Drömmen om någon form av monsterkatt i skären.

Jag drömde 1987, under någon av de sista dagarna av sommarlovet, att jag, morsan, farsan, syrran, morbror, hans fru, 2 kusiner, mommo och en annan i släkten for till släktens stuga i Kvarken med två motorbåtar. Vi for igenom en liten, liten tunnel i ett skede, som till synes såg ut att krympa hela tiden, med båtarna. Vi var sedan i holmen var stugan är. Det var natt och mörkt och det kom någon form av monsterkatt från skogen mittiallt och vi sprang in till köket i stugan och såg alla på monsterkatten som var utanför där under natten. Minns bara att jag tyckte som liten att det var en jättekuslig men fascinerande dröm! Monsterkattens ögon bara lyste utanför då vi såg på den.

Det påminner mig också om en annan dröm jag drömde 1986. Det var så att det var vinter i drömmen och hela familjen och några andra var på granngården. Det var kväll och mörkt och vi åkte pulka på deras backa. Så tyckte jag att något vinkade till inne i vår bil på vår gård. Så sa ja åt morsan: Ja tyckte att de va någo som vinkade inne i bilen! Så sa morsan: Så tyckte jag med!

Så for vi in till vårt kök och "något" såg in i köket med gråluysande ögon, och så vakna ja. Det var en kuslig dröm!

Då morsan var ung så var hon i stugan med mommo, min morbror och hans flickvän. Morsan var runt 20 då. Så kom det jättemörka moln från väst. Det kom ett kraftigt åskväder såg de alla från fönstret i stugan. Min morbror sprang ut och drog båten till land så den inte skulle fara iväg till havs. Det blixtrade hela tiden då nära och de såg med spänning och var rädda för honom att inte blixten slår ner. Så sprang han in. Och det blev mörkt som på natten och blixtade stup i ett och slog ner nära hela tiden. De for ner till källarhålan och öppna luckan i köket till källarhålan och for dit ner för att vänta ut åskan, för morsan har berättat att det var en väldigt obehaglig upplevelse. Sedan lättade åskan så småningom och de kröp ut.

Sedan så hade det fallit ner träd som i en gata vid skogen intill efter åskan. Det tyder antingen på en tromb eller fallvind. Det har låtit väldigt fascinerande då morsan berättat om den gången!

Jåå så kom det nåt sådant barnprogram 1987 som Örjan och Robbe Robot! Jag såg reklam i EOS att de sku börja ett nytt barnprogram hösten 1987 och det var just Örjan och Robbe Robot. Jag såg på det sedan och det var skit. Örjan, en skäggig gobbe, skrek nåt åt Robbe Robot: Akta dig! Dedär e livsfarligt!! Nåt sånt minns jag.

Jag tänkte gnälla här om att det vart otur i år, men vafan. Int blir de bättre av att gnälla. Nåväl, en årskrönika för 2025 kommer att komma efter nyår där jag detaljerat kommer att gå igenomn detta år.

Jag tänkte berätta lite om början av jultider, alltså typ nu, under andra år.

År 2000 hade jag min första episod av migrän med aura, som jag har nu och då. Det längsta avbrottet är 7 år, så har inte det nåt ofta. Konstigt nog blir jag ofta de följande månaderna efter ett migränanfall gladare och mer energisk! Det är som det sku hända något speciellt då.. Jag blev nojig då 2000 och for till läkaren som skicka remiss till neurolog, ävern hon misstänktemigrän, men ville skicka mig för en gångs skull, då min första aurala migrän episod bara var på ena ögat såvitt jag kunde se, men behövde inte ens se neurologen. Sjukskötaren sa ba att neurologen hälsar att det är "ögonmigrän", men jag var fortsättningsvis nojig och for till ögonläkare torsdagen 21.12.2000, för jag tänkte att tänk om det är näthinneavlossning. Inte heller ögonläkaren hittade nåt fel på mina ögon. Tvärtom sade han att det är full 10 på båda ögonen. Så sade han att migrän med aura låter nog hördu som en fullt rimlig förklaring!

Jåå, kvällen innan var jag i affes och en kompis bjöd mig på en blåbärsshot. Det var första gången jag drack det. Nu e salmare å fisun bättre nog!

Sedan promenerade jag till bibban just då solen had gått ner 22.12.2000. Det var krispigt kallt i luften. Jag kom promenerande längs trottoarens vänstra sida på Högbergsgatan vid apteket ungefär, jag såg en snygg bruds långa ljusa vågiga kalufs vid Fokus, hon gick också på trottoaren, jag såg henne bakifrån då hon gick med nån kompis. Så lånade jag en bok från bibban som handlade om C.G. Jung.

