Kabelnystans-incidenten

Jag kom nu mittiallt bara minnas ett hyss-minne. Och det hyss-minnet var på det lilla viset, att jag inte råkade vara just med då och göra det hysset, men det var hösten 1990 en vardagskväll tidigt på kvällen. Det hade inte hunnit börja mörkna då ännu. Så kom två kompisar andfådda till mitt. De hade varit ute och gjort fanstyg. De hade varit i Bäljars industriområde och så, då de trodde att ingen var där, så for de in på något firma/fabriksområde där och så såg de en såndän svart kabel-hållare. Ni vet en såndän hållare som ser ut som en jättestor syrulla, som donare brukar ha att göra med som tex. jobbar med att gräva ner kablar och så.

Nå, de rullade den nerför en brant så kabeln bara började rulla upp sig alltmedan hållarn rullade nerför branten. Mittiallt kommer det springades någon gobbe med donarhalare och hjälm rakt mot dom skrikandes och svärandes. Och de börja springa så satan. Sedan kom de till mitt efteråt och berättade om incidenten.

Haha, samma tider så var det en brune, en finskspråkig brud som bodde i Bäljars och som var ett år äldre än jag och mina kompisar. Hon kallades för Ninni. Fan vad snygg hon var! Vi var nog alla 3 intresserade av henne, men hon tyckte nog bara att vi var barnsliga tror jag nog. Då vi kom förbi jag och ena kompisen engång hösten 1990 så var vi pricktysta och glodde på henne medan hon går förbi på trottoaren. Hon är också pricktyst och ser bara neråt och såg brudaktigt typ melankolisk ut. Så nu var det någon sorts spänning där-alltså inte att hon var intresserad, men någon form av spänning som är vanligt mellan pojke och flicka-fast inte intresset heller nödvändigtvis skulle vara ömsesidigt.

Hon gick på åttan i finskspråkiga högis.

Det var faktiskt samma kompisar som vi bröt oss in i ett gammalt gult typ växellok som stod avlägset på bangården. Vi trodde att vi kunde göra det, då vi trodde att man bara har glömt bort loket, lol! Och vi kallade loket för "Lålle" och tänkte att dehä e vårt hemliga place! Hit kan vi komma och gömma oss om tex. Johtaja jagar oss! Nåja, det är 30 år sedan och preskriberat vid detta laget. F.ö. så var vi 13 åriga parvlar. Hahahah förresten, nu har ongar alla möjliga funderingar nog, lol!

Nu busade vi på lite ännu 1990 nog, fastän man hade börjat högis och trodde att man var "stor" och tuff på ett annat sätt. Det var fan rebelliskt att fara till Wibox mitt på skoldagen och köpa karkki! Det var något, som man inte bara gjorde då man var i lågis. Men i högis vågade man göra det, fastän det var förbjudet. Det var bara udda och okarismatiska cp-nynnyn som typ ännu klädde sig som lekisbarn och di som var snälla och sena i utvecklingen som inte vågade göra det i sjuan. På åttan och nian vågade t.om. dom också börja göra det.

Och nästa år så kommer alla datum och veckodagar synkronisera med 1993. Då ska jag ha 1993 nostalgi för fulla muggar tror jag nog! Jag ska börja att på nyårsdagen äta karkki och se på Black Sabbath-musikvideo. Dessvärre for min videospelare sönder, så det får väl bli youtube..suck. Nåväl, jag tänkte att nostalgistunderna sedan så långt det bara är möjligt ska vara precis så som det var 1993!

Jåå, jag mindes ett minne från barndomen. Och det minnet var då vi 1981 for på visit till Sjundeå och vi ville hämta någon tuliainen åt dom och farsan stannade vid en bensinstation och köpte en låda med chokladpraliner, lådan var mörkgrön men det var inte After Eight choklad alltså och lådan var i samma form och storlek som Aladdin lådarna. Det var en mörkgrön chokladlåda med chokladpraliner. Vi gav dom åt värdarna. Jag kommer ihåg att jag sa att jag vill å ha chokla! Jag minns ännu då jag såg från fönstret då farsan köpte chokladasken och kassatanten gav asken åt honom. Jag såg det via bilfönstret. Dom sade att vi kan köpa choklad i morgon, att dendär lådan e åt dom i Sjundeå.

Sedan nästa dag for jag och farsan till Market Bergman, som då var där var Latvala e nu och som har både varit Market Lind och Spar och Latvala efter Bergmans tid där. Jag trodde att vi sku köpa precis samma sorts choklad, alltså en mörkgrön låda. Så tog farsan en grön pötkö med Marabou-choklad, nej han tog två, och frågade att duger domhär? Jag blev överraskad att han köpte fel choklad så att säga, men jag täcktes inte säga emot. Jag tänkte väl att choklad som choklad. Alltså jag fick inte båda två. Det var till hela familjen om jag minns rätt.

Jååå, mommo åt alltid engelsk laku då hon tyckte om det. Det kunde fara en påsa fortare en kvickt. Det harmade lite som liten då man tänkte ta en till och så *vips* så var påsan tom. Hon bjöd på några men sedan högg hon hela påsan själv vanligtvis.

Jag kom nu mittiallt ihåg lite mera från hösten 1988 och dendä kaverin som hade en lillsyrra som blev arga då vi "påtade på hennes puppe" dvs kanin ute vid en bur. Så hade dom faktiskt en ökenråtta också i en bur inne. Engång var jag inne i hans rum en september-lördag 1988. Han rev sönder en dyna med brunt bomull. Det var en stor dyna, så det kom hur mycket som helst av den bruna bomullen. Han börja leka att det var skit och att en pall var vessabytta och att han hade världens ripuli och ropa att mamma, mamma kom å toooorka!! Jag ba:UuuAAAAAAhahahahahahah!!!hahahahahahaha!!!! hahahahahahahaaaa!!!! Aaahahahahahahahahaaha!!!!

Sedan låtsades han att han föll baklänges och vessabyttan välte med allt innehåll i hans fejs. Dvs den bruna bomullen som han låtsades var skit. Han låg på rygg på golvet med "skiten" i fejset och halsen och vid bröstkorgen. Så sade han: Mamma, vessabyttan välte!! Ja fick all skit på mig!!! Jag: Hjälp! Hjälp! Hahahahahahahaha!!!! hahahahahaha!!!! hahahahahahahaaaa!!! Jag skrattade så jag låg och vred mig på golvet av skratt och fick tårar i ögonen och trodde att magen skulle spricka av skratt då jag tyckte det var så komiskt =D Man kunde inte låta bli att vrålskratta.

Och så mot november 1988 så spelade jag Impossible Mission och Movie Monster på min C64. Det var mysigt.

Jag köpte faktiskt lite apelsinlonkero från K-Market en dag här. Och gissa vad? Jo, butikstanten fråga "henkkare" av mig, lol! Jag hade visserligen masken på, men ändå. Men vafan.. det ÄR smickrande, då en butikstant frågar henkkare av en i min ålder!! Inte fan kan jag se ut som en farbror inte!! Knappast ens yngre medelålders! För annars skulle det inte händå sådär!! Butikstanten själv var väl nog åtminstone 10 år äldre än mig kan jag tro. Jag köpte lonkkun till veckoslutet. Jag är inte sådan som dricker dagligen eller så.

Apelsinlonkeron är namm, namm. Det är en GOD lonkero, i samma klass med 90-talets makulonkkun som man fick 1995-99. Under 00-talet var alla nya lonkkun som kom uäkä. Otto lonkkun var uäk. Kurko-lonkkun var uäk. Och det fanns också apelsinlonkku både hos Kurko och Otto, men den smakade bara kemikalisk piss. Men detta är en GOD apelsinlonkero. Int undra på då det är den traditionella lonkkun som den är byggd på , som makulonkkuna på 90-talet. Detta smakar precis som lite jäst apelsinjaffa tycker jag, och det är JÄTTEgott! Och ger höst 1998 fiilis, då jag drack apelsinlonkero i Evalds då.

Även Laitilas Brandylonkero och den traditionella Brandylonkeron är mycket god. Och Karpalolonkkun har ju funnits länge och den var ett steg i rätt riktning igen efter 00-talets nya skämt till lonkeron. Även all ny cider som kom på 00-talet var hemska! Bara sötad med giftet aspartam och aspartamet i sig räckte till för att uäkisera hela cidern.

Jag minns någongång på någon krog då man beställde en gråer. Så fick man OTTO lonkero!!! Uäääkkii!!! Det var en helt annan sak än god riktig lonkero.

Jååå, så mindes jag nu mittiallt bara en sak. Och den saken är den, att då jag hösten 1987 bakade en tigerkaka under en fredagskväll då jag tyckte om att baka på veckosluten så fick man till kakaon på lördagsmorgonen mysiga bakverk som jag hade bakat. Och nästan helt utan hjälp också faktiskt fast jag var blott 10 år då. Jag drömde en lördagsmorgon att jag hörde min egen röst utan att jag själv pratade. Farsan sade: Åt mig en såndän Cho-pins! (menandes något bakverk) Och så sade jag: Å åt mig en såndän tigerkaka! Så vaknade jag och var sugen på tigerkaka.

Jåå det var samma tider som Professori Balthazar kom på tv;n på söndagsmornarna. Jag minns ännu introt då dom sjöng: Balt, Balt, Balthazar! De var alltså barnprogram.

En utmaning: Vem kan vissla Patakakkonen-melodin baklänges? Den som kan det, ska få en muffins av mig!

Hehe nåväl. Sedan kom det på söndagsmornarna hösten 1989 Yy-Kaa-Koo som var ett magasinprogram riktat till lite större barn, typ 12-14 åringar. Man kände sig tuff då man såg på det för det kändes seriösare än någo regelrätta barnprogram. Det var musik där och engång var Freud Marx Engels & Jung bandet där på besök minns jag. Alltså i Yy-kaa-koo studion. Allt detta min barndom etc utspelade sig i en tid, då pojkar fick vara pojkar och flickor fick vara flickor. I dagens ny-Lysenkoanska hysteriska tidsålder känns min barndom som en dröm. Jag är glad över att det inte iaf fanns någo genustrams som lärarna sku ha frösökt hjärntvätta oss med då jag var i grundskolan. Märkvärdiga påståenden som att även män kan ha mens har anhängare av sådana teorier svamlat om. Och så lipar dom och känner sig kränkta då folk sedan skrattar åt dom! Lol. Det tragiska i kråksången är att en professor i genusvetenskap med auktoritet kan tydligen enkelt hjärtvätta 19-åringar till att fanatiskt och ofta väldigt aggressivt faktiskt tro på dylik smörja. Det är faktiskt riktigt oroväckande och sekteristiskt.

Varje tidsålder har sina egna fixa idéer och skuld och slavideologier. Igår var det kristendom idag är det genus-trams. Men lika agressivt och fanatiskt är det. Och likadant vill dom, likt en våt trasa i ansiktet, kväva allt fritt tänkande och all fri diskussion.

Jag minns förresten då vi talade om dendä kompisen som lekte att han fick skiten över sig då vessabyttan välte 1988. Jag minns då mars 1989 då vi var hos hans och hans morsa låste dörren så han inte slapp in då hon blev arg på honom. Kompisen började kasta småsten på dörren så ena fönstret i dörren mittiallt fick en spricka. Då blev han lite till sig och tänkte att vi låtsas att vi had tävling där jag sku kasta sten på dig, och satt lite stenar under dörren så att det sku se ut som att han kastat stenar tidigare typ. Hur ska jag förklara? Nå, iaf. Hans morsa såg det sedan och blev arg. Så sade hon åt min kompis hotfullt och med sträng röst: Du vet! Du vet!!

Sedan så kom det någon gobbe dit inom en kvart. Jag tror det var hyresvärden. (dom bodde alltså på hyra i ett egnahemshus med gård) Han kom gående in på gården då han hade parkerat bilen på gatan, men såg inte ens på oss ongar som var där på gården. Sedan efter typ 5 minuter for han igen och jag hörde att han sade innan han stängde ytterdörren och for iväg: Int ids ja bli arg på ongana heller

Så kom jag ihåg ett minne från sommaren 1992. Från slutet av juli och början på augusti 1992. Det var psykedeliska tider och jag skulle börja nian i höst och man kände sig tuff och stor. Vi gjorde dock barnsliga saker då ännu, för jag hitta min gamla barnvagn från lidre. Det var en barnvagn med stadiga däck. Inte som nutida barnvagnar. Det var alltså en spädbarnsbarnvagn där sängen fattades, men en person rymdes mycket väl i själva barnvagnens korg/"skelett" att sitta och åka i.

Så jag och mina kompisar turades om att åka nerför Klockarsgatan med barnvagnen och vi hade jättekul under flera dagars tid då vi åkade nerför backan med den. Alltså vi hade en vakt vid korsningen för att se om det kommer någo bilar, så det var lugnt. Vi hade alltså kul under flera dagars tid, ända tills en av kompisarna bara måddes suta me den. Det tålde ju inte hjulaxlarna och barnvagnen gick sönder. Sedan skällde jag och den andra kaverin på kaverin som hade sutat sedan att vittu då han trodde att de nån bil eller mopo som man sutar me!! Vi var arga på honom och tyckte att han var en vittus dajju som måddes suta! Men visst, vi skällde bakom ryggen...

Lite mer 1992 nostalgi. Det var på det lilla sättet att det var april 1992 och jag gick en lördagskväll via stationsbron hem med en kompis. Nere vid stationen så var det en från sjuan som lekte tuffer å vaaner så satan så fort han började sjuan och gjorde det högis igenom. Han stod där nere och snackade med en ölflaska i handen med några äldre typer som kanske var 18-19. De var i samma gäng, och jag antog att de skulle ta sig till Ekenäs med tåg och väntade på det tåget.

Så ropa han för att havlfittas/spänna lite då han såg mig gå vid bron: Hej *****, kom ner å strid! Mest på skämt va. Sådär som pubertetsspolingar nu kan ropa. Jag bara flina åt honom och sa Okej! Och tog ett steg nerför den gamla trappan. och for vidare. Han ba' : Du våååg it i!! Fortfarande med humor i rösten dock.

Sedan var det liksom så paradoxalt då jag såg honom 30.4.1992, dvs samma dag som valborgsmässoafton, efter skolan då jag hade varit i Market Lind och var på väg att gå till bibban på trottoaren. Så var det en kärring som packade någo matvaror i sin bil vid Lindens. Så vid polisstationen så kommer han som lekte vaaner nere i station för några veckor sedan då vid den tidspunkten springande från bibbahållet och viftar med handen och ropar: Mo....MOMMO! Jag vänder mig om och han sprang för att prata med dendä kärringen som packade saker i sin bil, som tydligen var hans mommo. Jag bara flinade och tänkte att först dricker han öl och leker kova och sedan ropar han efter mommo i stan som en lort! Alltså jag tänkte med min högislogik jag då hade. Om vad som är barnsligt och vad som är coolt och så.

Jag berättade det åt min mommo faktiskt och jag sade att det är skrattretande typ att först drack han öl på stationsgården med nå äldre schack, men sedan var han ändå så barnslig så han ropade efter sin mommo i stan! Min mommo sade naturligtvis såhär: Ja tyckte att de va barnsligt att han drack öl! Och så kan man ju verkligen säga. Det var barnsligt att stå och dricka öl och vara kaveri me äldre schack och tro sig vara så otroligt cool. Men inte fattade jag det själv som högislort då, så jag blev närmast bara frustrerad över att mommo tyckte så, och inte förstod något, haha. Jag sku ju också ha vilja vara kaveri me äldre schack och stå å dricka öl! Haha...

Nåväl, må han vila i frid förresten..

Alltså jag har faktiskt funderat på att skaffa antingen en micro-mellotron, eller så en Moog 25. Egentligen skulle det vara bäst att skaffa en VCS3, men betala nu sedan 15 tonni för en sådan.. icke någe som jag har råd med, tyvärr. Fast så hårt som jag har kämpat i mitt liv, så har jag, om någon, förtjänat att få en sådan som gåva tycker jag nog. Jag tycker om tanken att sitta och spela och få fram schamanaktiga/rymdiga monotona ljud på en Moog. Eller alternativt surrealistiska, drömska men typ naturaktiga/folkmusiks-aktiga effekter på en Mellotron. Mellotron är mera tomteskog, medan en Moog är mera rymd. Egentligen skulle jag vilja köpa båda två. Hmm!

De e lite annat än någon random billig digital Yamaha-keyboard, lol! En Moog eller Mellotron är fina pipor! Alltid sedan 1999 har jag lekt med tanken på att köpa en syna. Well, varför inte göra det nu då man har tid som ogift och inga ongar? Skit i kärringarna för ett tag, och satsa på din egen kreativitet och utveckling vetja! Jag sade detta för mig själv!

Nå en sak till medan jag ännu kommer ihåg den! Jag drömde i höstas att tönten/nörden från min högisklass. Att jag hade lyckats provocera upp honom och han började jaga mig fullt längs vägen. Under tiden jag sprang så ropade jag skämtsamt: Hjälp mig! Hjälp mig! Hjälp mig! på samma sätt som då dom levde om i deathmetal bandet Old Funeral då en av dem ropar så medan dom lever om här i ett clip från 1990. Och så leker dom separe där och håller på, lol. Nåväl här är clippet. Hehe. Det är bra musa å faktiskt! https://www.youtube.com/watch?v=FohQoBNL6yg