tisdag 27 december 2022

Juletider 1992/ Den jätteroliga tjockisen i Karislojo sommaren 1984

Jååå, till skillnad från julfesten i högis 1991, som var på kvällen, så var detta års julfest mitt på dagen. Jag var i hesa några veckor före och köpte två jättebra skivor: Nuclear Assault-Game Over och Venom-The Wastelands. Det ser roligt ut det är liksom svart humor Nuclear Assault fodralet. En atombomb som exploderar och byggnader och människor brinner och flyr springande. Så står det under; "Game Over". Det är liksom en härlig svart humor på nåt sätt, haha.

Och den 38 sekunder långa låten "Hang The Pope" är lika rolig fortfarande. Hangthepopehangthepopehangthepopehangthepopehangthepope. Hanghimwith a fuckingrope! I rekordfart i sjungande och spelande liksom. Helt enkelt megasnabbt sjungande och spelande. Helt otroligt. Hela skivan är jättebra fortfarande. Den lyssnade jag på mycket då. Och så åt vi gröt det första vi gjorde under julfesten i skolans bibbarum. Iris Juntunen, våran klassförestånade, förklarade något. Man kände sig vuxen. En Jocke sade att kom med och rök! Och bjöd en sätkä åt mig medan vi talade. Han sade att jag borde köpa boots nu då ja har prätkärotsi. Sedan sjöng sjuorna I'm dreaming of a white christmas och sedan sjöng dom den på svenska: Jag drömmer om en jul... då musalärarn sade att i den svenska versionen sjunger man inte om en vit jul, då den anses självklar i Norden.

Och så i slutet av december 1992 så prenumererade jag, nolot nog, på Suosikki ännu, sista året. Sedan önskade jag Soundi som prenumeration istället som julklapp och fick den istället, som är en mycket seriösare tidning. Men det kom en Hard&Heavy special med Suosikki, och det var helt asia. Den kom i slutet av december 1992 och det var semester ännu och jag läste en solig dag i vardagsrummet ensam hemma en artikel om Deathmetal, som Nalle Österman skrivit, medan jag åt gröna Ufo-karkkin, som jag hade fått till julklapp då dom är så goda. Jag åt dom sista då som jag hade kvar sedan julafton medan jag läste denna artikel. Så var det bla en bild på Kreator där, där en av dom står med cigaretten i handen. Något som nu är helt tabu tom. för rockare. Nåja, jag fick ju influenser också och tyckte det var typ coolt och thrashigt att röka eller något, som coola och karismatiska typer gör-tonårslogik. Jag närde en naiv tro på att jag var tidig i utvecklingen, och såg mig själv gå hand i hand med en flickvän med korpsvartfärgat hår, blek hy, blåa ögon, kraftigt sminkad och Palestinaduk runt halsen. Hela vårterminen 1993 närde jag sådana naiv-romantiska fantasier. Sedan blev det att det sku vara en black metal-brud, och inte någon punkig typ "gunnarit ja skidrow"-brud.

Så kom det en rolig låt med en motorsåg som sågade runt medan dom sjöng på Radiomafia en kväll. Jag minns inte bandet nu, men det var alltså inte Maukka Perusjätkä utan nåt amerikanskt bänd som fått samma ide om att använda motorsåg som instrument.

Så köpte jag en övningshandgranat av en kaveri vars storbrorsa stulit dom från milin, då han var där då. Vi smällde av en av dom under en bro, och det smällde fan hårdare än kanonslag!!

Så brann ett hus invid sportplan senare under december. Efter julhelgen.

Jag mindes nu bara lite lekisminnen.

Jag minns Ritari Ässä. Då jag såg på det i lekis vårterminen 1984 och vi sku fara en mulen vinterdag och hälsa på Kila lekis från Dalgatans daghem. Några lekistanter och andra vuxna körde ungarna, samt gårdskarn Joe körde en kasa ongar dit också. Bla mig. En såndän Tobias och jag förklarade för Joe hela tiden, då vi åkade till Kila lekis, om Ritari Ässä, att det är jättetufft, och förklarade detaljer. Joe ba medan han körde sådär västnylänskt: Ajjahah! Ajjahah! Ajjahah! Ajjahah! Det var det ända han sade, efter att vi förklarat en sak om Ritari Ässä och Kitt. Ajjahah! Den enda meningen han sade efter att vi förklarat för honom ett stycke. Han brydd sig int alls.