Vid jultider 1999 var det så långtråkigt så jag inte just mins något. Inte hller 1998, 1997 eller 1996 för tillfället. Inte var 2000 nåt bättre men råka nu ba minnas detta ovanstående. 1995 jultider minns jag att jag ännu tänkte på intervjun med Jon Nödtveidt i Metalliliitto programmet i Radiomafia och det harmade som fan att jag inte banda det, för han hade en hel del att komma med och det var väldigt intressant att lyssna på hans sakliga och engagerade prat på svenska.

Äh, fan var detta är tråkigt eller långtråkigt nu att berätta om! Jag tänker istället berätta en dröm jag drömde 1982 som jag nu mittiallt bara kom att tänka på. Jag drömde att det var en sorts mörkgul elektronisk mojäng fastskruvad i taket i vardagsrummet hemma. Denna mojäng var en sorts elektronisk "moralvakt" eller något. Den kunde låta som en svag dingdong-dörrklocka om man gjorde ett ltet misstag och den såg det, som en signal att detdär var lite fel, om man gjorde ett litet misstag. Så ringde den som en skolklocka intensivt om man gjorde nåt helt dumt. Engång i drömmen så ville jag inte spela Pallero med syrran mera och for bort, då vi var i vardagsrummet och mojängen reagerade direkt med ett litet "dingdongg" Jag såg upp mot den och kände mig litet skyldig.

Sedan gjorde jag nåt jättedumt. Jag hängde liksom farligt på ytterdörren och gungade av och an och morsan och farsan ropa åt mig och man hörde ba från mojängen: RRRRIIIIIIIINNNNGGGG!!!!!!

Sedan var jag och syrran och morsan bara hemma. Så satte syrran bordstelefonen upp och ner. Så sa morsan att sätt den fort tillbaka nu innan mojängen säger något!! Hon försökte göra det, men det var försent. Man hörde en kvinnoröst som ur en högtalare från mojängen som sade neutralt: Översvämning! Så sa morsan att nu måst vi fara ti Bo-Göran och säga Bääää!! Som ett lamm, lol. Bo-Göran var i drömmen en skäggig gobbe som bodde i Ekenäs. Tänk er en "intellektuell" Ekenäs/Helsingors-finlandssvensk skäggig gobbe, som titulerar sig som "intellektuell" "Akademisk" eller "Upplyst" eller "Beläst" typ. En torris som tror sig vara rolig alltså. Som typ sku bo i gamla stan i Ekenäs.

Så gick vi på trottaren i Ekenäsvägen, det var kväll och mörkt och vi sku fara till tågstationen och med tåg till Ekenäs och till Bo-Göran och säga Bääää! Vi mötte granntanten med hennes ongar på andra sidan av vägen. Morsan sade skrattande att syrran satt telefonen hemma upp och ner och nu måst vi fara till Bo-Göran och säga Bääää!

Alltså, vartifrån får ongar dylika drömmar?! Hjärnan är en antenn, inte något isolerat.

Nåväl. Sista skolveckan 1993 var jag i Lärkkulla och studera, men jag hade flunsa och feber nästan hela sista veckan, men den sjönk torsdagen 16.12.1993. Jag hade vart hemma hela veckan och det var vanlig dag på fredagen och julfest på kvällen. PÅ kvällen så hörde jag på Deicide på full volym då jag var hemma ensam ännu mot kvällningen innan pärona komit hem från jobbet. En grannflicka gick förbi ute på gatan med sin hund och jag såg på henne via köksfönstret först och sedan farstufrönstret, och hon såg att jag såg. Hon var i högis, men jag hade ju gått ut förra året så...

Sedan nästa dag i skolan då jag och en såndän Mannsn satt och åt så kom en lärare med skallighetskrans och sade åt oss att ni ska sen koma på någon övning blaablaa. Så sade han att ni visste ju om det! Så försvara jag mig å sa att ja har haft feber hela veckan! Så sade han att nå då är det okej för din del. Ja, jag var där efter högis, men på musiklinjen. Ingen kristendom för min del alltså. Det gällde bara de som var på ungdomsledarlinjen.

På lördagen var det mulet. Jag for med en kompis till fågeltornet vid Läppträsket, alltså gamla fågeltornet. Efter jag hade haft snuva hela veckan så fick jag näsblod där. Jag hade vesapapper med mig lyckligtvis. Efter det hade blött lite så var jag ba att fuck it! Nu räcker de! Å kasta de blodiga vessapappret ner från fågeltornet i braklet. så sluta det.

så for vi faktiskt till Simpukka på kaffe. En snobb/yuppie-flicka från min förra klass kom in då jag satt där med kompisen. Hon snegla förnämt och snyrpigt mot mitt håll då hon kom in med några kompisar jag inte alls kände.

