Dendä haidaren höstn 1991

Jååå, jag och en annan kompis var hos en kompis november 1991. I hans rum. Han hade svamlat tidigare om att han var med sin morsa hos några släktingar, en tant och en farbror, och han hade fått ett dragspel av dom, men det gick lite förbi oss då just.

Så var jag och den andra kompisen hos han som hade fått ett dragspel lite senare. Jag märkte dragspelet, tog det i min hand och frågade nåt om det. Så vetni va den andra kaverin gjorde? Jo, han handlade helt primitivt och impulsivt, för han sade: Vaaaaau! då han såg det och ryckte det bort ur mina händer sådär bara. Nu var det ju lite dabbot gjort nog. Det är nog inte skick och fason att bara rycka något ur händerna åt folk. Inte förstår jag riktigt vad han tänkte på.

Så spelade vi Nintendo. Han som ryckte bort haidaren ur mina händer spelade bara då just, då han som fick haidarens farsa kom in i rummet å tyckte att morjens pojkar! Han var lite nousussa och luktade sprit, då det var fredagskväll och han hade tagit sig ett par järn. Så satt han händerna framför kaverin som spelade Nintendo. Han satt händerna framför hans ögon å tyckte att: Kan du spela nu någo?! för att skoja. Han försökte vara rolig bara. Dedä mindes ja nu bara mittiallt.

Kompisens farsa diggade bra musa, som Black Sabbath och Deep Purple, som han hade diggat ända sedan ungdomen. Black Sabbath samt diverse Hammondorgel-heavyband från 70-talet.

Jag drömde i natt att ja var i vato-tornsskogin nattetid. Så kom det någon brud dit och börja tala med mig. Hon hade en Hydrokopter som hon kom med. Sedan såg vi grönt norrsken och vi talade om det sinsemellan. Jag tänkte att vau, en brud kommer och talar med mig, nice! Drömmar brukar vara surrealistiska. Att en brud anländer till vatu-tornsskogin med en hydrokopter nattetid, haha! En helt okänd brud på kanske 25.

Nåja, jag har inte heller alltid varit perfekt. Det var höstterminen 1987 och jag var hos dendä kompisen som rev bort dragspelet ur mina händer sådär huxflux då 1991. Han hade någon Masters of the Universe-docka, som han hade lånat av en annan kompis. Det kom gnistor ur dockans mun då man rev på en liten spak på dockans rygg. Det kom gnistor och den typ morrade. Det var vad jag kan minnas en av Skeletors krigare. Det fanns förresten en "independent" typ mellan Skeletor och He-Man. Hordak. Hordak var också emot He-Man, men jag vet inte om han var allierad med Skeletor. Jag tror att han kämpade mot He-Man helt independent, utan att ha allierat sig med Skeletor. Hordak hade också en armé av alla möjliga typer, precis som He-Man och Skeletor.

Iaf, jag vred på spaken på ryggen åt dockan hela tiden då jag var hos kompisen. Han såg inte det då ljust, men mittiallt fastnade liksom spaken och dockan sluta att fungera. Jag sade ingenting och satt den bara åt sidan.

Sedan lite senare så såg jag samma docka hos sin ägare. Jag sade att "E den sönder?!!" Så sade kompisen surt att han hade lånat den åt den andra kommpisen, och han söndra den! Jag sade ingenting. Fast det ju var jag som hade söndrat den...

Ett fenomen, som av någon anledning tycks vara vanligare hos brudar, är att man bär bandskjorta på sig, fast man inte diggar eller har ens hört talat om bandet som man bär bandskjorta av!! Alltså, folk får klä sig hur dom vill, men jag tycker att det är ytterst ologiskt och irrationellt att man har en bandskjorta på sig av ett band, som man aldrig har hört eller ens vet något om! Det är helt UFO, om man frågar mig. Liksom WTF? Ingen ordning och logik, liksom.

Det är ju ungefär som att man inte vet något om fotis alls och inte är intresserad av det, men envisas med att gå omkring i en Real Madrid-supporterskjorta, bara för att den är "cool" eller "vacker"! Då ska man inte heller gråta om Real Madrid-supporters ser en som posör.

Som det var i Facebook någon som berättade han diggar bandet Ghost och han såg att grannens tonåriga dotter hade en Ghost-skjorta på sig. Han frågade henne att e de int spännande nu då den nya Ghost-skivan snart kommer ut? Om hon typ tänker skaffa den på cd eller lp. Svaret var förbluffande: Hon sade att hon inte har hört en enda låt av bandet Ghost, att hon har den på sig bara för att den e så snygg!

Det kan delvis vara så att dagens ungdomar tänker annorlunda om detta, och inte traditionellt-att har man en bandskjorta på sig, så ska man väl förfan digga bandet i fråga?

Sedan kan det delvis vara det, att kvinnor tänker annorlunda än karar. De behöver inte digga bandet, enligt dom kan de bara ha på sig en bandskjorta för att den är snygg och har vackra färger typ. Oavsett hur ologiskt det än känns för karar.