Så körde vi med ena lekistanten Kerstin (Nåja, tant och tant...hon var typ 29) Våren 1983 till nån ladugård dit vi sku fara på besök från lekis. Alltså jag och några andra ongar åkade med henna. Hon hade en tipparellu och vi ongar retade henne för hennes bil och en såndän Fille sa att Keke sku nog kunna göra si och så. Alltså Keke Rosberg. En annan lekistant hade en mörkgrön Möukk. Jag tyckte den var typ antitesen till en Kittbil, då den var så otuff och sade det åt lekistanten att den int alls e nå tuff! Så sade hon att den är jättesöt. Jag tänker måla blommor på den! Jag var typ att neeeej, vill int höra mera!! Att ännu till måla blommor på Möukken var typ det ocoolaste jag hade hört, lol!

Så kom jag ihåg från 1984 att jag såg på någon finsk film på TV. Det var så, att en pappa och två barn stod och väntade på att mamman skulle laga färdigt maten där uppe i en höghuslägenhet. Hon hade tydligen som vana att sjasa alla andra ut och leka och så medans hon kokade mat. Så räckte det jättelänge innan hon ropade att kom å äta. Så sade pappan såhär: Ehkä on jotain herkkua tänään, kun viipyy niin

Så ropade hon till slut: Tulkaa syömään!! Och så serverade hon bara kokt vatten i en kastrull tillsammans med en kasa av barnens leksaker, bla Matchbox bilar. Det var roligt, haha! Fast hon var så fed up med allt dendär mamman, så det var någon form av protestgärning. Pappan förde sedan ungarna ut och äta och åt själv i nån restaurang istället.

Men till sommaren 1984. Då jag med pärona brukade kretsa omkring i olika auktioner i nejderna. De brukade vara i olika talon. I Karis var det i Brankis det brukade vara auktion dock. Jag brukade leka med andra föräldrars ongar ute på gården, medan det var auktion inne i talon eller var det nu var auktion. Somliga ongar var mindre trevliga än andra, som folk överlag. Men den bästa typen som jag blev kompis med var nog en tjockis i Karislojo då det var auktion. Han ropade in i auktionen typ: Toinen! Kolmas! Och vi hade roligt. Och vi härjade där och gick ut från en annan utgång än huvudutgången och så och skrattade och hade oss. Det var alltså en solig sommardag 1984. Jag hade Ritari Ässä och åskväder på hjärnan då.

Hahaha, en kompis kallade en som heter Ritva för Ritvari Ässä.

Nå iaf. Tjockisen köpte en Trip Psccht!, men drack inte just något av den. Han börja rytmiskt spruta ut Trip ur tripburken genom att klämma i den. Sådär att Psccht! Psccht! Psccht! Och så vände han sig mot mig och förklarade något glatt om att heittää pommeja! Han lekte alltså att nån kastade bomber, och att tripvätskan var bomber.

Så målade han något med Tripvätskan som var kvar och tromade sugröret mot en bils kofångare och målade på dess dammyta och förklarade nåt roligt vad det var han målade. Han var väldigt livlig och rolig. Så kom hans morsa sedan till slut då de sku gå hem. Hon var arg. Hon gnällde på honom fullt medan hon ledde sin cykel då de gick hem tillsammans. Jag tänkte bara att höööh, nu for kaverin hem!

Tänk om Kitt sku ha vart på riktigt och man sku ha haft en sån bil som 18-20. Då sku man ha raggat och fått brudar så det bara sku ha rykt om det! Man sku ba ha sagt Hey, Michael! Can I borrow Kitt for a while, please?! I need to pick up some chicks. Så sku man ha kommit med Kitt körande till yrkis. Frissalinjens snygga brudar sku ha fått stora skälvan. Hahahahahaha!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida