Lågisminne från femman vårterminen 1989

Jåå ja kommer ihåg en rast i lågis just vid dessa tider på året 1989. Jag och en annan var vid stora dörren i lågis och väntade på att få komma in, att klockan skulle ringa in. Någon hade trätt på en plastpåse på ett rör som sprätte ut ur själva lågisbyggnaden iaf på den tiden. Någon hade på trian kallat röret för "husets kuk". Så ja associerade då jag såg plastpåsan att någon had satt en kondom på "husets kuk" och började gapskratta åt vad jag såg, och vad jag associerade det till.

Så kom Tor, alltså gårdskarn i lågis, mittiallt. Jag skrattade och sade åt honom: UuAHhHhAAA, sii! Och pekade på plastpåsan på röret. Tor sade ba: Jaa-a I tonläge att va e de me de?! Han förstod nog inte vad jag associerade det till, hehe. Men han tog bort plastpåsan och for iväg med den.

Jag har sitt i repris på den brittiska TV-serien Life on Mars, där Sam Tyler kommer till 1973 från 2006. Såg på det då det komn från tv senast april-juli 2008, och det har vart lite nostalgiskt. Inte så myky nostalgiskt på det sättet dock, då man var fullvuxen även 2008.. Så ingen ungdomens nostalgi precis...

Ska sedan sii på spinoff-serien "Ashes to Ashes" har jag tänkte mig, som jag såg senast höstn 2008. Då är det en annan som far tillbaka till 1981. Och jag villd minnas, att man delvis mindes saker och ting från den tiden då man såg på denna serie, då man var 4 1981. Trots att detta utspelar sig i England och inte i Finland.

Men nostalgi för höstterminen 2008? Nej tack. Då tog jag ett sabbatsår från arbetslivet och studera, men fann mig mitt bland en massa tonårsdivor. På något sätt var det så Äää, pikku-pluttien hiekkalaatikko-leikit. Pieni piiri pyörii, pikkuplutet siinä hyörii. Ollaan niin kovia, kattokaa meitä narsistisia diivoja!

Hehe, nåväl. Det var en brud som sedan medgav åt mig senare att mycket av deras juttun var väldigt barnsliga då dessa tider. Så jag skriver inte bullshit här eller skriver iilakt mot någon på skojs skull. Å andra sidan, man märker nog som 31 att en kasa 19-åringar är mycket barnsliga just då dom är i grupp iaf. Ryhmässä tyhmyys tiivistyy. Och då det bara var jag och en anann kille i ett gäng av divor. Alla flickor är inte alls likadana, så jag säger inte det-men ofta blir en viss mentalitet dominerande i en grupp-och detta råkade bli en diva och prinsessa-grupp, utan några självständiga tänkare också... har ju även hört andra brudgäng skälla på andra brudgäng och kalla dessa brudar i det andra brudgänget för "kanoja".

Det hörde jag av en brud 2002 att den och den bruden och hennes kompisar är "kanoja". Och det var dom också i detta divagäng som jag studerade med. Så det är inte fråga om fördomar av kvinnokönet som helhet jag har. Oavsett om man har fördomar mot hela kvinnosläktet eller hela manssläktet-så är detta fråga om svartvitt tänkande och generalisering. Säger nu detta för säkherhets skull, ifall någon inte förstår vad och hur jag menar.

Hell, jag kan också flina tex. åt "macho-vikingar" med bockskägg, skalliga, armarna fulla med tribaler och Suomi-leijona skjorta på sig..eller också åt manliga pk-clowner som typ sitter och pissar då de är på vessan och håller benena i kors i bussen och som skäller på hela det manliga släktet och speciellt vita straighta män, men inte får jag fördomar mot hela det manliga släktet för det. Och visst får man vara hur som helst, men man kan ju skratta åt fåntrattar och stereotyper... och en sådan pk man som tex. sitter och pissar, är nog i mina ögon en fåntratt.

Jag är nu färdig med studier, inga sabbatsår för att studera mera.

