"Åhå, ja tror att kypärän föll!"

Jag kommer ihåg sensommaren 1988 då jag var med två kaveri en fredagskväll utanför ett cykel och mopoställ till Sisu-området. Vi härjade där så helvete, så en hjälm som hängde på styret till en pappis föll på asfalten. Jag sade: Åhå, ja tror att kypärän föll! Jag minns det, för en av kaverina började skratta åt vad jag sade och tyckte att det lät humor.

Kör gamla gobbar alls mopo mera? Jag tycker inte jag har sett det på länge. Gamla gobbar brukade köra pappis, och några gånger såg jag på 80-talet  pulin som körde en såndän trehjulig Tunturi invamopo. Förrivärlden brukade man se norm donargobbar i 50-60årsåldern som körde till Sisu-fabriken just med typ pappisar. Under 80-talet ännu. Alla har väl bil nuförtiden.

Haha, jag mindes här idag en serie i 91:an vid namn "Biffen och Bananen"  Det var så, att "Bananen" skulle åka tåg någonstans och kom och sitta framför en arg gobbe, som satt och läste dagstidningar, och hade köpt en jättebunt av dom. Bananen frågade honom: Kan man få låna en tidning av herrn? Så svarade han: Nähä! Dom har jag köpt åt mig själv för dyra pengar. Så sade han: Å så e de förbjudet att röka här. De blir till att sluta meddetsamma! Bananen hade en sätkä i mungipan och tänkte för sig själv: gubbstrutt!

Så såg Bananen mittiallt att någon for iväg med gobbens väska, men hann inte reagera desto vidare. tåget hade stannat vid en stationen och den sura gobben sov. Bananen väckte honom och frågade att Ursäkta, men vad hette stationen som... Den sura gobben sade såhär: Vaförsla? Väcker ni mig?!? För att dilla om stationer?? ÄR NI TOKIG!!!! Och vifta omkring sig med nävorna så att hans dagstidningar bara flög omkring.

Så sade Bananen: Jag tänkte bara fråga vad stationen hette som..  Så sade den sura gobben: Ett ord till om stationer och jag kastar ut er!

Så fortsatte Bananen: Vad stationen hette där en man gick av med er väska. Då svimmade den sura gobben och Bananen hällde vatten över hans flint med en flaska och tänkte något glatt för sig själv som jag inte minns. Det var bara humor att minnas det mittiallt!

Och så minns jag då jag läste akkari, alltså Aku Ankka på 80-talet. Jag läste ett avsnitt där Kalle Anka satt hemma i sitt badkar och knattarna var också hemma. Så såg en av knattarna ut ur fönstret. Tant Kajsa kom gående mot deras hus med förnäm min på sig. Knatten sade: Nyt Iines-Täti tulee! Varvid Kalle Anka svarade såhär: Voi ei, hän ei saa nähdä minua alastomana! Hon fick inte se Kalle Anka nakin! haha..

Jag började minnas här 1991 av någon anledning, då det var häromdagen 27 år sedan jag hade blindtarmsinflammation 2 dagar innan det gick över för andra gången i mitt liv (Det VAR det. För det var helt samma symtom annars men ingen feber eller värk i högra sidan som 2017, då den brast åt mig. Men den diffusa värken över hela magen och den kraftiga förstoppningen var PRECIS samma symtom-den självläkte på några dagar. Precis som den hade gjort 3 år tidigare då jag hade likadana symtom)

Jag började minnas oktober 1991, alltså typ en månad innan 20:nde november 1991. Då vi hade jumppa en grå torsdagseftermiddag vid en övergiven runda några stenkast till vänster om den gamla sågspånsbanan. alltså vänster från Sahara-hållet sätt.  Jag vet inte varför Åjja valde att vi sku springa där, men vi gjorde det nu bara.

Vi sprang en 5-6 varv runt den lilla banan mitt inne i skogen. Alla utom Åjja. Jag mindes att det var en röd flugsvamp till höger om mig några cent från banan vid ett ställe. Varje gång jag sprang förbi den röda flugsvampen så såg jag ner på den.(Jag sprang på skogsbanans högra sida, så jag var typ ett tiotal cent från den varje gång jag sprang förbi den.)

Jag kände mig som typ en planet eller något, då jag filosoferade kring den röda flugsvampen jag sprang förbi och såg ner på. En planet, för att jag for som en planet runt solen typ då vi sträckte där. Och alltid kom den röda flugsvampen emot där i nåt skede. Jag började fundera på att allt är cykliskt typ, fast jag inte kände till det begreppet då.

De andra killarna bara flåsade som någo hundvalpar då vi sprang där förbi och brydde sig bara om SPORT!SPORT!SPORT! Men jag såg faktiskt på den röda flugsvampen för varje varv vi sprang/joggade förbi den. Det var ganska mysigt att vara ute i skogen och springa under den höstdagen oktober 1991.

Jag hörde häromdagen om någon typ genus fix idé om att män och kvinnor ska bli precis lika behandlade i affärskassan. Att man får absolut inte hälsa med en grabbig jargong åt grabbar samt mjukare och flickor, för då håller man "könsnormerna" vid liv, oavsett om det är helt okej för alla kunder. Det spelar ingen roll. Man håller "könsnormerna" vid liv.. Man vet inte om man ska skratta eller gråta.. Men jag citerar August Strindberg ännu engång: Det är synd om människorna!

Liksom det som ligger så djupt i våra gener, tror några genustöntar att dom kan ändra! :D Det är helt emot naturen och generna. Det är lika galet och onaturligt som stalins kompis, den marxistiske biologen Trofim Lysenkos försöka att odla och skörda potatis mitt på vintern. Han också hade en sådan fundering, att folk inte gjorde det på vintern bara, "av gammal vana" (jämför "gamla snäva könsroller") och tänkte att man nog minsann kan odla och skörda potatis på vintern också! Det är marxistiskt gående emot naturen helt enkelt, som är omöjligt. Men genustankar har sitt upphov i extremvänstern och deras tankar att människan kan gå emot naturen. Precis som kristendom, så är även marxism och genus typ en protest mot naturen själv.

Eller ska genusmänniskorna kräva en robot till nästa, som så torrt och korrekt som möjligt säger: Hej! Och Hejdå! åt precis alla kunder, på ett precis likadant sätt?! Nej huhuhuh, så döbriga funderingar folk har!

Som Lysenkos försök att odla och skörda potatis mitt på vintern. Typ lika omöjligt och lika mycket emot naturen som det. Genus är typ likadan biologi som Lysenkos biologi var :D Önskar de istället för en riktig person bakom kassan, en robot som neutralt och mekaniskt säger Tack och hej! Tack och hej! Tack och hej! för att det ska vara så jämlikt som möjligt. Tänk så grå världen skulle vara då!! I vilken värld lever somliga feminister riktigt i? :D Och så fort man kritiserar det minsta lilla dom, så gör man sig, enligt dom, automatiskt medskyldiga till all världens kvinnoförakt. Dom skjuter bara sig själva i foten med sådan logik. Bara någon promille av de mest fanatiska hihhulina går på sådant och resten av folket gapskrattar åt dom. På samma gång är det så mainstream som något bara kan bli. Ett ytligt modefenomen.

Genusvetenkap är politiskt styrd pseudovetenskap, precis som Lysenkos pseudovetenskap var i Stalins Sovjet och Maos Kina.

Men det är inget problem i sig. Man söker sig till trevliga flickor och undviker brudar som är förbittrade av dylikt tänkande. Det är på mitt ansvar att inte släppa in bittra människor i mitt liv. Problem solved.

Nåväl, alltid nu och då kommer de någo fanatiska och hihhuli-aktiga fixa idéer inom den akademiska rörelsen. På 70-talet var det taistoiterna, och på 10-talet någo genus hömppädömppä. Fixa idéer kommer och går. Fast jag är säker på att det finns sådana som sku typ vilja bränna mig på bål, eller åtminstone kasta mig i fängelse för att jag skriver detta. Men sanningen segrar ändå till slut.

Nu minns jag mittiallt bara fredagen 22.11.1991. Jag och morsan och farsan var på besök hos en såndän Gösta med familj. En familjebekant som då bodde i byn, typ 1 kilometer från vårt. Dom hade en som som var i min ålder och gick på paralellklassen. Det kom en annan familj dit också med en pojke som var i vår ålder och gick också på paralellklassen, men de båda andra grabbarna gick på samma klass. Vi satt och åt där gott en stund och de vuxna drack flädervin och kommenterade om det. Den ena grabben fick smaka lite ur sin morsas glas, då han ville smaka.

Sedan sade jag att jag ska gå hem och se på tv! och for därifrån ganska hastigt, för jag orka int sitta där. Jag såg på månen under den relativt korta promenaden hem, minns jag. Sedan drack jag en halvliters-Cokis på flaska då jag kom hem.

Jag var där hos dem också vintern på vårterminen 1985. Det kan ha varit typ januari-februari, början av mars typ. Jag var uppe i vinden hos deras äldre söner och vi lyssnade på musa där. På Kiss och WASP. Det var satans hederligt minns jag den gången, och man tyckte att det var jättetufft. Wasp hade grannflickan bandat på kassett åt mig redan 1984. Ja minns att ena pojken frågade mig då vi lyssnade på KISS att e de tufft? Så sade jag typ att Jåå, faktiskt!

Efter det har jag inte diggat vare sig Kiss eller Wasp. Isynnerhet inte Kiss. Jag har sedan jag kom i puberteten ansett det vara "barnheavy" som man växer ifrån :D F.ö. står Kiss för värsta sortens kommersialism etc. En tykkää. Wasp diggade jag mera då redan, och nu har Wasp sina bra låtar ännu, fast jag inte lyssnar aktivt på Wasp.

Egentligen har jag alltid diggat mer "rosoista" sound än finslipat, för då jag hörde Motörhead första gången 1986, så upplevde jag att jag hittat hem till det jag sökte. Nu tänker jag inte alls på den patetiska nutida Lemmy-kulten eller något. Men snarare så att Motörhead var vägvisaren och prototypen till min musiksmak och vidareutveckling av den, egentligen.

Och till sist en låt som jag diggade 1984 mycket. Lånade denna LP från bibban då jag var i lekis vårterminen 1984. Början här iaf är Christer Pettersson/Grundbulten-aktigt. Som om att Christer Pettersson eller Kennet Ahl smyger nojigt omkring i Stockholms mörka gränder en mörk kväll eller något. Liksom "smygande" nojigt! :D

Sångaren ropar någo om stationer här i början å! :D Haha, det är helcrazy. "Trollet kommer!" :D Nuförtiden skulle jag tolka det metaforiskt antagligen, men som liten då 1984 så tolkade jag det konkret som om att ett fysiskt troll kom och jagade dom, som såg ut som typ Lakritstrollet i Bamse eller något :D Och "HETSBÖTZ! hetsbötz!HETSBÖTZ! hetsbötz!HETSBÖTZ! hetsbötz!!" Vad det nu sen betyder. Helbäng låt, men jätterolig på samma gång!