20.9.1991

Det var en solig fredagseftermiddag denna dag och jag fick 4 LP:n med posten: Deep Purple-Machine Head, Pink Floyd-The piper at the gates of dawn, Pink Floyd- Dark side of the moon, Deep Purple-In Rock. Jag diggar fortfarande In Rock och Piper at the gates of dawn fullt, medan Dark side of the moon är mera musik för mainstream-massorna, som jag aldrig diggat lika mycket. Machine Head är nog bra, men den var ingenting jämfört med Purples In Rock skiva från 1970, som är en av historiens allra första egentliga heavy-skivor. Hård som fan va.

Jag hade bara hört en låt från denna skiva förut, Speed King, då jag köpte en Purple samling på Kassett från Jerry's musik april 1991 och digga den låten fullt då. Samt att det var en cover på just Speed King på den då nyaste Venom-skivan Temples of Ice, som jag beställde sommaren 1991 på kassett. Dessa tider räknades Venom som ett gammalmodigt pelle-band, som hade spelat ut sin roll. Men jag diggade denna skiva fullt 1991. Och det passade bara mig bra att det räknades som gammalmodigt! Alla gånger lyssnar jag på Venom framom Napalm Death eller Sepultura's då nyaste Arise, som var i högt rop då. Dessutom hade Venom roligare texter än någo samhälle och pollution-texter, som är tråkiga och ointressanta.

Jag var den ända ur kamratkretsen som diggade Venom och kände ingen annan som diggade Venom. Sepultura och company, ja det talade alla om 1991. Men inte Venom. 

Uhaa. Nostalgi. 

Nå iaf. Jag lyssnade på Pink Floyd, sedan for jag till höstmarknaden med farsan. Och kom hem med 3 stora plastpåsar med godis. Jag gick med godispåsorna på marknadsområdet och 3 flickor från klassen kom förbi kommenterandes om att jappen köpt lite karkki. Dom kostade 30mk per påsa, så man fick lite godis för 90mk och det blev en kybä över också. 

Jag läste då samma dag en teori om att då det i urtida målningar är folk som verkar vara i rymddräkter inte fråga om besökare från rymden, utan det kollektikva undermedvetna som nu gjort att det yttrar sig i liknande rymddräkter nuförtiden, så tyckte jag att det lät som en bra teori. Farsan bara tyckte det var någo svammel, men forskarna har faktiskt på senare tid funnit det troligt att det faktiskt finns genetiskt minne. Minnen i ens DNA från släktbandet. Jag har personligen känt så ända sedan barn någongång liksom Pustar från medeltiden eller hur man ska förklara, så för mig kom det inte som någon överraskning, även om det är subjektiva och personliga känslor..men detta kan ju vara en förklaring. Jag går inte mera in på det här. Men jag säger att det kommit t.e.x. i drömmar jag drömt som liten. 

Jaa-a. 25 år sedan. Det är lång tid i en människas personliga liv. Jag tyckte då redan om att vara i skog och mark, t.om då vi från skolan jogga i en stig intill gamla spånbanan några kast ifrån den. Den gick i en ring och man kom som en planet och såg samma saker då man farit ett varv. Jag minns att vi joggade 6-7 varv jag med en grupp andra pojkar. De andra bara flåsade och tänkte typ på sport, medan jag såg på en röd flugsvamp vid sidan av stigen varje gång vi joggade förbi den. Det var en mulen dag oktober 1991. Alltså jag stannade inte och såg på den, men såg på den då vi lunkade förbi.

På tal om gammal musik och så. Jag fick julafton 1990 till julklapp Purple's nyaste Slaves and Master's samt Led Zeppelins första på kassett. Jag berättade det i skolan sedan januari 1991. En glasögonorm bara gapade åt det och var nära att brista ut i gapskratt när som helst, medan en annan skrattade och sade att purple e bara skit, zeppelin med! Och vilken cirkus det blev på klassresan till Ekenäs maj 1991 då jag köpte King Diamond's då nyaste "The Eye" på kassett från en musikaffär som inte finns mera. Huoh! =/  Mitt musikintresse började från 0 på det sättet att jag hade inga i släkten introducerade sådan musik för mig eller äldre kaverin som gjorde det, som många andra. Men undantag för grannflickan som jag fick låna WASP av till min stora förtjusning 1984. Jag bara diggade liksom helt annan musik än barnmusik om det kom något på tv:n eller radion man råkade höra 80-82. Jag tyckte att det var riktig musik och barnmusik är skit-även om jag inte kan minnas vad för band det var. Farsan ironiserade någongång 1981 hur ungdomsmusik låter nuförtiden och alla skratta och jag med, men jag diggade sådant, även om jag inte sade det då. 

Nåja. Det ända bandet jag har fått i arv är Pink Floyd, då morsan diggade det något och jag minns hur hon lånade pink Floyd skivor från bibban samma tider. 

Det var höstterminen 1990 jag stod i C-trappan väntandes på att slippa in i hussasalen då vi sku ha hussa. Jag hade hunnit först. En från åttan kommer förbi och mumlar något. Jag trodde han sade "moi" så jag sade moi tillbaka. Han stirrade på mig och sade Nej Vittu! Nej Satan! NEEEEEEJJ!!! HAHA. högisungars traumor!  tydligen sade han inte "Moi" utan mumlade nåt annat.

Jag var i clubben i lördags. En okänd typ i samma ålder kanske kom och frågade etsä muista mua! Mä muista ainaki sut! Sä fanitit aina stonea silloin aikoja sitten! Så sade jag tottakai fanitin, STÅNE,STÅNE! Men han måste ha förväxlat mig med han som många andra som inte känner mig har förväxlat mig med, och han "fanitti stonea" minns jag 1990. Fast jag inte tycker vi nämnvärt liknar varandra. Konstigt, men lite lustigt :) Och jag ser mycket yngre ut, och han som folk tror jag är är 2 år äldre, fast vanligtvis tror folk jag är högst 30! Lite paradoxalt kan tyckas.  Han ser förvisso också yngre ut, men ändå.

HAHA på tal om barnmusik så hade jag en "Mina Vänner" bok i lågis. En av mina kusiner skrev att hennes favoritband var "Saukki ja Pikkuoravat" Det hade jag jätteroligt åt och jag retade en klasskaveri som också tyckte att barnmusik var barnsligt, att hans favoritband nog är Saukki ja Pikkuoravat. Han blev jättearg och höll nästan på att strypa mig :D Det var i tvåan 1986.

Neh vetni vad. Nu har jag ingen inspiration att skriva så mycket. Man har varit så jävla nostalgisk alltför länge.. kanske bättre att leva i nuet. JA det är det ju fan. Man vill inte bli cynisk , men lite blir man med åldern. Nu tror jag att jag ska göra något annat än att skriva för denna dag. HEj och hå! Här kommer Venom. Jättebra! Konstigt att ingen annan diggade det då 1991, för det är faktiskt mycket mera atmosfär i detta än någo Napalm Death med sina tråkiga miljöförstöring etc texter. nog för att det är viktigt att inte förstöra miljön, men det är tråkigt ämne i musik 

https://www.youtube.com/watch?v=FX-AjBPuKOc

Denna musik video Venom Live '90 kom med posten till mig fredagen den15:tonde november 1991. Det är jättebra meininki här med! Schacki goes nuts då kvällens sista låt Witching hour börjar.Witching hour är nog en av de bästa Venom låtarna. Och speciellt på skiva då gitarren låter typ som en motorsåg. Vilket ös!

Det var en från Ekenäs som jag pratade med för 3 år sedan som diggade Venom fullt på 80-talet till sina föräldrars fasan. Hon sade att hon gärna skulle hänga en Venomflagga upp på väggen hon köpte från marknaden 1985, och hade hittat igen, men det går inte nu då hon har barn och allt, sade hon :D
https://www.youtube.com/watch?v=0zi5S4ZyMjM