Och efter jag har sett på dessa serier färdigt, så ska ja sii på en svensk barnfilm, Underjordens Hemlighet, som jag såg på på tv mitt på en solig dag i början av juni 1995, så DET kommer att vara UNGDOMSnostalgi, vilket kommer att vara helt annorlunda. Ni kan tänka er viken 90-tals/tonårsnostalgi det var för mig att sii på Bevvan här under detta års lopp! Fast har inte sitt dom sista säsongerna, då kvaliten på denna serie droppade drastiskt f.r.o-m. säsong 8 så det blev sådant piss så man int alls kan sii på det. Fast nu är det ju ytligt och så...men nostalgi iaf, och stundvis bra lagad serie med mycket tonårsdrama, sex och romantik :D Och Valerie Malone var ju så snygg också.

Sedan ska jag sii på Monkey Shines. En skräckfilm som jag senast såg på maj 1994. Så det blir den bästa nostalgin. Tillbaka till "det rena tillstånder" 1994, då jag sku ha kunnat börja om på nytt efter högis, puhtaalta pöydältä, och bygga upp något helt annat. Så det är jännä att tänka sig att man sku få börja bygga detta liv om på nytt, med 1994 som grund. Att man sku som Sam Tyler resa i tiden, men till 1994 och man skulle vara medveten att man har en andra chans....aj fan va de sku va stil!

Jaa, så har jag ju fått min Amiga500 emulator! Men jag tänkte spela först i september, då vi också spelade från och med september 1994 hos en kompis Amiga 500. Fast faaan, har redan himo på att spela Stunt car racer!! Grrr!! Måste försöka hålla mig tills i höst.

Det borde förresten komma en finsk film som sku heta "Loistava Monkey", som sku handla om en spök-Honda Monkey!! De sku va bra!

Här en Stunt Car Racer. Jättebra spel faktiskt!

På tal om Life on Mars och 70-tal. Jag såg det nästsista avsnittet just, och där är det en scen där en polis, som är utklädd till en ekorre undervisar i trafik och det är en massa ungar runt henne, en med en såndän pedalbil. Så säger de någon ramsar barnen typ blaablaa, blaablaa, blaa, blaa, blaa, BLAA, Blaa, BLAABLAA, BLAABLAABLAAA!!! Och så springer alla ungar och ungen med pedalbilen kör på polisen som är utklädd till en ekorre och välter omkull den. Någon loru om trafikvett, och så att det blir fullt kaos om man inte följer trafikreglerna skulle det symbolisera.

Denna scen var verkligen 70-talistisk som fan!! Verkligen kul på nåt sätt. Var det månne kutym i England på 70-talet att en polis sku klä ut sig till ekorre och undervisa i trafik, och ungarna skulle välta omkull snuten i slutet efter en loru om trafikvett? Det sku va intressant att veta. Jag såg det senast sommarn 2008 och nu igen, och fick lite nostalgi för 2008.

16.4.1994

Denna dag så for jag och farsan av någon anledning till syrran i hesa av och an. Det var en solig vårdag då den dagen. Syrran berättade att hon hade MTV på och hela tiden var det på gång någon kampanj för unga att man inte ska begå självmord. Det berodde ju på att Kurt Cobain hade begått självmord då nyligen samma tider.

Det var en lördag alltså. Sedan på vägen hem till Karis så stannade vi i två butiker, och bara jag for först till en närbudju i hesa och köpa lite äppel, då det var bra vägkost i bilen. Det var en stor tjock fet gobbe före mig i kassan då jag kom dit. Den gobben och jag var dom ända kunderna, och en tant stod vid kassan. Han mumlade om tobak och köpte säkert 10 askar olika märken av tobak, lol! Det var humor på något sätt. Jag såg att han bla köpte Marlboro Lights, och satt det i sina stora rock-fickor, alltså askarna.

Jååå, dedä påminner mig om en gobbe som jag såg i Lakeanperä budjun på 80-talet. En gobbe och kärring i typ 60-65 årsåldern kom dit med taxi. Det var som om att gobben ville lära sig att röka eller hade varit i koma sedan 50-talet och visste inte nåt om andra Cigaretter än typ Työmies, Klubi och Saimaa, för han liksom frågade kassatanten; E de dehär nu som e Röd Nortti? Och pekade mot raden av de röda norttina i tobakshyllan.

