29.10.1992-på studiebesök i Ekenäs

Det fanns en såndän handarbetsskola i Ekenäs förut, vid Formishuset, eler huset bredvid? Minns inte riktigt det, men 29.10.1992 hade jag vart där då vi for med buss alla nior på studiebesök till Ekenäs andra gradens skolor. Det snöade då och man kände då man åka buss att det var halt på sina ställen. En Macke hade kassett med i bussen, Piece of Mind skivan av Iron Maiden. Någon frågade från vilket år den var? Så sade han: -83.

Så for vi b.l.a. till handelsläroverket. Vi for längs en korridor till klassen längst in. Hade ingen aning att jag med skulle vara i detta klassrum mycket 98-99 samt 00-01 (höstterminen -99 och vårterminen-00 var vi i det mellersta klassrummet där i byggnaden) och höra på samma lärare, som pratade mycket nog med sin hesa röst. Intet illa i det, han hade en del riktigt intressanta åsikter. Engång somnade jag dock, eller slumrade till några sekunder på hans lektion. Det hände vårterminen 1999. Det blev helt tyst, ett avbrott i hans prat, och jag hajjade snabbt till och höjde huvudet , och han talade som vanligt. Jag hade inte hört honom på några sekunder, då jag somnade. Jag lyckades också engång vårvintern 2006 somna 10 minuter i ett tråkigt lagerarbete där jag jobbade ensam i hallen, i halvstående/lutande-ställning, men det är en annan story.

Jag minns bara att då vi ungar vände på klacken och for med läraren igen så lämnade jag klassrummet sist, då jag kommit in bland de första, så hörde jag lärarn säga just innan jag skulle stänga dörren till klassrummet att Vänta lite! så vände jag mig om och såg på honom. Så frågade han bara: Från vilken skola e ni? Jag var tonårsaktigt likgiltig och sade ingenting och stängde dörren. Man hörde hur lärarn kommenterade nåt glatt, och eleverna i klassrummet började skratta. Man kunde då tycka det var lite genant, hehe.

Sedan for vi till sjukis och jag minns ännu dockorna där, som man skulle göra sjukhusövningar på , alltås sjukiseleverna. Iris sade innan vi gick först till syskolan att "Lämna rockarna i bussen!" minns jag faktiskt. Efter sjukis for vi vidare med bussen till forstis, som då var i skogen ett stenkast från Ekenäs centrum. Minns att en Robban och några andra stod bakom bussen och drog Marlboro i smyg, innan vi drog iväg till Karis igen. En Heidi bråkade i bussen med shacki både påväg till och från Ekenäs.

På kvällen hade det slutat snöa. Jag var uppe i kiosken och köpte choklad för 10mk. Följande dag, fredagen den 30:nde, var den sista dagen i skolan innan höstlovet som räckte lyxlänge då-en vecka. De två sista timmarna hade vi jogga med Kåre, och tiden kröp iväg lika långsamt som en snigel. Sedan var det en vecka LOOV!!

På tal om detta clownfenomen som även strandat till Finland den senaste tiden, så minns jag att redan 1986 så var det en mopokille som kom körande mittiallt då jag och en kaveri cyklade vid en parkeringsplats. Vi såg då han kom i fjärran,och vi anade faktiskt redan då oråd. Han kom körande rakt mot oss med sin Raisu. Då han var framme kom han och gjorda aggressiva framstötar mot oss med mopon och han gasade så satan då han gjorde sina utfall mot oss, så mopon lät som en arg Junkers Stuka-störtbombare.

Vi flydde fullt bakom det lilla staketet bakom parkeringen. Vi hann se helt tydligt att han hade en s.k. potthjälm, så hans ansikte sku ha synnats om det inte skulle ha varit för en clown-plastmask han hade på sig.  Så detta fenomen med skrämmande clowner är inget nytt fenomen..snarare ett nygammalt fenomen. Någonstans hade ju mopokillen som skrämde mig och min kaveri som lite fått sin inspiration ifrån.. från någon Stephen King film, såvitt jag förstått.

Personligen har jag ALDRIG tyckt att clowner varit ROLIGA. Med undantag för EN clown. Och den ena Clownen var Pelle Hermanni i Pikku Kakkonen då jag var liten. Fast hans flygande käpp- "kepakko" var surrealistiskt skrämmande.

Det var roligt ett avsnitt Då han sade till slute att muistakaa nyt kaikki lapsukaiset, että tulen kanssa tulee olla ERITTÄIN varovainen.. och moraliserade något mera om eldens faror. Sedan sade han Näkemiin till slut, och vände om och börja gå, trallandes någon glad melodi-medan det stiger upp rök ur hans byxreve medan han går utan att han märker något :D

Så minns jag ett barnprogram som en kvinna satt i en stol och berätta och de visade målade bilder på samma gång. Det handlade b.l.a. om en gammal stövel som hade förvandlats till ett slott. Så kom ett barnprogram vid namn Prikkellina på lördagsmornar 1981-82. Jag minns att Prikkeliina hade gått vilse i stormen med en kaveri och Prikkeliinas farsa körde förbi med bilen och tutade då dom var i ett lider. Så visades det målade bilder, medan en kvinnoröst berättade. Det var väl tidens melodi det.

