Nyårsaftnar 97-98.

Jåå  ja kommer ännu ihåg då jag firade nyårsafton 1997. Jag skulle fara till en som bodde i Kanaltorget senare den natten. Ungefär klockan 12 på natten skulle jag vara där. Jag ringde en kompis, som då var kompis, och frågade om jag skulle få komma dit och snacka en stund innan. Han bodde på samma gata så.. Responsen var: Nää, ja vet int. (han hade alltså fest)

Så kom jag ändå dit då klockan var typ 23. Då de var ute på gatan och sköt lite fyrverkerier. Han sade då åt mig då jag kom gående "Hej päron!" och det var en massa andra där som jag inte kände. Det var väldigt barnsligt, men jag förstod att han sku riktigt plocka poäng nu, för att bli accepterad bland "normala" typ. Men shit happens. Vi har väl alla gått igenom våran barnsliga period. Han har dock inte varit någon kaveri på över 20 år. Och det var inte jag som avsade vänskapen.

Så for de någonstans mitti och en kaveri som var där fick inte komma med, och han blev också arg på värden som had fest och kom till mitt sedan litet.

Så for jag till Kanaltorget, där var det bättre kaverin. Värdens morsa var hemma med sin gobbe, då kaverin ännu bodde "hemma" så att säga. Ett par for ut i förväg då vi skulle börja skjuta raketer. Värdens morsa såg ut från fönstret och sade: Nej herrigud, dom hånglar därute!!! Och knackade på fönstret åt dom.

Sedan for vi ut och skjöt romerska ljus. Det kom fullt med fjärilar nyårsraketer och alla världens fyrverkerier då klockan slog 12 och jag stod vid hörnet till missionstorget och pissade. Någon gobbe började sedan gnälla åt värden angående fyrverkerier. Men for sedan då värden visade att han är färdig för strid typ :D

Romerska ljus var stil! Synd att sådana inte finns att få mera (?) Thunderkingarna var också jättebra och kanonslagena sedan!! Både dom röda som såg ut som dynamitgubbar, och de svarta runda som såg ut som gammaldags bomber. Det var tider det!

Det var en kaveri som kastade in ett kanonslag, minns inte om det var rött eller svart, i en telefonkiosk i Billnäs nyårsafton 1991. Ena fönstret spräcktes också. En gammal kärring frågade honom surt: Va de du som kasta in en nyårsbomb i telefonkiosken? :D:D

Med kanonslagen kunde man spränga postlådor till idioter som förtjänade det.

Sedan kom då nyårsafton 1997 som hade blivit nyårsdag 1998 en kaveri med sin Skoda farande vid Kanaltorget. Ena kaverin sade: Hej, *****! (smeknamnet) Jag ropade: ******!!!!!! (smeknamnet) Och just då slirade han som fan och kom till oss. Vi for till hans sedan en stund. Han var nykter och jättearg då han hamnade att fara från festen på min gata innan den hade börjat.

Polisen hade honom att blåsa också innan han kom till Kanaltorget, men han var ju nykter.

Sedan spydde jag följande morgon. Usch! Vi drack sedan kilju hos honom och lyssnade på blackmetal och undrade att varför fan lever man egentligen? Haha, låter emot va?! :D

Jag drömde också innan 1997 dendä drömmen om att de va nå schack som for runt mig och dansade. Eller en dansade, den andra pomppade och den tredje typ joggade och så ropade/sjöng dom: EN SMÄLLKARAMELL KÖPTE JAG TILL NYÅRSKVÄLL!!!  :D

Nyårsafton 1998 var jag i Lövkulla och vi festade civiliserat. Jag hade ett par solbrillor med mig för att leka cool eller något. En kaveri lånade dom, och den daijun lyckade sedan ha sönder dom! Mrrh!!

20 år sedan 1999. Vau!

HAHA! Jag kom att tänka på vad en kaveri sade sommaren 1986: Jag såg en monkey som drog nokka idag, kanske en meter!!! VAU!!! :D

Så minns jag hösten 1989 då jag var hos en typ som bodde i typ skogen. Han satt eld på något gammalt tyg ute på gården så det började droppa flammor från tyget. Brinnande material ner på gräsmattan så det lät såhär: FjjUUTT! FjjUUTT! FjjUUTT! FjjUUTT!

 FjjUUTT! och så knackade hans morsa på fönstret. Och så kom hon ut och gnällde om det.

Jag var i början av december hos honom också. I början av december 1990 alltså. Hans föräldrar bjöd på mat, och jag och kaverin och hans föräldrar satt och åt. Föräldrarna mittemot oss. Kaverin kryddade maten ganska rejält, så hans farsa påpekade det för honom. Så kryddade hans farsa också minst lika mycket sin mat. Kaverin sade ironiskt: Å så kryddar han sen själv fullt!! Hans farsa såg upp mot honom och glodde på honom kanske 5 sekunder utan att säga något eller röra en min. Så sade han till slut: Hördu Ludde, ställ int till me nå problem nu! Då blev det nog tyst! :D Bara typ hans föräldrar kallade honom så. I högis kallades han inte det.

Dom bjöd på en jättegod svartvinbärskräm som efterrätt though. Sällan man ätit något så gått som det.

Så talade vi om Ufon där vid matbordet minns jag :D Jag minns att jag drömde att jag var nere i Henelius-butiken engång då den ännu fanns på 00-talet. En såndän Anne som var butikstant där så pratade med en kund då jag var bakom i kön. Hon satt vid kassan och talade med en kund om ufon, drömde jag. Hon sade att Joojoo, dom had sitt någo bumerangformat föremål som ska ha flygit ljudlöst över här en kväll! Nu e de någo folk siir nog...

Mina föräldrar hade förut ett smeknamn för mig också. Det var nästan lika löjligt smeknamn som då det var en såndän Patrik, som var i lekis med mig i Dalgatans Daghem höstterminen 1983 tills han flyttade till Jakobsstad med sina föräldrar. Engång så ropade hans morsa  då han dröjde då han sku hem från gatan utanför lekiset, så det ekade över hela lekisområdet: PATTELII!!!!  Då kände jag myötähäpeää och tänkte att hans föräldrar också har nåt löjligt och nolot smeknamn åt honom precis som mina föräldrar har åt mig!! Vad är Jakobstad på finska? Pietarsaari, men egentligen borde det ju vara Jaakkokupinkaupunki :P

Haha, jag minns då det var innan jul och dom hade hängt upp något stjärnor i festsalen inför julfesten. Jag sade åt Patrik att de sku vara någo de, om det skulle stå "satan" på domdär stjärnorna! så sade han: Jåå, de sku va bra! :D

Denna Patrik var JÄTTEvild vill jag minnas! Så hörde jag något band på radion som ropade gällt: Äääää!! samma tider och jag var helt att vaaau så bra!! Det kan ha varit allt från Ac/dc till Mötley Crue for all I know. Det var något helt ingenting jag hört förut och bra så satan tyckte jag iaf!

Detdär me att vara nologer förälder minns jag, då det var en kaveri jag talade med vid kanaltorget utanför Evalds där vi stod med våra cyklar och talade en sommarkväll 1990. Så kom hans föräldrar förbi körande upp mot Tallmo med deras bruna Mazda. Och kaverins morsa "kastade" slängkyssar åt kaverin!!! Kaverin tyckte nolot: Voi nu vittu!! Fuck you!! Och visade fuck mot bilen då den körde upp mot Tallmo.

Vi pratade om Metallica och Stone minns jag just då. Sedan var det någon långhårig typ med  blå jeansrock som kom till högis och stod i aulan med händerna i fickorna och talade med någon från gymnasiet. Han var typ 17. Samma kaveri vars morsa kastat slängkyssar mot honom pekade på honom diskret och sade respektfullt i högis aula hösten 1990: Han där har alla Metallicas skivor!

Man tyckte ju att det var coolt som fan då man var 13!!  Phil Collins-Another day in paradise? Fuck it, let's Thhraassh!! :D


Alltså vittu ja minns att jag såg på Poltergeist filmen på jullovet 1990 och blev nästan rädd av den!! Jag såg på den 2003 igen och bara skrattade åt den och förstod inte hur jag kunde tycka den var så kuslig back in 1990.

Iaf, jag drömde nåt om King Diamond efter filmen och att han sjöng typ ett soundtrack som hade med Poltergeist-filmen att göra. Det var kusligt!

Jag drömde sedan att jag VAR King Diamond 1991. Att jag spelade in en musikvideo och att jag såg King Diamond sjunga och jag såg min/King Diamonds spegelbild reflekterades från ett bilfönster, medan jag/King Diamond sjöng. Det hörde liksom till videon.

Och så mindes jag maj 1991 då vi var i EKENÄS på klassresa. Så jävla långt från lilla Karis! :D Iaf. Jag köpte den nyaste King Diamonden på kassett från en musikaffär där och då blev det gnäll av de andra ongarna... King Diamond var kuulema bara en dabboger satanist, och det var skit så satan och det ena och det andra. Själva blev de upphetsade av Iron Maiden låten Number of the beast-Men det är ju så snällt och tryggt. Utav King Diamond blev de säkert undermedvetet rädda av, fast han bara är en dramatiker och musiker typ! :D Då det nu enligt dem var så fel att jag köpte King Diamond, och att det bara är skit. Mycket bättre än Maiden though. My humble opinion.

Nåja, inte bara någon showman. Han är ju nog "på riktigt" på ett sätt också att han är seriösare och inte bara någon random rock'n'roll typ. Som han sade i en intervju i Soundi 1990. "Uskon, että elät ikuisesti jossain muodossa. Uskon sielunvaellukseen" Och I en intervju i Soundi talade han också om reinkarnation 1997. Och att om t.ex. en pojke lever 2 år och dör, så var det det som var meningen. Att vara 2 år i denna värld, så han skulle lära sig något innan andra sidan kallade.  Så det är bra. Ingenting är så onödigt kanske ändå trots allt, fast det låter brutalt. Men det är ju bara genom våra illusionära sinnets illusioner som vi ser världen igenom, så..

Men det var mycket intressant. Så talade han (King Diamond) också om paranormala fenomen han sade sig ha varit med om i Metalliliitto samma tider typ februari 1997. Då Klasu intervjuade honom. Det var intressant! Jag längtar till det toleranta 90-talet, då man öppnare kunde tala om dylika saker ännu! Det var då i tidens anda.

Kärlek? Tänk er tanken, att i princip är det att man kysser en snygg brud samma sak som att kyssa en plastpåse fullt med skit och piss! Så äcklig är den fysiska kroppen egentligen. Skulle det inte vara för fortplantningsdriften, så skulle man ju inte ens tänka tanken att kyssa någon!!  Där har vi sinnenas illusion igen förresten! En snygg brud= egentligen en vacker"plastpåse" laddad med skit och piss. Precis som våra karars kroppar också förresten, naturligtvis. Så iinge kvinnoförakt eller någon patetisk bitterhet!! :D Våra själar är liksom inkapslade i en äcklig köttkapsel. Fjättrade. Eller så har jag bara varit singel för länge.

Sedan såg jag ett trafikljus för tåg där vid Ekenäs tågstation som blinkade i pärongrönt var tionde sekund. Det såg coolt ut som fan tyckte jag. Jag var den enda som satt vid perrongen och glodde på det då det såg så bra ut. De andra brydde sig inte alls, och märkte knappast det blinkande trafikljuset för tåg.

Då jag kom hem så köpte jag Aurinko Jaffa och Fazer's röd som då fanns. Men den blåa var nog bättre för det.

Så var vi i hesa klassresan 26.5.1992. Då köpte jag också en King Diamond skiva, på LP denna gång, från Fazer's musik "Them" som är en temaskiva som handlar om King Diamonds galna mommo och ett gammalt hus hon bor i tillsammans med "Them" som är en sorts andar.

Haha, Nu kom jag nu bara på ett annat minne från lekistiderna. Det var våren 1984 och en mamma kom med en röd Lada 1200 och förde sin gosse till lekiset, och hon blev och tala en lång stund med ena lekistanten på gården. Hennes dotter, som väntade i baksätet på Ladan på gatan utanför och var typ 4 blev otålig och viftade att mamman skulle komma och levde om (Dottern gick inte i lekis av någon anledning. bara den något äldre sonen) Till sist hörde man från Ladan: TUUUUUT! (Ladan tutade. Och då jag såg mot den, så hade flickan krypit till framsätet och det var hon som tutade. Jag pekade på bilen och började gapskratta, typ: Aaahahahahahahaaaahh!! för jag tyckte det var komiskt. Flickan såg att jag började skratta, och började också lite skratta, samt tutade engång till: TUUUUUT! Hörde man bara. Sedan kom mamman gående mot bilen och de körde iväg.

Jag minns ännu hösten 1980 då jag satt i barnkärran och barnflickan Sonja skuffade mig. Vi for till Dalgatans Daghem varje eftermiddag och hämtade syrran som gick där. Då var jag inte där. Jag började först 1982 där jag. Det var en daglig ritual, men jag minns en solig dag en höst iaf. Vi kom gående från Centrumhållet på trottoaren i Dalgatan och syrran var ute på gården då vi kom. Sonja skuffade mig och jag satt i barnkärran. Jag minns att jag såg såg syrran ute på gården, och så såg hon oss och gick in först innan hon kom ut igen och till oss. Jag mindes att jag började förstå att hon alltid gjorde så då vi kom. För att hon skulle hämta sina saker och säga åt lekistanterna att hon far nu.

Det var på den tiden ännu då det fanns utomhustelefoner i taxistationen, som man kunde låsa upp och svara i. Alltså för Taxikuskarna. Jag kallade det karakteristiskt torra ringande, som man hörde långt in på 80-talet-senare då jag mindes hur det hördes för "mässlingstelefonen" För det lät så 70-talsaktigt, och då det ännu fanns rätt mycket mässling i detta land på 70-talet. Liksom ett plåtaktigt: *Rrriiiiiing* utan eko. Kanske ringde föräldrar efter taxi då deras barn hade fått mässling, och de sku föras till läkargården för att kontrolleras av läkare? Och då lät det just så i telefonen i taxistationen då de ringde från en famij vars barn hade fått mässling? Man känner sig fan febril nu då man tänker så mycket på mässling!! :D

Nu kom jag mittiallt bara ihåg hur jag december 1993 under jullovet var hemma hos en kaveri. Det var lite efter juldagarna, mellandagarna mellan jul och nyår, så vi ungdomar hade lov ännu, medan de vuxna var på jobb.

Jag var alltså hemma hos kaverin. Hans morsa och farsa var på jobb. Det var en till kaveri där också, så vi var 3 där sammanlagt. Vi satt vid vardagsrumsbordet och spelade Monopol. Klockan var typ 16:30 och det var mörkt ute, som det är dessa tider då.

Mittiallt slocknar alla lampor helt överraskande så det blir beckmörkt i 5 sekunder, men strömmen återkommer igen typ5 sekunder, men så slocknade allt igen-medan man hörde från elskåpet ett konstigt "KLICK-KLACK!"-ljud då strömmen kom och for.

Kaverin springer ut i farstun ljudlöst och kollar om andra lampor slocknade också. Hela gatan var mörk. Så kom strömmen tillbaka igen och kaverin ringde till sin morsas jobb och frågade att Morjens, for strömmen där å? Så skratta hon och sade: Jåå!! (Jag hörde det via telefonen) Så sade kaverin: Jaajaa, ja trodd att de blev kortslutning eller någo! Kaverins morsa skratta och sade: Nejnej!

Så kom hon hem lite senare. En halvtimme senare och sade åt kaverin: Nåjaa, ja lever ju! Måste ha syfta på att kaverin blev rädd för kortslutning eller något nolot som han inte berättade direkt åt kaverina :D Men vem är nu inte barnslig och ynklig ibland som 15.

Jag minns 1981 då farsan uppe i sitt rum visade åt mig och syrran foton på stjärnor med diabilder. Så vred han projektorn, så bilden for ett varv runt hela rummet så sade han att stjärnorna rör på sig, allting kretsar! Han skämtade såklart, men det var en bra lärdom, bra pedagogik liksom :D Sedan såg vi på Plejaderna minns jag också. Jag tyckte de var jättefina då dom var så blågnistrande.

Så minns jag engång 1983 då jag och farsan var på en lördagspromenad på förmiddagen, medan morsan skulle laga mat. Jag minns bara att vi kom tillbaka efter en hurtig promenad, och morsan hade bytt matta i tamburen till en grön avlång matta som jag tyckte om, och det doftade mat från köket och man hörde bara hur köttet stekte, liksom detdär fräsande: Steeeeeeeeeeeeek!!!-ljudet då man steker kött. Det var hemtrevligt. Vet inte varför jag minns just dom gångerna, men det var kind of "rymdiga" gånger och minnen från barndomen.

Det var som att dessa gånger skulle vara musikaliskt sammanbundna med tidig Klaus Schulze började jag tycka redan 99/00. Irrlicht skivan från 1972 samt saker han spelade in men som inte kom i den skivan samma tider.
Typ atmosfär som detta:
https://www.youtube.com/watch?v=UUBxQphLkao