Så sku han ha röd nortti. Så frågade kassatanten; Hur många? Så svarade gobben; Ta nu fast fem! Så köpte han fem askar röd nortti, och rökte en innan han hoppade in i taxin tillsammans med gumman och de körde mot Ekenäs-hållet. Det var mystiskt må jag säga.

Så for vi till en såndän skivbutik vid namn Oskun Divari, som sålde bra begagnade och nya skivor. De samarbetade med Spinefarm Records. De nya skivorna i Spinefarm hittade man även från Oskun Divari. Därifrån köpte jag bra skivor också, b.l.a. Kreators bästa och kanonhårda Pleasure to Kill-lp från 1986 begagnad men i gott skick 3.4.1993 för 25 mark. Jåå, det var billigt ännu på den tiden... den hade inte fått samlarvärde då ännu. Jag köpte andra begagnade fynd därifrån också, Helt okända och underskattade band, som ett tyskt thrashband vid namn Chronical Diarrhoea och sådant..0

Jag for dit, så väntade farsan i bilen. Jag for hastigt och lustigt dit för att köpa en enda skiva på ex-tempore liksom. Och jag köpte Samael's första lp "Worship Him" från 1991, vilket är ren Black metal i ordets sanna bemärkelse. Inga death, thrash eller andra element, utan helt enkelt ren Blackmetal, både musikaliskt och lyriskt. Old School så det förslår! Och den tänker jag faktiskt lyssna på på lördag, då det är 28-årsjubileum sedan jag köpte den skivan.

Sedan for vi hem och jag såg en kompis komma emot på pappamopo. Han hade en hel del radikala funderingar på den tiden, politiskt radikala alltså, så det blev nästan fråga om fanatism. Hade vart och skändat de rödas minnesmärke och sådana saker. Eller iaf skvättat bensin på och tänt på blommorna till minnesmärket. Men ungdomar är väl rätt radikala av sig ganska ofta på ett eller annat sätt. Onödigt med skadegörelse, men ungdomar vill nu tolka allt så konkret på nåt sätt, så.. Så man kan väl inte säga annat än den ungdomen, den ungdomen! Rävflickorna förstörde ju också, så det hör väl ungdomen till ofta ett visst svartvitt tankesätt och aggressivt uppförande till viss mån (bla skadegörelse)

Alltså då det nyligen var 34-årsjubileum sedan jag såg på detta avsnitt på TV 12.4-1988 så såg jag på det en tredje gång nu i tisdags. Det var ett avsnitt som fastnade för en 11 årig lort som gick på fyran då. Det var spännande med "rymd-dräkten" som Macgyver hade på sig i början och hur han genom en antenn som såg ut som en mini-satellit som han tog ur en stor satellit fick kontakt med Pete igen efter att den första antennen hade gått sönder. Pete var ju dendä feta gobben med skallighetskrans. Man upplevde det som så spännande och "rymdigt" liksom enbart det allena. Alltså inte Petes skallighetskrans, men Macgyvers "rymd" dräkt och den satellit-aktiga antennen. Man fick liksom flashbacks till då man var 11 år och gick på fyran då man såg det både i höstas och nu igen.

Och så dendä röda varningslampan och högtalaren bredvid och då den börjar blinka och man hör en kvínnoröst via högtalaren som säger typ att om inte blaablaablaablaaablaaablaablaa, så kommer denna byggnad att explodera om fem minuter! Och det var jätte "coolt" hotfullt och spännande just den röda lampan och kvinnorösten som räknade till 0 och byggnaden som exploderade och Pete och MacGyver som i sista stund hann ut ur byggnaden, Det var liksom Rocknroll eller nåt. Jättecoolt för en 11 årig lort att se.

Detta är en av avsnittena som fastnade i mitt minne verkligen! Det var inte bara "tufft" då man såg det som barn, men det var ett skrämmande och ledsamt avsnitt också. En av mina kusiner tyckte att det var jätteobehagligt då dendä kärringin åldrades på nolltid minns jag sedan. Hon fick svårt att sova efter det, berättadde hon. Man blev lite sentimental också då man såg det igen. Att man var en oskyldig lort som inte behövde ta ansvar då-och hade ingen aning om att livet skulle bli som det blev. Låt barn vara barn heter det, och jag håller med. Helt onödigt att en 11 åring ska få veta hur hårt och cyniskt samt ensamt vuxenlivet verkligen är. En 11 åring ska få känna sig stolt och tuff tycker jag, känna sig som en snart kommande tonåring.