Några bilder från min lilla höstutfärd i söndags. Detta är vägen till Domargård. Vägen fortsätter dock, men Domargård är till vänster. Låter som ett ställe där troll och svartalver trivs, hehe. Fast Domgård vore då mer passligt. Men roligt att det finns ett ställe som heter Domargård i Karis, då det är så nära namnet Domgård, som är ett bra svenskt bm-band.. Det finns Domargård ett och två. Vet dock inte vilken detta är, men den andra kullen är i närheten och det är forngravar där, eller en forngrav alltså. Orkade inte dock gå dit i söndags då jag dumt nog inte tog stövlar som jag brukar komma ihåg. Gick f.ö. inte ända upp till detta Domargård heller. Det är träckigt på sina håll och så. Vill inte förstöra mina fina newrock skor heller.

-Några andra bilder, utan att svamla så mycket om namn eller annat hit eller dit.

Några fyndböcker från loppis =)

Månen taget i augusti

Och hemifrån pärona några bilder. Katten sover vid pianot som den brukar.

Finsk melankoli och Kaurismäki-fiilis instuvat i ett trafikmärke eller något, haha. Tidlöst finskt i vilket fall som helst, då dessa märken finns överallt i alla städer runt hela Finland.

Ja, jag är en amatörfotograf. Och ja, min kamera är säkert skit. Men om det inte behagar, så behöver ni inte se på bilderna. Ert eget val.

Nåväl. På tal om högis så minns jag att jag vårvintern 1993 hörde ett jättebra inhemskt death/black band på Metalliliitto i Radiomafia. Det kom alltid under onsdagskvällar och jag brukade följa med det, för det spelades all möjlig intressant underground i Metalliliitto. Radiomafia var bra på det sättet att dom grävde mycket djupare i alla musikstilar i olika program som var specialiserat för den och den musiken. t.e.x. ett countryprogram, samt andra program som specialiserade sig på stilar och spelade underground musik-inte som någo Radio Rock att bara mainstream rocken får utrymme-och man bara spelar om och om igen samma låtar.

Men tillbaka till det jättebra black/death bandet från Åbo.. jag hann höra att juontajan klasu sade att de från Åbo.. och på den tiden var dylik musik ny och mystisk och det fanns otroligt mycket mindre sådana band då än nu-fast sådan musik är nog ug nu också. Men det kändes så nytt, mystiskt och fräscht..som något genuint bara för somliga-och inte alls mainsteam musik för alla. Det att man var så ung som 16 ökade ju mystiken i det hela med..det var inte musik för "gamlingar" som 16-åringar säkert tycker idag:D utan det var något för en liksom.. och låten var ju rent musikaliskt också fantastisk bra. Jag hann  höra att de är från Åbo och låten hette "Rise of the black moon". Men gick miste om vad bandet hette då. .

Sedan följande dag i skolan på en av uterasterna pratade jag med en från en annan klass som också brukade höra på Metalliliitto. Jag frågade om han också hörde dedär jätte bra bandet från Åbo. Att de var jävla bra, och tungt så satan. Han hade också hört det, men även han gick miste om namnet..men han tyckte också att det var jättebra. senare fick jag reda på att bandet hette och heter Archgoat. Ah, nostalgi :)

27.10.1993-ja det är nu 23 år sedan jag var i Kulturhuset och se på Sepultura och som förband spelade Paradise Lost. Otroligt vart tiden går =/

Nåväl. Denna låt hörde en ivrig 16-åring från radion vårvintern 1993. Det var något så oerhört bra.. synd att man inte ens hade Kassetten redo att börja banda, som man i regel brukade ha.. men här är den iaf Rise of the black moon. Jag ger länk enbart, för jag vill inte ha denna blogg till ett musikbibliotek. Det är suspekt.
https://www.youtube.com/watch?v=IrWttgvdtrw

Några lågisminnen

Jag mindes nu bara mittiallt, då vi hade lektion med en lärare, en såndän Brita, någongång i 4:an, så kom det 2 tvåor och sku vara på vår lektion. Så frågade Brita att nå, varför skulle ni vara på vår lektion? "För att vi har bråka" sade en av pojkarna. Så sade Brita nåt moralpredikande halvt, innan hon började lektionen.

Sedan minns jag i tvåan då vi hade lektion vägg i vägg med sexorna. Man hörde via branddörren hur läraren som kallades för Dicken, kunde bli arg och skrek ibland. Engång i vårterminen i tvåan, dvs 1986 så hörde man via branddörren att han skrek. Man hörde inte tydligt vad han sade via branddörren, men det lät såhär: Åh! Blaablaablaa blaa blaablaa blaa kalops!

Huruvida han faktiskt skrek om maträtten vid namn kalops, eller om jag hörde fel, vet jag ännu inte denna dag. Han var en bra lärare nog, för vi hade honom sedan i 3:an i jumppan och rellan. Fast det är dåligt att man indoktrinerar ongarna med en främmande mytologi, istället för vår egen nordiska mytologi. Man borde lära sig om nordiska gudasagor istället, från Eddan. Jag tyckte det vare urtråkigt att lära sig om t.ex. någon moses. Vad är Moses för jävla namn förresten? Man får intrycket av en skäggig rasande gobbe som hoppar på utspilld potatismos eller något.

Engång också vårterminen 1986 kom det en Taxi fram till skolgården och en mamma kom efter en etta som såg ledsen ut och hade ansiktet fullt av röda utslag. Han gick in i Taxin med sin morsa. Någon sade att han hade blivit sjuk mitt under skoldagen. Jag undrar nu vad det var för en sjukdom? Tror inte det var vattkoppor, för de utslagen kommer nu inte så plötsligt. F.ö. var detta inga koppor, utan mera "vanliga" röda utslag. Det var antingen någon av "gamla skolans" barnsjukdomar som röda hund, eller så kan det ha varit parvorokko, vilken är en röda hund-aktig virussjukdom. Eller så var det en allergisk reaktion. Nässelfeber? Scharlakansfeber var det inte, för då är ju utslagen liksom scharlakansröda.