Men visst, man ska naturligtvis inte tro att alla brudar tänker likadant om det. Ofta är det också så, att brudar är väldigt måna om att veta om bandet de diggar allt in i minsta detalj. Det är helt förståeligt att många brudar tänker så, då karar ofta är skeptiska mot brudar med bandskjortor och typ säger att namnge 3 låtar av bandet!! Så det är en helt logisk försvarsreaktion av brudar som diggar ett band på riktigt. Men då rätt många brudar bär bandskjorta på sig bara för att dom tycker att dom klär en, så är det å andra sidan naturligt att det uppstår generaliseringar mot brudar som bär bandskjortor. Och att det hos brudarna som på riktigt diggar band som de bär bandsskjortor av då uppstår en psykologisk försvarsreaktion.

Men man ska inte gå omkring och fråga brudar att vad vet du om bandet? Om hon har en bandskjorta. Det är inte skick och fason det heller. Som det var någon snubbe som berättade att han var på en keikka och såg en brud med Cannibal Corpse-skjorta, en helt obekant brud han aldrig tidigare sätt. Han sade åt bruden att namnge 3 låtar av Cannibal Corpse!

Bruden hade sagt: I'll give you five! Och sekunden efter slog hon honom med nävan rakt i näsan fullt, så han fick näsblod. Man får nog skylla sig själv om man går och frågar så av okända människor. Man ska vara lite ödmjukare ändå med folk, oavsett vilka fördomar man än må ha. Hon var kanske skittrött på alla karar som inte tog henne på allvar, vem vet. Cannibal Corpse har jag förresten aldrig diggat desto vidare, utom en låt som är så humor på nåt sätt, som heter "Mangled". Manglad. Liksom i bästa death-metal örinä: MANGLED! haha.

Hehe, jag hörde om någon som var far till en 13-årig dotter, och hon hade farit iväg med hans alla gamla bandskjortor. Det fick hon göra alltså, han kände sig som en stolt far till en dotter som hade börjat digga samma musik som far sin. Hon var jätte fascinerad, då det var keikka-skjortor och stod datumen på keikkorna på baksidan av skjortorna, då hennes kompisar bara hade köpt nya skjortor från någon firma. Det lät rätt så gulligt, haha. Hon diggade alltså bänden på riktigt, och hade inte dom på sig för att dom var "snygga" och hade "vackra färger" typ.

Men folk FÅR gå omkring hur de vill. Jag är ingen taliban. Jag tycker bara det känns jättekonstigt och förvirrande att gå omkring i någon bandskjorta som man aldrig ens har hört musiken av. Ett tips sådär i största allmänhet är också, att man inte ska gå omkring med symboler, tex Pentagram-halsband och dylikt, utan att veta vad symbolerna man har på sig, vilka de än må vara, står för. Men, envar till sitt. Alla gör som dom vill såklart.
JAg minns förresten att den första maj brukade vara öpnings-säsongen för lösglass i stan, då Brokiskan var mig veterligen den enda kiosken i byn som hade lösglass åtminstone änu 1991. Valios lösglass och allt. Alltså "Nakkimuijan" Fast jag och mina kaverin talade alltid om "Brokiskan" (Brokiosken som den hette) bara en kaveri talade om Nakkimuijan.

Jag for dit en maj-vardags förkväll 1991 engång med pärona med bil och satt i baksätet. Det är ju alltid lite nolot att synnas med föräldrarna i den åldern, så jag tänkte litet på det i bilen, och väntade i baksätet medan pärona köpte gläbä åt sig själva och mig. Jag var nojig över att någon sku sii mig med föräldrarna och köpa glass och att jag skulle ge ett banrsligt intryck.(Farsan köpte int åt sig själv, men åt mig)

Sedan så körde vi mot Läppträsket, för att gå ute lite i naturen. Jag tänkte då vi körde på vägen från Ekenäsvägen till stamvägen, mot Shell, att Huh! Vilken tur! Nu siir ingen mig då vi far ut ti skogin!
Men jag ropade hej innan jag hann över ån, för mittiallt vände farsan in till Shell för att tanka. Jag tänkte att Va? Vart far vi nu? Så just då vi vände in långsamt till Shell, så kommer det ett helt gäng med åttor emot och förbi bilen med mopona på den andra filen, mopona körde förbi oss efter varandra, och alla hade huvudet vänt mot bilen och såg rakt in mot mig då de turvis körde förbi bilen. Jag satt där med glass-struten i handen i baksätet som en liten lort och kände mig dabboger så satan! Typ: V-va?
Det hände så hastigt, så man blev liksom överrumplad av det. Innan man visste ordet av, så hade man skämt ut sig. Tänkte man då.
Hehe, lite nologa minnen emellanåt!
Haha, här e från Pulttibois från våren 1990 domdär roliga inkkarna som brukade koka lite meskalin åt sig! Den tredje indianen, han som trummar anstränger sig hela tiden för att hålla sig för flin märker man. Uu-Haga haga haga!