Hippie som bodde i skogen utanför Ekenäs 97-00(?)

Alltså jag minns att det 1997 var både i västis och i fake news-tidningen HBL en juttu om en såndän hippie från Sverige urpsrungligen, men som hade flyttat till Ekenäs och bodde i skogen någonstans i Ekenäs i ett tält tror jag det var. Fast i själva verket skulle han ha velat bo i en jordhåla och odla grönsaker i skogen och livnära sig bara på det om jag minns rätt. Han hade brytit sig loss från samhällets ekorrhjul, menade han.

Han hade långt hår och skägg och såg precis ut som någon hippieaktig typ från 70-talet.  Då han eldade i skogen så hade någon blivit rädd för att han skulle ställa till med skogsbrand, och ringde polisen, som kom dit vart han höll hus tillsammans med en brandman. Då såg de att han satt utanför sitt tält och rökte pipa, vilket fick polisen att lite undra vad det var han rökte, och sedan såg de att han hade planterat hampa. Polisen frågade vad är dethär?, så hade hippien sagt ärligt som det var: Hampa.

Enligt hippiens egen utsago i tidningen ville polisen egentligen inte dra upp cannabisplantorna och anmäla honom, men de hamnade såklart att göra det. De hade väl något sorts medlidande för en ensam hippie i skogen-och han störde ju ingen och ville vara och var hygglig och accepterande mot alla-något som dagens s.k. "toleranta" rödgröna feminist- fejkhippien verkligen inte är.

Nåja, nog var säkert 99% av alla hippieaktiga då också i själva verket fanatiska och väldigt intoleranta feministiska och rödgröna s.k. "hippien" och nyttiga idioter åt bankirer och globalister även på 90-talet. Men han var nog ett undantag. Han var nog på riktigt och ingen egoboostande, pseudotolerant fejk-poser.

F.ö. är dagens "fiskars-(fejk)hippien" för att nämna ett konkret exempel- fullkomligt fast i ekorrhjulet med sina firmor och kommandes från "fina" hesafamiljer. Antagligen skulle de bara bli arga på denne typ jag talar om, och kalla honom för lat skattesmitare eller något. Jag skulle inte bry mig alls om han fortfarande skulle vara just det, fastän inte jag själv är någon lat skattesmitare. Dethär systemet är redan så ruttet, så helt ok om någon inte vill bidra till det.

Dock ska man vara beredd på att ta konsekvenserna då, t.e.x. ska man livnära sig själv och bo i skogen. Då är det ok. Inte om man är en random junttiger sossupummi som super och knarkar fullt utan ideologi och mening, och bor i en skön uppvärmd höghuskämppä med el och rinnande vatten. Då är det bara lowlife-meininki.

Säga vad man vill om honom och sådan livsstil, men han var det nog på riktigt och inte skenhelig hyckleri-poserfejk, som de flesta andra. Jag har alltid tyckt det är ärligast, bäst och minst skenheligt då folk är vad dom är "på riktigt", och inte att det bara är som en teater och show och egoboostande.

Han gick med sockor på sig även i centrum av Ekenäs. :-D Han hade aldrig skor då han inte tyckte om skor. Han hade dock en bil, en gammal farmar-Volvo. Jag såg honom några gånger då jag studerade i Ekenäs 98-01. Några gånger körde han förbi med sin Volvo och sin hund i baksätet då jag väntade på bussen till Karis på busshållplatsen nedanför ena gravgården. Första gången var det faktiskt hösten 1998 och jag tänkte att: Jåå, där e dendä hippien som de va juttu om i västis å husis!

Jag såg honom i ett mer eller mindre industriområde i Ekenäs en solig dag hösten 2000 då jag gick omkring i firmor där med en såndän Peter, en klasskaveri från skolan jag gick i. Vi gick omkring och frågade något om en handelsmässa vi sku ordna i november vid namn H-Julia. Han kom dit med sin farmarvolvo utanför någon firma. Han satt på backan där och förklarade något på riks-svenska om hur allting är så harmoniskt, och något ditåthållet förklarade han entusiastiskt där åt någon.

Så hoppade hans hund ut ur hans volvos öppna fönster och tassade där för sig själv ute. Hippien lät den tassa omkring. Så var det någon mc-klubb där i närheten som hade en stor skjutdörr uppe tror jag det var, då man såg bra in dit via gatan. Det var garageaktigt. En av mc-killarna spelade flipper där såg jag. Hunden for dit och se. En av mc-killarna röt till åt den att den ska försvinna, så gjorde den det.

Peter sade att jag med läderrock och ponihäntä skulle kunna förväxlas med dessa mc-killar. Haha, det vete nu fan. Jag var sån lort då så jag ju såg ut som 17 , fast det förstod jag ju inte då. nog.

Efter det har jag inte sätt denna hippie. Flyttade han tillbaka till Sverige eller vart försvann han? Lever han som en eremit i svenska skogarna någonstans, eller?

Nu vet jag ju inte om han såg sig som en hippie, men nu såg han ut som en hippie-aktig typ alltid nog! Så i folkmun var han nog hippie, absolut. Men om han själv identifierade sig som en sådan vet jag ej.

Nåväl. Fick lite 2000-nostalgi nu då jag tänkte på dessa saker. Jag minns en mulen oktoberdag då jag gick igen i samma kvarter med denne Peter, då vi hade H-Julia asia ditåthållet igen. Man hörde ständigt hamrande från en fabrik. Det såg mittiallt gammalmodigt ut, för jag såg en gammal 50-tals Volvo stå parkerad där, alltså en såndän gammal Volvo som såg lite ut som en folkkare, bara att den är större. Sällsynt modell nuförtiden, och år 2000 med för den delen. Det blev mittiallt såndän svensk 1950-tals folkhems-fiilis. År 2000 kändes på ett sätt mycket "modernare" än 2017, så kontrasten kändes större än nu då det har varit retro hit och dit i typ 15 års tid. Delvis också p.g.a. detdär psykologiska som det var då: Ett nytt årtusende. Liksom: Hej, de år 2000!! Hjälp! Haha. Och utan tvekan, framtidstron var större då. Även jag trodde på ett framtida typ science fiction-samhälle då. Nu tror jag främst att vi i framtiden kommer att gå flera hundra år tillbaka i tiden. För civilisationen tror jag inte håller i längden. .

Detta kvarter, det fanns någon byggnad som hette "Stinsen" ditåthållet. För jag minns en såndän Stinsen-skylt. Jag har varit ditåthållet på bowling eller i samma kvarter några gånger 2013 och 2014. Annars har ja int varit där efter 2000. Man borde fara dit å FOTA dendä Stinsen-skylten bara för nostalgins skull!

Heh, Jag minns då våran lärare sade, Jari hette han, att nu ska ni komma ihåg, ni får inte skaka på rösten, vara osäkra eller något då ni talar med dom (firmaägarna) Då vi sku försöka locka dom till att ha någo reklam eller bord etc på H-Julia mässan. Minns inte riktigt, men något sådant antagligen. Vi gick iaf och träffade dom i Ekenäs, delade i två och två eller tre och tre. Jag for med denne Peter och började vår förfrågning i gamla Shell. Då gjorde vi precis så som vi int sku göra. Vi börja liksom äää...ööööh....alltså.... så frågade tanten i gamla Shells disk Handelsmässan då? Just det! Sade vi. Så sade hon, rökandes en cigarett där på samma gång bakom kassan, nej, vi e nog int intresserade.

Dom brydde sig inte att vi var osäkra, men Jari skulle ha brytt sig :D Nåväl, det gick nog riktigt bra då vi frågade av de andra firmaägarna. Bara i gamla Shell som var den första paikkan vi frågade i så gjorde vi just det misstagit man inte skulle få göra-vi blev osäkra.

Voe, voe. Skulle jag ha vetat själv hur omogen och teinaraktig, och hur lortaktig till mitt utseende jag ännu var då jag var 23.. men nej, man trodde ju att vuxenlivet snart sku börja liksom... :-/  Men roligt så länge man levde i illusionen.

Men jag börja nu mittiallt bara att tänka på dendä hippietypen, då jag tänkte på år 2000 och mindes att vi gick där var jag såg honom med denne min klasskompis Peter. Och så mindes jag att han var i både västis och husis hösten 1997. Jag hade glömt honom helt och hållet, men då jag ansträngde mig för att tänka på vad som hände hösten 2000 kom den minnesbilden i mitt huvud då jag såg honom hösten 2000, och så började jag gräva vidare och mindes att jag såg honom tidigare i Ekenäs, och han var ännu tidigare, innan min Ekenäs-period, i tidningarna. Är jag den enda som minns en sådan typ?

Nu är ju inte naturen "snäll" eller något som hippien tror, utan det är Survival of the fittest som gäller, "djungelns lag". Men han var iaf true och ingen poser denna typ. Det måste man ge honom. Den erkännelsen får han av mig iaf.

Fy fan vad det känns vemodigt nu då man tänker på hösten 2000! Att det också ska vara 17 år sedan! Då var barndomen inte långt borta, fast den kändes långt borta. 10 år kändes mycket längre sedan än va det gör nu. Det var jättelänge sedan man var i lågis kändes det som då. Fast i själva verket hade det sagt hux flux, och man var 23, efter att man för "en stund" sedan hade varit en liten lort i lågis som blivit glad då läraren delade ut det nyaste numret av EOS-tidningen åt oss ungar. Och så var man mittiallt 23.

Vi gick i det kvarteret åtminstone några gånger då hösten 2000. Alltså där var dedä Stinsen ligger. Sista gången riktigt innan höstlovet, och det var fredagen den 3.11.2000. Det var en solig dag då och det var stil att höstlovet stod inför dörren. Jag minns då faktiskt att jag såg på dendä Stinsen-skylten där någonstans mot en klarblå himmel, medan vi gick där.

På tal om lågis. Jag hittade en gammal c-kassett då jag pönki lite igenom mina gamla saker. En kassett jag hade bandat då jag gick i 4:an höstterminen 1987. Det är int liiiiite nolot att lyssna på sig själv, då jag härmar Pikku Kakkonen-musiken och Pelle Hermanni :P Så har jag bandat från någo skivor direkt. Nazareth, som jag lånade från bibban. Samt Motörhead. Så bandade jag musik från dataspel och medan jag spelade och skjöt i spelet, det var ett rymdspel minns jag, och man var en astronaut i någon främmande planet och sku skjuta rymdvarelser. Man hör då jag blir arg och svär då jag dör i spelet.

Sedan berättar jag om drömmar jag drömt samma tider :-D rätt så nolot, men ganska roligt. Inte för att jag skulle tillåta någon annan att höra detta alster.

Från sak till tredje. Det var fan meningen att jag skulle ta en lugn hemmakväll i lördags, men började prata med en kaveri på facebook. Evald's ikväll? Hmm, nå okej då! Jag tänkte att jag skulle bottna lite, och tog 2 angenäma konjaksglas Calvados som jag köpt från båten då jag var på kryssning häromveckan.  Mmm, Calvados är gott. Så for jag ner till edu. Köpte ett stop. Köpte två stop. Köpte 3 stop. Inte nog med det alls, för några kompisar bjöd mig på shottar från höger och vänster och från alla håll kom det hela tiden nya shotglas, som jag ju tömde. Inte kan man just göra något annan om man blir bjuden :-/ Men tack iaf, det var riktigt gott, fast jag int villd bli i schicki, men blev det ändå-misstag händer ju den bäste ibland.

Det var fisun och det var salmare. SHOT! SHOT! SHOT! På kort tid dessutom. Och jag fick i stora ivriga skrikprats-växeln och var social som fan och gapflabbade och hade mig. Var full helt enkelt.

Så började det svinga så i huvudet så jag for hem, medan kompisarna sku ha mig till clubben. Ja sa att nää fan, de får vara för ikväll nu! Sedan gick jag hem, rakt som en stel zombie och stupade i sängen så fort jag fått av ytterkläderna.

Och vad det svingade då jag försökte blunda och sedan öppnade ögonen så snurrade hela rummet  medsols. Eller så såg det ut som då jag såg på alkov-väggen framför mig. Oj, vad det snurrade i huvudet! Jag fick inte sömn på en halv timme, sedan då jag väl fick sömn sov jag en halv timme och vaknade av att jag mådde illa och det snurrade fortfarande likadant. Jag kände hur salivproduktionen ökade och ökade i munnen och tänkte att nej fan, dehär blir int ti någo! Ja far å spy. 

Så sökte det sig uppåt i vessan och hela käften smakade Fisherman's Friend efter jag hade spytt. Fräscht.

Efter jag spytt mådde jag mycket bättre och det snurrade inte mera, så jag somnade skönt in och sov 6 timmar. Har inte som vana att spy av alkohol, men det där var undantagstillstånd. Det var ovanligt många som bjöd på shottar på kort tid, så det bara blev lite knasigt. Sånt händer. Å av just shottar blir man full om man inte passar sig...

Haha, det var nog ganska uuuuÖÖÖÖuuuuu!!! då jag låg i sängen och det snurrade så! Som jag engång drömde sommaren 1996 att en puli cyklade på gamla sandvägen mot avstjälpningsplatsen, och cyklade i diket och flög i slowmotion över styret till skogs, och då just ropade han: uuuuuÖÖÖÖUuuuu!!! :-D En kaveri sade att det kanske symboliserade nousuhumala! :-) Han själv berättade att han gick hem i fyllan efter Karisnattn 1998 över hängbron över pumpviken. Och då berättade han efter att han kände  sig som en gammal puli då han gick där och det vinglade. Typ uuööÖÖÖuuu!! Fiilis :P

Det om det. Hehe, jag drömde en ganska konstig dröm. Alltså en brud från norra-savolax,  som var i Karis ett år 2008-2009 och som jag blev ganska ordentligt förtjust i. Jag drömde att vi gick omkring i Jyväskylä, (har aldrig heller varit där) tillsammans med henne. Jag tänkte att hon är singel nu eller? Då hon förklarade något. Så pekade hon mot någon parkaktig och/eller skogig kulle/kullområde, som var centralt i jyväskylä nog, och sade åt mig. Siellä harrastettiin joskus seksiä exäni kanssa ku seurusteltiin vielä. Jotenki se kiinnijäämisen riski oli niin kihelmöivän jännittävä! Eikä kyseessä yleensä ollut mitkään pikapanot. Peuhailtiin siellä useimmiten melko kauan. Alltså att dom hade sex ute i det fria. Wtf? Varför drömmer man sådant? Och hon var inte heller från Jyväskylä, utan som sagt norr om Kuopio och Iisalmi i en stad liten som Karis.. En MUFFINS till den som vet stadens namn!  Helt weird. Jag kände mig lite avundsjuk i drömmen. Inte svartsjuk, men avundsjuk. Tänkte att jag också faktiskt skulle vilja göra samma sak med henne dit uppe på kullen.

Nåja, jag drömde ju 2011 att jag var i Bukarest med henne och vi hånglades i receptionen där i ett sjaskigt hotell. Men att drömma om henne fast det är 8,5 år sedan man såg henne? Varför? Varför i hela världen ska man göra det? Nu har jag tänkt på henne hela dagen för fan. Ända tills det blev kväll och det kom den vemodiga känslan över hösten 2000. Tänka sig, att hösten år 2000 var då 17 år sedan 1983!! Och jag gick i Dalgatans Daghem i lekis. Helt jävla sjukt vad tiden går! Och då man jämför liksom samma tidsglapp 1983-2000 och 2000-2017.

Som ett exempel på att tiderna ändrades politiskt och kulturellt sätt mycket hastigare då man var yngre: 1983 fanns Sovjetunionen, det var sovjet innan Gorbatjov, sovjet-marxismen levde,och det kalla kriget var ett faktum då ännu. 2000: Putin var president. 2017: Putin är president. Det har lite att göra med att man blivit äldre. Det bara är så, att världen har stagnerat politiskt och kulturellt om man jämför samma tidsglapp med då man var barn ungdom och purung vuxen. Så är det bara.

Så har jag drömt för typ 4 år sedan att jag var i ett privat jetplan som var på väg att stiga och savolax -brudn var där med och såg otroligt vacker ut, och hon hade en päls på sig. Sådär lyxliv med liksom såndäna privata små passagerar- jetplan och pälsar. Sådan fiilis var det i den drömmen igen.

Det finns brudar som inte bara är random snygga brudar, utan som faktiskt har personlighet och sätt man aldrig glömmer. De är dessvärre få. Hon är en av dem.

Likväl finns det tasantarkkaan 3 Karisbrudar som är ovanligt vackra och som jag tyckt att är det, 2 som tycks vara bra kompisar med varandra sedan 2014 och en sedan 2013. en finskspråkig, en verkar det som tvåspråkig samt en svenskspråkig! 2 mera brunetter och en blondin.

En av mera brunetterna höll på att krocka med mig nästan i Kanaltorget 2014 då hon kom bakomifrån triangeln, jag hamna att bromsa in fast jag had förkörsrätt. Jag var på väg upp till Tallmo. Hon hade ett tufft steelface och körde ändå ut på vägen framför mig och vände mot centrum. Jag tyckte dock bara det var roligt då jag såg att det var hon och smajlade bara(sku det ha varit en kar eller gammal tant som kört så sku jag ha blivit lite förargad), för jag hade märkt henne några veckor tidigare på K-Markets parkering då hon och jag kom dit på samma gång och steg ut ut våra bilar och gick till butiken på samma gång och direkt tänkte jag då att där! Hon där e speciellare på ett positivt sätt!  

Hon verkar vara en tuff brud, och jag har allltid haft en förkärlek för tuffa självständiga brudar, som inte ber om ursäkt i tid och otid och skäms inte över att vara sig själva. Alltså inte som någon typisk följa fårflocken, mainstream vara som alla andra feminist med färdigt inprogrammerade åsikter i hjärnan utan egna åsikter, utan liksom tuffa på riktigt. Personliga och så. Liksom tuffa på riktigt, och inte långtråkiga, opersonliga "följa flocken och vara som alla andra" mainstream norm feministbrudar utan egna åsikter.

Sedan har jag som projekt även att fråga en finskspråkig yh-mamma på kaffe, som råkar bo granne med mig. bara det kommer ett lämpligt tillfälle. Det är turen som avgör det. Wish me luck!

Det är bara det med dessa två mera brunetter, att dom är lika ovanligt vackra båda två,  på delad första plats nu just dessa två brudar vad gäller vackerhet, så man vet inte riktigt vem av dem man sku välja, om man sku få :-/  Och båda två verkar dom ha bra luonne på sina egna sätt. Helt enkelt bra brudar verkar dom va.  Det sku just vara snyggt sedan om man sku göra ena bruden svartsjuk, och sedan hota deras vänskap. Haha, vad långt man nu tänker ut allt. :P

Heh. Det var en som sade ironiskt i ett forum att kvinnor tror att de har varit liksom huvudkapet för deras kar, och så är det i regel på det lilla viset-att man som kar inte har råd att vara så jättekranttuger, så hans brud kanske är den 23:dje han frågat på kaffe i snygghetsordning, ja vihdoinkin tärppäs! :D

Inte alltid, men oftast kanske det nog är på det lilla sättet, att karn inte har någon möjlighet att få sin favoritbrud, eller ens från 10-top listan någon brud.  En kompis sade också att kanske hälften av alla karar som är gifta, skulle ha föredragit någon helt annan brud än den som de har, om de skulle ha fått henne, men att de ändå gifter sig med någon randombrud bara för att "det hör till" och de inte vill vara singlar. Kanske därför som jag är singel.

Kanske det därför förekommer mycket skiljsmässor också? Då karn är singel så är inte pangbrudarna intresserade på samma sätt, men då karn gifter sig med en medelmåttig brud som inte är varken så vacker eller någon sielunkumppani, ja då kanske pangbrudarna och som faktiskt potentiellt sätt kan vara sielunkumppani med en öppnar ögonen för en, för brudarna brukar bli mera intresserade av en kar då han sällskapar. De kanske vampar honom då, och han får äntligen den han vill ha, men tvingas att göra skiljsmässa med den nuvarande kvinnan? Nåja, det är ju nog kvinnor som mest gör aloitteen till skiljsmässor, men det kan ligga nåt i min förklaring med.

 Det är paradoxalt, men helt normalt rent psykologiskt sätt.

Jaha, jag hoppas att det nu på lördagen att vädret ska vara precis så som det var lördagen 12.11.2005, för då var jag först på besök hos pärona, och hade köpt några bakelser från hembageriet. Jag glufsade i mig dom båda två tillsammans med en temugg kaffe cirka 19 tiden hemma hos pärona. Så cyklade jag hem. (Jag var med cykel) i ösregnet kort efter. Jag var genomsur då jag var hemma c 19:30-tiden, och tog av mig kläderna och stod nakin i farstun en stund och tänkte hur skönt det ska vara att ta en het dusch nu! Så tog jag en helt dusch och det var jätteskönt. Sedan chillade jag hemma och surfade och läste på flashback forum samt lyssnade på Rise and Shine. Det var mysigt. Tänkte att jag skulle göra likadant om det regnar hårt på lördagkväll. Nyktert v-slut tänkte jag ta. Det blev lite väl tait som sagt i lördags :-D

Nåja, den ena av de ovanligt snygga mera brunett brudarna (som tydligen är kaverin med varandra) i Karis liknar lite The Dogs sångerska, eller se olemus on samankaltainen kan man säga.. hon som jag mötte vid Kanaltorget med bilen för 3 år sedan alltså :-) Och så drömde jag december 2014 att hon kom emotkörande i Kanaltorget med solbrillor på sig och steelface, och i mars 2015 så kom hon körandes emot i Kanaltorget med solbrillor och steelface-aktigt utseende! Hade inte sätt henne med solbrillor tidigare, då jag börjat märka henne efter då hon kom ti K-Market i samma stund som jag.

https://www.youtube.com/watch?v=pEeTBVxp8AI

10.10.1992-Pantera&Megadeth i Ishallen.

Jag tänkte att jag skulle skriva om denna happening, då jag inte orkade i mitt förra inlägg. Och 1992 är på riktigt länge sedan, och känns därefter. Jag var en endast 15-årig snorvalp då, ett barn bara, en högislort, och mitt sinne var ju inte utvecklat just något alls. Jag var ganska jävla annorlunda då än nu. Iaf, musikintresset hade jag då som nu.

Iaf. Jag och en kompis från paralellklassen samt en från åttan hade beställt biljetter till Megadeth som skulle komma till Ishallen i hesa och spela, med Pantera som förband. Det var mitt livs första "egentliga" gång jag var på keikka. Jag hade innan det typ sett någo keikkor på Karisnattn, ett band som spelade några Venom-covers 1991 utanför Adolfssons butik i Köpmansgatan, som senare blev Jysk. Det var hårt så satan nog det med. Sångarn drack Jaffa i ett av välispiichina och viftade med Jaffaflaskan och ropade Limonaatia! limonaatia! Och tyckte det var bättre än alkohol. Vet inte om han var ironisk eller inte.

Megadeth visste jag om, för jag hade köpt LP:n Rust in Peace från 1990 som är deras bästa tycker jag fortfarande. Jag köpte den januari 1991 av en från paralellklassen, då han inte själv diggade den. Han tog med den till skolan, och jag hamna att bära på den i en plastpåse resten av skoldagen, då den inte rymdes i mitt skåp. Jag håller inte alls med Dave Mustaine's funderingar om politik etc. verkar vara en typisk amerikansk-höger typ och dessutom kristen-men skivan Rust in Peace e helvetes bra för det.

Pantera var rätt så okänt band. Hade hört en låt i tv:n och tyckte inte det var något bra. Lånade en Pantera senare, men jag har aldrig förstått mig på grejjen med Pantera sådär om man tänker annars.. man ska för tusan lyssna på gammal Kreator, Nuclear Assault eller något, om man vill ha nåt som e "hårder thrash så satan" som en kaveri uttryckte det dessa tider. Det är ju inte thrash heller utan groove.. men deras keikka....gudars skymning så hårder den va! Mer om det snart.

På samma tv program som jag såg Pantera minns jag att jag såg Testament med deras nyaste musikvideo. Jag minns att jag tänkte att Testament har blivit lamt och nynnyt.

Och vi for med morsan och farsan till hesa och vi pojkarna satt i baksätet. Pärona for någon annanstans till någo bekanta under tiden spelningen varade. Morsan vände sig mot oss och fråga att "Nå moshar di någo där också?" Jag var nologer och sade åt morsan att sluta nu av! Jag hade sagt att dom moshar då det var i Rockstop någongång typ nå band som Airdash och morsan såg det och tyckte det såg konstigt ut. Men kaveri bara förklarade helt glatt att jåå, å Panteras sångare brukar dyka in i publiken i slutet av keikkona!

Väntan på keikkan väl på plats var spännande. Och så då Pantera spelade. Sådan jävla energisk keikka sedan! Det berodde nog inte bara på att man var så liten som 15, utan flera andra har åratal efter berättat att dom råkade vara i topptrim just den kvällen, att dom har sett flera keikkor med Pantera, men denna var något speciellt energisk. Liksom strobona blinkade ibland och moshande hårsvallor syntes i hela publikhavet liksom i slowmotion-aktig effekt p.g.a. strobona. Det var en så satans bra å hårder keikka! Enda gången jag diggat Pantera FULLT. På skiva är det bara tråkigt, men så ska en bra keikka vara, att även ett band man inte diggar e bra så satan väl på keikkan. Vi hade tur att dom råkade vara så i topptrim den kvällen! En upplevelse för livet.

Ordena räcker inte till för att förklara hur bra det var. Så bara är det. Man hade skrikit sig hes efter Panteras keikka, fast jag inte skrek något alls efter första låten p.g.a. lite blyghet, men man drogs med och blev själv ett vilddjur innan man visste ordet av. Kollektiv hysteri. Vi hade sittplatser vid sidan om, men nära-och där var det nog också ett jävla moshande. Det var på det sättet ett dåligt drag för Megadeth, att Pantera råkade vara så energiska, så dom nästan stal showen. Nåväl, nu vara Megadeth också jävla bra och thrashade fullt.

Sedan efter Pantera under pausen så köpte jag en Megadeth skjorta och en bägare Pepsi med is i som kostade 10mk (pepsin) och som smakade alldeles fabulöst då man var genomsvettig efter allt moshande.

Megadeth började med Holy Wars... och det var nog en jävla magisk början! Måste hålla med Mustaine i detta dock, fast kristna brukar vara skenheliga, där han sjunger Killing for religion, something I don't understand. 

Sedan slutade dom med en ganska otippad cover på Sex Pistols' Anarchy in the U.K. som naturligtvis blev Anarchy in Helsinki :p Då hade vi flytta oss att stå, då kaverin sade att vi far dit ti gången å mosha! Eller ropade det.

Det var nog väldigt magiskt för en thrashmetal-diggande 15-åring då Megadeth shacke kom efter en lång väntan på scenen och startade med Holy Wars.. Huh, vilken eufori!

Det ni, TUSKA-generationen där, det var något annat det!! Då var sådan musik så ung ännu så det var inga gamlingar som lyssnade på sådant. Det var betydligt mer ungdomligt då än nu.

En väldigt bra keikka i hela sin helhet. Thank You Pantera&Megadeth!

Ett band jag alltid tyckt är överskattat är Slayer. Haha, jag minns hösten 1986 så köpte jag Stara tidningen från Market Bergman, som senare blev Lind, i centrum. Det var planscher där, b.l.a. en Slayer plansch. Jag trodde det var något riktigt nynnyt, då de i Slayer skrattade i planschen. :D Men sedan läste jag från samma tidning att (inte bokstavligen, men meningen var den samma) Slayer är typ jjjjjjJÄÄÄÄÄÄÄTTTEhårt!!!! Så tänkte jag att då kan det inte var något dåligt band, och satt upp planschen på väggen. 1990 köpte jag min första Slayer på kassett, den då nyaste Seasons in the Abyss.

Det var det. Kaverina höll sig till mainstreamen, men som 16 gick jag djupare och djupare in i undergrounden och hittade de bästa banden där, som var MYCKET bättre än någo valtavirta-band, men det är klart. Man kan inte vänta sig av en 15-åring att vara underground fanatiker, då det kräver lite mer research och arbete att hitta ug-band och så. Eller iaf var det så innan internet slog igenom. En stor hjälp för en bortkomin 16 åring som jag var, var det att jag sedan början av januari beslutade att börja lyssna på Metalliliitto i Radiomafia, och där via blev jag uppdaterad med ug-band. Jag visste att det fanns mycket hårdare saker än mainstream-banden, men som 13-15 visste jag inte vart jag skulle införskaffa sådana skivor. t.e.x. läste jag i Soundi 1991 att Sarcofago, också det från brasilien, var ännu hårdare än Sepultura.

Nog för att jag hade köpt några riktigt bra ug-thrash skivor från någo typ loppis redan sommaren 1991. Holy Terror, för att nämna ett exempel, som är bra band så satan.

Uuuhh!! Så jävla trögt. Nej, jag mindes bara i högis i åttan hösten 1991, då Sepultura's första egentliga LP Morbid Visions hade kommit just ut på nytryck. Shacki i skolan trodde nästan alla att det var en NY Sepultura skiva. Och så hade Arise vittu kommit ut i våras! Hur jävla trög får man vara?

Jag minns en dabb som i matkön i matsalen frågade en kaveri. Va heter nyaste Sepultura? Så sade kaverin Arise Så frågade dabben: Va? Så sade kaverin Arise, igen. Så började han typ: Nää-i! De har kommit ut en ny nyligen, å den heter nå helt annat!!  '

Det var samma typ som våren 1991 satt i matsalen i högis i bordet bredvid mig. Jag och han var nästan de ända som var där då, då vi hade farit antagligen och äta lite senare eller något (f.r.o.m. hösten 1991 for jag mycket sällan och äta till matsalen. Åt inte på hela dagen, först på eftermiddagen på åttan och nian) Han satt och blåste spottbubblor (sic!) Sådär som småbarn kan göra, blåsa liksom bubblor med sitt spott. Och en av den var typ stor som en såpbubbla. Jag flinade lite och såg mot hans håll och tänkte att vafan håller han på med? Då stirrade han tillbaka agressivt med sina stålgrå glosögon. Sådär ungefär att vafan glor du på? Flickorna tyckte om honom och fnittrade alltid i hans sällskap. Yllättävää, ironiskt menat yllättävää :D Åtminstone i högis var det så, att ju tokigare och agressivare man var, desto större var chansen att man sku vara en brudmagnet.

Sepultura är ett sånt band, att den allra första EP:n är den hårdaste och bästa, och Morbid Visions är perkeles bra, och Schizophrenia är jävla bra, Beneath the Remains är helt ok, Arise är sen... den har sina bra stunder, men det är inte alls lika bra som dom förra. Sedan Chaos A.D. som kom 1993 är bara skit,både musik och textmässigt (orka höra på låtar om u-landsproblem och våldsamma poliser. Tråkigt och ointressant.) och efter det har Sepultura bara varit skit. Tidig Sepultura är lika bra som det bästa bandet någonsin från Brasilien, Sarcofago. så tidig Sepultura är faktiskt jättebra.

Sepultura gjorde bra ifrån sig på kulturhuset i hesa 27.10.1993. Jag såg en typ med krulligt halvlångt hår och Carcass-skjorta där som jag sett på Metallica keikkan i Åggelby 1.6.1993. Tyckte då det var en rolig slump, men väääldigt osannolikt att samma typ dyker upp på en annan keikka i samma stad, huh?

Så kom det en som var från Pojo och såg att jag hade Darkthrone-skjorta. Och han råkade ha en likadan. Han stod mittiallt framför mig och frågade förvånat: Va, har du en likadan? Jag sade något och hans brud sade: Puhu suomee! Det var lite nolot då, haha!

Konstigt nog, så har folk oberoende av varandra trott att jag är han, fast vi inte liknar varandra nämnvärt(?) och han är några år äldre och jag ser yngre ut!! Vanligtvis tror folk att jag är mycket yngre nämligen, men då de tror att jag är han så måste de rimligtvis tro att jag är äldre? Alltså sådana typer som inte har sett varken mig eller han på flera jävla år, så kan tro det.

Senast i höstas i Clubben så var det en som jag har sett men inte känner, kom fram till mig och sade att kiva nähä! Mä muistan sut, sä hengailit siellä yliksen luona 90-luvun alkupuolella (finskpråkiga högis) ja fanitit Stonea! (dvs ett finskt band, som man brukade på skoj uttala det: Ståne.) Och han fanitti Stonea 1990-91 minns jag, alltså han som folk har trott att är jag, eller tvärtom alltså.

Rimligtvis måste han ha trott som andra också trott, att jag är han :-/

Så var det en brud som jag känner som då en sade i Norris 2013 att "Sä oot kotoisin Pohjasta,vai mitä?" Att mistä ihmeestä toikin luuli että oon Pohjasta kotoisin? Så började hon förklara att jag liknar på något sätt han som folk ibland förväxlar mig med. Så sade jag att int liknar vi väl varandra så nämnvärt, så sade hon att no ei oikestaan, mut jotenki se olemus on sama, ja jos näkee sut pitkältä etäisyydeltä niin vois luulla että kyseessä on hän. Weird.

Jag mötte honom nedanför Tallmo höghusen nån tid senare, november 1993. Han kom gående emot på trottoaren, och sade: mosh! Så sade jag att aj så va de du? Så sade han va? Jag såg inte direkt att det var han, såg bara någon långhårig typ med maihar-rock komma gående på långt håll. Så börja vi prata lite smått. Om Sepultura keikkan att öronen pep int lite flera dagar efteråt. Så frågade om jag köpte en demo-kassett som var till salu där som jag inte hade sätt. Han sade att det var deathmetal, och bra.

Så kom det körande en polisbil förbi på vägen då vi stod och talade. Han sade att snutana kommer förbi, å mersu har dom. De e hesasnutar. Dom glor på oss bara för att vi har långt hår! Det var faktiskt en Mercedes-snutbil. Sådana fanns typ i hesa.

Så söndagen efter keikkan var jag ute på gården med några andra kompisar. Det kom faktiskt lite snö redan. Så kom en granne, en såndän Liisa, gående förbi på gatan. Kompisen frågade om hon har tagit fram skidorna redan? Så sade hon En vielä!

Liisa var mysig på sitt sätt. Hon brukade sitta på bänken utanför Kila Center kiosken och ha med sig en paffmugg, såndän kaffepaffmug med öron av paff som man brukar få då det är kaffeservering i utomhus-sammanhang, såndäna engångs paffmuggar. Hon brukade ta fram en pilsner ur sin handväska och hälla i muggen och sitta där och dricka pilsner och röka blå LM.  Farsan såg också då han var i kiosken engång att hon satt utanför och drack pilsner och blåste rökringar. Alla har sina egenheter, hehe. Men hon tyckte säkert det var mysigt. Hon bodde hos sina föräldrar som 40 och var väl lite på nåt sätt lite alkoholiserad, jag vet inte. Men hon var ju rolig. R.I.P. förresten sedan 1998.

Då jag var liten så trodde jag att hon var en knarkare och tänkte att jag skulle skugga henne för att se det. Men jag gjorde det aldrig. Så creepy var jag nog inte, fast hon såg mig som en kiva unge nog. Jag gick till skolan med henne fredagen den 4:de september 1992. Det var regnigt då, eller hon hade samma väg till stan och hon pratade och var trevlig, och sade att sä voit tulla mun sateenvarjon alle ettet kastu. Jag minns att det var det datumet, för kvällen före kom en av de bästa filmer jag sett på tv, Yötuuli, som är en finsk film som handlar om livet "efter katastrofen" och infrastrukturen har kollapssat, det finns ingen elektricitet, eller rinnande vatten, pengar har pappersvärde, man kan inte köpa något från butiker, svält och gamla tiders farliga virus och bakteriesjukdomar grasserar och militären har tagit total kontroll. Den filmen var en ögonöppnare för mig. Detta nuvarande samhälle och civilisation är verkligen ingen självklarhet. En jävla apokalyptisk film, jag tycker faktiskt temat är attraktivt på något sätt. Jag minns som liten grabb 84-85 då jag lekte att passagerarflygplan som flög förbi Karis, var kärnvapenbestyckade missiler som stundvis for till U.S.A. och stundvis till Sovjet. De som flög mot hesa flög mot sovjet i min fantasi och de som flög mot väst flög mot USA.  Jag lekte alltså att det var atomkrig. Fastän missilerna inte skulle se ut som flygplan direkt eller så :D

Jag har ofta drömt om Yötuuli-filmen fram till denna dag. Ibland har temat varit att jag varit i filmen och farit in i en butik och tagit från hyllan bara någo Dajm-chokladbatonger, då katastrofen just inträffat och infrastrukturen fallit. Sedan har jag drömt om en fortsättning, Yötuuli 2, som var mera komisk av sig med svart humor, och inte så synkkä och nästintill humofri som Yötuuli filmen är.

Den skitdyra och arroganta fakenews-tidningen Husis recension kallade det för "Science fiction" men det är snarare en framtidsvision av ett inte avlägset Finland. Typ något som skulle ha kunnat hända typ 5-10 år efter 1992. Science fiction i den meningen man brukar tänka sig är det inte alls.  Nu sku husis journalister säkert börja gråta om journalistförakt och andra käpphästar, men dom själva anser sig stå över all kritik, men kan nog skälla på andra människor så öronen flaxar och byxorna faller åt dom. Västis är en betydligt mera jordnära tidning, fast inte är den felfri den heller. De typ strittar upp från tidningen små arga journalistdvärgar i fejset åt en  som typ biter en i örat, sparkar en i näsan, gungar och sliter i hårslingorna och skriker och bråkar då man läser HBL. Alltså som en liknelse.

Sedan på måndagen 12.10-1992 for jag på min prao, som var i Lärkkulla. Då jag inte hade hittat någon annan prao så sade studiehandledaren Iris Juntunen att tänk om du sku gå till Lärkkulla, för det var en flicka som varit där på prao, och hon trivdes så bra. Så jag gick dit och deltog i morgonmötet. En annan från klassen min var där också. De pratade om Martti Syrjä något där i mötet. Det råkade vara dagsverksdag i Lärkkulla då.

Han från min klass sade att dethär verkar vara en cp-skola, då vi räfsade löv. Så hörde man just efter han sade det nåt konstigt ljud från internatet, någon flicka som sade typ: ööööHHGllööööbäää!! Så flinade min klasskaveri och sade: De e en cp-skola!" Och jag sade typ haha, jåå!

Så väntade vi utanför matsalen å slippa dit och äta då det var lunch. Det var ett par där, där bruden tydligen var kristen då hon hade ett stort träkors som halsband. Fast hon ändå var snygg. Konstigt, för kristna brudar brukar vara fula nog. Dom kysste varandra då dom satt där och jag blev förvånad. Jag tänkte att hur går det ihop med att hon är kristen, och tänkte att har dom månne någo sexliv? Eller gör hon typ korstecken vid blotta tanken på sex.

Sedan efter första praodagen på Lärkkulla så gick jag hem men via Kila Center-kiosken och köpte hamburgare, stripes och en liten cokis för en kybä. Några från finskspråkiga gymnasiet var där och talade om busstider. En av dem for in till kiosken och kom ut med ett paket röd LM såg jag, som han öppnade, och tog en från paketet och tände på den.

Under kvällen for jag till Varuboden och köpte nyaste Megadeth Countdown to Extinction på kassett. Det är en riktigt bra skiva, fast den är inte lika snabb och så som dom förra. Typ Megadeths "the black album". alltså Metallica's skiva. Dom blev också mittiallt och ändrade sig och var mindre vilda. Den bästa Megadeth låten, den sista låten i den skivan, är dock en pärla. Ashes in your mouth heter den och är som gammal Megadeth. En riktigt hyfsad thrashlåt.

Kaverin frågade en elev från Lärkkulla att e de många kristna här? Så sade han att "De e ett gäng, men inte alla" Det var främst de från ungdomsledarlinjen då, och inte musiklinjen.

Oktober 1998, 6 år senare var jag i posten och cyklade hem i ösregn så jag blev våt som en hund. Jag hade varit efter två skivor jag hade beställt, Carnivore och Vond, som var jättebra höstig ambient/elektro av Mortiis-jappen. Han med näsan :p Haha, "Han med näsan" :D The Dark River heter cd:n och är bra som fan med passligt..öh.. emoga låtnamn som Love I never had och Suicide is Painless. Dom är ganska tunga, sedan en fjäderlätt "eterisk" låt i mitt tycke vid namn Black hole space window.

Thrash/crossover-bandet Carnivore är sådär, men den hade ett ganska roligt intro till skivan. Introt hette "Jack Daniels and Pizza" Och det är bara ljud av en vessadörr som öppnas i full fart, och någon som spyr fullt i vessabyttan, och sedan spolar och direkt efter börjar den egentliga musiken med låten Angry Neurotic Catholics. Det låter faktiskt riktigt äkta :p liksom ett litet grymtande ööhh.. efter spyendet och sedan spolas det i vessabyttan. Jo, nog fan kan jag tänka mig att den kombinationen lätt söker sig uppåt nog!

Necrovore är bättre! Men dom lagade bara två demon. Men vad jag har hört på youtube så är det jättebra. Det är ett kultband nog. Ofta var demona bättre en själva skivan.

Oktober 1998 fick jag 1992-nostalgi, för jag köpte såndäna jättegoda karkkin från en godisbutik i Ekenäs en solig oktoberdag. Liksom såndäna fruktkarkkin, t.e.x. banan, körsbär, apelsin etc. i pappersomslag. Innan det såg jag och åt jag sådana karkkin hösten 1992. Har ätit dom nog senare än 1998, men då har jag glufsat i mig en hel stor påse så man fick leidun av dom till slut. Det var bättre då man kunde köpa dom i lösvikt, så köpte man inte så jättemycket.

Heh, jag minns att det var en annan godisaffär någonstans i träkvarteren i Ekenäs sommarn 1993. Vi gick in dit en eftermiddag jag och en kompis, då vi var i Ekenäs. Ingen var där fast vi var där några minuter och dörren var uppe och ljusena på. Jag sade att öh, ja far härifrån! Kompisen kom ut lite senare med fickorna fulla av godis han stulit. Jag gissade liksom det. :p Nåväl, jag åt med god aptit av stöldgodset jag med sedan. Föråldrat brott.


Mustaine had flanellskjorta  minns jag, som dessa tider användes även i thrashkretsar. Av någon anledning spred sig grungestilen med vidöppen hängande flanellskjorta även till thrash-kretsar. Likväl som jag minns hans blonda långa hårsvall. Jag återupplevde fan euforin då jag såg början av clippet! Som att vara 15 igen! Helt otroligt! Att man var där för 25år sedan redan!!! Som skrivet, som magi var det för en 15-årig thrashdiggare att se detta. Och det var så bra så man fick hönshud då de äntligen började spela minns jag ännu, och startade med Holy Wars... Var goda för den som vill se:
https://www.youtube.com/watch?v=e2ms25vIjG8&t=2875s

Det var ju sedan elvistelyä i högis att man varit och se på Pantera och Megadeth! :-D  Liksom haha, lällä,lällä fuck you! Ja ha vari på Pantera å Megadeth i Ishallen! Lällä,lällä fuck you! Ja e int heller nån nörd. Lällä,lällä fuck you!  Ni vet, den åldern...

12.10.1999, samt 7.10.2000 samt 12.10.2001 och sedan lite 10.10.1992

Jag minns nu i denna sköna oktobermånads begynnelse lite saker från andra oktobrar. Jag har minnen från det jag var purung. På något sätt är det vemodigt att minnas, då man inte ändå har riktigt samma liksom fräscha och nya fiilis av att lära sig saker och komma till insikt som då, samt annat också då man var purung. Man var så nära barndomen ännu som purung, att allt kändes nytt och fräscht under flera års tid. Man utvecklar sig genom hela livet, men knappast så hastigt och dramatiskt som under unga år. Det hade en charm denna snabba, revolutionära jagets utveckling då. Som helt och hållet fullvuxen så känns åren bara som tasapaksua arkipäivää. Fast den mycket bra sak har man ju lärt sig, att egot är en illusion. Speciellt som tonåring trodde man ju sig vara världens napa! Det var bara jag, jag, jag då. Alltid såg man saker bara ur eget perspektiv etc. Kanske även hela universum/multiversum är en illusion, och den verkliga verkligheten finns bortom kosmos ramar? Intressanta tankar detta.

En mytologisk metafor som kan berätta något liknelsemässigt om detta är i den fornnordiska mytologin då draken Nidhöggr gnager på världsträdets Yggdrasill's rötter. Yggdrasil symboliserar universum på makrokosmisk nivå, samt det enskilda mänskliga egot på mikrokosmisk nivå. Draken är en symbol för visdom och den rena anden, och har varit det i tusentals år. Denna myt om draken som gnager på Yggdrasils rötter kan kanske vara en metafor för uranden som försöker motarbeta egot och det fysiska . Samt makrokosmiskt sätt försöka få det materiella(universum/multiversum) att återvända till den rena uranden, till Ginnungagap, som kan tolkas som ett sorts Nirvana, eller Moksha inom hinduism. Det är inte fråga om någon atetistisk tolkning att allt upphör. Snarare är det fråga om ett dynamiskt och energiskt oförklarligt "allt och ingenting" på samma gång. Frigörelsen från det kosmiska kretsloppet. Till uranden.

Nidhögg har inte något att göra med "ondska" Det är en kristen sentida tolkning. Förresten, vad är gott och ont? Det är en väldigt svartvit och dualistisk bild. Det är som är gott för den ene kan vara ont för den andre. Man ska snarare tala om rätt och fel, men inte gott och ont.

Mikrokosmiskt sätt är världsträdet Yggdrasil även en metafor för det enskilda mänskliga egot, som jag redan skrev. I fornnordisk mytologi hette de första människorna Ask och Embla, som skapades av Oden, efter att Oden, Hönur och Lodur gått vid havsstranden och funnit där två trädstammar, som Oden gjöt liv i.

Det att människan härstammar från trädet är ingen slump. Liknelsen är den att vi människor är en del av universum, en del av världsträdet Yggdrasil. En icke-separerad del av alltet.

Nåväl, några tankar bara kring detta intressanta ämne. Men återgår nu till betydligt mer jordnära saker.

Alltså tisdagen den 12.10.1999 var jag först i Ekenäs i skolan under eftermiddagen, då vi sku fara med buss till Lilla Teatern i hesa och se på Romeo och Julia. Det hade våran moddalärare ordnat att vi sku fara och se. Det var en såndän Ullis som var moddalärare då, och hon var verkligen trevlig tycker jag. Jag var till Kungsens café och åt en skinksemla och drack ett stort glas apelsinjuice, som jag alltid brukade ta då jag var där. Det brukade vara min lunch, ty skolmaten var vanligtvis så äcklig och uäk så den gick inte att äta.

Så for vi sedan med bussen dit. Minns inte så mycket av det, bara att moddalärarns döttrar var med och dom var snygga nog. Det var mulet den dagen.

Så stanna vi i närheten av Lilla Teatern sedan. Busschaffarn, en gobbe med mustasch, hoppade ur sist och tog fram en Colt-ask ur fickan och tände på en. Vi stod då där på trottoaren i en klunga vi andra.

Sedan hade vi litet tid ännu så vi for till McDonalds och äta. En klasskaveri talade om Hamburg i Tyskland, att där e de oroligt ute på gatorna. Så var vi i mäccin sedan och jag tog två vanliga hamburgare istället för någon ateria.

Så for vi tillbaka. Några flickor från klassen stod utanför Lilla Teatern och rökte. Ullis började tala något om rökning och en av flickorna sade att de e nu en sånhär dålig vana. Så sade Ullis, alltså moddalärarn: Ja, de e verkligen en dålig vana. Hur har ni råd?

Av teatern minns jag inte mycket. Den var långtråkig. Jag minns bara att det sken ljus ur ett fönster, alltså kulissfönster och kärringen ropar typ: OOOOOOOO, vad är detta? Vad är detta? Är det en meteor? Det var bara löjligt.

Sedan gnällde en Adde att han hade ont i magen. En av flickorna skrattade några dagar efter kommer jag ihåg då hon talade om teatern och hon sade "Addes maga kurra hela tiden!"

Sedan går vi till bussen igen efter föreställningen. Busschaffarn tar igen fram sin Colt-ask och tänder på en medan vi går in i bussen. Sedan då han rökt färdigt sin cigarett kom han in och startade bussen och vi körde till Karis. Konstigt detdär att somliga måste vara drogade även på sin vardag och jobb-nu syftar jag på nikotinet, som även det drogar och "turruttar" på ett sätt, fast det nu inte berusar. Man skulle ju tycka det inte är något roligt mera med drogen sedan då man hela tiden måste inmundiga sitt gift. Men det är det som kallas för beroende.

Sedan for vi förbi Evalds Pub med bussen. Jag sade åt en klasskaveri från Ekenäs, en såndän Greger, att de e en ganska mysig kvarterskrog. Jag var hemma kort efter, då jag hoppade av i Karis. Klockan var då lite före halvelva på kvällen.

Ah! Sweet 22. Tänka sig, att om man går lika länge tillbaka i tiden med utgångspunkt från dagen jag berättat om, som det gått tid från denna dag tills nu, så kommer vi fram till oktober 1981. Helt jävla sjukt om man tänker på det egentligen!!! Helt jävla absurt och nästintill vulgärt. Skulle aldrig ha trott då att tiden fram till 2017 skulle kännas såpass kort som den känts. Fast jag nog hade blivit varnad av en kaveris farsa som sade år 1997 att man vet knappt ordet av så e man 40!

Men världen såg annorlunda ut 1981. 1999 och 2017 är kulturellt och politiskt betydligt närmare varandra än 1981 och 1999, trots samma tidsglapp. Men det har jag skrivit om förut.

7.10.2000 var på dagen iaf en solig dag. En lördag. Jag och en kompis for till Kanaltorgets loppis. Jag var där första gången då. Kompisen skulle köpa en puku att ha på sig i affes under samma kväll. Somliga purunga män hade förut iaf ibland pukun på sig i affes. Det kanske gav ett väldigt vuxet intryck på en själv åtminstone om man är kring 20 och har puku. Bra om man får en kick för självförtroendet p.g.a. det, för sådant märker brudar. Jag har dock aldrig varit någon "pukumies".

Jag såg en sovjetisk officers-uniform bland pukuna och sade lite flinande att där e en sovjetisk uniform! Kompisen såg den också och sa lite flinande: Ja såg jåå!

Jag såg ju ut som 17 då fast jag var 23 :P men jag förstod det inte helt och fullt ut då, eller det faktum att man inte är så populär bland andra brudar än kanske teinare, om man ser ut som 17...

Nå iaf. Kaverin köpte sin puku och vi for därifrån sedan med hans bil. Sedan senare på kvällen for jag och en annan kaveri till hans, han bodde med sin morsa och farsa på landet en bit från Karis, men han bodde i Åbo på veckorna då han studerade sista året där.

Det var ju lördag, och vi sku fara till affes och festa senare, precis som andra ungdomar i trakten gjorde dom tiderna. Affes var jättepopulärt då ännu bland ungdomar. Typ 5 år senare började det redan kännas lite unket att fara till affes. Så brutalt som det än må låta, så var det lite så att om man inte for till affes så var man "onormal" och om man for dit var man en normal ungdom...  för det var ju bara typ troende kristna, nördar och separe som aldrig varit i affes, om man tänker på ungdomen. För att vara svartvit. Nåväl, många nördar har jättebra funderingar kring saker och ting.

Vi for till Karis centrum c. 20:45 kanske och runt 21:00 anlände vi till Serendi. Vi bottnade lite hemma hos kaverin, för jag minns att jag drack några "Oktoberfest" öl, som då var en nyhet i matbutiken. Vet ej om sådan öl finns i matbutikerna mera. Har ej sett det på över 10 år säkert. I Alko säljer dom dock andra fabrikat av Oktoberfest-öl.

I Serendi drack vi lite öl. En kaveris lillsyrra och hennes kaveri satt en stund vid vårt bord, och for sedan därifrån.

Så minns jag från affes att kaverin talade med några flickor med pukun på sig. Så vid slutet då vi sitter nära dansgolvet så dyker en liten brud upp från dansgolvet som kaverin talat med tidigare, hon gick rakt till vårt bord och frågade kaverin att kommer du å dansa? Så for han å dansa. Det blev inte något sedan efter det det med henne. Inte telefonnummer utbyte eller något. Den tiden hade kaverin bättre flax med brudar, naturligt nog då jag ju såg ut som 17 fast jag var 23, som sagt.

Hösten 2000 kändes jättefräscht på ett sätt. några kompisar studerade sista året i Åbo och det var sån fiilis att man började känna sig mera som en ung vuxen, och inte en teinare-som man nog kan säga att jag kände mig som ännu 1999.(1999 hade sin egen charm också, och jag började då redan märka en liten förändringens bris efter en längre tids stiltje) Det var sådan fiilis, att snart närmar sig det slutliga steget till vuxenlivet. Verkligheten var en annan, men det är en annan story. Någongång kan det ju vara nice att leva i illusionen att något är som det inte är på riktigt. Men jag försöker undvika sådant till varje pris dock, och istället försöka se sanningen i vitögat, hur saker och ting är på riktigt.

10:te oktober 2000 for jag till samma loppis igen och väntade där utanför tills dom öppnade. Under tiden jag väntade så var det en gammal kärring med vittlockigt hår och glasögon som såg rakt på mig under flera sekunder. Hon väntade också där. Hon såg ut som att hon skulle ha tyckt att jag såg ut som en tonårsvandal eller något.

Sedan var jag bara tvungen att köpa den sovjetiska uniformen :D Rellalärarn jag hade i högis, Laku, var bakom disken och sade att jasså, du ska ha en uniform. En rysk.  Dom som jobbade och jobbar jobbar och jobbade frivilligt, då det är ett kristligt loppis. Därför har jag inte varit där så ofta, för man vill ju inte att pengarna ska fara till biblar till U-länder eller annan form av kristendomspropaganda.. Jag var faktiskt tredje gången i mitt liv där i lördags, för att det var 17-årsjubileum sedan jag var där lördagen den 7.10.2000. Jag ville inmundiga lite fräsch 2000-atmosfär och gjorde det då jag for dit i lördags! Det var nice och verkligen nostalgiskt. Och pukuna var på precis samma ställe i loppiset där dom var för 17 år sedan också. Jag köpte ett PC-spel för 50c.

Så kom det en kvinna i 30-årsåldern dit. Vi såg på varandra långt, och hon såg så bekant ut, kan inte bara sätta fingret på när eller var jag sett henne(nåja, Karis är ju litet.. :D) Hon sade sakta sedan: hei! och jag sade sakta: moi! Det var riktigt positivt och lite laddat.  Hon såg sedan på bokhyllan med de finskspråkiga böckerna.

Då jag cyklade hem såg jag stora tranplogar i skyn och tänkte att ahh, så skönt att det är höst!

Jag minns också soliga dagar i slutet av oktober 2000 då jag brukade köpa dubbelhamburgare från Silvers kioskin, som då ju var mitt i centrum. Samt lördags-dagar då jag brukade vara i bibbans läsesal och läsa, samt lördagskvällarna då jag var i affes och Bon Jovi's It's my life skrålade.  Diggar inte aktivt själva låten, men nu ger den alltid höst-2000 fiilis då man hör den, och en kraftig sådan fiiis. 90-talets positivitet fanns ännu rikligt kvar i luften då. Framtidstron var en annan och mentaliteten i världen och hos folk var mera good vibes då än det i regel är nu. Oavsett av vilken åsikt man var om saker och ting. Det var mer tillåtet också att ha andra synpunkter. Nu är det sådan mentalitet att man måste antingen vara för eller emot. Inga gråa nyanser tillåts, och media är verkligen medskyldiga till denna mentalitet.

Jag personligen har ju ändrat mig och är mycket mindre arg och så nu än då. Jag är helt enkelt mer balanserad och tillfreds med saker och ting. Jag var väl en typisk "arg ung man", och därifrån är bitterheten inte långtifrån om man inte passar sig. Att man faktiskt såg ut som 17 gjorde det hela ju bara mera pelleaktigt. Men som sagt, det var mycket bra saker också hösten 2000.

Jag och så från höstlovet 2000 i början av november minns jag delvis någon solig dag, sedan några vardagskvällar då jag satt i bibban och läste, i läsesalen. Jag satt och såg emellanåt på tavlorna där och tänkte att det är surrealistiska 70-talstavlor de två tavlorna längt fram (eller längst bak) Jag minns att jag tänkte att jag lika bra skulle kunna sitta och läsa i ett bibliotek någongång under 70-talet i Östtyskland som att sitta i ett finskt bibliotek och läsa år 2000, att man sku kunna tänka sig att just det sku ha kunna se ganska lika ut i DDR.

De två tavlorna är där fortfarande och har varit där typ sedan tidens begynnelse.

Sweet 23. Tidsglappet mellan 2000 och 1983 är 17 år. Samma som tidsglappet mellan 2000-2017...


12.10.2001
Jag for till Åbo på Doom-metal keikka med 3 inhemska traditionella doom-metal band. Reverend Bizarre, Minotauri samt Spiritus Mortis. Det var ren och skär underground-meininki. Alltså riktigt totalt. Det var kanske 25 i publiken+jag och några kaverin och bekanta. Sammanlagt var det typ högst 25 i publiken i en jumppa/festsal som fungerade som ölställe och bar nog också, iaf då det var nåt band där. Kvällen på keikkastället började med att dom visade kultfilmen Witchfinder General med projektor.

Kvällen började med att jag gick till stationen. Jag hade efter jobbet gått till Alko och köpte en liten flaska salmare. Dom krävde att jag skulle visa papper i Alko. Det var en mysig fredag alltså.

Jag promenerade typ 20 före 7 till järnvägsstationen. Det var mulet och började så sakta skymma då redan. Det var höstigt och mysigt. Då tåget till Åbo startade mörknade det sedan hastigt efterhand där ute,. En kaveri som hoppat på tåget i hesa kom gående bakomifrån och så ser jag honom framifrån men ryggen mot mig då han gick. Hans långa hår fladdrade och han hade sin Burning Witch-skjorta på, som han hade haft på sig då han var i Karis i Serendi december 2000.  Jag iddes inte börja ropa något. Han for till vessan eller restaurangvagnen, minns inte riktigt.

Så kom han ju förbi sedan igen och vi moinade på varandra. Han sade att kom å sitta dit vart ja sitter, ja bjuder på en kalja! Så for jag och sitta med honom och han bjöd mig på en kalja och han tog fram den då nyaste Darkthrone-cd:n ur sin väska och vi juttade där lite om den skivan och andra band. Konduktören gick förbi, men han var hygglig och sade ingenting åt oss då vi drack en flaska öl var där, men så uppförde vi ju oss som folk.

Väl i Åbo mötte en kaveri som studerade där ännu och som jag skulle övernatta hos i studentbyn oss vid perrongen. Vi for direkt på ett stop nelosolutta alla 3. Sedan dröjde vi en stund i den baren

Sedan först filmen och sedan banden. Vi drack öl och såg på 3 bra band. Mycket bra och mysig doom-metal kväll, utan några blinkande lampor och annat onödigt tjafs man ofta annars ser på keikkor. Bara en dunkelt upplyst jumppasal.

Det var på de tiderna då black metal hade kommit in i mainstream-världen. Jag blev allergisk mot fenomenet black metal då det blev trendigt och kommersiellt. Riktiga och hederliga bm-band har jag alltid diggat fullt och diggar fortfarande, samt har hittat även nya mycket bra band. Typ band som säger ingenting, för annars är de väl trendiga i morgon :P

Ni vet band som poserar i foton och på spelningar med fullt med nitar, kedjor och patronbälten över typ hela kroppen. Typiskt tråkiga jävla skrattretande  Kiss-aktiga pingvinmålningar, smetar ner sig med grisblod, bär på stora glänsande yxor och svärd, och som grädde på moset ännu så har de tagit dessa bilder på sig i en studio där de använt sig av fin teknik, istället för t.e.x "suttuisia" foton av sig själva i någon skog, som är mycket hederligare. etc. etc. etc. Sådant är bara förbannat löjligt och barnsligt egotrippande och ingenting annat. Inte ett dyft bättre än någo glamrockare med pudelfrisyrer och sminkande karar.

 Bm var bara en annan musiktrend dessa tider, fast det var ursprungligen den oskrivna meningen att det skulle stå above "normal" metal och trender och "normala" partajhevare. Det blev bara en del av systemet, inte mindre accepterat än eurodance. Inte undra på att "normala" människor, och icke-normala också för den delen, skrattar åt sådant och tycker det är homoaktigt. Det är så otroligt löjligt helt enkelt. Och dom ser så otroligt löjliga ut med sina målningar, nitar, patronbälten och keikkor. Det bara är så.

Som jag läste i en bra intervju med en som delvis var på samma linje med mig. Han sade att problemet med Black Metal alltid har varit "Metal" delen i det hela. Han var även på den linjen att BM borde vara seriösare esoterisk musik, och inte bara en annan undergenre av rock'n'roll undergenren metal. Man får tycka vad man vill och det finns olika uppfattningar, men jag håller med där.  Det är ett stort glapp mellan att ha roligt och festa, och på en seriös nivå vara intresserad av andlighet och estorerik. Vill man festa och leva rocknroll-liv så fine. Men då borde man spela något annat än Black Metal, eller åtminstone inte dra bm till att associeras med något sådant. Festa om man vill, men använda BM enbart som ett andligt och esoteriskt instrument, och gärna inte spela inför en publik med ölstinna moshande ordinära "metalheads" med 0 intresse för det esoteriska, som är vanligtvis ateister, som "alla andra"... Nåväl, undantag finns det nog alltid i sådana publiker och folk, men jag menar i regel nu.

 Reservera BM åt de med ett äkta andligt och esoteriskt intresse-som ser det som viktigare än att festa och leka rockstjärna. Som typ 95% av alla bm-band som existerar och har existerat nog istället gör....

Jag drar alltså inte varv över detta på något sätt. Det är som det är, men rent logiskt sätt borde det vara så som jag skriver. Men för all del: Teori är teori och praktik är praktik. Så sade även de marxistiska tjänstemännen i Stalins' Sovjetunionen då de handlade helt emot marxistiska ideal, då folket, främst bönderna, sade att dom handlade fel. Det har jag läst.

Nu menar jag absolut inte att man ska sätta boijor på sig själv och tänka att jag inte kan gå ut på öl eller inte lyssna på det och det bandet eller sådan och sådan musik. Nej. Det är främst massornas pöbelmentalitet som kommer till dylika slutsatser. Men jag menar att lite ändå skilja åt vissa saker, och inte automatiskt associera dom till något som de inte borde vara. Det uteslutar naturligtvis inte att man inte kan digga vad som helst för musik eller vad som helst för band. Eller att gå ut och ha roligt. Ni ska inte missförstå mig nu. Jag är inte någon tiukkapipo eller bitter nörd för helvete!!

Under 90-talet kunde man läsa väldigt dumma saker, som att en som diggar blackmetal inte t.e.x. kan höra på 60-talspop och sådant. Varför skulle det vara på det viset? Man ska väl för helvete lyssna på det man vill lyssna på!  Stupida funderingar, som dessvärre har varit rätt så vanliga i bm-kretsar alltid. Förresten, en solig majdag kan 60-tals hippiepop vara mycket lämpligare att lyssna på än bm. En solig majdag kanske tillsammans med en vacker flicka lämpar sig det betydligt bättre att man lyssnar på If your going to San Fransisco, be sure to wear som flowers in your hair än att lyssna på någon bm låt om mörka, vintriga skogar och oknytt och troll, typ.

Och så någon BM-typ som förklarar rytande i en dokumentär om bm: Mä vihaaaan punkkia!!!!  med sitt målade ansikte och nitar och keikkor, och pimplar öl på samma gång. Det är helt förståeligt att bm i helhet har pellestatus, då det finns mycket dylika i skenen. Varför kan man inte prata om saker och ting helt sakligt och utan målning? Och säga isåfall t.e.x. "henkilökohtaisesti en pida punkista" om man nu inte tycker om punk.

Ni förstår nog hur jag menar och vad jag försöker förklara, tror jag. Fast någon jävla hippie är jag inte och kommer aldrig att bli :D Om inte då en s.k. "Evil Hippie" :D:D

Målningar i sig kan vara ok, men då ska de ha ett djupare syfte. t.e.x. schamaner målade sig då de ville komma i kontakt med sina förfäder. De ska då ha ett djupare esoteriskt syfte, och inte vara egoboostande och för att det "hör till saken" eller är "rock'n'roll" eller något sådant, utan det ska liksom vara på riktigt. Det är iaf min ärliga åsikt. Men har ingen istapp i reven för det och skriker och anklagar folk för att vara posörer. Jag tycker bara helt ärligt att det är så som det borde vara.

Detta är ett praktexemplar av vad jag menar med att de ser löjliga ut med sina nitar, målningar, svärd etc.
https://en.wikipedia.org/wiki/Tsjuder#/media/File:Tsjuder,_Jan-Erik_%E2%80%9ENag%E2%80%9C_Rom%C3%B8ren_at_Party.San_Metal_Open_Air_2013.jpg

Samt detta:
https://www.last.fm/music/Dark+Funeral/+images/40824ad7e6aa46b2b121db4527c92abe

Och detta:
http://www.sue.fi/2013/07/hammer-open-air-gorgoroth-dead-congregation-candlemass/

Ni vet nog hur jag menar. Och jag tycker det ser precis lika löjligt och skrattretande ut som ni. Det är bara show och teater och verkar inte ha någon som helst djupare mening. Det kan varenda en se. Väldigt barnsligt och löjligt egoboostande åtminstone i mitt tycke. Då var/är doom-metal nördarna mycket mera sig själva och jordnära än dessa. Det är synd bara att black metal associeras främst till att se ut sådär bland "normala" människor. Men som sagt, det finns seriösa esoteriker/ockultister inom scenen, som inte bryr sig om att se ut sådär.

Dessutom. En massa snorjärsar älskade just då de såg ut som jag beskrev här ovan. och för all del, fortfarande ser ut. Och det var ganska deppande att se en massa högis-snorjärsar som tyckte allt detta var så coolt, och som trodde de var "black metal" då de lyssnade på Cradle of filth och Dimmu Borgir. Som inte förstod att riktig bm inte har något som helst med dylika band att göra. Även fast de lyssnade på några steg tyngre band som Dark Funeral  t.e.x. så hörde det också till samma trend. Att det bara var en musikgenre kring flera andra och bara business, show och rock'n'roll och ingenting annat. Sådant intryck får iaf jag.

Då var det mycket bättre och hederligare, att istället för att fara till Helsingfors och se på 3 bm band seendes likadana ut, likadan image, samt hörandes likadant, då det då var trendigt och många snorjärsar älskade det därför-så for jag istället till fucking ÅBO för att se på 3st traditionella Doom-Metal band! Snorjärsarna som tyckte bm var så coolt då kring milleniumskiftet skulle ha sett förvirrade ut, typ ögonen sku ha snurrat som pottin åt dom och tungan skulle ha hängt ut ur käften då de skulle ha frågat Va e de?!  Något hederligt som inte var trendigt. Det var det. Dessvärre var Reverned Bizarre på finska listan ett antal år senare.... blää.  Men ändå så har doom-metal nog varit ännu mer marginaliserat fenomen än blackmetal. Fast jag personligen känner mig mer hemma i seriös bm-miljö. Men doom-metal e nog hederligt.

 Doom-metal nördar tenderar dock att vara fatalister, deprimerade kind of samt i vissa fall t.om. kristna. Samt i många fall röka mycket cannabis och dricka överdrivet mycket öl. Och det känner jag inte gemenskap med. Kände förut faktiskt då jag var bitter under flera år mera gemenskap med doom-metal folk, men så är inte fallet faktiskt mera. Back to roots. Fast BM är en så mångsidig sak och det finns så många olika tolkningar av det, så någon enhetlig bild kan man inte få av hela skenen. Snarare så att jag söker mig till de som har samma eller liknande bild av det som jag har.

Vad jag förklarar mina personliga betraktelser här! :D Iaf hade doom metal folk inte det att dom var spända med typ istappen i reven och funderade på vad som var "true" eller inte, och vem som var "true" och vem som var poser, som det var överdrivet mycket i 90-talets bm miljöer...där knytnävarna kunde tala enbart p.g.a det skälet, om någon ansågs som en poser.. så allt på "gott och ont", som man säger. Klart jag förstår tanken, men överdriven neurotisk-aktig spändhet kring detta är bara genomlöjligt.

Jag kritiserar och ifrågasätter, men hoppas ni förstår kärnan jag försöker förklara här.

Bm var något heeeelt annat 1993-94 Men den nådde nog höjdpunkten av kändhet, och kommersialitet i Finland iaf cirka 1999-2001 skulle jag våga påstå. Och då var ännu kontroversen kring det hela igång och en het potatis fortfarande.  Nuförtiden är bm ug-fenomen igen, och det verkar som att väldigt få 16-åriga snorjärsar bryr sig om det. Och det är ju bra. Bm ska vara underground. Det är min åsikt iaf. Och flera andras med.

Heh, nog för att jag var också en 16 årig snorjärs då jag började köpa bm-skivor. MEN. Det var inte trendigt då på det sättet som jag menar-att man följer strömmen och mainstreamen och därför tycker det var coolt. Till mitt försvar kan jag säga att jag diggade det genuint och seriöst även då-inte för kontroversens och coolhetens och mainstreams-fenomenets skull-som de 16 åriga snorjärsar som  diggade det kring milleniumskiftet. Eller 95% av dom iaf. Säkert fanns det sådana som hade genuint intresse då också.

Huoh. Nu blev det mycket ot här! Men sådant händer. Tillbaka till keikkan 12.10.2001.

Inte mycket att säga mera om det. Skrev så mycket redan, puh! Det var en rolig kväll och vaknade i Studentbyn med krapula efter det och jag fick en burk "gift" av kaverin som återställare och jag kände mig i kanonskick igen efter jag druckit "gifte" en burk Koff Extra Strong. Har inte som vana att sporta med återställare, men man tog ju emot en burk "gift" då :D Men det var helt hemskt. Jag visste inte om jag skulle sitta, stå eller ligga och trodde nästan att de skulle söka sig uppåt. Kaverin öppnade bara kylskåpet och sade glatt: Ta en burk gift så mår du bättre! Han kallade den starka, typ7-8%-tiga ölen för "gift" då det smakade typ som det :D Och jag mådde faktiskt kanonbra efter att jag druckit upp burken. Krapulan var som bortblåst, och kom inte tillbaka heller.

Ajjoo, så minns jag att efter keikkan gick vi till en krog på en öl ganska i närheten till keikkastället. Jag var den enda som såg det från gänget, men Reverend Bizarre-schacke kom gående förbi på gatan såg jag från fönstret. En av dem vände huvudet och såg in och flinade lite. Typ sådär Mmimimimimimi! Det var lite komiskt, haha!

På tal om annat. Den tredje genren inom sådanhär musik jag alltid älskat är thrash.(sedan 14 åtminstone) Men det ska vara ordentlig hårder thrash då. Gammal Kreator och Destruction, Sodom, Darkness, A.R.G. och shit like that. Alltså inte samma Darkness som det ni tänker på! :D men ett gammat tyskt thrashband. Vill man partaja och leva rocknroll-liv så är det bra ide att grunda ett thrashbänd. Men lämna bm för esoteriker. Det är mitt tips.

Eller så deathmetal! Faaan, jag diggar fullt och har sedan tidens begynnelse typ diggat somlig gammal Deathmetal som BLASPHEREION!!  Pestilence etc.. gammal Deicide&Morbid Angel etc.

Här är några bilder från kvällen! Väldigt nice nostalgi. Jag minns nog väldigt bra. Nästan alla där var underground doom-metal folk, vilket syns på bilderna därifrån.

Sweet. Jag var sweet 24 då. Tidsglappet mellan 2001-2017 är det samma som tidsglappet mellan 1985-2001.

Nåväl, här är bilderna. Tänkte nästan också skriva om 10.10.1992 och Pantera och Megadeth-keikkan i Ishallen i hesa, men orkar inte mera. Maybe next time.
http://www.spiritusmortis.com/gigs?id=39:s-osis

"Myöskään minkäänlaista poseerausta tai pelleilyä ei ollut bändien keikkaa tahi esiintymistä pilaamassa" Som en skriver i recensionen under. Och det märkte jag jag med under denna kväll. Ingen spelade teater eller lekte rolig eller något, som det ibland brukar vara i keikkor. Det var sakligt och hederliger kväll så satan!
Det var så hederliger kväll, så jag tror nästan att jag sätter upp en länk till en låt av en av bändena under denna kväll. Jag minns bra då Reverend Bizarre spelade en cover av denna låt av doom-metal bandet Pentagram som sista låt. Och det var så bra så det gick kalla kårar genom kroppen och man fick hönshud!

Tänka sig! På 80-talet var det fan ug, för Pentagram och Saint Vitus, två Doom-metal band, Saint Vitus mot Los Angeles och Pentagram mot Washington D.C.. De spelade båda två Doom som då var sällsynt som fan att någon spelade, men kände inte varandra och hade ingen kontakt med varandra, fast båda banden hade gett ut skivor! Det är ug.
https://www.youtube.com/watch?v=GwUbCuSfF0Y

Kolla här då! Denna har jag kvar, för vi tog den med en kaveri från en trä-lyktsolpe i närheten av studentbyn i Åbo då vi efter keikkan samt lite krogsittande efter for till studentbyn. Kaverin cyklade och jag var på pakethållarn. Vi for genom ett nattligt Åbo. Sedan såg jag denna i en lyktstolpe som sagt och sade åt kaverin att stanna, så tog jag denna som ett minne från kvällen.

Undvik onani och pornografi!

Samhället säger typ att man ska runka så pittn blöder, och att det är helt okej, att det inte är något som helst konstigt med det, eller har några som helst bieffekter. Och att det bara är hälsosamt. Men är det verkligen så? Let's find out!

För det första. Det viktigaste är att man undviker porr. Porr är farligt, speciellt för den manliga potensen ur en psykologisk nivå. Och kan dessutom skapa beroende som kan vara lika tungt som kokainberoende. Porr resulterar ofta, att inte kvinnor man möter i vardagen är lika intressanta och upphetsande som de borde vara. Samt att man blir porrimpotent. För det första får man mindre lust att ragga, och då man väl lyckats få en kärring i sängen, så kanske den inte står sedan, då man är så van vid att bli kåt bara då det är fråga om porr. Där sitter man just i en bra sits tack vare porren sedan!

Jag hade några dvd:n med aikuisviihdettä, men jag knäckte itu dom varenda en, rev sönder fodralen och kastade skiten i roskis. Jag behöver inte blockera några hemsidor, för jag har så stark karaktär att jag inte surfar på porr helt enkelt. Då jag vet faran med porren. Förresten, "aikuisviihdettä"? Det låter som ett ord som man försöker giltigförklara och normalisera porr med. Det borde istället heta "runkkuviihdettä"

Nu är det absolut inte p.g.a kristna eller feministiska eller andra moral-blomsterhatts-tant själ jag är emot porr. Utan för den sakens skull att det är farligt för potensen och kan orsaka ett riktigt allvarligt beroende. Men för all del, jag är inte den som säger åt andra att de inte får se på porr, det är deras sak. Man brukar av någon konstig anledning också glömma att även massvis med kvinnor har dålig karaktär och ser jatkuvasti på porr. Det tycks ännu vara tabu att helt ärligt konstatera faktum som gäller för kvinnor också.

Förresten, för att vara något paranoid, så borde ju bittra feminister bara tycka om att karar runkar, så att de inte sedan gör något för att få en flickvän. Man får den bilden, att åtminstone somliga feminister vill att karar ska vara patetiska runkare och porrtittare. Vill man verkligen ge dom det nöjet?

Onani är inte lika viktigt att undvika, men vill man ha bästa resultat och känna sig som en riktigt kåt alphamale samt fokuserad som tusan, ska man undvika det också. Eller åtminstone göra det typ varannan vecka bara. Kvinnor tycks börja se en mera attraktiv då, då det undermedvetna nappar upp vissa signaler då. Samt att man som man får lägre röst och ser kvinnor i ögonen längre och mer utmanande, samt ger mer flirtsignaler än om man är en patetisk runkare som tillfredsställer sig dagligen. Testosteronhalten ökar nämligen om man låter bli solosex. Och det är också ett bra sätt att träna karaktär och self control. Och förresten. Är det inte ganska creepy att tänka sig en man som sitter framför datorn och ser på porr med ögon stora som tallrikar och på samma gång typ drar sönder sin lem? Är det inte en ganska patetisk tanke, och patetisk bild man får av detta? Och som sagt, även creepy? Varför skulle man förresten vilja se andra som knasar, om man nu inte har någon sorts smygtittarfetisch.

Jag har själv märkt detta med att man tycks enklare komma in i kvinnors "radare" så att säga då man undviker solosex. Samt att energinivåerna och testosteron-nivåerna verkligen höjs! Jag vet av egen erfarenhet att det är så.

Det räcker fullkomligt väl att ägna sig åt solosex en gång på två veckor. Varannan söndag t.e.x. Inte på lördagen innan man far ut och ragga iaf.

Förresten. Jag körde långsamt förbi någon obekant blondin i 20 års åldern som stod vid vägkanten idag och smailade lite åt henne och såg på henne några sekunder in i ögonen. Lite vardagsflirt. Hon såg tillbaka utan att bryta ögonkontakten och smajlade tillbaka. Ni vet stuket och utseendet då man flirtar med någon. Och det är smickrande att blondiner i 20 årsåldern också flirtar, bland andra kvinnor. På något vis vet man att man ser ungdomlig ut då kvinnor i den åldern ännu kan flirta med en, och det är extra smickrande måste jag säga.

Och varför skulle jag sluta att flirta även med så unga, bara för att några blomsterhatts-moraltanter inte vill att jag ska göra det? Det är deras egen skam om de har problem över det. Och om någo äldre brudar tycker det är dåligt att jag flirtade med en brud i 20-årsåldern, så well-dra mig till er säng då så glömmer vi 20-åringen! Jag skulle gladeligen låta mig dras till er säng.

Visst. Dom är omogna och barnsliga ännu i den åldern, men dom är ändå vuxna. Som en kaveri också höll med mig att den friske singelman som påstår att han inte skulle dra över en attraktiv 20-åring om han skulle få, så den mannen skulle ljuga. Det är tabubelagt och "förbjudet" detta av någon anledning, fast det är helt naturligt, men man behöver väl inte ljuga för det. Det kanske kan bli lite extra spännande för brudar i 20 årsåldern, då samhället inte accepterar åldersskillnader mellan man och kvinna nuförtiden, så på det sättet så är detta tabu kanske bra trots allt, för en inte så jätteung singelman som mig iaf, men såklart-även för tösen, om hon skulle vara modig nog att fortsätta från flirten. Äldre kvinna och yngre man tycker PK-kulturmarxister att är jättebra, men dom börjar genast gråta, skrika, hoppa och dansa av frustration om det är yngre kvinna och äldre man

Bara för att kvinnor inte själva brukar tycka att män i 20-årsåldern är attraktiva så skulle man ju tycka att de skulle försöka förstå att män tänker annorlunda. Och om en kvinna gnäller om det och säger öppet hon tycker det är äckligt, så den kvinnan är bara bitter i mina ögon. För det som är helt naturligt är inte äckligt. Men man får ju tyst tänka vad man vill om det såklart. Jag tycker att kvinnor borde tycka att det är mycket äckligare om en man ser på porr, än om en man som skulle kunna tänka sig att dra över en villig brud i 20 årsåldern, vilket är helt naturligt.

Jag läste på något forum att det var en 37årig kvinna som själv raggade upp någon kille från krogen och for hem med honom, och hon trodde att han var "minst 25" men det kom sedan fram efter en het och passionerad natt där båda njöt fullt, att han var 19 år. Och hon skrev att hon mådde så illa och hade sååå illa att vara, och kände sig som en barnarövare och allt vad hon skrev, fast det hade gått frivilligt till, och båda hade njutit av fulla drag. Varför? Varför i hela världen ska många kvinnor tycka att det med sex är ett så stort monster, och varför i fridens namn ska de få skuldkänslor över något som är helt naturligt? Jag kan inte alls förstå att folk tänker på det sättet. Och helt sjukt att jämföra något sådant med pedofili, vilket är något som är mycket allvarligt. Skamlöst att ens på skoj antyda något sådant, om man finner en 20 årig brud vacker, sexig och attraktiv. Vad är det som är så hemskt om en sådan och lite äldre man på frivillig basis njuter av varandra? Jag kan inte fatta det.

Som sagt. Det finns inte någon frisk singelman som inte skulle ha sex med en attraktiv 20 årig brud, om han skulle få. Fast de kanske inte medger det direkt (delvis för att kanske bevara husfriden) men till skillnad från dom, så medger jag helt öppet att det förhåller sig på det sättet, och att det är helt naturligt och ingenting att skämmas för.

Haha, det var en som kommenterade väldigt bra i Iltasanomat's kommentarsfält engång, såhär:

Nainen, joka suvaitsee homoparit, mutta tuomitsee ikäerot heterosuhteissa, edustaa minulle tekopyhyyden huippua

Tänk på det ni, speciellt alla ni s.k. "toleranta" och "liberala" där ute...

Har skrivit om detta förut, så, på tal om Self Control, en text av ett mycket bra band, Lion's Pride

Self Control!

People have a choice in life
Free from any addiction truly is a noble strive
This is a free world, I know and I do accept
But committing crimes in order to score, now what do you expect?
This is a free world, I know and I do accept
But committing crimes in order to score, now what do you expect?
Pity? Pity?

[Chorus:]
Clear head, Clear Mind!
In order to be Free
Clear Head, Clear Mind
I take that liberty!!!
Self Control!

High on Crack, joining gangs seems cool
Seems to be standard, even at school
But a dirty needle in my vein is surely not my way
As I hope to live yet, yet another day
But a dirty needle in my vein is surely not my way
As I hope to live yet, yet Another Day!
Yet Another Day! Yet Another Day!
I take that liberty!

Sniff your coke, swallow your pills
On your constant search for cheap thrills
But bear in mind not, not to bother me
As I do not relate and feel No sympathy
But bear in mind not, not to bother me
As I do not relate and feel No sympathy
No Sympathy! No Sympathy!

[Chorus:]
Clear head, Clear Mind!
In order to be Free
Clear Head, Clear Mind
I take that liberty!

Samt länk till själva låten! :) Avslutar detta inlägg med det.
Nå ännu ett stycke av texten Brussels by Night av samma band. Detta är sista raderna i den texten, och beskriver jävligt bra vardagens verklighet i Europa:

"...But we should not fear. All is well
    Politicians declared things are going well
    From their ivory tower maybe harder to see?
    They don't live in reality like You and Me!"

En sak till. Jag förstår inte hur folk kan vara så taktlösa, så de beter sig fullkomligt creepy. Det var en bekant som berättade i vintras att han mitt på natten såg någon brud som full kom hem från en fest. Den bekante berättade själv att han började cykla runt henne i ring och fråga: Annatsä pillua? medan hon gick på trottoaren. Fullvuxna karn beter sig så. Och bruden var ju säkert vettskrämd kan jag tänka mig. Och hon måste ju ha tänkt att vad tusan var han för ett creep. Sedan sade han bara helt kavat åt mig: Ja tänkte att ja sku fråga. Efter det har jag faktiskt ryggat tillbaka då jag mött honom på stan. Man vill ju inte bli associerad till vem som helst så att säga. Som ordspråket lyder: Säg mig med vem du umgås med, och jag ska säga dig vem du är. Till mitt försvar så kan jag ju tala om för bloggläsarna att jag umgåtts även och mest med schyssta människor fram till denna dag (puh!)

Han har också ställt sig helt oförstående till då jag sagt att man borde inte se på porr, att porr är skadligt. Han har då sett på en med förvånade ögon och mumlat nåt om att porr är "avslappnande"...

Nåväl, här är låten Self Control av det underskattade bandet Lions Pride. Self Control är också t.e.x. att inte cykla runt en obekant, full brud som går på trottoaren mitt på natten och fråga henne "Annatsä pillua?" Eller tja, det är väl mer fråga om rent och sunt folkvett att helt enkelt inte göra så. Gör man det, så creepar man minsann ut sig totalt i brudens ögon...

Mycket bra band detta. Annars ska jag nu lyssna på lite annorlunda musik. Dissection's Storm of the lights bane cd samt Sorhin's I det glimrande mörkrets djup cd är perfekt musik för denna fullmånsnatt.

https://www.youtube.com/watch?v=KRu3guF-XVA