På tal om scharlakansfeber. Energidrickor är nasty. En morgon 2012 vaknade jag. Drack en energidricka med dubbelt så mycket koffein i sig som de vanligen har, en burk Cofain. (Ja, misstänker att det medvetet ska associera till ni vet vad detta namn..) jag somnade ändå efter jag druckit den. Mittiallt smäller det till lite helvete i farstun, och då jag flyger upp ur sängen och far och se så står det en blond kvinna i 30-årsåldern med ljusblåa febriga ögon och scharlakansfeber-utslag och ser på mig. Jag visste att hon hade scharlakansfeber. Jag blev att uuöööuuu!!! Hur kom du in? så vaknade jag till på riktigt, och for till farstun och se. Ingen blond brud med scharlakansfeber där inte :) men det var så sabla verklighetstrogen dröm! Misstänker att energidrickan gjorde det.

Jag drömde engång också att jag sov med en blond kvinna som hade tyfus. Jag blev helt till mig i drömmen att va? Nu får jag ju smitta!

Det att det kommer in en "inkräktare" mittiallt i hemmet får mig att tänka på då jag drömde dendär drömmen jag drömde 1981 om dendär mopopojken med Honda Monkey (eller Suzuki PV, någondera) som kom inkörande till huset via ytterdörren, vände åt höger då han kommit in i tamburen och kom körandes in i lekrummet där jag satt och lekte. Så slirade han så ena styret hamnade på handen åt mig. Så sade jag att aj, de tog ont. Så sade mopokillen, med hjälmen ännu på sig i tröstande tonläge: Jåå, vi sätter salva!

Jag gjorde misstaget att jag berättade drömmen åt en i skolan våren 1993. Typ nästa dag visste ju alla om den och fick roligt så helvete. Och ni vet ju hur killar i puberteten tolkar sådant till... de fick de genast drömmen till något annat än vad den var :P

Så var det en flicka från klassen under samma termin som trodde hon var på väg att få påssjuka då hon hade ont där och ena kinden svullnade upp. Jag sprang undan henne i korridoren, för hon låtsades springa efter för att smitta ner mig. Så kom hennes storbrorsa, som gick i högis, mittiallt. För han var påväg upp till skolhälsovårdarn. Han daska till sin lösa vante på mitt ansikte å fråga att Va fan e du rädder för min syrra för? Så svarade jag ordagrant: För att hon har påssjuka! Hennes brorsa sade: Va? Och såg på hennes kinder. Så sade han att far hem! Int behöv du va i skolan om du har påssjuka. Så frågade hon att hur då? Ja ork int gå och skolbussen far inte ännu. Hennes brorsa sade bara : Ta en taxi! och fortsatte att gå upp till skolhälsovårdarn.

Det var dock inte fråga om påssjuka. Det var tandvärk.

Så drömde jag engång i lågis att jag såg ut från ett öppet fönster i barndomshemmet. Man såg ända till Bäljars därifrån i drömmen. Så såg jag att en lärare, Chili, moinade åt mig från långt håll och for in i en Datsun 100-A.

Från sak till tredje. Jag anser att vi faktiskt lever i nåt som är som en sorts Östtyskland light minus det att samhället inte ens belönar den som är lydig och politisk korrekt- I DDR blev man belönad med arbete och bil om man var systemtrogen-så inte i dagens samhälle, inte nödvändigtvis. Dom förväntar sig att man ska vara lojal ändå-fast man också bara skulle få skit tillbaka.

Mycket annat som jag inte orkar skriva om här tyder på att vi lever i DDR-light så att säga på ett sätt. Ett exempel är YLEs och de stora tidningarnas systemtrogenhet. Ett annat var att även DDR var ett flerpartisystem-men i verkligheten hade alla partier typ precis samma åsikter om vissa fundamentala saker.. osv. Småpartier i stil med i Finland existerade dock inte i DDR, men det existerade ett liberal parti, ett nationalkonservativt, ett kristdemokratiskt+huvudpartiet, det socialistiska enhetspartiet. Men alla hade ju samma åsikt om huvudsakerna, och avvikande åsikter från dem tolererades inte alls. Precis som det är här också!

Nåväl. Jag avrundar här med ett clip från filmen Das leben der anderen, som handlar om livet i DDR. Det har blivit lika känsligt typ här. Man måste vara mycket försiktig, om man vill dra något harmlöst skämt om någon folkgrupp t.e.x. eller om kvinnor (som om att inte kvinnor brukar skämta om män..) i denna lättkränkta tidsålder där man kan i värsta fall bli av med sitt jobb, om någon systemtrogen får reda på det, och skvallrar. Även om det också skulle vara helt harmlöst och med glimten i ögat t.e.x ett skämt om kvinnor, så skulle någon lättkränkt kunna få för sig att det är sexism, och skvallrar så han som drog skämtet kan bli av med sitt jobb i värsta fall. Tänka sig, att det håller på att bli som i DDR på det sättet även här! Se på clippet. Bara att skämta på ett litet annat sätt, så kan reaktionen bli den samma i vårt samhälle! Ett politiskt inkorrekt skämt kan få liknande reaktioner här.

12.10.1999 &12.10.2001 Lilla Teatern med skolan/På Doom Metal-keikka i Åbo

Det är mittiallt överraskande längesedan, och 12.10-99 var jag fortfarande "gamla" jag, 12.10-01 var jag redan "nya jag". Det kan jämföras som att "gamla jag" var Ryssland under Jeltsin, och "nya jag" var och är Ryssland under Putin, för att metaforiskt förklara det. Jag blev "nya jag" längs med år 2000. Jag upplevde december 1999 som en brytningsperiod. Mitt "gamla jag" drog sina sista suckar då. Dock är det likheter mellan mitt nya och gamla jag, precis som Ryssland alltid är Ryssland och den ryska folksjälen alltid är igenkännande..men det var mera o-ordning och misär i Ryssland under Jeltsin-eran, och under Putin-eran återfick dom ära och ryggrad. Samt att arbetslösheten minskade drastiskt och så.

Och på tal om "Jag" så var jag inte mera "Jag, jag, jag" i mitt nya jag. Jag började hastigt att inse att egot, självmedvetandet, är en illusion, och att detta "jag" bara är ett kortvarigt, tillfälligt flyktigt tillstånd innan energin far vidare så att säga..nog om det nu. 

Vems illusion? Kan någon fråga. Ja, den som skulle veta det. hehe. Kanske universumets medvetande? En liten, liten gnista av detta enorma medvetande? Det är svåra esoteriska och filosofiska frågor. Man kan bara svara med "kanske" svar angående detta. Men jag tror inte att något är så enkelt som de flesta människor är vana vid att tro. Inte minst tror de flesta människor att deras "jag" är allt. Trångsynt...

Nåväl. Vi for denna dag på eftermiddagen våran moddagrupp med buss från skolan i Ekenäs (gamla handelsbyggnaden) till Lilla Teatern i hesa för att se på Romeo och Julia. Dagen var molnig och jag kom först på eftermiddagen till skolan då vi ändå skulle vara till sena kvällen i hesa och bussen hem. En annan lärare kom körande med sin Volvo Amazon och sedan for jag och några klasskaverin till Kungsen och äta något. Jag brukade alltid fara dit och äta en stor skinksemla och ett stort glas apelsinjuice då det var lunch i skolan 98-99. Det var mycket godare, för skolmaten var uäk. 

Det var molnigt men regnade inte, vädret var precis likadant som 12.10.01 och 12.10-2016, alltså för några dagar sedan! T.o.m. molnen var likadana alla 3 gånger skulle jag säga. Ett jämnt grått täcke, men inte någo regn.

Våran moddalärare kom alltså med. En av hennes döttrar var också med i bussen och teatern, och hon var snygg tyckte jag. 

I bussen på väg till hesa så åt en gröna Pringles. Jag tänkte för mig själv att Jåå, där en dendä nya chipssorten! (det var ny sort på marknaden då) Jag kommenterade lite då jag tyckte det var så udda med chips i en tub istället för en påse. Han frågade om jag ville smaka. Jag sade nej tack! För hade ingen dricka med mig, och blir alltid så törstig efter bara enstaka chips. 

Väl framme så hoppade vi ut ur bussen. Busschaffarn tog fram en Colt-ask och tände på en Colt. Alltså då han med hade hoppat ur bussen. Sedan promenerade vi till Mc Donalds. Jag ville ha 2 hamburgare, men jag fick inte dem direkt då de inte hade några färdigtlagade. Försäljarn frågade om jag vill ha 2 Juustohampurilaisia istället. Jag sade "Ei kiitos!" För jag tycker inte om ost, och ville ha vanliga hamburgare. Jag fick dom nog efter kanske 5 minuter, så ganska kvickt trots allt.

Så svamlade någon att sku vi vara i Hamburg så sku man behöva ha vapen på sig då man går på gatan, för dit är det oroligt, men inte i hesa. Då vi talade om gatuvåld och så sedan då vi gick mot Lilla Teatern. Jag har den bilden av stora tyska städer faktiskt att där är många ytterst våldsamma vänsterextremister. Och sådana brukar ju ofta knarka, så dom kan bli helt gäliga och göra vad som helst. Så jag kan förstå att man vill ha något att försvara sig med där faktiskt. 

Så röktes det utanför lilla teaterns dörr. Moddaläraren förundrade sig över att en kasa med elever rökte där, inklusive jag, som rökte då men slutade 4.12.1999 klockan 1 på natten. En av flickorna sade: De nu en dålig vana bara! Moddaläraren sade: Ja, de e verkligen en dålig vana. Hur har ni råd? Men hon frågade det godmodigt nog och inte gnälligt eller något. Hon var glad och energisk av sig. 

Teaterföreställningen var jättetråkig. Det var bara typ nåt ljus och kärringen ropar: Oooo, vad är detta? Är det en meteor? Och liknande strunt och fjanteri.

En gnällde och sade att jag har ont i magan..aj, aj... Man borde ju inte skratta åt andras olycka, men då han alltid hade något så började man lite skratta åt det till slut. Han var inte från min klass, men hoppade in någonstansifrån något. Han var rätt mycket i samma lektioner och så. Flickorna skrattade sedan, då hans mage hade kurrat genom hela föreställningen. 

Sedan for vi mot bussen då det var över. Busschaffarn rökte ännu en Colt innan han hoppade in och vi startade mot Karis & Ekenäs.  Jag var i Karis c. 22.20

Tänk att detta är 17 år sedan. Om det skulle ha varit 17 år sedan som något hänt år 1999 så skulle det ha gått tillbaka till 1982. Svindlande då man tänker på det.

Nåja. Det var ju "gamla jag" då. Så man har ändrat sig sedan dess mycket. 

12.10.2001

Då var jag redan mitt "nya jag" som sagt. Med det säger jag inte att jag stagnerat och är precis likadan nu som för 15 år sedan. Absolut inte! Men mycket mer lik mig nu och då än då jag var mitt gamla jag. 

Det var denna dag, en fredag, Doom Metal-keikka i Åbo. På S-osis. Jag tog tåget till Åbo klockan 19 på kvällen. Jag skulle möta 2 kaverin i Åbo sedan. En var på tåget redan då han bor i hesa och hoppade på tåget i hesa redan, då jag steg på i Karis. Den andra kaverin studerade i Åbo och var färdigt där. 

Kaverin som hoppade på i hesa såg jag sedan på tåget då han for till vessan. Han hade en Burning Witch t-skjorta på sig. Han tyckte att kom och sitta vart jag sitter! Ja bjuder på en kalja. Så drack vi en flaska öl var där och han tog fram den då nyaste Darkthrone skivan på cd från sin väska och vi såg lite på den och diskuterade om den. Jag hade köpt den på LP lite tidigare.

Jag blev lite nojig då kondarn gick förbi. Han såg det nog, men det var en schysst kondare, som lät oss hållas. Han sade ingenting och "låtsades som om det regnade".

 Jag har senare engång 2009 varit med om att det blev ett jävla liv då vi drack öl på tåget på väg till en keikka i hesa. Vi sku omedelbums dölja ölen utan att dricka något mera innan vi hoppat ut från tåget. Det var ord och inga visor.

Jag hade vart i Karis Alko och köpt en liten 0,2 flaska salmare tidigare på eftermiddagen, så vi smuttade lite på den sedan då vi var framme i Åbo innan vi for någonstans på ett stort stop A-öl. 

Vid 21-snåret var vi framme och keikkakvällen kunde börja. Det skulle spela 3 Doom Metal band. Reverend Bizarre, Minotauri, Spiritus Mortis. Pure underground! Det var litet antal publik. Cirka 20-30. Desto bättre liksom. Mysigare. Nuförtiden skulle det dra mycket mera publik, då Reverend Bizarre blev kändare och kändare efter denna keikka.  Men då var det ren underground, sådant som mainstream-folk typ blir frustrerade av och börjar hoppa och dansa i ren ilska över att dom inte förstår sig på det. Hehe.

Kvällen började med en leffa, Witchfinder General. Man hörde inte mycket i sorlet där och den hade ingen text, så man såg främst glimtar av den. Men det är ju en legendarisk kult-film nog. 

Sedan spelade banden. Reverend Bizarre började, sedan Spiritus Mortis och till slut Minotauri. Keikkan var jävla bra, men brukar befinna mig i någon sorts trans då jag ser och hör på ett band, så brukar inte just från det minnas detaljer. Men innan och efter minns jag nog. 

Jag minns dock att där var en annan bekant i publiken. En obekant någon Doom-Metal typ med Pentagram skjorta stod och filmade då Minotauri spelade. Den bekanta dansade omkring i fyllan så att sladden från filmkameran lossnaden från kameran då den bekanta snubblade i sladden. Han med Pentagram-skjortan ropade: Heei! Men satt därefter bara tillbaka sladden och fortsatta att filma. 

Sedan efter sista bandet spelat så var där en brud som var den bekantas kaveri, men inte flickvän vad jag förstått. Hon såg omkring sig i salen och hennes blick fastnade en sekund på mig. Så sprang hon fram till mig och i fyllan svamlade något om någon kille och om jag känner honom. Så sade hon: Ja vill ta honom med hem nu! Ja vill dra över honom!!! Hälsa de åt honom om du ser honom.. Så sade jag att ja känner inte någon sådan. Så sade hon bara att hon tog fel på person. Hehe. Det är helt ok för mig, men om en kar skulle säga något dylikt skulle det direkt räknas som sexistiskt, men inte då kvinnor säger det.

Är jag den enda som tycker att feminister verkar ha så många andra funderingar än jämlikhet? "Jag är för jämlikhet, därför är jag inte feminist" som det var någon som sade. Jag tycker bara att feminister tvärtom lite omedvetet eller medvetet ofta nog arbetar emot  den folkliga och kamratliga samvaron mellan könen, och finner problem där det inte finns. Och feminism får man ju inte kritisera mera, utan att politiskt korrekta journalister och systemtrogna kulturmänniskor börjar svartmåla en.

Haha, kan riktigt tänka mig att någon systemtrogen professor, journalist, studerande eller nån annan som är trogen det nuvarande systemet, riktigt kokar av ilska om HEN läser detta! :D Nu skrev jag ju hen. Är jag inte snäll?

Men det är ju så, att systemtrogna professorer, journalister etc har alltid funnits inom alla regimer. Skulle de ha fötts i DDR skulle de ha varit trogna det systemet. Jag jämför oftast med Östtyskland, för det är främst den regimen jag relaterar dagens systemtrogenhet till. Där fick journalister och andra systemtrogna säkert gallfeber av ilska då folk såg på västtysk tv. 

Så gick vi lite i Åbo runtomkring med kaverin och bekanta. En Petra öppnade en 0,2 flaska whisky och flaskan gick runt medan vi promenerade i Åbo-natten. Det var ett stort plakat vid en husvägg som förklarade att Cannabis on mainio lääke -migreniin -anorexiaan samt mot några andra sjukdomar jag inte minns. 