Så var det dagen efter en fin aprildag och vi gick till Billnäs och tillbaka då vi hade jumppa. Så var den från B-klassen som hade sett på Macgyver också dagen innan (Alla ungar såg på det nog i princip) Och jag minns då han sade då vi for förbi Fiskars fabrik att han sku sträcka så satan mot diket och ta skydd, om en röst sku säga att denhär fabriken exploderar om 10 sekunder!! Flera andra än jag hade tyckt att just detta var "RocknRoll" tror jag. Just den blinkande röda lampan och kvinnorösten i högtalaren som hotade med att byggnaden sprängs snart var det tuffaste och bästa, sedan kom "rymd-dräkten" och den satellit-aktiga antennen. Och som lort kunde man SÅ leva sig in i serier på ett helt annat sätt!

Jag hade många dagdröms-fantasier om just den röda blinkande lampan och högtalaren och kvinnorösten och fantiserade att det var så i skolan också, då vi hade någon tråkig lektion.

Och 22.4.1988 så fick jag och syrran en Commodore-64. Vilket man hade flera års glädje av. Commodore-spel är tillsammans med Amiga 500 spelen, de bästa spel som finns på ett sätt! Sedan blev det den magiska och heta sommaren 1988. V började komma i tv på nytt, men sent på kvällen, syrran var i fånigt och idiotiskt skribaläger, dit jag aldrig var eller konfirmerade mig inte heller, jakten på Juha&Marita genom Sverige som ändade i Danmark. Såg 2 Kaurismäki filmer på tv, utan att veta att det var kaurismäki-filmer, och diggade dom faktiskt fullt.. Fick nya kompisar..var på väg att börja femman i höst och kände mig större och tuffare än för ett tag sedan.. ja, sommaren 1988 var fan magiska tider!! Ända fram till december 1988, så inte bara sommaren faktiskt.

Det var ett par som bara liknade Juha och Marita. Ett finskt par. Polisen stormade deras hytt i Stockholms hamn på någon Silja eller VikingLine båt vad jag kan minnas, just innan båten skulle fara mot Helsingors, med dragna pistoler. Dom var säkra på att det var Juha och Marita, och så var dom inte det! Det är sådana detaljer som glömts bort, men som jag minns ännu. Dom satt dom i handklovar och trodde att deras id;n var förfalskade, och att det helt enkelt var "dom". Så var det inte det!! Här är en trailer av dedä Macgyver avnittet:

Memma i lekis 1983

Då det var innan påsk i lekis 1983 så blev vi serverade på memma av lekistanten Märtha. Jag tyckte inte om memma alls, men alla måddes äta lite såvitt jag kan minnas. Man fick antingen memma med mjölk på eller så utan, det fick man välja själv. Så fråga Märtha om jag vill ha mjölk på, men jag sprang just då ADHD-aktigt bort från bordet på mina egna äventyr. Då jag kom tillbaka, så hade Märtha serverat åt mig med mjölk på memman! Och då var det ju ännu äckligare!

Jag var arg och frågade henne varför hon hade satt mjölk på min memma!? Så svarade Märtha: Men jag kan ju inte veta att du inte ville ha det, då jag försökte fråga så sprang du ju iväg!!

Det var en såndän Thomas som satte framför mig och åt memma också fast han inte tyckte om det. Han sade bara ett ord,och det var: Uäk!

Jåå, detta utspelade sig i Dalgatans Daghem, som det hette på den tiden.

Ett joke oss ongar emellan på den tiden var, att vi frågade folk Vill du byta namn? Så då någon sade Nä! Så sade vi morjens nä! Nu heter du nä! Barnlogik, lol! Och så då vi satt och åt lunch i lekis så frågade någon en såndän Tina Vill du byta namn? Så såg hon uppgiven ut och skakade bara på huvudet. Så sade vi: Morjens och skakade på huvudet. Att hon heter så nuförtiden. Inga namn, bara en huvudskakning, haha.

Jag minns engång dagen innan påsklovet i 3:an som fyrorna fick nyaste EOS den dagen, men vi treor fick vänta till efter påsken. Det tyckte vi nog att var orättvist.

Och så börja ja mittiallt bara att minnas ett medelålders par, som bodde på granngatan till vart jag och några av mina kompisar bodde på 90-talet! Dom var typ riktiga fördomsfulla och trångsynta vakio småborgare och "duktusar" trodde dom var så bra och gnällde på andra jättemycket. Dom var typ "normala" grå-tavisar och småborgare, och var jättefördomsfulla mot mig och några av mina kompisar, då kring 1995-1996 iaf då vi brukade gå förbi deras på gatan och hade långt hår, svarta kläder och så. Dom glodde på oss som om att dom sku ha tänkt typ: KÄRE NÅN! MILDA MOSTER MATILDA!! Domdär ouppfostrade ungarna dyrkar djävulen!! Hjälp! Vi måste ringa prästen, polisen, socialen... Å herrigud vad ska vi ta oss till!!!

Karn i huset verkade tänka att vi borde få stryk så att vi sku lära oss att veta hut, klippa håret och skaffa oss ett jobb eller något.. Det var riktigt komiskt faktiskt måste jag säga! Vi brukade gå där förbi och glo tillbaka bara och flina för att retas med dom. Och för att de sku ha nåt att tala om. Har man sådär moral-småborgar-normalitets-istappen i reven som dom hade, så fick dom nog också stå ut med att vi flina åt dom! Man borde ha spelat nåt blackmetal för dom också, haha!

Jag och en kompis ritade dom på ett papper 1997 hur det såg ut då man gick förbi på gatan och dom glodde på en från deras köksfönster. Först jag har ritat då dom båda glor och så en kompis ritade hur det såg ut, då han gick förbi deras engång på gatan och karn stod och pynja med något vid köksbordet, och såg från sidan blängande, typ som att han sku ha tänkt muttrande för sig själv att där går en av dom där ouppfostrade ligisterna!!

Haha, jag avslutar med dessa två fina teckningar från 90-talet för nu ska jag sii på Kyllä isä osaa! på Yle areenan! Ett till 90-talsminne.

Förresten, dendä kärringin såg likadan ut som hon som fick en glödlampa in i hyvu i dendär splatter-komedin Braindead filmen, då hela hennes päron och ansikte lyser och blinkar och hon ropar: ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!!!!!! Hahahahaha!!! Kanske e ja lite iilaker, men dom prata nog å myki skit dom med minsann! Tur så flyttade dom till Grankulla senare, såvitt jag kan minnas. Det är en massa annat som sker i filmen, full kalabalik och stundvis så visar man just dedär blinkande päronet. till sist exploderar hela hyvu också. Vi tyckte alltså redan på 90-talet att det liknar henne!

Det fanns ett annat par i slutet av 80, talet som var lite äldre, Tor och Värna, som var noggranna och petiga av sig och också gnällde om allt möjligt, men de var åtminstone snälla av sig i grunden. Men de som vi flinade åt på 90-talet var iilaka av sig och otrevliga annars också. Det är den lilla skillnanden.

Hur sku jag ha sett ut om jag vart ung i början av 70-talet måntro? Sku jag ha sett ut som en hippie eller? Svårt att säga egentligen. Men det är kul att spekulera. Om jag sku få starta om som 20 typ 1972 så sku jag fan bli Karis tuffaste brudraggare tror jag nog! Kört omkring med en svart Ford Mustang 1969 årsmodell och mina bellbottoms på mig och min långa fleda sku ha svajjat i luftdraget från det öppna bilfönstret medan jag sku ha spelat fullt i bilstereon. Whole lotta love av Led Zeppelin och Light my Fire by the Doors. Erotiska låtar enough för söta hippieflickor? :P Se mig komma emot med Mustangen på Ekenäsvägen 1972 :P

Vad äter tupparna?

Engång då jag var i lekisåldern 1983 så drömde jag en dröm. Och den drömmen var på det sättet, att jag såg liksom 4-5 stora tuppar, stora som människor,somsatt vid ett köksbord och åt. Dom åt något grönt, kallt och gott med sked, som människor äter. Under tiden dom åt så konverserade dom med varandra glatt på tupp-språk. Typ: Kuukkeli-kuu, kuu, kuu....Kuu, kuu, kukkokiekuu kuu! Kukkeli-kukkeli-kukkens-kuu, kukkelikuu!

Så fråga ja sedan i lekis av en kompis att Vad äter tupparna? Så sade han: Dom äter, dom äter..ööööhh.. så frågade jag: Äter dom något grönt,kallt och gott? så sade han: Jåå!

Måste ha varit antingen mint eller päron (glass?) som tupparna åt.

Så minns jag ett lågisminne från tvåan. Det var äcklig mat i matsalen, helt enkelt uäk. Så jag led och åt, fast jag int behövd ta så myki. Gunnel var lärare och sträng nog och krävde att man sku äta åtminstone lite. Jag pekade mittiallt på en såndän Annikas mat-tallrik och sade högt såhär: ANNIKA HAR SÅDÄR MYKI! Hon börja bara flina.

Hehe, jag minns i lekis så var det en såndän Toni som inte tyckte om ärtsoppa. Jag sade alltid då det vankades ärtsoppa till lunch i lekis åt honom, för att lite jävlas: Toni ska ha myki!

Så engång i lekis då det var någon mat som jag tyckte att var uäk så sade lekistanten åt mig såhär: *mitt namn* ska ha MYKI!

Så protesterade jag och lekistanten sade åt mig såhär: Nåjååjåå, men sådär säger du ju alltid åt Toni å då de e ärtsoppa! Då flina ja ba.

Jag tyckte i mitt sista år i lekis att högispojkar var så tuffa och coola, så jag ville bjuda dom på mitt 7 års födelsedagskalas, haha! Just sån som dom ville jag å bli.

Jag drömde förresten en dröm om Nikki inatt. Alltså bruden i Macgyver som är helt fantastiskt snygg. Jag drömde att jag var i USA och det var natt och jag stötte på henne i något skogsområde. Hon var misstänksam först och undrade vart jag var ifrån? Jag tänkte logiskt i drömmen och tänkte att hon tror väl jag är någon creepy spion, om jag säger att jag inte är från USA. Jag tänkte att jag måste försöka säga att jag är från någon passlig neutral delstat för att öka förtroendet, och inte direkt att jag är från någon välkänd och "cool" delstat, som typ Texas, Kalifornien eller Florida. Jag svarade... I'm from.. Wisconsin! Så sade jag att jag är från en liten stad därifrån, called Karris, med två r. Haha!

Så föll hon vid någon liten grop och stukade foten typ. Och ojjade sig. Jag höll om henne och frågade att ska jag ringa efter ambulans, jag kan springa och ringa. Så sade hon att nej, att jag ska vara där med henne. Det var inte så allvarligt trots allt, men man kände riktigt love-vibes av Nikki, medan jag höll om hennes axlar från sidan.

Alltså hur drömmer man sånt? Man tror att amerikanska serier har någon sorts subtil verkan på en eller något, trots att jag aldrig i vuxen ålder beundrat USA och alltid föredragit att vara Europe. Ändå drömmer man att man är där och relaterar sig själv nästan som amerikan i drömmen!! Det är ju scary. Jag visste på samma gång i drömmen att jag var inte från Wisconsin på riktigt, men ändå så var jag därifrån i drömmen. Svårt att förklara va. Jag har ju sett på ett år både på Dallas, MacGyver och Beverly Hills 92010 och USA har börjat tränga in i mina drömmar nu också! Inte undra på att barn och ungdomar kritiklöst beundrar USA då de ser på så många amerikanska serier!

Men faaaan, vad Nikki är vacker! Jag har suttit och sett på detta youtube-clip här under och satt det på stillbild och typ suckat romantiskt över Nikkis skönhet. Hon är inte bara någon "panisin jos saisin" brud, utan hon ger rent romantiska fiilare också.

Nu ska jag fortsätta läsa Jung. Håll till godo här av Nikkis skönhet!