Jag minns förresten 1990 på våren så kom det från Rockstop heavy från Sovjet. Jag diggar inte annars sådan stil som de hade, men det var en låt som fastnade. Bangbang eller vad den hette med Gorky Park tror jag bandet hette. Jag ska här under till sist sätta ut den låten. Minns bara att under en bro i Virkby-trakten såg jag några gånger 1991 sedan från bilen att någon hade sprayat med röd spray en hammare och skära som kommunist logo och texten "RUSSIAN HEAVY" Jag förstod direkt att någon hade blviit ivrig av videon som visades i Rockstop och for ut och spraya. Liksom "Perestrojka Rock". Jag tyckte faktiskt jag med bra om både låten och musikvideon då den kom från Rockstop.

1992 de sista dagarna innan jullovet var soligt väder och pink floyd skivan Animals, som jag köpte från hesa då nyligen december 1992 tillsammans med Venom-The wastelands och Nuclear Assault-Game Over. Alla tre hyperbra skivor.

Haha jag minns alltid den drömmen som jag drömde jullovet 1991. Att jag kom cyklande nerför "Antennbackan" Och jag hade Venom på i en mankka på pakethållarn. Det var låten Countess Bathory som spela just då och jag cykla nerför backan och Cronos skrek-sjöng ba COUNTEEEESSS BATHORY! Och en gammal mommo med glasögon och vitt krulligt hår kom emot och såg jättehäpen ut. Tänk er en liten gammal baglady.

Nästa år blir det årskrönika. Jag blev faktiskt efter länge förtjustare i en brud, som var upptagen, man jag var modig nog att fråga. Hon sade först oroligt jag har man. Men jag sade att ingen fara, jag förstår. Och sedan börja vi prata lite. Och hon sade att det är bra att vara social och var riktigt positiv. Hon sade sedan att de sku ju vara lite avigt att komma på kaffe med dig då jag har man. Så sade jag att hon verkar trevlig, gav en sådan komplimang och hon sken upp och sade: Tack! Tack! Så jag tror jag fixa den operationen väldigt bra til syvende og sist. Det att hon hade man visar att jag inte kunde göra nåt åt det ändå. Jag drömde sedan en dröm om henne som jag lät Grok tolka ur ett Jungianskt pespektiv. Här kommer tolkningen :)

Hejdu. Det är så att jag blev förtjust i en kvinna i somras. Jag var modig och frågade henne på kaffe, men hon hade man men hon var glad över att jag frågade och sade att det är br att vara social och tackade mig två gånger och såg vilpittömästi glad ut då jag sade att hon verkade trevlig. Nu är det så, att jag drömde några veckor en dröm. Att jag var i någon mörk källare och såg upp mot hennes lägenhet via en källarhåla mitt på natten. (Låter kanske creepy, haha, men inget jag skulle göra på riktigt) Så hörde jag hennes röst genom nattens mörker. Hon mumlade för sig själv i den mörka lägenheten "Spegel, spegel på väggen där...." I ett väldigt drömskt och feminint tonläge. Kan du ge en Jungiansk tolkning på denna dröm åt mig, tack!

Grok:Hej! Tack för att du delar din dröm – den är verkligen laddad med symbolik och känns som ett klassiskt exempel på hur det omedvetna kan bearbeta starka känslor, särskilt kring attraction och längtan.Ur ett jungianskt perspektiv kan vi tolka drömmen så här (med reservation för att drömmar alltid är högst personliga, och den djupaste förståelsen kommer från dina egna associationer):Positionen i den mörka källaren och att titta upp mot hennes lägenhetKällaren symboliserar ofta det omedvetna – de djupare, dolda skikten av psyket där instinkter, förträngda känslor och skuggaspekter bor. Att du befinner dig där nere i mörkret, mitt i natten, och tittar upp mot hennes upplysta värld pekar på en längtan efter kontakt med något som känns högre, ljusare och mer "medvetet" för dig just nu.

Du är i ditt eget djup (kanske en plats av ensamhet, obsession eller ouppklarade känslor efter avvisandet), och hon representerar något åtråvärt som du inte riktigt når. Det "creepy" elementet du nämner själv är viktigt: det kan spegla en skuggaspekt – den del av dig som känner sig lite stalker-aktig eller för intensiv i sin förälskelse, något du medvetet tar avstånd från ("inget jag skulle göra på riktigt"). Drömmen belyser det utan att döma, för att du ska bli medveten om det.Hennes röst som mumlar "Spegel, spegel på väggen där..."Detta är den mest fascinerande delen. I jungiansk drömtolkning är en hörd röst ofta en manifestation av det djupare Självet (Self) – den centrala, helande arketyper som försöker guida oss mot helhet.