Sedan sade en att de blir inga jatkot. Ja far hem å sova bara. Å gänget splittrades. Jag skulle övernatta i ena kaverins lya i studentbyn. Innan det hann vi fara till någon krog på ett stop dock. Vi promenerade tillbaka mot s-osis dit han hade lämnat sin skrangliga mommocykel. Någon gobbe frågade: Onx teillä heittää rööki?  Vi sade båda två efter varandra: Ei, sori. Gobben sade ingenting, utan fortsatte att gå längs med gatan. Han kom alltså gående emot först. 

Jag satt på pakethållarn då vi for till Studentbyn. Den var skranglig själva pakethållaren och gungade. Det gick undan. Jag nämnde det och kaverin svarade glatt: Jåå, den tar int riktigt då man bromsar! Jag sade att va fittan?! Och bromsade med fötterna. Kaverin bara skrattade.

Sedan vaknar jag på morgonen törstig och illamående. Jag klaga åt kaverin att ja har nästan yrjökrapula. Jag vet inte om jag ska stå eller ligga eller sitta. Jag mår bara skit. Kaverin sade bara glatt att ta en burk gift så känns det lättare! Och bjöd på en iskall burk "gift" dvs Koff Extra Strong-öl. Heh. Frustrationen efter en krogkväll sommarn 1997 då jag hade en krapuladröm och var törstig som fan.. jag såg ett stop med iskall cider med isbitar i..men fick inte tag, liksom grepp om stopet i drömmen.. 

Första klunken var helt ok.. sedan efter jag druckit hela burken var allt illamående som bortblåst och jag var pigg och glad istället! Första och enda gången en återställare hjälpt. Har inte tagit medvetna återställare före eller efter. Har man krapula ha man ju bara sig själv att skylla och förtjänar att må skit. Men tammituppen va de hjälpt bra mot krapula denna burk "gift". Och det varade också. Kände inte av krapula under hela resten av dagen. 

På kvällen nästa dag så kom det 2 Kaurismäki-filmer från tv. Valehtelija från 1981 samt Jackpot 2 från 1982. Det var 2 kortfilmer. Dom var bra nog. 

Tänk att detta är 15 år sedan. Svindlande. Jag känner mig inte egentligen en dag äldre än 24 nu heller. Och jag ser ju nästan ut som 24. Eller åtminstone som 28-30 helt klart. 

Det om det. Som kuriosa kan jag nämna att jag var på Doom Metal keikka i Åbo på TVO  9 månader tidigare från detta datum, 12.1.2001.. och båda keikkorna var bra på sitt sätt.. men denna var nog mysigare på nåt sätt.

-Heh, kunde inte låta bli. Reverend Bizarre spelade som första band då oktober 2001 och sista låten var en cover på ett legendariskt Doom-band, urprungligen från 1985 denna Pentagram låt dom spelade till sist. Briljant!
https://www.youtube.com/watch?v=n1x_UZ6_Crs

Uppdatering. Det var nåt fitteri med texten, men nu borde den synnas helt

2.10.2001 & 3.10.1996 samt i VNF (folkis) 96-97....

Vi for två kaverin från Karis med bil till hesa, till Tavastia för att se på Mayhem. Rotten Sound spelade som förband, men det var bara tråkigt grindmättöä. Not my cup of tea. Mayhem var dock helt ok. Alltså 2.10.2001.

Vi var utanför Tavastia av och an av någon anledning några timmar innan de började spela. Några typer kommer ut ur Tavastia, varvid den ena ser mot oss åt vänster en sekund och vänder sedan huvudet tillbaka. Så såg han bekant ut men kunde inte sätta honom på plats. Jag frågade att va de nån av Mayhem? Så såg vi på samma gång på reklamaffischen vid Tavastia ingången så kände vi igen honom direkt. Kaverin sade: Hahahaaaah, de va! Det var alltså trummisen, "Hellhammer" dvs Jan Axel Blomberg.

Vi mötte sedan en annan kaveri som bodde i hesa. Han kom och flinade och sade åt kaverin "int visst ja att du had nån löjli sportbil!" Då han inte genast hittade oss, så vi ropade från bilen åt honom. Vi drack sedan några stop (kusken 1) i en bar i hesa där stopena endast kostade 14 mark!! Tänk på det. Efter euron infördes blev ju allt mycket dyrare. Sedan spelade vi flipper där en stund.

Keikkan var helt okej. Några typer frågade vart jag köpt min Nifelheim skjorta ifrån och tyckte den va snygger så satan och klickade riktigt med tändarn för att se den i det relativa dunklet i Tavastia, haha!

En från Pojo var där också, samt en typ från Karis också. En finskspråkig, ingen typisk Bk-46/Brankis-Karisbo som "känner hela Karis" och skvallrar som fan, utan en anonymare Karisbo så att säga. Det är lite synd att det lite är så fortfarande att finskspråkiga är i sitt gäng och svenskspråkiga i sitt gäng här i byn. Fast det förvisso blivit bättre på den fronten sedan 80-talet. Hur är man om man är tvåspråkig som jag då? Och känner sig lika hemma i båda språkgrupperna.

Mayhem drog en ok show. Sedan körde vi hemåt så småningom.

Mayhem's enda bra skiva är den som kom 1994 De Mysteriis...   resten är inte värt något mycket tycker jag. Det kompenserar ju det, att den skivan är ett mästerverk. Jag köpte den skivan 2.4.1994 från Spinefarm då jag var i hesa. Då jag kom hem satt morsan och syrran i vardagsrummet och höll på med något pyssel, medan jag njöt av den nya musiken jag köpt. Det var mulet, regnigt och dimmigt den dagen. Det passade bra in, då första låten i skivan heter "Funeral Fog".  Jag var med farsan i hesa av och an då han skulle hämta något från jobbet och jag frågade om jag får komma med och om han skulle kunna köra mig till några skivbutiker på samma gång. Det var på en lördag. Det var under påskveckoslutet 1994.

Tänk att det också mittiallt är 15 år sedan. :P Alltså då vi va och se på Mayhem. Då kring milleniumskiftet var sådan musik inte mainstream, men det var på tapeten på ett helt annat sätt än nu. Nu är det underground igen. Och bra det. Det är mysigare så tycker jag+ att jag helt ärligt anser att ug musik oftare är intressantare än mainstream. Det kan kanske jämföras med bilar. De flesta köper typ nya japanska bilar/lyssnar på mainstream musik, men sedan finns de t.e.x. dom som bara vill ha kuplafolkkare eller 70-talsbilar eller så.. samma fenomen gäller lite inom ug. Visst finns det bra mainstream musik, men i regel är det i undergrounden man finner det intressantaste och originellaste.

Det är helt ok för mig, folk har olika musiksmak. Men i regel är det nog ömsesidigt om någon har något att säga. De som lyssnar på mainstream musik tycker ug är "konstigt" och skit, medan ug-fansen ofta skrattar åt mainstream diggarna, och tycker det är ytligt "allätande".:)

Men va fan.. man ska lyssna på det man själv diggar och skita i vad andra diggar. Och alla är glada och nöjda. Eller så borde det vara. Jag har nog själv gjort mig skyldig till det att jag skäller. Men det bara ÄR irriterande då någon brud säger sig t.e.x. digga black metal, men inom kort visar det sig sedan att hon  inte diggar blackmetal "på riktigt" utan Cradle of Filth och Dimmu Borgir. :P :D

Dessa band är bara i mitt tycke plastisk mainstream i stil med Justin Bieber typ. De som tror sig digga det för att det är "hårt" blir inte sällan helt till sig då de hör något band med skitigare sound och så. Heh. Nåja. Musiikista ei kiistellä! som det var en som sade..ty det är väldigt subjektivt också vad man själv diggar. Och alltid finns det undantag. Dissection t.e.x. är ett band som jag diggar trots ett något "radiovänligare" sound och melodier, haha. Dom var fanimej inte plastiska på något sätt trots det. Kan inte alls jämföras med band som dimmu och cradle.

De inom ug specialiserar sig också oftare, "snöar in sig i skenen" och så, medan de som lyssnar på mainstream inte ofta orkar göra det. ug-folk är helt enkelt oftare mera musikmänniskor av sig tycker jag mig ha märkt. Nåväl, nog om denna känsliga sak nu. Sånthänt kan alltid väcka ordentliga argumentationer.

Nå EN sak ännu. Mainstream-människor och "allätare" brukar "ladda ner" från Spotify låtar, medan ug-människor köper faktiskt Cd:n och LP:n. Det är en skillnad som man märker direkt. Alltid finns det undantag som vanligt.

På tal om musik. Ett mainstream band i tiderna som faktiskt gjorde musik från hjärtat va ABBA. De var ju bra och unika. Ingen band låter som ABBA vad jag vet. Jag kom att tänka på den bästa ABBA låten jag hört "I'm a marionette" samt detdär skivfodralet var dom har landat i en åker i en liten helikopter, de syns genom glasbubblan alla fyra. Skivan är från 1976 och heter "Arrival".  Det är ett psykedeliskt, surrealistiskt, "drömskt" och jätte mycket 70-talsaktigt skivfodral. Jag diggar det fullt

3.10.1996
Vi beslutade jag och två kaverin att fara ner till Marketen i Läpp där det nu är Jysk och köpa 2 Ice Beer per man. Månen lyste från himlen då vi gick ner till butiken. Det var på en torsdagskväll och månen var halvmåne. Vi fick nu bara för oss sådär pubertalt att vi sku köpa 2 öl per man. Vi var inga rappioungar som drack öl dagligen eller något :P

Vi var hos mitt sedan och drack ölen. Pärona var i brankis på något program så vi drack dom snabbt och började dansa kring vardagsrumsbordet då vi trodde att vi fick nousu :P Så for vi upp till kiosken som då fanns och köpte löskarkkin för panten, dvs ölflaskorna. Ena kaverin ropade: UFON, UFON!! JA VILL HA UFON!! Alltså såndäna karkkin. T.om. "sura tanten" i kiosken började skratta. De flesta kiosktanter var glada där men det var en sur kiosktant där också, och hon var där då vi kom och t.om. hon började skratta åt kaverin.

Så kom Ruth, enkkalärarn vi hade i högis emotgående på Ekenäsvägen. Vi mojnade åt henne.

Så ringde vi hemifrån åt en annan kaveri. Vi ringde hem och hans farsa svarade och sade att han e på kommande. Han kom från Åbo då han studerade där. Så ringde vi till hans kännykkä. Ingen annan av oss ägde en sådan då ännu. Han frågade att har ni tagit? Så sade jag att jåå, lite. Så sade han att de märks! Nåja. inte är det hävt om man blir så påverkad av 2 öl :P

Han steg just ut ur tåget sade han, då jag ringde.

HAHA! Jag minns då jag var på grundskol-linjen i VNF 96-97 så var det en från Ingå som inte orkade göra något där.. på finalektionen en gång i språklabbet så låg han på golvet längs bak och sjöng: Aa-ramsamsam-ramsamsam-guli, guli, guli, guli ramsamsam!!Aa-ramsamsam-ramsamsam-guli, guli, guli, guli ramsamsam!!Aa-ramsamsam-ramsamsam-guli, guli, guli, guli ramsamsam!!

Finalärarn blev nästan tokig, förde ut honom i nackskarven till aulan och ropade makaa siinä ja laula! kring alla folkisbrudar i "gropen" i aulan. Han bara skrattade. Till slut pinnade han över en vecka. Klassföreståndarn var nog snäll och förståelig och hade ringt till honom, och han sade att han är trött på skolor. Hon förstod det nog, eftersom hon var förståelig av sig. 

Och så var det en där som inte var kurd, men han var från Iran. Han kunde finska dåligt. Ännu sämre svenska, hade inte just talat något svenska vad vi hörde. Utan kommunicerade med brytande finska. Så var det en av oss i grundskol-linjen som hade varit i vessan en lång stund. Vi andra undrade vad han egentligen håller på med, då han var i vessan så längen. Mittiallt säger han från Iran på brytande svenska, liksom det kom riktigt lika överraskande som "gubben i lådan" eller något: HAN RRONKAR!! Och vi andra fick jätteroligt :D

Så hade vi en gammal skallig gobbe där också som elev :D Han började bete sig teinaraktigt han också till slut. Då vi prata om vad för mat vi ska äta under julen (det var innan jul-lovet) så frågade han mittiallt retfullt av en Jamppa "Ska Jamppa äta kråka?" Och vi andra fick roligt. Det var ett muntert år att studera i grundskol-linjen måste jag säga. Jag börjar le då jag tänker tillbaka på hur roligt det var i folkis då! Jag åt bara engång i matsalen, dumt nog. Vi brukade alltid fara till Serendi med en kaveri på lunchtiden och jag köpte alltid en kaffe och en mockaruta så alla i personalen visste vad jag skulle ha :P Någongång då jag var törstig gjorde jag dock ett undantag och köpte en Cokis istället. Det borde man inte dricka, för man stödjer usa-kapitalism då, och det är inte bra. Nu ska ingen tro jag är röd dock. :P Det är två sidor av samma mynt.

Så tyckte den gamla gobben engång igen åt Jamppa då han satt bakom Jamppa i klassrummet typ med röst som deathmetal-örinä något att : Jamppaa!! något blaablaablaa, och vi andra skrattade åt honom för det var så paradoxalt att en 50+ gobbe betedde sig teinaraktigt :D

Så var det en Kimmen som hade salmare med en fredag, då han skulle bli i Karis och doka efter skolan (han var från Hangö) Alla andra utom flickorna och Jamppa och den gamla gobben for till vessan och tog en huikka av hans flaska, då han tyckte att kom och smaka. Det var jag och en handfull andra grabbar m.ao. Iraniern hade då inte ännu börjat. Han kom senare under hösten. 

Men höstterminen 1996 och vårterminen 1997 var en mysig period. En lyckad termin i folkis och annars också. Nu då jag ser mig själv i tredje person och analyserar mig hur jag var då, så nu var jag barnslig... 

Det om det. 

Jag lyssnade på en gammal kassett från hösten 1989 där jag och några kaverin hade en sådan lek att vi skrev alla på en paperslapp ett adjektiv, ett subjektiv på en annan lapp samt ett verb och blandade dom, så det kunde bli hur tokiga meningar som helst. Det var jätteroligt ofta. Jag läste upp resultatet, de tokiga meningarna som blev till. T.ex. Helikoptern skriver jäkligt, Mofa skruvar i invamopons tuta  Så kom det en mening vi alla började vrålskratta åt. För det lät så roligt av nån orsak, nämligen Kocken glider dåligt. Jag skrattar halvt gällt och hysteriskt då jag läser upp det typ: Kocken gliiider dåååligt.. halvt hysterisk av flin och man hör hur kaverina gapskrattar i bakgrunden. hehe. Ganska muntert att lyssna på ännu också.

Så minns jag en nologer sak som inträffade en solig lördags-förmiddag mars 1993 på en kaveris gård. Jag var där med en annan kaveri och hälsa på. Det var ännu i den åldern sådär barnsligt att allt med kroppsvätskor etc. var roligt. Typ att mannens naturliga sädesvätska var "smägä" och allt möjligt sådant barnsligt :P

Så pynjade kaverin med sin farsa ute på gården. Jag och den andra kaverin hade viskat där åt varann som någo tonårsflickor och fnittrade och hade oss. Så visar kaverin en burk och frågar sin farsa att hej, e de här målfärg? Så svarade hans farsa: Nää, de nog nån annan smet. -Alltså hur sakligt som helst. Jag kunde inte hålla mig för flin dock, utan började helt ljudligt fnissa och ha mig fast jag stod alldeles intill. Jag gick åt sidan och ena kaverin började också skratta då jag började skratta och frågade Men va e de?!

Jag var så sjuttons barnslig då, så jag associerade Smet till allt annat än det i verkligheten var. Därför började jag skratta då jag hörde liksom Nää, de nog nån annan  Smet 

Nåväl, våran "set&setting" var ju sådan då vi hade skrattat om sådant tidigare under dagen. Och jag var på ett crazy humör efter kaverins juttur, så jag var känslig att börja flina för minsta lilla sak.

Nåväl. Här en rolig film om en nörd som blir en yrkiskille! helt humor
https://www.youtube.com/watch?v=wtVN1MDQ9iA

Tänkvärt som nicket "All Nighter" skriver i youtube om c.of.

"Cradle of Filth is disgrace to black metal, even Beatles is more black metal than they are, Cradle is music that should be played on disco at gay bar."