Got stopped by the police..

Alltså i tisdags då jag hade under kvällen vart i S-Market, så tänkte jag att jag sku cruisa lite omkring i stan innan jag for hem. Sagt och gjort, jag cruisade omkring lite och såg några snygga brudar och så. Sedan, då jag körde nerför Malmgatan mot korsningen där bokhandeln är, men var alltså i början av gatan, där det är ganska trångt för bilarna om det kommer emot någon där man kör, då det var parkerade bilar där-så kom det en bil emot, och det måddes ju vara snutbilen, av alla bilar. Jag sade instinktivt för mig själv då jag såg snutbilen: ö-öuu! Och kände mig som typ Kennet Ahl.

Sedan tänkte ja inte mera på det utan fortsatte köra sakta längs med Bulevarden. Just då jag körde vid högis (Karis HALL, lol) så såg jag i spegeln, att snutbilen plötsligt kommer bakom mig, och kommer ganska raskt farande. Jag tänkte att "domdär kan int va ute efter nån annan än mig!" Och så funderade jag om jag gjorde nåt fel i trafiken eller om någon lampa i bilen inte funkar eller vad? Jag börja tänka på om de misstänker mig för något? Och börja redan fundera på att få tillbringa natten i finkan och jag gick igenom namn på advokater i min hjärna, sådär instinkivt. Och jag var redan förberedd på att säga att jag säger ingenting innan jag har fått en advokat! Även fast man är helt oskyldig och vet det, ska man tala med en advokat innan officiellt förhör.

Sedan satte dom på ljusen, röda ljuset och blinkade ännu till med heljuset, så jag körde åt sidan och stannade. Jag var förberedd på att vad som helst kunde ske, men vevade bara ner fönstret och väntade. Kommer de med dragna vapen eller? Hann jag tänka. Så kommer det en snut fram och sade "Iltaa!" Jag sade förvånat "Iltaa!" Så sade han att tää on tämmönen rutiinitarkastus.. och sade att han tar alkotest och så ska han se på körkortet. Jag blåste såklart noll och han sade att tämä on kunnossa! Och gick med körkortet mitt till maijan. Jag väntade i bilen några minuter, så kom han och sade "Kaikki kunnossa!" Så fråga ja honom om jag hade en misstänksam körstil? Han sade att njaa, inte egentligen, men dom gör sånahär rutinkontroller ibland åt folk och han fick en känsla av att det kunde vara något med min bil. Och om jag skulle ha haft någon drogjuttun, så skulle de ha tagit ett drogtest på mig också. Men han var helt sakligt nog, det var inga problem. Jag önskade honom sedan god fortsättning och han sade kiitos samoin!

Juttun är den, att jag såklart inte annars vill ha nåt med polisen att göra och försöker undvika dom annars också-för jag vill inte ha bråk eller vittna eller något sådant som inte alls angår mig. Jag ser inte hör inte och vet inte. Så därför är det bäst att hålla sig borta. Men i vintras så fick jag en ordentlig liksom boost och bekräftning av detta personligen.

Alltså i vintras, då det pågick något hos min ena granne så såg jag snutbilen mittiallt stå utanför då jag sku till jobbet en morgon. Och de satt inne i snutbilen och glodde bängt på mig, det såg jag i ögonvrån medan jag mokade snö och putsade bort snö från bilen i parkeringen.

Sedan då jag körde förbi dem, för att slippa ut ur parkeringen, så vände jag blicken dit för att se vad som egentligen pågår? De hade kommit ut ut bilen då och en kvinnlig polis stirrade på mig med en iskall, konfronterande blick och såg sträng och arg ut. Efter denna incident har jag alltid nästan demonstrativt sett bort direkt då jag ser snutbilen komma smygande. Tanken är att till varje pris undvika ögonkontakt med dem och slippa bråk och iskalla konfrontativa blickar. Som man gör med folk som stirrar iskallt annars också. Man undviker dem helt enkelt-om man inte vill ha bråk, och det vill jag inte. Därför var det lite extra obehagligt också att snuten kom efter mig i tisdags först, för jag kände mig misstänkt då i vintras och hade lite snutnoja pga det. Men han var som sagt helt saklig han som stoppade mig-inga problem alls där. Så jag drog en lättnadens suck att han inte börja bråka.

Och nej, jag hade ingenting med grannen att göra alls. Jag hälsade inte ens på han och han hälsade inte på mig. Märkte bara att snuten var där typ 3-4 gånger. Och engång stod det två snutbilar utanför hans trappuppngång då jag gick ut på kvällspromenad. Men jag tror inte han var våldsam av sig eller något. Sådant intryck gav han inte.

Hehe, som någon sade att om man tycker något är humor och roligt eller på annat sätt kan relatera till någoot eller rentav delvis identifiera sig med något-i detta fall jag som Kennet Ahl, då Grundbulten är en så sabla bra bok med en massa svart humor och som jag i högis lekte att högis var Hall och jag Kennet Ahl-så kanske man på något subtilt sätt drar snutarnas intresse till en då-och nojiga och bänga energier?! Lol. Typ att det är något i ens uppenbarelse, att man omedvetet liksom blir som Kennet Ahl? Och att snutarna medvetet eller omedvetet snappade upp min energi och mina ansiktsuttryck då de kom? Fast han är en fiktiv figur. Men att man just drar typ snutens intresse på en då? På samma sätt som det var en som relaterade sig med en sådan fiktiv figur som Norman Bates. Och han var rätt creepy av sig på riktigt och börja faktiskt utstråla Norman Bates-vibbar. Men att relatera sig med Norman Bates? Varför i helvete skulle man vilja det?! Han var ju skvattgalen. Alltså Norman Bates. Liksom sjukt galen, då han trodde han talade med sin morsa och hon levde och Norman själv imiterade hans morsas röst etc. Och trodde det var hans morsa som hade mördat fast det var han.

Så var det en folkisbrud som tyckte att Dead var bra och såg lite ut som Dead också, alltså Per Yngve Ohlin, Mayhems svenska vokalist som tog självmord 1991. Hon blödde engång näsblod och hade gjort det över en timme sade hon, då hon hade varit hos tandläkaren. Och jag såg det. Enligt vad jag läste eller såg någongång ska Dead också ha blött näsblod känsligt. Och att han blödde näsblod några timmar engång då de var på turne. Så man tycks på nåt sätt dra åt sig samma vibbar man kan relatera till på något sätt.Förstår ni hur jag menar?

Hehe. Engång så drömde jag att jag gick jätteklumpigt och for omkull på gatan. Det drömde jag april 1996. Så härmade jag hur jag gick och hängde med tungan medan jag gick. Så sa en kompis mittiallt "Du påminner om Dead!" Alltså på något sätt förstod jag att just imiteringen av hur jag gick i drömmen påminde om Dead. Och flera år senare då jag såg ett clip av en gammal video där han går utanför replokalen spexar han och gåtr på exakt samma sätt! Så var det en bild på han där han hänger tungan ut ur mun, som då jag gick-inte rockstar aktigt men just i min med typ UUUÖÖÖÖÖÄÄÄÖÖÖ, JA E CP!! Det var bara kul att jag gick likadant engång då och hade tungan ut ur käften på samma sätt som han flera år innan jag var medveten om det. På annat sätt har jag väl int påmint om Dead. Men just det gjorde det faktislt, då jag imiterade hur jag gick i drömmen.

Hahahah, jag minns bara från Grundbulten denna fras: Jag börjar undra om jag har noja. Solnoja. Det är liksom ljust, folk och bilar överallt! Farsan tyckte inte alls det var roligt då jag engång visade boken åt han. Han tyckte bara det var "sjukt". Att om man är paranoid är man ju sjuk! Var är det som är så roligt med det?! Han missade helt den svarta humorn. Men pärona skrattar inte alls åt sådant jag tycker är roligt, men skrattar åt helt meningslösa saker som int e nå roliga.

Jag kom att tänka på Norman Bates, då jag hade en Hitchcock-kväll för mig själv i måndags. Jag såg på första Psyko-filmen samt Fåglarna.

Alltså jag såg med ena ögat typ på Psyko ettan senast i början av januari 1993 då den kom på TV. Men jag orkade inte se hela då och zappade mellan kanalerna lite, jag såg kanske halva filmen då allt som allt. Har inte sett den efter det med undantag för nu i måndags. Jag tyckte då i början av januari 1993, att Psyko ettan var "gammalmodig" och tråkig, för jag tänkte att alla coola skräckfilmer gjordes på 70-80 talet. Ja, det var "coolt" ännu i den åldern, lol. Dessutom var ju Psyko ettan svartvit, och det var så länge sedan 1960 att man inte kunde relatera till något där i den filmen, tänkte jag då. För mig började det "riktiga" samhället cirka 1968. Så alltså tänkte jag då jag var 16. Innan det fanns int någe coolt, utan bara gammalmodighet och svartvita. Men jag var ingen sådan som tyckte att några års gamla saker var gammalmodiga. Jag diggade väldigt mycket 70-tals musik tex och diggar ännu. Men 1960 var så längesen så det var bara icke-coolt med någo jätte gammalmodigt Elvis, som inte e någe bra. Därför var den första Psyko filmen också blää. Den andra och tredje var mycket bättre och "coolare" som jag såg också på tv vårterminen 1993. Just att om man är "cool" ser man på Psyko2 tex men om man är en nörd så känner man inte ens till hela filmen. Så tänkte man då. Och att det är coolt att bara se på den, att det var typ ett alibi att man inte är någon sen i utvecklingen-cp eller hjälpklassist-nörd som inte vågar vara cool. Ni förstår nog er på detta högistänk.

Jag förstod inte då jag såg den första gången, att det inte var hans riktiga morsa som fanns där i huset, utan det var Norman Bates som talade med sin morsas röst och trodde han var hans motrsa stundvis. Det kommer ju fram i slutet av filmen-men jag hade bytt kanal då. Jag minns att jag tänkte att är morsan ett spöke som är där eller? Eller någon slags Zombie, då hon ju mördade. Eller "hon" alltså Norman Bates.

Tidsglappet mellan 1960 och 1993 var 33 år. Nästan samma som tidsgalppet mellan 1993-2025. Men ändå förändrades världen otroligt mycket snabbare mellan 1960-1993 än 1993-2025, så det är inte alls samma sak på något sätt. Mellan 1960-1993 var det en revolutionär förändring i samhälle och teknologi samt kultur-medan mellan 1993-2025 har det varit en evolutionär utveckling, visst, men det grundar sig på denna revolutionära utveckling mellan 1960-1993. Hela gatubilden var helt annorlunda om man jämför 1993 med 1960 men den är inte alls på samma sätt annorlunda om man jämför 1993 med 2025. Förstår ni hur jag menar? 1960 bar många hatt tex. Väldigt få gjorde det 1993 och väldigt få 2025-så hela kulturen etc har ändrat sig. Och bilarna också såg helt annorlunda ut 1960 om man jmför 1993-2025. Och det beror inte på att "man blivit äldtre och alla generationer tänker så" det är inte alls så, utan saker och ting ändrade sig mycket mera på riktigt mellan 1960-1993 än 1993-2025! Det är bara så. En 16-åring idag skulle kunna relatera mycket mer till tillvaron om han skulle hamna tillbaka till 1993 mittiallt än en 16-åring från 1993 som skulle mittiallt hamna i 1960. Det skulle ha vart som en annan värld. Det bara är så som det är, så sluta att tro att det bara beror på att man alltid tänkt så då man blir äldre, då det är faktiskt på RIKTIGT så!

Och så Fåglarna såg jag med halva ögat också någongång på 90-talet då den kom på tv. Men tyckte den var alltför gammal då den var från 1963. Det var typ 95-96. Den är ganska bra på något sätt nu då jag såg den. Haha, det är ganska mimimimimimi, då man bara ser huvudet av en mås då den försöker tränga sig in genom ett hål den hackat, och dendär gobben föser bort den. Det ser humor ut! Nu ska jag se på Hajjen tvåan, för jag har som kutym att se på klassiska och inhemska och svenska filmer då det är veckan innan midsommar! Och nu har jag LOMAAAA, så nu kan jag sii hur sent jag vill!

Kall sommar. Sommaren ska vara varm. Men det är iaf skönt att man slipper detr eviga gnället som machinegunnas på en varenda en het sommar nuförtiden om klimatförändringen och "käristyskupoli" och liknande. Int fan tala man om någo fucking käristyskupoli sommaren 1997 som var megahet! Tvörtom då njöt man. Men rödgröna skulle förbjuda heta somrar och åskväder om de skulle kunna, så nu är de väl nöjda.