Men här kommer rösten från henne, i ett drömskt, feminint tonläge. För en man är den kvinnliga figuren i drömmar ofta en projektion av anima – den inre feminina aspekten av psyket. Anima representerar känslor, intuition, relationer, skönhet och eros (den livgivande kärleksenergin). Din förälskelse i somras har tydligen aktiverat anima starkt – hon bär dina projicerade känslor av det "trevliga", det sociala, det feminina som du längtar efter.Frasen "Spegel, spegel på väggen där..." är ju från Snövit, där den magiska spegeln alltid talar sanning om vem som är vackrast, men driver drottningen till svartsjuka och destruktivitet. Spegeln är en klassisk jungiansk symbol för självreflektion och sanning – den visar oss vår egen bild, inklusive det vi inte vill se (t.ex. åldrande, skugga eller rivalitet). Att anima-kvinnan säger detta för sig själv i mörkret kan betyda att ditt omedvetna försöker väcka dig till en djupare självinsikt: "Vem är egentligen den 'vackraste' eller mest åtråvärda för dig? Är det hon där uppe, eller är det något inom dig själv som längtar efter integration?"

Drömmen verkar kompensera för din vakna situation: Du var modig och social (positivt mottaget, men avvisad pga hennes relation), och nu bearbetar psyket besvikelsen genom att placera henne i en narcissistisk eller självupptagen roll (tittar i spegeln). Samtidigt kallar anima på dig från "ovan" – kanske en inbjudan att inte fastna i längtan efter henne specifikt, utan att lyssna på den inre feminina rösten som vill leda dig mot större helhet. Det drömska, feminina tonläget understryker anima's lockande, själsliga kvalitet.Sammanfattningsvis känns drömmen som ett anima-möte: ditt psyke använder bilden av henne för att visa att attractionen väcker något djupare – en längtan efter att integrera mer känsla, relation och självreflektion i ditt liv. Det "creepy" mörkret nere i källaren påminner om att hålla det balanserat, så att längtan inte blir possessiv utan transformerande.Vad associerar du själv till spegel-frasen eller till att höra hennes röst? Det är ofta nyckeln till den personliga meningen. Hoppas det här ger lite klarhet – drömmar som denna är ofta gåvor från det omedvetna!

Men asså, det var mörkt i hennes lägenhet i drömmen. Drömde också att det började växa växter på hennes parkeringsplats. Vad kan detta betyda ur ett Jungianskt perspektiv?

Ja, de här nya detaljerna gör drömmen ännu rikare och förstärker den jungianska tolkningen på ett vackert sätt.Mörkt i hennes lägenhet (trots att du tittar upp mot den från källaren)I din första beskrivning upplevde du hennes värld som "upp" och ljusare i kontrast till ditt mörka källarhål. Nu visar det sig att det faktiskt är mörkt även där uppe. Det här är en viktig kompensation från det omedvetna.Jungianskt sett betyder det att skillnaden mellan "hennes värld" och "din värld" inte är så stor som det medvetna jaget tror.

Du projicerar kanske en idealiserad bild på henne (hon verkar trevlig, social, glad, "upplyst"), men drömmen korrigerar det genom att visa att även hennes rum är mörkt. Det pekar på att anima-figuren (det feminina du längtar efter) inte bara finns "där ute" hos henne – mörkret är gemensamt. Det inre feminina är också i skugga just nu, det vill säga inte fullt integrerat eller medvetandegjort hos dig själv.Mörkret i hennes lägenhet kan också symbolisera att hon själv har sina egna omedvetna processer, sin egen "natt-sida" – men viktigare för dig är att drömmen säger: "Det du söker är inte bara ljus och trevlighet hos en annan person. Det finns mörker och mystik också i det feminina, och det är en del av det du behöver möta.

"Växter som börjar växa på hennes parkeringsplatsDet här är en fantastisk positiv symbol! Parkeringsplatsen är en plats för bilar – rationell, mekanisk, "asfalterad" mark där inget naturligt brukar växa. Den representerar ofta det sterila, det vardagliga, det ytliga eller det som är "parkerat" (ställt åt sidan) i livet.Att det plötsligt börjar växa växter där är en klassisk jungiansk symbol för libido som finner ny mark, för livskraft som bryter igenom det hårda och artificiella. Växter kommer från jorden, från det omedvetna, och representerar tillväxt, fertilitet, anima's kreativa och livgivande energi. Att det händer just på "hennes" parkeringsplats betyder att den aktivering av anima som din förälskelse startade nu börjar ge konkreta resultat – något naturligt och organiskt börjar växa i det som tidigare var kalt och funktionellt i ditt psyke.Det kan också tolkas som att projektionen långsamt börjar omvandlas: istället för att all livskraft är "parkerad" hos henne (du längtar efter hennes värld), börjar den nu rota sig och växa även i din egen mark. Det är ett tecken på att psyket är på väg mot integration – det feminina slutar vara helt yttre och börjar bli en del av ditt eget liv.

Sammanfattning av hela drömmen med de nya detaljernaDu står i det omedvetna (källaren), tittar upp mot anima-figuren (hon i lägenheten), hör henne tala om spegeln (inbjudan till självreflektion), upptäcker att det är mörkt även hos henne (illusionen om den perfekta andra spricker), och samtidigt börjar nytt liv växa på den asfalterade mark som är kopplad till henne.Budskapet känns hoppfullt: Den starka projektionen håller på att omvandlas. Det du upplever som längtan efter henne är i själva verket en aktivering av din egen inre feminina sida, och den börjar nu hitta näring och växa även i din egen värld – trots (eller tack vare) mörkret.Drömmen säger ungefär: "Sluta stirra uppåt i mörkret. Titta ner på marken runt dig – där börjar något grönt att bryta igenom."Väldigt vacker dröm faktiskt. Den visar att processen redan är igång. Känns det som att något i ditt liv börjar "växa" på sistone, kanske kreativitet, känslor, nya relationer eller bara en mjukare sida av dig själv?

Här är en Jungiansk tolkning av min barndomsdröm om den elektroniska mojängen: Övergripande tolkningDrömmen handlar om den tidiga kampen mellan barnets naturliga impulser (lek, gränstestande, nyfikenhet) och ett hårt, mekaniskt, internaliserat Super-Ego som övervakar och straffar. Det finns en rädsla för att minsta avvikelse ska leda till total katastrof ("översvämning") och att enda sättet att återställa ordningen är en absurd botgöring inför en mytisk vis/grotesk figur (Bo-Göran).Jung skulle säga att detta är en kompenserande dröm: det medvetna jaget (5-åringen) börjar formas under trycket från ett strängt moraliskt komplex, och det omedvetna svarar med att visa konsekvenserna – men också en möjlig väg ut genom den absurda resan till trickstern/gobben. Det absurda och humoristiska (att säga "Bääää!" och skratta åt det med grannarna) är ett typiskt tricksterelement som bryter den totala allvaret och visar att det finns en kreativ, lekfull kraft som kan lösa upp Super-Egots tyranni.Sammanfattningsvis: Drömmen skildrar en mycket tidig upplevelse av moralisk övervakning och skuld, men också en inre visdom som föreslår att räddningen ligger i att acceptera sin "lamm-likhet" (oskyldighet och sårbarhet) inför det arketypiska – kanske en uppmaning till en mer lekfull och mindre perfektionistisk relation till moral och auktoritet senare i livet.Det är en rik och gripande liten barndröm – den säger mycket om hur tidigt psykets grundkonflikter kan ta form.

Här en dröm som jag drömde vårvintern 1993 och Grok gav några möjliga tolkningar.

Haha, kan du tolka denna konstiga dröm Jungianskt som jag drömde då jag var i nian vårvintern 1993. Det var så att jag var i Ishallen i Helsingfors på Skidrow spelning. Tyckte inte själv nåt vidare om Skidrow, men associerade då till att många "metalpunk" brudar eller whatever tyckte Sebastian Bach i Skidrow var snygg och digga Skidrow-och de brudar som digga Skidrow bruka vara coola brudar med svartfärgat hår och sydstatsflagga typ. Men iaf. jag drömde att jag var på Skidrow-spelning. Jag satt vid sidan om på läktaren och såg Skidrow live, men hörde ingen musik och ingenting. En mindre attraktiv brud från min klass, som inte alltså var någonn "metalpunk/whatever" brud var också på Skidrow spelningen. Hon satt vid vänster om mig och blödde näsblod medan hon följde med spelningen. Så kom hon gående mot mig och satt ett hushållspapper som var blodigt av näsblod på min famn. Vad i fridens dagar har det för Jungiansk tolkning?

