi hade såndäna 3D glasögon att se på. Men det var någo barnsligt och löjligt bara den filmen och den räckte inte länge.
Så hade en av mina kusiner en plansch med olika trafikmärken och dess betydelser som var ihopvikt i vagnen, men den var öppen då han utanför vagnen hade den på marken och granskade trafikmärken, sittandes på knä. Jag såg också lite då jag stod där. Han märkte det och sade såhär: Inte titta på mina trafikmärken!
Haha, nu var det sett ur detta perspektiv skönt att bli tonåring! Och sedan tom, 18. För man tyckte att de vuxna begränsa en så mycket då man var liten. Sedan kändes det jätteskönt enbart det att röka en cigarett som tonråing, lol. Eller dricka 4 Lapin Kulta. Det kändes liksom befriande då. Förstår ni hur jag menar? Nu har ju detta tappat sin funktion sedan 30 år tillbaka, men då var det så, en befriande känsla liksom. Det var först då man började busa som 11-åring som det kändes jättekul och befriande att vara barn. Just som då tex. skäggiga gobben jagade oss en mulen lördag mars 1989 då vi gick på hans gård och han trodde vi sku ta hans frisbee. Så han skrek som en galning och då vi sprang iväg så såg vi bara då vi gömde oss i en skogsglänta hur han, patetiskt nog, kom efter oss med bilen, och körde rakt in i en återvändsgränd med full fart-det sku ha varit den logiska flyktvägen för oss, om vi fortsatt att springa längs gatan, men vi gjorde inte det utan sprang in på någon annans gård och vidare in i en skogsglänta, dä vi såg skäggiga gobbens försök att få fast oss. Han lyckades inte riktigt, haha. Tji fick du fikon, skäggmurvel. Jag minns alltid hans röst då han såg oss, som lät som en testosteronstinn rasande gorillas. UUHH!! (vi börja springa) KOM TIBAKA!! JUMALAUTA!! Han var helt utom sig av raseri tydligen, så vi fick adrenalin att springa fullt utan att se oss bakom. Man får på samma gång tacka figuerer som skäggiga gobben för en spännande barndom! Varför i fridens dagar skulle vi ha kommit tillbaka för, förresten? Han var så arg så han skulle han kunnat hacka oss eller något. Hur i helgoland skulle vi ha varit så dumma, så vi skulle ha kommit tillbaka?!
Vi gjorde lite bus i Vasa faktiskt också. Inte mycket, men vi ringde på studentbostädernas dörrklockor och sprang iväg och hade riktigt kul då vi gjorde det då jag var där januari 1989.
Förresten så var jag i Stundars sommaren 1984. Jag for dit med morbror, kusiner och fruga, men syrran var inte med den gången. Juttun var den, att jag var avundsjuk på syrran för att hon hade vart i Karperö, men inte jag. Så ja tänkte att vau! Nu far jag till Stundars, och där har int syrran varit! Så for jag dit! Det är ett hembygdsmuseum i Solf.
Det var roligt där. I slutet, vi var där med två kusiner, min morbror och hans fru, så satt vi och drack limppare och åt bulla i ett utomhuscafe. Min morbror sade: Terveydeksi! Och drack gul Jaffa och så sprutade han ut Jaffan ur munnen och flina så satan. Det var, för att jag hade visat en Tintin seriebok där Kapten Haddock säger: Terveydeksi! Och dricker whisky ur flaskan, men sprutar ut whiskyn direkt efter, då det var nåt fel med den. Det tyckte jag var jättekomiskt och visade den för min morbror, så han hakade upp sig på det, men det var komiskt det också.
Så fick vi gammeldags karameller där en pappersstrut var jag och mina kusiner, men morbrors fru sade att jag ska dela den med syrran min strut då jag kommer hem. Alltså till mommo, inte hemhem. Dom var så goda så jag satt i baksätet på Volvon då vi for tillbaka till Vasa, så jag åt upp alla godisar. Ingen märkte något. Så då jag kom till min mommos farstu så fråga mommo ba om de va roligt i Stundars så sade ja Jåå! Och satt den ihopskyrnklade papperstruten bara i en skål i mommos tambur och sa ingenting om karkkisarna, som syrran sku få hälften av, som det var meningen.
Så var syrran jätteavundsjuk att ja had varit i Stundars. Så sade jag att hon ju hade varit i Karperö! Så sade hon att jaa, men ja e äldre. som om det sku ha nån betydelse, lol. Samma sommar börja min morbror flina fullt då vi körde någonstans och sa att tänk om bilen sku ha ben istället för hjul! Och börja flina som fan. Det mindes jag nu bara också. Alltså sommaren 1984.
Jåå, så kommer jag ihåg. Vi hade ett skämt som bara jag och en kaveri som är död sedan två år hade en inside juttu om. Det var så, att jag engång drömde om en annan kaveris farsa. Han satt och rökte Hofnar Lilliput-cigariller. Satt och kedjerökte dom. Typ: Hmmff puuuhh! Hmmff puuuhh! Hmmff puuuhh! Hmmff puuuhh! Hmmff puuuhh! så satt han jämät i askkoppen och sa: Höh, Jåå, de NOG så, höhö. Så tände han en till cigarill och rökte den lika robotiskt.
Det blev ett inside-skämt detta De NOG så... Fast jag berättade det 1993 för kompisen som är död nu så mindes han det engång i telefon då vi talades vid under corona tiden. Jag suckade och sa.. Jååjåå, nu e de så.. då vi tala om någo. Så sade han De NOG så!! Så börja ja flina fullt. Så sa kaverin. Sori, ja kund int låta bli!
Jag skrattade i telefon och berättade alla sorts ungdomsminnen av honom som jag mindes men inte han. Han sade helt neutralt: Tack. Tack, för att du påminner mig om alla gånger jag skämt ut mig! lol. Jag brukar ibland fara till hans gravsten och mumla om våra komiska insidejuttun. Fast han är reinkarnerad antagligen för länge sedan. Man borde ju ha förstått då han sade i telefon ett halv år tidigare att de finns nu ingenting för mig här kvar mera, ja kan lika bra fara.. fast jag försökte ba skämta bort det då.. men inte kan man veta allt och jag är bara en simpel människa jag med. Men man borde ju ha insätt vad som var på gång, då han mittiallt fick kristallklar medvetenhet oom eget ansvar etc. mittiallt. Men inte var hans bortgång något jag önskade honom.
Jååå, jag mindes nu mittiallt bara 2.6.1993 då vi var i Dragsvik alla nior från skolan. Vi for dit med buss. Något befäl sade att han tycker personligen att det sku nog va bra om de sku komma kvinnor hit också! De sku pigga upp tillvaron här. Då var kvinnor inte ännu och kunde vara i milin. Så for vi ut och åka med deras hårdlekarbåtar minns jag. Så fick vi åka Pasi. Jag var på Metallica och Suicidal Tendencies keikka i Åggelby dagen innan, och framförallt Suicidal Tendencies var jättehårt! Jag såg en såndän Olli som var där också. Han flyttade från karis då vi var i sjuan och han flyttade inte långt ifrån, typ Sjundeå eller något. Han var där med sin nya skola också på visit. Min fasters kar hette också Olli. Engång 1989 då vi var hos dom så kom det någon inhemsk dokkare om björnar i tv. Olli sade: Kato, karhuja! Karhuja! Eikö ookin upeita!
Så minns jag lördagen 27.4.1996. Jag var i Shell med två kompisar på kaffe. Så for vi hem och for upp til Högvalla-kullan och hade djupa diskussioner om naturen och vad som döljer sig bortom. Vi for sedan hem til ena kompisen och lyssnade på Dissection. Vi hade båda hört en intervju på svenska av Jon Nödtveidt på Metalliliitto, och mindes vad han sade-och vi tyckte att han var den skarpaste killen som vi hade hört en intervju av, då andra var typ ba jeejee rocknroll. Jon Nödveidt hade lite annat att komma med också. Minns ännu den intevjun som kom 1995. Synd att ingen av oss bandade den intressanta intervjun. Han fokuserade inte på att leka tuff eller något, eller sådan bild fick man. Utan han förklara saker som... De ju en viss känsla man får, då man är ute i skogen mitt på natten.. och så. Han förklarade och förklarade om sin livssyn väldigt sakligt och seriöst, och man fick direkt den uppfattningen att han var mycket seriösare än de flesta andra inom black/deathmetal-världen. då de flesta andra typ var arga på posers, så fick man den uppfattningen att han inte var sådan-att han tvärtom ville förklara och undervisa åt den som var intresserad-oavsett om någon räknades som "poser" eller inte. Det är en enorm ungdomsnostalgi tillika.. The past is alive!
Jag har druckit rödvin inatt! De e lite såndän pussimeininki. Nu ska ja fara å sova tror jag. Även om jag har energi som en duracell-pupu på tjack :p
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida