För 33 år sedan.

Jåå jag minns då första snön kom torsdagen 21.11.1991. Det var en tung blötsnö och på den tiden så var det ju liksom el-ledningar mellan kvicksilver-gatlyktorna. Jag hade haft extrem förstoppning och ont i magan sedan en dag tillbaka, så jag var hemma från skolan. Det var nog blindtarmsinflammation, för då blindtarmen sprack åt mig mars 2017 så hade jag precis samma känsla först innan ömheten i högra sidan började och febern steg. Jag förstod bara inte att det var det då. Och även höstn 1988 hade jag det. En blindtarmsinflammation går vanligtvis tillbaka, och har man haft det engång är risken ganska stor att man får det igen någongång i livet. Jag minns att jag sade åt morsan då 1991 då jag hade det: Morfin! Ja behöver morfin! Morsan sade att behöver man morfin för en liten magåtkomma så är det nog svagt. Och blindtarmsinflammation är en "liten magåtkomma"? Nåja, hon kunde ju inte veta och inte jag heller. Har hört om fall där folk dött knall och fall i brusten blindtarm då de inte vetat vad det var, men jag anade nog att det var nåt allvarligt då 2017 och körde som fan till Folkhälsan då jag hade 39 graders feber! Jag var nojig som fan! Och helt rätt, visade det ju sig. Jag hade fått ner en halv kebab dagen innan förvisso, men två dagar innan fick jag bara ner en och en halv knack-korv och lite päronpyre samt två Marie-kex på hela dan. Så nåt konstigt förstod man nog det var.

Jag började känna mig mycket friskare då på torsdagskvällen 1991 då snön hade vräkt ner. Det hade slutat snöa och hade just blivit helmörkt. Mittiallt började strömmen svaja. Jag var hemma med syrran. Pärona var ännu på jobb. Vi tände stearinljus i vardagsrummet. Jag for ut och se och så ett intressant fenomen: Då strömmen kom och gick så blinkande alla kvicksilver gatlyktorna i otakt, och det liksom speglade från snön till de låga molnena, så hela himlen i horisonten vid Läppträskets andra sida blinkade i ett lila, sällsamt och UFO-aktigt sken. Dom skrev om det i västis sedan, där dom konstaterade att det är ett känt men sällsynt fenomen just i smband med snöglopp och elavbrott. Nuförtiden kan det inte bli samma fenomen med det moderna spyfärgade lampskenet, dessvärre.

Så kom några kaverin å fråga om ja kommer ut, men ja orkade inte då ochsyrran sa att jag vart sjuk, att jag inte borde gå ut ännu.

Så på fredagskvällen 29.11-1991 var jag i centrum och cyklade med en kaveri. Så kom det en från pararellklassen å visa upp en lonkkuflaska å fråga om ja vill köpa? Det var på Högbergsgatans(Edit: Centralgatans) trottoar, där var apteket nuförtiden vätter mot trottoaren. Så kom det någo vuxna förbigående. Han satt lonkkuflaskan i sin innerficka igen och sa osäkert hej! Då de vuxna kom förbi, som också hälsade på honom. Då de hade gått förbi så tog han igen fram flaskan å fråga köper du? Ja empi å sade att int vet ja nu! Kompisen jag var med konstatera sedan att han antagligen hade kuppat den från Market Lind. En flicka från min klass gick förbi på andra sidan av gatan, vid Betel. Hon glodde mot mig å min kaveris håll. Hon gick med någon brud ja inte alls kände, antagligen från finsk-språkiga högis. Hennes kusin, som gick på ettan tyckte om mig då jag gick på femman. :P Det erkände hon själv. Det är ju fortfarande lite smickrande, att även med mitt utseende kan man få blickar av det motsatta könet! lol. Nåja, svårt att själv bedömma... en kaveris brud såg mig första gången på karisnattn 1997 då hon var från Hangö. Hon ska ha sagt åt min kaveri: "Int visst ja att han va sådär snygg!" Svårt att förstå sig på det motsatta könet. Sedan är det ju att skönhet ligger i betraktarens öga också delvis.

Nästa natt fick ja int sömn. Jag låg och vred mig till halvfem på morgonen. Jag smög ut till vardagsrummet och riktade min ficklampa mot en julprydnadsängel som jag kallade för Lucifer. Den var guldig, och hela Lucifer utstrålade guldfärg då jag riktade lampan mot den. Det var helt najs. Det var ju ändå lördagsmorgon. Jag tänkte att nästa veckoslut ska ja inte heller få sömn, och så tänkte jag att jag myser för mig själv och dricker Cokis hela nattn. Jag hade köpt en liters Cokisflaska för det ändamålet, men då fick jag ju såklart sömn direkt.

Då hade jag haft samma veckas onsdag ett återfall i blindtarmsinflammation. Jag satt hemma nere i badrummet då jag kom hem från skolan. Jag hade fått två femman menthol tobakar av en i skolan, jag rökte den ena av den och hörde på Venom i mankka nere i badrummet. Då fick jag knip i magan som höll på flera timmar. Men det var svepskäl till att va hemma från skolan nästa dag. Jag hörde på Venom och rökte i badrummet, för att jag tyckte det var coolt och associerade det med cool musik och tobak liksom, lol. Att det var "tufft". Jag hörde på Venoms då nyaste och fortfarande jättebra skiva "Temples of Ice". Jåå, ja minns alltid en dröm jag drömde december 1991. Jag cyklade nerför "Mastbackan" som jag kallade den för då, sandvägen finns kvar ännu, den man vänder till vänster innan man kommer till korsningen mot Bäljars från stan. Alltså samma väg var dedä boendet för separe finns idag. Just efter järnvägsbron viker man till vänster in i en sandväg som går neråt, då man kommer från centrumhållet.

Alltså jag drömde då december 1991 att jag kommer cyklande nerför den vägin/backan. Jag har en mankka i pakethållarn och har Venom på. Det är låten Countess Bathory som spelar och man hör bara då Cronos sjunger: COUNTEEEEESSSS BATHORY! Och det kommer en gammal mommo med glasare och vitt krulligt hår gående uppför backan och ser förvånad ut. Typ med munnen uppe och spärrade pupiller. Jag följde med den svenska serien Storstad på TV under dessa veckor. Sku va kul att se den på dvd igen, men tror inte den kommit som dvd. Jag hade ont i magan alltså flera timmar onsdagen den veckan till det for över, men henna var jag från skolan. Det kändes skönt att ligga hemma i sängen klockan kvart över nie, då andra var i skolan. Sedan slumrade jag och fick en kind-of mikrodröm om att det var sommar och jag och två kompisar cyklade i Högvalla-kullans skogsväg. Så kom det nåt ljud som en elektronisk signalserie i min hjärna, liksom pip-pip-pip-pip-pip.. kändes som om jag var på väg att få en Ut ur kroppen-upplevelse. Vaknade till pigg och bra mående. Det lät lite som pipandet då Pink floyds första låt börjar från deras första skiva The piper at the gates of dawn, alltså Astronomy Domine, pipande börjar ung 20 sekunder in i låten

Jåå, jag hade köpt musikvideon på VHS "Venom-Live '90" Som jag fått med posten 15.11 och det var jättebra! Fast det var Demolition Man som var basist och vokalist då. Det ser bra ut, då han är en stor bjässe med skinhead-frisyr och moshar ännu till utan hår, haha! Det är total jävla mosh och stagediving meininki i den videon! Det är så bra så ja tror nästan att jag ska ge en länk till det. Copypasta om ni vill, det är sista låtn i videon, Witching hour! Det är bara en så jävla bra meininki! https://www.youtube.com/watch?v=0zi5S4ZyMjM

Jååå, jag fick på samma gång också en helcrazy-Sex Pistols VHS jag beställde! Det är helt utflippad humor nästan lika roligt som Sleepy Sleepers! Dagens vekhjärtade politiskt korrekta vänster "punkare" sku väl börja gråta om de sku se den videon. Det var humor då de sade "Fucking" på Cockney-dialekt och inte på amerikansk-engelska, som man annars är van vid. Det lät faktiskt mer autentiskt, övertygande och organiskt. Om Sex Pistols skulle komma nu, så skulle dagens pk "punkare" vara de första som sku få moralpanik.

Alltså vittu. Det är på det lilla viset, att en brud lånade en bok av mig i somras, och nu svarar hon inte på några meddelanden. Jag sku ju vilja ha min bok tillbaka. Att man inte kan lita på folk. Ingen idé att börja munhuggas eller via näte, för såna människor tror sig alltid ha rätt ändå, fastän typ kråkorna sjunger i kör i skyn: Krax-krax-kraxeli-krax. Din lilla lurifax! Du medger inte att du har fel, fastän din hjärna skulle behöva schocker av el! Får väl köpa ett till exemplar av boken. Som tur så finns det på Adlibris.

Inte annars, men den boken vi had jag faktiskt fått som julklapp, och hon fråga om hon får låna den då hon såg den i min bokhylla i somras. Jag, naivt nog visade det sig, lånade den åt henne. Det är ju tjyveri om hon inte ger tillbaka den. Tänker inte springa till nå myndigheter och gråta, och inga andra repressalier heller väntar henne från min sida. Tänker inte börja gnälla och kräva tillbaka boken. Men hur står hon ut med sig SJÄLV? Hur står hon ut med sig själv då man är falsk och en tjyv? Sådana brudar kan skita på sig. Har ingenting till övers för dylika. Det var nog lite red flag varning från första början, då ja börja känna henne sommaren 2023. Och det enda det kommit till är kramar, så det är helt meningslöst.

Jag var ihop med en annan brud också i somras. Men fick en stark magkänsla åttonde juni att det är slut på äventyret, och det var det, för hon hade hela tiden nåt annat för sig. Tror hon träffade en kar som hon tyckte mera om. Det är ok i sig, för hon var en npc och vi hade inga gemensamma intressen. Men ändå så var det najs med lite brud och lite sex och lite matlagning tillsammans. Hon var helt nöjd efter sista gången jag var hos henne andra juni i år. Vi lagade tacos, såg på film och hade sex. Det var inga tecken på nåt att hon ville göra slut då. Hon kysste mig några gånger innan vi separerades, så hupsista, så var det slut! Jåå, jag fick en stark känsla att det var slut följande veckoslut då jag satt hemma och hörde på nyaste Uncle Acid and the deadbeats skivan Nell' Ora Blu Då kom bara en sådan stark känsla över mig. så skickade jag några whatsapp meddelanden, men inget mera sedan. Hon svarade på dem, men hörde aldrig av sig igen och föreslog inte att vi sku träffas el. någo fast midsommarplanena stod öppna. Men jag visste redan intuitivt, så..'

Jag kan knappt lyssna på den skivan efter det, för det ger en tomhetskänsla över mig. Liknande Ulver skivan, "Kveldssanger". Den gav också en så konstig tom känsla över mig under flera års tid, då jag lyssnade på den skivan efter jag och en kompis skämt ut oss för varsin brud 8.6.1996. Eller natten efter lyssnade jag på den skivan. Det råka vara (slump eller ej) 8.6.2024 också på en lördag som jag lyssnade igenom nyaste Uncle Acid and the deadbeats skivan... Om jag tar kontakt med den brudn som jag visste intuitivt det är slut med, så tänker jag sätta på den skivan då jag skriver och skickar meddelandet. Bara någon form av masochism typ :P

Och min back-up brud, ifall det sku ha tagit slut med den första bruden, vilket det ju gjorde, var hon jag var på utfärd med några gånger i somras, och efter att hon "lånade" en bok av mig så har hon knappt hört av sig. Tänk att man ska ha sån otur med att hitta bra brudar. Sist för några dar sedan frågade jag via Whatsapp bruden som lånade boken av mig, om hon vill komma med till hesa och shoppa. Inget svar, så jag får väl fara ensam då. Jag försöker trots allt, och sku va kul att få sällskap med, men då far ja väl ensam då igen. Så även i början på oktober då jag föreslog att träffas: inge svar. Sådan ryggradslös stil avskyr jag. Man kan ju säga då klart och tydligt att det inte nappar eller att hon int tycker jag är tillräckligt "handsome" eller karismatisk eller något. Det skulle jag nog förstå och acceptera. Bruden jag nu dejtar är för ny för att jag ska börja fråga om hon vill komma med.

Det är ingen offermentalitet med detta, annars är det ok. Men jag är förargad över att man lånar en bok och sedan aldrig tar kontakt igen. Vad är det för ett sätt? Och som sagt, frågar man snällt så blir det förmodligen bara en hysterisk, ologisk känslostorm som kommer emot, så jag låter vara. Hon kan fast tork sig i röven med min bok. Eget fel var det i sig, då jag var så naiv så jag lånade den åt henne.

Det känns nästan som om att ödet gick till storanfall mot att jag hade en brud. Så var back-up bruden deras avledningsmanöver för att jag sku koncentrera mig på henne hela sommaren, helt i onödan. :P Hela juni efter den åttonde så gick åt till att hon tänkte att vi ska träffas först i juli då hon fick semester. Vi träffades 10:nde juli och 17:nde juli. Sedan blev det vagt..och hupsis, där gick hela sommaren åt p.g.a. den avledningsmanövern, som gjorde att jag koncentrerade mig bara på henne å inga andra brudar.

Jag drömde förresten 1982 att det stod en telefonstolpe mitti vardagsrummet. Och en telefon-donare satt hukad på toppen av stolpen och stolpen vippade fram och tillbaka. Så kom det tävlings-cyklister incyklande. Telefon-donarn had glasögon.

Så drömde jag hösten 1986 att jag rökte en tobak, gående på Ekenäsvägen, lol. Så ser jag att snutbilen kommer från Ekenäshållet i fjärran på Ekenäsvägen. Jag knipsade bort glöden och satt tobaken i fickan, som jag såg att en gjorde i Tunnelbanan i Sthlm sommaren 1985, då tunnelbanetåget kom och han hoppade in.

Så kom snutana förbi i drömmen. De glodde bängt på mig inifrån majjan, och jag tänkte att märkte de månne någo? Snutarna glodde faktiskt på mig här för ett tag sedan! Som om jag vore någon kriminell! Så är jag en vanlig donare och skattebetalare. Alltså framförallt en av dem glodde på mig med en sträng och iskall blick, då jag körde förbi. Och liknande händå för någon månad sedan. De glodde på mig också i somras. Dom glodde inte bängt och smygande, som dom brukar glo, utan iskallt och konfronterande liksom.

Nåväl, det är ju en roll dom spelar. Dom måste se så ut, det hör till deras roll förvisso då de är i uniform. Men jag undrar bara varför jag skulle se så suspekt ut? Jag vet att dom har makt och att dom kan göra livet tråkigt för en om man sku tex få för sig att visa fuck åt dom, men det är en roll för det.

Det var någon på 90-talet som visa fuck åt snutarna då de körde förbi med majjan i Svartå. Dom stannade direkt, kom ut och ena snuten fråga att Tror du att vi e nå pellen? Så sade han som had visat fuck att nå, nu e ni ju lite pellen! Tror intdet hände nåt annat dock vad jag kan minnas. Engång 1995 visa en kompis faktiskt fuck åt dom då majjan kom förbi, dom såg men reagerade inte alls då.

Hahaha, som skolavslutningen 1993. Då vi hade gått ut nian. Vi var lite i Ekenäs och gå, och var på väg att gå nerför Kungsgatan, så stannar Polis-Saab900 bilen vid korsningen just då de var på väg att köra upp till den gamla snutstationen i Ekenäs. De riktigt stannade och glodde båda två på oss fullt! Då glodde dom faktiskt smygande bängt på oss. Alltså mig och två kompisar. Vi var bara typ: Snutte! Mimimimimi! Vi hade lite roligt och kanske vinglade lite på skojs skull, men vi bara gick där trots allt.

Man ska nog ha så lite att göra med dom som möjligt. Undvika dem, och ha verkligt hög tolerans för att göra polisanmälningar eller så. Jag har engång drömt att en massa snutar hämtar mig i full typ björnliga-utrustning, sätter handklovar på mig och kastar in mig i majjan. Jag har försökte förklara att ja e oskyldig!! Men för döva öron. Så i drömmarnas värld. Det drömde jag typ 2015.

Så dendä drömmen ja drömde då jag gick på ettan. Först drömde jag att mommo hade en traktor. Alltså en gul donartraktor. Det var ganska rolig dröm. Så drömde jag att det var en flicka på min klass som jag kinades med alltid då, att hon hade klätt ut sig till att vara en på tvåan, som jag var förtjust i då. Hon sade med blommig röst: "Ja heter Hina!" och jag trodde det var hon. Sedan, medan jag talade med någon annan så hörde jag bara att flickan röt´: Saaaataaaaan!!!! Och då jag såg mot henne så var det hon från samma klass, som hade avmaskerat sig och dessutom rann det dregel blandat med lakrits från hennes mungipor så det sku se så fult ut som möjligt. Typ att haha! Nu lura ja dig! Det var inte heller hon du tyckte om, utan jag!

En av de bästa lågisdrömmarna var nog då jag drömde i lågis att det var rast och jag var ute på lågisgården invid stora dörren ungefär. Så började det åska och regna och vi stod där fortfarande. Det kommer en ambulans med blinkar och sirener på som vänder in på gården dit nere vid fotisplanen och vi säger åt varandra att NEJ VITTU! Nu ska dom komma hit och skydda oss, bara för att de åskar!!

För vi visste det, att dom var så rädda så dom skulle skydda oss från åskvädret.

Då jag går in sedan då rasten tog slut vid första våningen så är det fullt larmpådrag, eller typ palatsrevolution eller något. Karis FBK-schacki sprang flinande in i klassrummena utrustade med brand-dräkten och stormgevär i högsta hugg. Dom sprang med stormgevär flinande in i klassrummena i första korridoren. Dom såg ut typ som National Guard, som jagade Rambo in i en gruva i Rambo ettan. Typ lika ivriga. Jåå, dom ser faktiskt ut som nå Karisbor de i National Guard i Rambo ettan. Staden Rambo kom till i Rambo ettan måtte ha vart en tvillingstad till Karis 1981, lol. Samma meininki och mentalitet liksom. "Int behööv vi tåkå såna som dig hit ti Karis it!" Kanske de sku ha vart om Rambo sku ha utspelat sig i Karis. det var en ursprungligen från hesa som då jag konstaterade det, så sa han faktiskt att Karis var liknande stad under den tiden. Han är typ 20 år äldre än mig. Han upplevde att folk här var väldigt just i sin egen bubbla och fördomsfulla mot främlingar här då, speciellt från hesa.

Sedan då Rambo gav upp så bara ser man att alla poliser och soldater Rambo går förbi med dendär översten, att alla mittiallt är på hans sida. De är bara tysta och glor på honom då han går, då slut-texten kommer. De förstår att det är han som blivit behandlad som skit och ingen annan. Eller så tolkar jag det som.

Brandmästaren i sinb egen kostym och huvudbonad vaktade dörren till lärarrummet med en revolver i högra handen. Han höll handen och revolvern uppåt och såg bestämd ut. Det var han som ledde hela operationen förstod jag. Så såg jag ut mot Nabogatan från ett fönster, och då hade åskvädret passerat och det var ett väldigt vitt snötäcke och solen sken. Det gav en känsla av harmoni. Och så vakna jag.

Så dendä drömmen om att jag sku fara hem med skolbussen vid Bulevarden. Så väntade vi och vänta på att bussen sku fara, men dörren till bussen var på vidgavel, och busschaffarn, en såndan Asplund, for utan att säga nåt åt oss, ut på bollplanen och spela fotis tillsammans med sexorna. Han stod mitt ute på planen och såg koncentrerad ut och började springa omkring där och spela fotis med sexorna. Och jag såg det från bussfönstret. ochbussen for ju såklart ingenstans, så jag och några klasskaverin gick till Fokus å spela Potti istället.

Så drömde jag en mardröm senhösten 1988. Att det kom ett brev hem till oss och dom välkomnade mig och en förälder med på "vaccinationsturnë" med buss. Alla barn var välkomna att åka med buss omkring i olika hälsocentraler i Västra Nyland och kanske även mot Kimito-hållet. Typ att det sku vaccineras mot polio i Karis, mot Difteri i Ingå, mot mässling/påssjuka/röda hund i Ekenäs, mot stelkramp i Hangö etc. Morsan tyckte åt mig ännu till att "De ska väl bli roligt!" Jag var starkt emot det och funderade ingalunda på att fara med och undrade hur jag skulle undvika det i drömmen. Jag hade ett satans motstånd då dom vaccinera mig 1984, jag sparkade hälsovårdaren, tjöt och skrek. Det var en fullkomlig normal och naturlig reaktion av ett friskt barn. Fast morsan måtte ha skämts. Reagerade ungefär som om jag var på väg att bli våldtagen. Dom höll mig sedan i ett stadigt grepp och jag kände bara hur det stack till i armen, till min stora förfäran.

Jag anade intuitivt att det det kan ha biverkningar och att det finns några sjukdomar som det är helt onödigt att vaccineras emot. Mässling tex. Jag är inte helt emot vaccinationer, men man kan aldrig tvinga någon eller börja pressa och tala skit om sådana som är det. Det enda dom gör då är att dom projicerar sina egna fel på den som är emot vaccinationer. Det är deras egen skam om dom blir arga eller försöker pressa. Man får fritt fram vaccinera sig mot allt tänkbart, men låt alla avgöra själv. Min kropp, mitt val.

Dom försökte övertyga mig att jag är den enda i hela världen som är emot vaccinationer. Psykologiskt spel. Då förstod jag det inte, men nu har vaccinationskritik alltid funnits. Hade bara hört pro-vaccin propaganda, men jag anade nåt lurt helt intuitivt. Detta med vaccinationer är en komplicerad fråga. Det är inte bara svart eller vitt. Jag skulle vaccinera mig om smittkopporna skulle komma tillbaka typ, för riskerna med smittkoppor är ytterst stora och det är omöjligt att undvika dem om man vill vara bland folk och fä. Fast man så sku komma med gasnaamare till butiken bara och sedan sitta hemma så sku jag va väldigt nojig. Och om någon har smittkoppor kan smittan sprida sig via ventilationen och trappuppgången hur enkelt som helst.

Dom sluta försöka vaccinera mig sedan i nåt skede. Jag fick mitt sista vaccin på tvåan. Sedan var det bara att "okej, du vaccinerar int dig". Inget mer med det. Inge painostusta, inga hot, ingenting. Och sku EU ha infört tvångslagar, så skulle jag ha blitt en av de första att sitta i fängelse eller betala dryga böter. Mitt samvete skulle ha vart rent som en oskuld i fängelsecellen, då jag sku ha vetat att ett diktaturiskt förtryckar-system sku ha satt mig dit.

Så, nu fanns det motståndsvilja hos mig alltid nog! Jag har aldrig vart någon konformist. Det enda som jag helt okritiskt trodde som barn, som de flesta andra barn i väst unden 80-talet var att USA automatiskt var "The good guys". Sovjetunionen var kusligt och hotfullt grått skrämmande och den tredje världen var bara nå umba-bumba infödingar, eller så tänkte man då. Man såg faktiskt helt okritiskt USA som en sorts snäll världspolis.

Men nu är det ju tur att Kennedy blev var det typ hälsominister. Bara han inte blir mördad.

Hon som kuppa boken av mig påminner faktiskt om en såndän Mari. Vet int om ja orkar förklara allt, men hon var folkisbrud är i byn 2008-2009. Hon var från hesa. Jag och en annan bekantade mig med henne. Först var hon väldigt tillmötesgående, och vi hade delvis samma intressen. Mytologi och sånt, och jag lånade en cd-skiva åt henne (som jag faktiskt fick tillbaka, btw) Hon ser liknande ut, mörka rastalockar, typ "metal-stil". etc

Dessutom hade hon samma intressen som Mari och påminde annars också om henne. Så blev denne Mari jättekonstig och undvikande och direkt ovänlig mittiallt mot mig och min kompis våren 2009. Och undvek oss. Jag frågade henne sedan via mail att varför hon blev så konstig. Hon sade att hon var rädd för vad de andra flickorna i hennes klass skulle tycka om det att hon var kompis med oss! "Etten pahoittais heidän mieliään, en tiedä". Sedan skrev hon dock förvisso: Pahoittelen jos itse olen käyttäytynyt huonosti.

Alltså sådant har jag ALDRIG förstått mig på. Varför bry sig om vad andra tycker? Jag överskattade henne först, helt klart. Man tänker att sådana med liknande intressen, inte kan vara konformister, men det är naivt tänkande. Bara för att man ideologiskt håller med en, innebär inte automatiskt att man är någon kaveri. Det är en lärdom som många lärt sig så småningom.

Nåväl, rent metaforiskt sätt så började jag jämföra henne med general Jaruzelski, som införde Stan Wojenny, undantagstillstånd i Polen 13.12.1981. Det var så att Sovjetunionen hade hotat att om inte Polen själv inför undantagstillstånd och får bukt med fackföreningen Solidaritet, som hade gjort att Polen mittiallt var friare än förut, och inför en gråblek sovjetaktig socialism igen, så kommer Sovjet att invadera landet.

Metaforen är, att Mari hade fått tydliga tecken, att om hon inte slutar upp med att va kaveri med mig, så kommer de andra brudarna (Sovjetunionen) att mobba och frysa ut henne. Så hon måddes införa undantagstillstånd och kväsa sin frihetliga sida (Solidaritet) och sluta upp med att vara kaveri med mig och bli en npc som de andra, för annars... förstår ni metaforen? Sedan är invasionen av Tjeckoslovakien 1968 att en brud inte uppför undantagstillstånd mot sig själv, då har det gått så långt att de andra brudarna ingriper, metaforiskt menat. Men Mari var Jaruzelski och undantagstillståndet i Polen 1981, då hon förändra sig själv.

Här ännu då Jaruzelski proklamerar att undantagstillstånd är infört i polsk tv kvällen 13.12.1981. Det är metaforiskt Mari som inför undantagstillstånd mot sig själv. Man riktigt ser Maris väsen i Jaruzelski här faktiskt! Undantagstilståndet innebar ett förbud mot den fria fackföreningen Solidaritet, kravallpolis och militär slog ner motståndet. (Mari slog sönder sin toleranta sida,och blev intolerant mot mig)

Det har så vitt aldrig hänt med nån brud jag har haft att göra med, men Tjeckoslovakien 1968 är att en brud blir mobbad och trakasserad av andra brudar för att hon är ihop med mig, och tvingar henne att göra slut med mig. Invasionen av tjeckoslovakien 1968 och den såkallade "Pragvåren" 1968 då friheten födade i Tjeckosokaien för ett ögonbnlick sku va en bra metafor för det isåfall. Sovjetunionen är brudarna som mobbar henne fullt då och tvingar henne att göra slut med mig. Jåå, Alexander Dubceck försökte införa en "socialism med mänskligt ansikte" en mycket frihetligare socialism 1968. Det är en metafor för en brud som vill bli ihop med mig ändå, trots motståndet från andra brudar. Och sedan invaderar sovjet och det blir gråblek sovjet-socialism igen-bruden tvingar att göra slut med mig och bli en npc. Det är en teoretisk möjlighet, men har inte inträffar såvitt jag vet. En sådan situation symboliserar detta clip. Sovjetmakten och pansarvagnarna som andra brudar som tvingar henne att göra slut med mig och bli en npc. Och de protesterande folkmassorna hennes dåliga samvete.

Nu ska ja lyssna på The Doors. Break on through to the other side!! Jåååå, sommarn 1992 började jag digga The Doors efter en dokumentär om The Doors i Rockstop på TV. Heli Nevakare var juontanan juh. Den kom 3.7.1992 och några veckor senare köpte jag en samlings-kassett av the Doors och börja digga det fullt. Så det var på det sättet en hippie-sommar för mig, lol. Jag såg upp mot solen då jag lyssnade på Waiting for the sun juli 1992 med frestyle. Kände mig som en hippie i San Fransisco sommaren 1968 sittandes på nån gräsplätt i någon park.

Ja drömde faktiskt riktigt roligt inatt. Att ja åkte rattkälka i Karjaan Yheiskoulus gård som jag gjorde då jag var liten. Alltså en såndän Stiga. Så kom jag in i mitt barndomshem och sade åt morsan Ja åka rattkälka just! Så sa morsan: Jåå, ja så de! Det var faktiskt vit, ren snö i drömmen. Så drömde jag mars 2002 att jag dansade en morgonnatt runt hela fotisplanen i lågis ensam och Juice Leskinen Viidestoista Yö låt spelade. Det var en "svävdröm" mer eller mindre.

Förresten så har Ultima Thule en jättebra låt och det är en cover på Cornelis Wreeswiiks "Fredrik Åkare och Cecilia Lind" Den är ba så jävla nice!! ...Dansar kind emot kind med lilla fröken Cecilia Lind...Vad du är vacker, Cecilia Lind...etc Fredrik är gammal men kärlek är blind, å kyss mig igen, sa Cecilia Lind...

Peace out.

13.11.1993

Alltså under detta datum så snöade det. Det var ett rent vitt snötäcke över Karis då och det var en lördag. Jag hade natten innan drömt att jag gick förbi apteket, som då var på sin gamla och i mitt tycke mer psykedeliska plats än var apoteket är nu. Det var verkligen mer psykedeliskt då apoteket var på sin gamla plats i dess gamla hus!

Jag hade tidigare köpt mentholtobak, fast jag inte sedan rökte mentholtobak nästan alls efter det, men då smakade det bra. Då man just börjat röka mer kontinuerligt. Hade köpt Barclay Menthol och Marlboro Lights Menthol, så det kändes mysigt också att ha det. Fast det snarare var "karkkitobak" För riktig tobak, ska man röka fin piptobak eller Havanna-cigarr typ.

Så for jag till bibban. Promenerade på förmiddagen dit. Det var mulet och inte så mycket minusgrader och jag lekt vaaner och gick dit med min öppna prätkärotsi. Jag tänkte att jag måste låna nån rolig bok bara liksom. Och det var skönt med en promenad. Jag lånade en bok vid namn "Använd dina drömmar" som handlade om drömmar och även sanndrömmar och telepatiska drömmar. Det var intressant läsning och satt och läste den i bibban en stund innan jag bestämde mig för att låna hem dem. Sagt och gjort, lånade den och gick hem med den. Men först tänkte jag gå lite omkring i stan.

Så gjorde jag det. Just innan jag ska gå in på gatan var apoteket var förut så mindes jag drömmen att jag var utanför apoteket. Och synen var sedan den samma som i drömmen. Men detta var inte en äkta sanndröm, då detta kan förklaras med att mitt omedvetna förde mig dit då jag tänkte på drömmen och sedan plopp! mindes jag det, kom i medvetandet, så jag vände in på apoteksgatan. Äkta sanndrömmar tror jag att finns på riktigt, då jag drömt sådana, och skulle jag inte ha gjort det så skulle jag ändå ha trott på dom. Men dagens vetenskap är sådan, att det skulle ändra hela den vetenskapliga grunden, så i ren lättja hittar man på sk "naturliga" förklaringar bara och naiva kökspsykologiska hypoteser. Men även äkta sanndrömmar är helt naturliga. Men allt som verkar som sanndrömmar är inte äkta sanndrömmar. Det omedvetna kan snappa upp mycket, men det förklarar lååångt ifrån alla sanndrömmar.

Så kom det då det redan var mörkt, några kompisar med en annan som inte var kompis med mig, men kompisarnas kompis utanför mitt. Jag hörde bara några röster, och for ut meddetsamma. Så talade vi fyra där en stund. Han berättade att hans kusin sade att sedan i milin så ska man inte raka bort håret i skinhead modell, för då skaver hjälmen i skinnet. Det började jag flina åt för jag tyckte det lät komiskt.

Sedan såg jag lite senare på en tv-serie, Nightmare Cafe. Jåå, jag åt gröna UFO-karkkin också den dagen. Det var en mysig lördag.

Nu mindes jag mittiallt bara då jag var teinare, 16 september 1993, så var det en såndän Mikko som då jag hade matpaus och håltimme i skolan, så var jag i Fokus, och gick därifrån. Så kommer han gående mot mig på trottoaren med grön maihar-rock och Testament skjorta med "Souls of Black" motivet. Jag hade min prätkärotsi på mig. Så sade han surt: Vittu så måddes du köpa en likadan! Satan ändå!! (Jag förstod på momangen att han menade min prätkärotsi som jag hade på mig, då han själv också bruka han en prätkärotsi på sig)

Jag kände mig nologer då, och som en litn poser-ongi, hahahhahaha! Då han trots allt var 19 och tidsglappet är till synes stort i den åldern.

Sedan, då det var Sepultura-keikka i kulturhuset i hesa 27.10.1993 så var jag där med några kompisar. Jag hade Darkthrone skjorta på mig, med "Under a funeral moon" motivet, som jag köpt två veckor tidigare från hesa. Mittiallt ser jag att Mikko kommer med sin blackmetal brud Sanna gående. Dom märker ingenting först, och jag tänker att nej vittu, man har sama skjorta som han nu å! Liksom att vafan är detta för synkronicitet?! Ty han hade Darkthrone-skjorta på sig med samma motiv han med!

Så mittiallt efter typ fem minuter, medan vi hängde där efter keikkan, så står han framför mig och frågar bara helt neutralt: Har du en likadan?

Hahahahaha! Då kände jag mig verkligen som en nologer poser-ongi! Jag talade lite där med Mikko ändå till Sanna såg på mig och sade tylysti: Puhu suomee! Så gick dom.

Jåå, hon var snygg dendä Sanna. Klädd i helsvart, långt rakt svartfärgat hår och blåa ögon som man bara kunde drunkna i! Hon var från Vichtis. Men hon var upptagen, och äldre än mig, så... det var någon som sade vid Halli-disco 12.9.1993 då dom var utanför att "Där sku du ha hevarbrud!" Så sade jag att jåå, men hon e upptagen!

Var på kalja med Mikko i Evalds mars 2001 och jag frågade om han minns detta med rocken och skjortan. Han bara storskrattade och sade att det har han inget minne av. Hahhaahah! Som 16 så var det så nolot så man rodnade, men några år senare så undrade man att vafan var det så nólot med det egentligen?! Men då man är 16 så...

Ännu januari 1994 var det lite nolot. För då jag kom till bibban en eftermiddag efter skolan (fucking Lärkkulla) så stod Mikko utanför där Fokus baren och talade med någon korthårig juppi me märkeskläder. Han hade Darkthrone skjortan på sig med prätkärotsi och tajta svarta jeans och svarta boots. Då han såg mig, bredde han ut sin Darkthrone-skjorta och sade med ironiskt tonläge Ja köpt denhär skjortan två veckor före dig.. så sade han surt: PÄRON!

Heh, det berodde på att jag sade det i all hast att jag köpte den två veckor före honom på Sepultura keikkan, "på skämt" så att säga, då jaf faktiskt då hade köpt den för typ två veckor sedan, då som sweet 16 1993. Nå JAG var nu inte "sweet 16" Joan Jett kanske var det då hon var 16, men inte jag. "Sweet 16, rebel queen" eller något dom sjunger i en the Runaways låt.

Jag kan relatera till detdär att man blir sur om man har samma kläder och musiksmak som någon annan. Eller tvärtom. Då man är ung är det så, att man anser att vissa inte förtjänar att lyssna på de band. Att rätt som det är så är det trendigt och alla lyssnar på det. Det blir en sån sellout-meininki liksom. Och så är man svartsjuk på sin egen musiksmak liksom. Det är sådant tänkande. Jag visste för 10 år sedan en brud som var tydligen väldigt egocentrisk, narcissist kan man säga. Och hon var väldigt mycket uppe i sig själv liksom. Och hon hade nästan exakt samma musiksmak som jag och lyssnade på myky olika saker jag med lyssnar på. Fan, hon digga tom Juice Leskinen också!! DET harmade lite, haha!

Så i yrkis då jag själv var 19 så var det någon som jag tyckte var en fjant, som gick på jag vet inte vilken linje faktiskt. Men jag såg honom alltid i yrkis. Han hade Emperor-skjorta på sig och jag blev arg på honom, men sade ingenting, men talade skit om honom med mina kompisar. Så engång så hade han en till synes spliterny Immortal-skjorta som han elvisteli med. Jag blev så arg då, så jag tänkte ironiskt fråga honom: Jaha, du har Immortal skjorta på dig nu!! Liksom kom igen! Eller nåja..det hör väl ung ålder till.

Jag kom mittiallt att tänka på den dröm jag drömde då jag var 4 1981. Det var så, att i drömmen var jag i lekrummet hemma och satt på golvet och lekte. Så plötsligt hörde man en mopo utanför. Liksom nönnn..nönn.nnöönn!! Så mittiallt hörde man mopomotorn väldigt starkt, och rätt som det var så körde det in en jappe med hjälm sittandes på en monkey. Han kom körande från farstun. Jag hade dörren till lekrummet uppe, så man såg det bra då han kom körandes in.

Så kom han körandes mot lekrummet, kom inkörandes och slirade på golvet, så att styret hamnade på min hand och det tog sjukt. Så klagade jag att det tar ont! Så sade mopokillen med tröstande tonläge, som man nu brukar använda med ongar: Jåå, vi sätter salva!Det kan dock ha vart en Pv. Men antingen en monkey, eller så en pv. Det mindes jag inte då 1993. Men antingen eller.

Jag vet att det låter töntigt nog, men så drömde jag. Jag berättade drömmen för en april 1993 och nästan dag visste typ hela skolan det. Jag gick i högis aulan. Mittiallt hörde jag av någon som satt vid ett av fönstren ett ironiskt, att någon sade med ironiskt tonläge bara: "Monkeydröm!" och då förstod jag direkt. Och gudars skyming som mina med-interner i "Karis Hall", Karis högis had roligt åt det! lol. Hahahaha! Att en monkey kommer inkörande till lekrummet!! Uahahahaahahahaha! Typ så. Jåå han såg ut som en helt vekio kille med hjälm och monkey (eller pv) Engång såg jag en monkey som drog nokka fullt och länge utanför K-Market på Bangatan. Man hörde bara nöönn!nööönn!nööönn!nööönn!!nööön!! då han körde och drog nokka. En tant såg det och såg surt på honom, men jag kunde inte hålla mig för flin! Det var 2011 det hände. Han kom från Kanaltorget-hålle.

Några kompisar bandade förresten då april 1993 på c-kassett då jag berättade om reaktionen på monkeydrömmen i högis via telefonen. Alltså dom fråga om jag kan berätta det engång till, så banda dom det. Har kassettn, då jag fick den senare av kompisen, men det har bandats över så man hör bara ...så hörd ja bara då ja kom förbi där (menandes aulan) "monkeydröm" Jåå vittu så flina ja... tänkte att ja sku digitalisera det och sätta det på bloggen någongång. Riktigt roligt att höra sig själv från april 1993. Det låter mimimi då jag förklarar det via telefonen. Ungefär som det lät då nyhetsreportrar berättade via telefonen om något reportage i nyheterna förut.

Så var det maj 1993. En kväll då jag gick med två kompisar utanför Masa-bygget, som inte hade hunnit bli färdigt ännu. Det kom en bil förbi och någon som såg ut som en skinhead moinade åt mig från bilen. Så fråga jag att vem va dedä? Så sade kompisen såhär: Kanski de va en skini som trodd du va en punkare å moina åt dig däför! Hahahahaha! Jåå, skinin och punks har mycket mer gemensamt än de vill tro numer. Liksom "Working class! Made in London! Oi!"

WHAT IS LOVE? Baby don't hurt me, don't hurt me no more! Det är 1993-nostalgi nu mittiallt, för den biisin spelade överallt i höstn 1993. Både i Radiomafia och i Karis Halli-Disco! Man avskydde den låtn då men detr har varit längi för mig redan gyllenne 1993-nostalgi.

Jepp. Och till nästa januari så ska jag igen beställa KALLE SPRÄTT kiwilimppare. För jag drack Kiwilimppare i slutet av januari/början på februari 1994 ofta. Fast då var det inte kalle sprätt, men någon limppare med dinosaurier på etiketten. Jag drack kiwilimppare och lyssnade på Burzum skivan "Det som engang var" i mitt rum i början på februari 1994 otaliga ensamma vardagskvällar hemma, då morsan och farsan var på don och syrran had flyttat hemifrån. Bara vår svarta katt, Sissela, höll mig sällskap, såtillvida hon inte var ute. Det är 1994-nostalgi bigtime. Jag fick en kraft av den Burzum skivan dock. En positiv kraft som är svår att förklara. Jag kände mig ensam och deprimerad, men man kände sig förstådd då man lyssnade på skivan, med texter som "Why did I come to this world of sorrow, why is this true. Where are my dagger of sacrifice?" Det beskrev mittiprick en sådan känsla jag hade då under dessa iskalla mörka kvällar ensam hemma.

Men dessa texter och musik gav mig en otrolig push-up och kraft. Jag kunde verkligen relatera till det..och det utmynnade konstruktivt. För jag kände att någon tänkte likadant. För mig var det konstruktivt, positivt. Typ också från samma skiva.
"Jeg hater denne skog Hvor ingen fare truer Ingen ulv Ingen bjørn Intet troll Puster Ingen onde ånder Ingenting Puster

Bare meg og natten - Bare meg og natten .. "

Jåå, jag var i Eila Grönholm närbudjun i Kila som fanns då och köpte Kiwilimppare. Jag kan ännu höra bruset från dricka-kylen där och hur jag går ut ur budjun då jag köpt kiwilimppare och hur kallt det var då just dessa veckor. Det är verkligen nostalgi på hög nivå. Och en vuxenvärld, som inte förstod någonting.

Nå EN sak till. Jag mindes maj 1994 en mulen kväll då jag var med några kompisar på gatan utanför vattentornet och vi hängde där och prata lite om ditta och dattan. Så kommer han som sade att hans kusin sade att man inte ska laga skinhead frisyr åt sig i milin för att då skaver hjälmen 13.11.1993 då utanför mitt.Han kom på gång och cykelvägen cyklandes med någon hans kompis. Dom stannade med oss och pratade. Han som hade sagt om att man inte ska ha skinhead frisyr i milin, då hjälmen skaver mot huvvet isåfall, höll på med någon sin juttu. Han sade ivrigt: MILKY Waaay!! Macrowayyy! Och visade med händerna liksom stora bröst vid sin "chest" så han sade "milky waayy!" Och så förklarade han nåt "bullrigt" ivrigt typ höhöhöhöh, vittu då höhöhöhöh, Så sade han igen MILKY WAAAY, MACRO WAAAY!! Och gestikulerade "stora bröst" vid sin chest då han sade milky way och förklarade nåt ivrigt igen: HÖHÖHÖHÖÖH, VITTU DÅ HÖHÖHÖHÖHÖH!!! Det var lite junttihumor men ganska komiskt trots allt! Det var nån inside juttu tydligen.

Nästa gång ni far på youtube lyssna på instrumental-låten "Naar himmelen klarner" från skivan jag just hyllat. Alla låtar är lika bra där, men detta är ett exempel på den. En atmosfär av en sensommardag, där det vart jämnmulet hela dagen, men sedan mot kvällen då solen är i färd met att sjunka under horisonten så spricker molntäcket mittiallt upp och låga trasor av moln far hastigt förbi himlavalvet då det blir klart. Man sitter på en sten i slutet av en skogsrand där det börjar en åker och ser upp mot det. Sådan fiilis ger det! Fast det ger lika mycket början på februari 1994-fiilis åt mig!

Jåå nu mindes jag bara en dröm jag drömde 2016 att det var liksom en film eller verklighet, vet inte riktigt men det var två brudar på 16 bast som gick på nian och bodde i Sverige, i typ Norrköping eller något. Så beslutade de sig för att pinna några dagar då deras föräldrar var i södern på semester och de var ensamma hemma eller någo liknande. Det var en marsnatt och de vakade hela natten till en vardag tillsammans och kände sig jättefria. De var ute på stan och hängde hela natten och gungade ett tag på någo gungor avsedda för barn i någon park typ klockan 3 på natten, och pinnade alltså från skolan nästa dag. Det var en enorm frihetskänsla i drömmen. Ena bruden gungade sakta på gungan och såg upp mot den klara stjärnhimlen. Man kunde riktigt aistia den frihetskänsla man själv kände i den ålden, att snart ha gått ut högis!!! Det var en helt fantastisk känsla och man trodde man snart var vuxen. Alltså trodde. Men den drömmen kommer jag alltid ihåg pga den frihetliga oskuldsfulla tonårskänslan, då man kände sig fri och inte hade hunnit bli så cynisk, tråkig och gammal som nu..

Jag drömde förresten en gång som liten att jag, mommo och morsan hade vart ute i centrum och strövat. Så då vi sku gå till trappan vid Köpmansgatans ända som fanns förut. så var det en hissdörr till vänster om trappan. Alltså att man kunde åka hiss upp också. Så fråga morsan mommo att ska vi ta hissen? Så sa mommo att nää, vi går uppför trapporna bara. Så sade jag att ja vill ta hissen!! Så börja ja krångla och deklarerade högt att ja vill fala me hhhIIIIIIssen!! (då ja int kund säga R som liten) Och jag var arg och frustrerad då ja vakna!

Så drömde jag också en dröm engång som 4 att det var en halvmeterlång legogobbs-aktig brandsoldat i morsans och farsans sovrum. (Alltå de ingen fetich juttu, eller något sådant naturligtvis nu int) Jag satt på golvet vid sängändan och pratade med honom. Han var glad av sig. Jag var nyfiken på honom och frågade: Va e du likit föl någo? Så svarade han att han e en "tomtegubbe"

Så hörde man någo ljud från köket, liksom som av någon sorts kvarn. Så blev jag lite rädd och frågade typ att Hjälp, va e dedä? Så skrattade han bara och svarade att Men de e ju du själv! (kanske han menade att det var mitt undermedvetna som ljudet kom ifrån, som det ju gjorde)

Så hörde man någon ljud som av flammor underifrån sängen. Pärona hade på den tiden en sådan säng, att man inte såg under sängen, det var liksom en trävägg. Brandsoldaten hörde det också och sade att det verkar som om att de sku brinna under sängen! Och tog fram sin brandyxa och tänkte börja hacka sig dit. Sedan minns jag inte mera.

PÅ tal om "hjälp" nu angående Kennedy så får alla "asiantuntijat", journalister, lärare, politiker och andra makthavare och auktoritetspersoner, samt många helt vanliga småborgare hjärtsnörp nu kan jag jag tänka mig! Hjälp! Hjälp! En VACCINATIONMOTSTÅNDARE!! Hjälp! Hjälp! Snyft..snyft...uuuäääää... ÄÄÄÄÄHÄHÄHÄHÄHÄÄÄÄÄ! Vi ska nog *snyft* tortera dig! Vi ska nog *snyft* döda dig! Vi ska nog *snyft* bränna sig på bål! ÄÄÄÄÄhäääähäääähäähäää! Storgråter dom eller är så frustrerade så de hoppar, skriker och dansar av förtvivlan. Jag tycker det var jättebra att Kennedy får mera makt. Personligen blev jag riktigt varm om hjärtat då jag hörde den nyheten. Man kan tänka sig bla. YLE-journalisters snyrpna min då de hörde nyheten, haha! Här får moralhattarna en bitter nöt att bita i! Moralhattarna kan jämföras med gospel-musik och gamla tanter som sjunger psalmer i kyrkan, så kan Kennedy jämföras med Rocknroll. Det är moraltanter på ena sidan och en rebell på andra sidan så att säga.

Nåväl. Fullmåne ikväll, och natt till lördag. Det brukar innebära sömnlöshet. Var tidigare ute i skogen och vandrade. Fullmånens sken ger verkligen en magisk glans kring nejden!

Påstår inte att det inte finns asiantuntijoita. Men hela det begreppet har en arrogant klang. Speciellt nuförtiden är det väldigt enkelt att bli ironisk på någon "asiantuntija" som förklarar något, helt partiskt och icke-neutralt. Och på 90-talet var "Asiantuntijat" på satanism hyperfanatiska helluntai-präster typ. Det verkar vara så, att "asiantuntijat" ofta är väldigt fanatiska körandes på en sak och med tunnelseende. Så är det ofta tyvärr också tex. gällande så allvarliga saker som manligt våld mot kvinnor. Helt ok att man tar upp det givetvis och att det finns folk som vill hjälpa de kvinnor som är utsatta för sånt. Men inte sällan så är ordföranden för sådana föreningar och ser ut som typiska kyrkotanter. Typ att det slår över åt andra hållet, med generaliseringar och rent manshat.

Förresten så är det så, att rätt ofta är akademiska och andra som kritiserar Kennedy och andra som media älskar att hata och tycker att det är "disinformation" "Väärää tietoa" och liknande som de gnäller om.. så ofta så tror de själva på helt utflippade saker, som att det finns flera kön, och att även män kan ha mens och föda barn! DE ska nu int säga någo om att någon annan sprider disinformation och väärää tietoa!

Nu ska jag sova. Och på söndag ska ja fara till Sello köpcenter på kaffe med en brud jag matchade med i Bumble!

Halloweenar

Jååå, vad jag kan minnas så firade man inte regelrätt amerikansk-ytlig Halloween innan 1997 i detta land. Då kom det med storm. Fast det har ju samma rötter, både Halloween och Allhelgonadagen, med det keltiska Samhain och även andra europeiska liknande hedniska fester, bla med finska "Kekri".

Jag ba hörde att fredagen 31.10.1997 så had affes haft Halloween fest. Hörde det bara av en bekant, fast jag inte visste någonting innan, det for förbi mig. Så var det då redan i TV något "hömppaprogram" alltså inhemskt om Halloween. Ac/dc låten Hells Bells spelade och dom filmade hur några klättrade uppför en väg mot ett tak med ett rep, Eller var det nerför. Så hörde jag i radion om det kommersiella amerikanska Halloween, att det strandar här mera och mera. Innan det läste jag i Kamratposten någongång att i USA så spökar barnen ut sig då, och går omkring och tigger godis, istället för på påsken. Trick or treat lärde jag mig då jag läste Kamratposten långt innan 1997.

1997 var annars också 90-talets "huipentuma". Innan det var det for sure 90-tal, men alla 80-tals element hade försvunnit senast 1997. Precis som alla element från 70-talet hade försvunnit senast 1987 skulle jag säga. Då trodde jag väldigt mycket om mig själv 1997 som en INTE ödmjuk 20-åring. Men som 17 var jag ännu ödmjuk, jag förstod då att jag inte visste allt. Regression 1997?

Jååå, syrran prenumererade på Kamratposten, så jag börja också läsa den tidningen.

1.11.1997 på eftermiddagen var vi i vatotornsskogin med en kompis på eftermiddagen. Sedan for vi till Serendi på en kaller. Hon jag vart förtjust i tidigare satt där med en kompis. Hon drack kaffe och skrynklade ihop en mjuk Marlboro Lights ask på bordet och rökte den sista ur asken.

Halloween 1998 var positiv, för det kändes som att det börja hända saker och ting egentligen. Jag fick nya kaverin från håll och kanter och så. Så blev jag och en gammal kompis från högistiderna inbjuden till en ny kompis. Det var fest, dock inga brudar men ändå. Nya kompisen hade fått för sig att vi ska alla sminka oss med "blackmetal-målning" :p Jag gick med på det pga. grupptrycket, fast jag alltid vart skeptisk mot dylika "pingvinmasker" etc.

Jag minns ännu att jag var hos den nya kompisens föräldrars vessa och han sminkade mig. Vi var lite nousuhumalassa och han flinade till å sa att "Dehär e int liiite naistenvessa-meininkiä!" Jag sade typ att jåå, säg int annat! och skrattade. Det kändes väldigt surrealistiskt att bli sminkad.

Sedan satt vi i hans rum och drack lite öl. Det var fullt med andra där också. Det var en som var tyst för sig själv och blandade såndäna shottar åt sig med grädde och Baileys tror jag det var. Han drack och drack med var ändå tyst i hörnet och sade inte så mycket. Tom jag pratade mera, fast jag var rätt introvert dessa tider.

Sedan sku vi fara på privatfest till Hårsmedjan. Vi for förbi gravgården, allihopa med corpsepaint. En från gänget att han giinar in till gravgården och går där, och gjorde det. det var ett äldre par där. Han sade att de stirra på honom som sjutton!

Så for vi til hårsmedjan. Man fick bål där. Det gjorde en lite full. Så for jag och en kompis bakom hårsmedjan och röka. Jag tog min röda Marlboro och kompisen tände en andra Barclay. Så fick jag den halvrökta andra Barcalyen och drog ett djupt bloss och blåste ut röken. Det kändes som en väldigt ungdomlig kväll på nåt vis. Att nu börjar det hända saker och ting!

Sedan fortsatte privafestn i Serendi. Det bjöds på soppa. En i gänget började vifta omkring med sitt könsorgan där. Ingen brydde sig. Det var att ajjahah, okej! Även några år senare, år 2000 stod han mittiallt framför mig i affes och sade Morjens *****! och viftade med pittn framför mig. Heh. Vad är det för mening med sånt?

Så for vi till affes. Vi gick vid bankhörnet och en flicka från min dåvarande skola/klass stod vid bänkarna och pratade med några jappar. Hon såg förvånad/skrattande ut då hon såg mig gå. Antagligen för att jag hade corpsepaint.

Så var vi i affes. Jag hade Nifelheim-skjortan på mig. "Niffe" som vi kallade Nifelheim för 1996. Det passsade bra att ha Niffe-skjortan på sig då, då Nifelheim ju är köldens och mörknets rike i nordisk mytologi. Och Halloween betyder vinterns inträde. Nifel-makterna tar över totalt då. Och nej, man uttalar det inte på tyska, INTE "Nifelhaim" som de flesta gjorde, som studerade tyska på gymnasiet. Det var på Mayhem-keikkan i Tavastia 2.10.2001 då jag hade Niffe-skjortan på mig. Det var några jappar som tyckte att helvetin hieno paita! Mistä sä oot ostanu sen?! Och belyste skjortan med tändare för att se noggrannare. Jåå, jag beställde den från Static Age i Sverige.

Heh. "Tavastia" och "Lepakko" tyckte man var rent ut sagt coolt som 16 och aldrig hade vart där, då man sökte sig själv och sin identitet. Bara namnen var liksom coola. Nuclear Assault spelade i Lepakko höstn 1989. Då jag var 12 och inte visste om varken Lepakko eller Nuclear Assault. Men jag drömde 1998 att jag var på Nuclear Assault keikka i Lepakko. Det var höst. Så for jag upp på Lepakkos tak och pissa. Det var mörkt och höstlöven bara virvlade i blåstn.

Sedan var vi hemma hos kompisen igen. Jag kände mig ganska poikki och lade mig på soffan för att vila. Men corpsepainten på mig. Mittiallt såg jag en blixt och hörde "Klick" kompisen fotade mig med corpsepaint på och flinade som fan. Så yrade jag mig hem i nåt skede, måendes illa. Men jag spydde inte och somnade som en stock hemma sedan.

Engång var en kompis hos mitt som bodde på annan ort då jag ännu bodde "hemma" med föräldrarna. Han skulle vara över natten. Han börja må skit och for hem tidigare från affes. Till mitt alltså. Han måste ha klingat på dörrklockan så någon av föräldrarna komn för att öppna. Så i nåt skede, så berättade han senare, satt han knäböjd på huk i vessan och spydde och morsan kom yrvaken till vessan för att pissa och såg att kompisen mådde lite skit. Det hörde jag långt senare av kompisen och jag frågade morsan att hade detta hänt. Så sade hon jo, men hon fann att det var onödigt att berätta det åt mig då.

Halloween 1999 hände ingenting av vikt. HAlloween 2000 var jag i affes och det hände inge vidare där på det sättet. Så Halloween 1998 är en pärla i mitt Halloween-firande må ni tro!

Sedan hade vi sista "normala" veckan var jag studerade då innan "tunnelveckorna" fram till jul, som innebar bara en kursvecka för mig, då jag int slapp in på dom andra kurserna. Det var bara flickor där på den kursn. Jag var den enda pojken. Jag såg på en massa snygga sjukisbrudar minns jag. Det var alltså flera skolor satt i samma kurs. Jåå, "sjukisbrudar" var en juttu på 90-talet, som räknades som extra snygga. Och så "Frissalinjens brudar" i Karis yrkis också. Men folkisbrudarna räknades som de snyggaste och vildaste nog. Heh, en kompis hade engång då vi var unga raggat upp en folkisbrud. Så drack dom grönt te hemma hos han. Och så då han förde folkisbruden till folkisinternatet så vände det sig i magan åt honom, då han inte tålde grönt te. Så han öppnade bildörren och spydde fullt ut. Folkisbrudn tyckt ba: Hyyyi! Yääk! medan han spydde. Det var höstn 2001. Han berättade alltså allt åt mig i detalj, och härmade brudens feminina "hyyi! yääk!" så bra att han borde ha blitt skådespelare!

Sedan under denna kursvecka under november så var jag på pauserna till Kungens cafe och drack alltid ett stort glas apelsinjucie med skinksemla. Så gjorde jag förresten alltid då det var uäk mat i skolan, och det var väldigt ofta uäk mat i skolan, så jag var ofta på apelsinjuice och skinksemla där. Det var verkligen skitmat i den skolan. Man får fan bättre mat i ett nordkoreanskt koncentrationsläger! Så brukade ja va i bibban i Ekenäs i läs-salen och läsa i läkarböcker om mässling under matpauserna också, då sådana sjukdomar är fascinerande tycker jag. Jag tycker det var fascinerande, att mässling ännu på 70-talet räknades som en helt normal barnsjukdom, visserligen den hårdaste, men sedan mittiallt blev det enligt myndigheter en så jättefarlig sjukdom? Varför i all världen? Jag tror att mässling är bra för barnets psykiska och fysiska hälsa. En prövning man ska komma igenom. Tyvärr så är jag vaccinerad. Även fast jag sedan senhösten 1998 drömde att jag hade mässling. En morsans kompis berättade då hon hade mässling, så var det bara ljuvligt. Hon liksom svävade på fjädrar. Det kan arta sig annorlunda, men det är en kind of schamanistisk sjukdom. Man är ganska sjuk, men vanligtvis inte väldigt sjuk. Så man kan bra vara på gränslandet så att säga. Som man kan hamna i trance i raveparty med.

Så var det en som hette Julia i dendä kursn, hon var sjukibrud. Det var första gången som jag visste att någon hette Julia. Jag tänkte ironiskt för mig själv att "Va e du för ett snurrande jul-julia?" Helt onödigt förvisso, men jag var lite arrogant då på den tiden.

Nej vittu. Int har man levt ett normalt liv inga it. Jag vill alltså inte va nån typisk konformist. Jag får klaustrofobi av tanken att vara en random Karisdonare, gift med en Karisbrud-förandes ongarna till handbollsträningar etc. Men ÄNDÅ! Nu är man ju en ensamvarg! Int var det meningen det riktigt heller int, men såhär har det nu bara blivit. Och nu är man fucking 47!! MEN, man får ta det som det kommer. Nu öppnar ja en till apelsinlonkku. Shkååål!!