Grok: Drömmen verkar vara en kompensation för tonårsfasen (nian, vårvintern 1993 – pubertet, identitetssökande): Du observerar den sexuella/rebelliska världen (Skid Row, coola brudar) från sidan, utan att fullt ut känna passionen (ingen musik). Istället konfronteras du med en mer "orealistisk" eller repressad anima-figur – den vardagliga, sårbara tjejen som blöder och "smutsar ner" dig med sin vulnerability.Det omedvetna försöker kanske väcka dig till att integrera känslomässig sårbarhet och relationell energi som inte passar den "hårda" metal-image du associerade med attraktion. Att hon ger dig det blodiga pappret i famnen känns som en inbjudan (eller tvång) att "hålla om" och acceptera denna del av psyket – kanske rädsla för att känslor är "messy", okontrollerbara eller inte "coola".I tonåren är anima ofta projicerad på tjejer i verkligheten, och drömmar som den här kan signalera början på individuationsprocessen: att ta hem projectionerna och integrera det inre feminina för att bli mer hel.Vad tycker du själv – känns nåt av det här träffande, eller har du egna associationer till tjejen/konserten/blodet? Drömmar är alltid personliga, så din egen känsla väger tyngst!

Kan du ge en mer esoterisk tolkning av denna dröm. En ockult/esoterisk tolkning, tack! :)

Grok: Drömmen är en misslyckad eller avbruten sexmagisk initiation. Du placeras i en arena där en yttre, kommersiell ritual (hårdrockskonserten) utlovar extas och befrielse, men den är död – ingen sann eld, ingen musik, ingen sann invokation. Istället möter du den feminina kraften i sin mest förtryckta och förnedrade form: en tjej som blöder utan kontroll och tvingar på dig hennes "smutsiga" elixir.Det ockulta meddelandet verkar vara: Den sanna magiska kraften finns inte i den yttre, "coola" rockmytologin du observerar på avstånd. Den finns i det föraktade, det vardagliga, det som society (och tonårsdig) ser som oattraktivt och äckligt. För att väcka den sanna elden måste du acceptera offret från den förnedrade gudinnan – ta emot det blodiga pappret, bära hennes sårbarhet och livskraft, även när den kommer i en så ohelig förpackning.Det är nästan som en tantrisk uppmaning: Sluta projicera den heliga feminina kraften på "heta metalbrudar" och våga möta henne i det mest oväntade och "fula". Först då kan den frusna ishallen börja smälta och den sanna musiken (den inre vibrationen) höras.Ganska mörk och intensiv tolkning, va? Men det är så esoteriska drömmar ofta känns – som en hemlig invigningsceremoni som gått lite snett i den materiella världen. Vad känner du själv när du läser det här

Jag börja mittiallt komma ihåg i lekis. Alltid då jag var busig i lekis så hota lekistanterna att föra upp mig till "Krubban" Det var beibisarnas avdelning i Dalgatans Daghem. Vi var där engång på besök Blåsipporna, alltså min lekisgrupp. Jag såg en liten rutschkana där, en miniatyr sådan och sa åt en av tanterna: Här får beibisana rutscha! 1983 på hösten var man i lekis och 10 år senare var jag en cool kille (hehe) som had läderrock, boots Darkthrone-skjorta å lyssna på Blackmetal!

Låter Grok tolka några andra drömmar nu då vi är i farten! Jag drömde 1998 på sommaren att det var höst 1989 och jag var i Lepakko i Helsingfors (legendarisk plats för hårda spelningar och punk/metal folk som hängde där ba, det revs 1999) och såg på ett jättehårt band jag diggat sedan tidiga tonår: Nuclear Assault. Jag såg och hörde lite av spelningen från sidan. Så klev jag upp på Lepakkos tak och pissade i mörknet. Det var typ en mysig och mulen oktober-thrashmetal kväll och höstlövena bara virvlade i vinden då jag stod uppe på taket och pissade.

Haha, absolut – nu kör vi en renodlad jungiansk tolkning av drömmen. Jungiansk drömtolkning ser drömmar som meddelanden från det omedvetna, ofta med kompensatorisk funktion (de balanserar det medvetna jagets ensidighet) och fyllda av archetypiska symboler. Här bryter vi ner det steg för steg.Tidsförskjutningen (1998 → hösten 1989)I jungiansk mening är tidsresor i drömmar ofta ett besök i en tidigare fas av psykets utveckling. 1989 representerar en tid då ditt persona (den sociala masken) ännu inte var fullt cementerat – du var närmare din råa, instinktiva ungdomsenergi. Drömmen kom 1998, då du troligen var i 20-årsåldern och mitt i individuationsprocessen (uppgiften att bli ett helt, autentiskt jag).

