Roskis-kaataja! 1986.

Alltså jag minns sommaren 1986. Jag var ute i Karjaan yhteiskoulus gård, "finska högis" i folkmun. Jag tänkte att jag ska hitta på nåt kul, så jag rullade ner en stor fyrkantig bred roskis med hjul nerför dendä lilla backan nedanför slöjdsalen. Kompisen såg bara på, men flinade. Han våga aldrig själv göra någo, men var typ alltid då jag kom på nåt bus: Jåå, gör de! Jåå, gör de! Så stod han och såg på och flina, medan jag faktiskt gjorde något konkret och inte bara talade.

Sedan då vi stod och såg om vi sku hitta nåt jännä från skräpet som var levällään runtomkring roskisen då den öppnat sig då jag rullade ner den, så kom det två flickor från finsk-språkiga lågis. Den ena kände vem jag var, då vi båda var Kilabor. Hon frågade mig, Säkö, *mitt namn* oot kaatanu sen roskiksen nurin? Eller nåt liknande. Hon som frågade det var en såndän Mirella.

Och jag sade: eeee...nn.. en oo... och börja flina. Hon direkt ba: Joo, joo, miks sä naurat sit? Så vidhöll jag att jag var oskyldig. Så börja hon skratta och sade att kyl mä tiiän et sä kaadoit sen nurin! Och börja också flina.

Så var ja uppe i kiosken lite senare. Någo schack va där och sade att hyvähyvä, roskiskaataja! Och börja flina. Jag var typ WTF? Mirella har gått omkring och sagt att de e ja som vält roskisn!

Så då jag var på backan hemma med kompisen, så kom det en "mopogobbe" (dvs en kille i 15-16 årsålden med mopo) Han kom flinandes och körande då han hade potthjälm så jag kunde se hans min. Då var jag typ att Gaaahhh!!! Jag sprang nojigt och gömde mig bakom björken på vår gård. Han hade flinande frågat min kaveri, om det var jag som vält omkull roskisen på skolgården! Då var jag redan nojig på allvar där jag gömde mig bakom björken. Typ hela byn visste att jag hade vält omkull en ynka roskis. Va fan, de va ju bara en bit fucking glasfiber! Big deal.

Då var inte ännu Johtaja som talkkare där i skolan. Det var bra, för annars skulle jag ha vart nojig att dom skulle ha tjallat till Johtaja, och då skulle det ha blivit cirkus. Av alla talkkare så var Johtaja typ SWAT-team, Karhu-ryhmän typ, haha! Då JOHTAJA kom, ja, då var det slutlekt! Call Johtaja!

Jåå, så minns jag då jag och farsan var i gamla Shell med någon gobbe farsan kände. Den gobben bjöd farsan på kaffe och så såg jag en då den tiden pyramidformad Trip-burk på borde då vi kom. Så sade han åt mig: Här får "Nattugglan" JAFFA! Om han vill ha. Han bjöd mig på Trip, men kallade det för "Jaffa" haha!

Så såg vi miggar som flög förbi i luften från fönstret. Farsan och gobben kommenterade nåt om dom. Så kom det två typer i 18-20 årsålden dit ti gamla Shell och in på kaffe. Den ena med en grön ford Taunus och den andra med en gul folkkare. Jag tänkte att jag ska bli som dom sedan då jag blir 18!! Det var hösten 1985 det hände.

Jåå, jag minns alltid studentdimissionen 1983. Man trodde nog som liten att de var lite galna då de klädde ut sig och sprutade vatten dessa penkkis-vandaler, lol! Jag minns då jag gick med dagmamman och hennes ongi på Bulevarden då hon hämtat oss från lekis (Dalgatans Daghem) Det kom en ljusblå folkkare emot som var full av penkkis-folk och de började tuta fullt åt oss. TYYT TYYYT!! TYYTTYYTTYYYYYTYYYYTYYYYYYYT!!! Och de var målade i ansiktet och såg crazyga ut och flinade fullt.

Heh! Jag drömde i lågis att Motörhead sku spela i Karis. Och hela dagen innan körde Lemmy&co omkring i en ljusblå folkkare med ett svart spader-ess målat på båda framdörrarna omkring i Karis.

Å så drömde jag engång att min morbror körde med sin Volvo Duett ute på landsvägen. Så sade det bara PANG! Mittiallt. En hård skräll. Jag satt i framsätet. Så då jag såg mot vänster, duetten hade stannat, så var en del av golvet och framdörren till förarsätet borta. Min morbror satt mitt ute på landsvägen och såg lite förvirrad med arg ute med ratten i handen, mitt ute på landsvägen. Det såg roligt ut, haha!

Då vi engång åkade med hans Duett så börja han mittiallt skratta fullt och sade att tänk om bilen skulle ha ben istället för hjul! Han skulle vinka åt folk medan bilen kom framspringades med benen och ropa Duetto, duetto! sade han.

Så då det var i Motörheads "Sacrifice" cd från 1995 en tävling som skivförlaget ordnade. Man sku gissa vad som var Lemmys favoritwhisky. Som första pris kunde man få en Opel Corsa med Motörhead märke på motorhuven. Det stod "Das Motörmobil" på reklamen. Som tröstpris så kunde man vinna Motörhead-kondomer.

Så drömde kompisen 1996 att vi var i Borgbacken. Lemmy stod på någon läktare med whiskyflaskan och Marlboron i nävan. Han pekade med den lediga handen på dendä Opel Corsan och sade: Das Motörmobil! Das Motörmobil! Das Motörmobil!

Så sade vi att där e Lemmy! Hihihi, vi far å gömmer oss! Så for vi å gömma oss bakom en buska. Så märkte Lemmy oss och kom emot buskan pekande mot oss och sade i jåå, jåå, jag ser er nog! tonläge, liksom halvsjungande; I can SEE you! I can SEE you! Så just då Lemmy kom så vaknade kompisen som drömde detta.

Detta är humor. Såhär bra humor görs tyvärr inte mera. 1990 var Finland fan världklass i humor! Å sku dehär ha kommit under Chaplins och Harold Lloyds tid så sku han ha blivit lika berömd tror jag. Dom ironiserar och parodiserar nåt typisk knep&knåp och pysselprogram för barn. Ironi och sarkasm är härlig! Lyssna på barnmusiken i bakgrunden. Man kan riktigt tänka sig att det är typ två pysseltanter i ett barnprogram och sådan musik!