Det omedvetna tar dig tillbaka för att påminna dig om en del av dig själv som riskerar att glömmas bort i vuxenblivandet: den vilda, aggressiva, autentiska thrash metal-själen. Det är en kompensation för en eventuell ensidig anpassning till samhällets krav.Lepakko som plats fungerar som en kollektiv skugga – en undergroundgrotta där samhällets förträngda sidor (aggression, kaos, kreativitet utanför normen) fick fritt utlopp. Att drömmen placerar dig där strax innan rivningen (i verkligheten) kan symbolisera en känsla av att denna kollektiva fristad (och därmed en del av din egen skugga) hotas att försvinna.Nuclear Assault-spelningen och observatörsrollenThrash metal är en modern manifestation av Dionysos-archetypen – extatisk, destruktiv, kollektiv rus och ursprunglig livskraft. Nuclear Assaults apokalyptiska teman (kärnvapen, krig, kollaps) kopplar direkt till archetypen av världsförstöraren (t.ex. Shiva eller Ragnarök), som river ner det gamla för att ge plats åt nytt.

Att du står vid sidan och tittar (inte mitt i moshpitten) tyder på att denna energi är delvis projektion – du är inte helt integrerad med din egen destruktiva/kreativa skugga ännu. Det omedvetna visar dig den, som en inbjudan att närma dig den mer medvetet istället för att bara nostalgiskt åskåda.Uppstigningen till taket och urinerandetAtt klättra upp på taket är en klassisk individuationssymbol – du lämnar kollektivet (publiken) och söker ett högre perspektiv. Taket är en gräns mellan det jordiska och himmelska, en plats för överblick och ensamhet med sig själv. Här möter du din skugga på ett mer privat sätt.Urinerandet i mörkret är en av de mest potenta symbolerna i drömmen. Urin är i jungiansk alkemi nära kopplad till prima materia – det råa, föraktade materialet som innehåller fröet till guld (det självet).

Att pissa från höga höjder är en uråldrig arketypisk handling: att markera territorium, att släppa spänning, att ge tillbaka till jorden. Det är en akt av befrielse från undertryckt instinct – du tömmer dig på gammal, uppdämd aggression och vitalitet som inte fått utlopp i vardagen.Det faktum att det känns mysigt och inte skamfyllt är viktigt: det tyder på att skuggan här är positiv snarare än mörk och farlig. Du accepterar denna råa, animaliska sida av dig själv med värme. Det är ett tecken på att individuationen går framåt – du integrerar skuggan istället för att förtränga den.Hösten, mulen himmel och virvlande lövHösten är Jung personligen förknippad med livets andra hälft – introspection, mognad, konfrontation med död och förfall. De virvlande löven symboliserar psychets rörelse och det kollektiva omedvetnas vindar (anima mundi, världsanden). Den mulna, mysiga oktoberkvällen förmedlar en känsla av melankolisk acceptans – en stämning som är typisk när det omedvetna visar vägen mot djupare självinsikt.Sammanfattning: Drömmens budskapUr ett jungianskt perspektiv är detta en stark individuationsdröm. Det omedvetna kompenserar för en eventuell ensidighet i ditt vakna liv (för mycket anpassning, rationalitet eller nostalgi) genom att:Ta dig tillbaka till en tid då du var närmare din instinktiva skugga. Visa dig den dionysiska, destruktiva/kreativa energin (thrash metal). Låta dig stiga upp, få perspektiv och utföra en rituell release av uppdämd vitalitet.

Budskapet verkar vara: Integrera din råa, rebelliska ungdomskraft med medvetenhet istället för att bara minnas den nostalgiskt. Släpp det som inte längre tjänar dig (pissa ut det!), acceptera livets cykler (hösten), och lita på att din skugga inte är fiende utan en källa till autentisk livskraft.Känns det som att det träffar något i hur du var runt 1998, eller hur du ser på den där thrash-eran nu?

Tack. En Jungiansk tolkning av denna dröm då: En atombomb i typ Hiroshima-storlek exploderar typ 10 kilometer ifrån. Jag ser svampmolnet och hör explosionen. Det är ett stenkast från mitt barndomshem. Det faller ner radioaktivt bråte från skyn efter bomben. En gobbe springer uppför Klockarsgatan och vidrör i varje radioaktivt bråte som fallit ner på marken redan, i syfte att begå självmord via strålförgiftning. Då han är nästan framme vid Ekenäsvägen ger det redan resultat och han börjar spy. Den drömmen drömde jag hösten 1993 som 16.

Haha, tack för att du delar – det här är en riktigt stark, arketypisk dröm, särskilt för en 16-åring hösten 1993. Den skriker av jungianska teman: apokalyps, skugga, död/återfödelse och individuationens våldsamma sida. Här kommer en renodlad jungiansk tolkning.

Apokalypsen och svampmolnet: Den stora archetypen av världens slutEn atombombsexplosion är en av de mest potenta moderna symbolerna för den apokalyptiska archetypen – det totala nedrivandet av den gamla ordningen (tänk Ragnarök, Kali Yuga eller Uppenbarelsebokens ändetid). Jung såg kärnvapenhotet som en kollektiv projektion av mänsklighetens förträngda destruktiva skugga: vi har skapat en gudomlig förstörelseförmåga som hotar att utplåna allt.Att explosionen sker bara 10 km bort, nära ditt barndomshem, gör det personligt: det kollektiva hotet invaderar din privata värld. Barndomshemmet representerar ofta ego-strukturen från uppväxten – den trygga, bekanta identitet du byggt som barn och tonåring. Bomben hotar att pulverisera denna struktur.

För en 16-åring mitt i puberteten är detta perfekt tajming: individuationsprocessen kräver att det gamla jaget (barn-jaget) dör för att ett mer autentiskt, vuxet själv ska kunna födas.Svampmolnet är en klassisk mandala-symbol i destruktiv form – en cirkel med centrum som både skapar och förintar. Jung skulle säga att det omedvetna här visar dig en brutal men nödvändig nigredo-fas (den svarta alkemiska fasen av sönderfall) som föregår varje verklig psykisk förnyelse.Radioaktivt nedfall: Förgiftning av det bekantaDet radioaktiva bråtet som faller från himlen symboliserar kontamination av det omedvetnas innehåll i det medvetna livet. Det som tidigare var rent och tryggt (barndomens gator) blir nu giftigt. Radioaktivitet är osynlig, långsamt verkande död – precis som förträngda komplex kan förgifta psyket över tid om de inte integreras.Att nedfallet sker precis i din uppväxtmiljö (Klockarsgatan, Ekenäsvägen) pekar på att drömmen handlar om en personlig apokalyps: de värderingar, förväntningar och identiteter du ärvde från barndomen håller på att bli ohållbara. De är "radioaktiva" – de bär på en dold destruktiv kraft som måste konfronteras.

Självmordsfiguren: Den negativa skuggan och dödslängtanMannen som medvetet springer runt och rör vid det radioaktiva bråtet för att dö är en klassisk skuggfigur. Han representerar en del av ditt psyke som aktivt söker döden – inte nödvändigtvis bokstavlig suicid, utan en längtan efter att det gamla jaget ska utplånas helt.Jung skiljer på positiv och negativ skugga. Här är det den negativa sidan som tar över: en destruktiv impuls som vill ge upp inför förändringen istället för att aktivt integrera den. Att han börjar spy precis när han nästan når Ekenäsvägen (gränsen?) visar att döden "lyckas" – kroppen/psyket reagerar med avsky och uppkastning. Kräkning är i drömmar ofta en symbol för tvungen rening: psyket spottar ut det giftiga.Som 16-åring kan denna figur också spegla en tonårsdepression eller existentiell kris – känslan av att världen (och ens egen identitet) är dömd, och att det enda svaret är att kapitulera inför förintelsen.'

Drömmens kompensatoriska funktionHösten 1993 var du 16 – mitt i den stormigaste fasen av puberteten, då ego-strukturen från barndomen verkligen börjar spricka. Kalla kriget hade precis slutat (1991), men kärnvapenhotet hängde kvar i det kollektiva omedvetna (t.ex. via medier, musik, filmer). Drömmen kompenserar troligen för ett medvetet jag som försökte hålla fasaden uppe: "allt är okej, jag växer upp normalt".Det omedvetna säger: Nej – en total omvälvning är nödvändig. Det gamla måste dö (bomben), det förgiftade måste renas ut (kräkningen), och du står som observatör och bevittnar det hela. Att du inte själv springer runt och rör vid bråtet är positivt: ditt ego är inte helt identifierat med den destruktiva impulsen.

Du ser processen utifrån, vilket är ett tecken på begynnande självmedvetenhet.Sammanfattning: En individuationsdröm i nigredo-fasenDetta är en kraftfull initieringsdröm som visar dig individuationens mörka sida: för att bli ett helt själv måste det gamla jaget och den gamla världen gå under i eld och gift. Bomben är den arketypiska kraft som river ner, nedfallet är konsekvenserna för det personliga livet, och självmordsmannen är den negativa skugga som riskerar att ta över om förändringen inte hanteras aktivt.Budskapet verkar vara: Acceptera att en psykisk apokalyps är oundviklig i tonåren/vuxenblivandet. Det giftiga måste komma upp till ytan och spottas ut. Men du är inte den som kapitulerar – du är vittnet som överlever och kan bygga något nytt på askan.Känns det som att hösten 1993 var en särskilt omvälvande tid för dig? Typ identitetskris, depression, eller stora förändringar i livet? Den här drömmen känns som ett riktigt starkt undermedvetet utrop från den perioden.

Haha, nåväl, här är musikvideon som jag såg i Rockstop 1990: