Svenska Yle orkar mala på

Det var ju i Svenska Yle en artikel och i Yle Arenan som man fick höra om någon som trodde på konspirationsteorier, samt om någon som läser båda sidor och bildar sin egen uppfattning samt om en sk. "vetenskapstroende" Och som väntar så var det ju rätt Yle-aktigt. De ville sätta helt bra saker tillsammans med annat som att journalisterna skrev en massa populistiskt skit om de ovaccinerade och behandlade dem som rabies-smittade då 2021 och många gick på det och började avsky ovaccinerade då. De föll för grupptrycket och sociologiskt och psykologiskt sätt var det ju samma fenomen som under häxförföljserna på 15-1600 talen, bara att det nu ändå inte som tur var gick lika långt. Då media avblåste den kampanjen, så började folk sakta men säkert att glömma detdär med att avsky ovaccinerade. Det klingade bort. Skrämmande dock att det kan uppstå sådan masspykos. Nu är jag ännu mer övertygad om hur undergivna de flesta är av naturen. Och det är ingen konspirationsteori, då jag såg det med egna ögon och hörde. Inte det att folk vaccinerade sig, för jag förstår att många var rädda, fastän jag inte ville vaccinera mig. Men just det, att de började avsky ovacinerade, för att journalisterna och somliga julkkisar fungerade som folkuppviglare och hittade på allt möjligt om de "uuöööö, hemska ovaccinerade" Eller så kanske det var undermedveten avundsjuka över rebellerna som inte vaccinerade sig? Vem vet? För, utan att romantisera det på något sätt, så var det en rebellisk handling att inte vaccinera sig, då de flesta andra gjorde det.

Det fanns ju en ungdomsbok om rebelltjejen som blev astronaut och inte gick med på de stereotypa könsrollerna. Kanske del 2 av henne skulle vara om rebelltjejen som inte vaccinerade sig mot covid?

Jag läste och hörde det på Svenska yles sida , och saker som, som man ser på vidoen om någon organisation, där det bla stod på plakatet något om att media tiger om bieffekterna av vaccinet? Och sedan om man ställer frågan, att varför har inte Iltalehti eller någon annan media reportage om sådana som fått men av vaccinet? Varför är det så? Och så fort man påpekar sådana saker och ställer kritiska frågor, så är man enligt somliga "konspirationsteoretiker och "foliehatt". Dom tycks vilja, att allt ska ses genom sådana glasögon, minsta lilla kritik, minsta lilla kritiska fråga, minsta lilla skepticism. Förresten så bryr jag mig fan i om folk har konspirationsteorier, fast det inte styrde mitt val att inte ta någon covidsprita, och jag förstår inte hur det kan bli sådan bajsnödig moralpanik över att folk tänker annorlunda. Jag tycker det är bra att det finns oliktänkare. För tänk nu hur hemskt det skulle vara om alla skulle tänka likadant!

Jag tror inte heller på teorier om att någon försökte mörda oss som ville vaccinera oss. Jag tror inte det heller intuitivt, magkänslan säger inte heller så. Men jag VET inte. Jag vet inte bu eller bä om det. Fast jag verkligen inte tror på det. Jag tror att folk blev så "pisiliirut" rädda bara, så det blev någon form av moralhysteri, detta med att man måste vaccinera sig, för att höra till de goda. Pengar är ju en annan faktor. Och sedan blev väl folk glada, då det äntligen blev politiskt korrekt att spy ut sitt hat mot någon folkgrupp, i detta fallet de ovaccinerade. De borde inte säga så mycket om någon annan spyr ut galla om någon folkgrupp, då de ju själva gjorde likadant. För i såfall är det ju hyckleri.

Jag tog det inte, för att man inte vet med nya vacciner. Biverkningar kan komma senare. Och jag kom ihåg hur myndigheterna sade att pandemrix vaccinet var tryggt och så fick barn ibland narkolepsi av det och så. Jag tänkte progressivt och förstod att så kan ske igen, att det kan dyka upp biverkningar senare. Och nu tycker jag, oavsett om Svenska Yle tycker att jag är en "uöööö, konspirationsteoretiker" att det är konstigt att det är överdödlighet och att rätt unga idrottare dött knall och fall. Och man tenderar att tänka, att det kan bero på precis vad som helst allt annat. UTom vaccinationerna. Fast jag vet inte, det medger jag. Men det verkar rätt logiskt. Eller är det fråga om en ren och skär slump kanske? Vad är sannolikare? Och det verkar vara typ tabubelagt att ställa dessa frågor. Man vill ge det intrycket åt folk, att man är "vetenskapsförnekare" "pro-rysk" etc. etc. etc. Varför är det så viktigt för Yle och andra instanser att hela tiden försöka måla upp en sådan bild? Det verkar vara kyrkotanter och psalmer att ta för givet vad Yle säger om detta, och rock'n'roll och Rebel Yell att vara kritisk, för att använda sig av en liknelse.

På tal om detta nu, så denna Harriet eller vad hon nu hette påpekade helt sant att många skrev en massa skit om de ovaccinerade, och många höll på med detta Ota rokote! gnället, eller trummade på det så alla blev helt utleda. Hon frågade sig inte det. Men jag förundrar mig lite över att inte en enda journalist eller annan människa som skällde på de ovaccinerade, har bett om förlåtelse? De har inte kommit fram och bett offentligt om förlåtelse, utan de fortsäter som om att ingenting sku ha hänt? Är de så svaga eller skäms de, eller varför har inte en enda vad jag vet om, bett om förlåtelse?

Denna "dokumentär" eller vad man ska kalla, det, är väldigt svartvit. Man får det intrycket att "Dethär är hihhulism, det här ska man absolut inte befatta sig med" Och så drar de precis allt över samma kam. Kritiska frågor, skeptisicm, såväl som konspirationsteorier.

Ingen har öppet kritiserat mig för att jag är ovaccinerad, men skulle någon göra det, så skulle jag bara rycka på axlarna och tänka för mig själv att det är fullkomligen dens egen skam, om den har fördomar mot mig för att jag är ovaccinerad. Jag kan inte då ta ansvar över att denne drar skam över sig med sina fördomar.

Ordet konspirationsteori har tappat sin ursprungliga mening, för först var det att man helt sakligt kunde diskutera om olika konspirationsteorier om tex. Palmemordet. Ingen kritiserade en för det på det sättet. Det var åtminstone inte taboo och icke-pk, som det är nuförtiden detta med konspirationsteorier. Man behöver inte tro på en konspirationsteori, men varför tänker man inte hellre: Ah, du tänker såhär. Okej. Jag håller inte med dig, men det är helt okej om du tänker så. Istället så moralpredikar man och malar på om konspirationsteorier i media som Yle, och det är typ alltid samma sak. Att allt det är skit, det finns ingenting att dölja, och tror man på konspirationsteorier så är man en "foliehatt" De målar upp en specifik bild av folk som tror på konspirationsteorier, och de tar helt förgivet att de alltid har fel, och att det är "sekteriskt". (Visst, i vissa fall-men så är även tex. Woke och cancel också..mer eller mindre sekteristiskt.)

Det är ganska ironiskt, att oavsett hur det nu än är.. så skulle det vara ett perfekt psykologiskt vapen hos dessa som konspirerar, att media hela tiden malar på om hur fel alla konspirationsteorier är, och att bara foliehattar tror på sådant och att allt är okej och bra. De skulle löna sig för de som konspirerar, att köra på sådan propagana i media. Oavsett om nu någon konspirerar eller ej. För att göra en jämförelse: i Ryssland så lyder ett folkligt proverb såhär: "då myndigheterna går ut och säger att vi har ingenting att dölja, så då vet folket med säkerhet att de har något att dölja".

Men..man ska naturligtvis även vara kritisk till vad Yle skriver. Det är naivt att blint tro på vad de skriver? Varför skulle man göra det? Man ska dra sina egna slutsatser av vad man läser.

Yle har sannerligen inte utvecklat sin propaganda. Det var samma dammiga, spindelväviga skåmat som de typ senaste 20 åren. Det var sneda vinklingar, samma klyschor, samma svartvita tänkande som Yle har varit under typ de senaste 20-åren. Gammal skåpmat. Deras "avslöjanden" chockar inte mig det ringaste lilla. För mig är det bara moraltantteri i likhet med moderna psalmsjungande kyrkotanter som tycker det är jätte bekymmersamt att någon tänker annorlunda än dem. Det är ett fullkomligt uttjatat ämne, och man typ gäspar då man läser och hör vad de säger. Samma manuskript, samma klyschor. Detta reportage var lika unket, stagnerande och gråblekt i sin uppenbarelse som Leonid Breznjev under sina sista år typ. Jag försöker leva utanför detta, men ibland kan man inte låta bli att kommentera, då de så ofta har dille på att svartmåla oliktänkare. Vafan, jag skiter blankt i om någon vaccinationskritiker har varit Sverigedemokrat etc. Jag får inte moralkakan i fel hals för det.

Ganska ironiskt förresten att Yle pratar om konpspirationsteorier, då de själva har skrivit om konspirationsteorin om patriarkatet, som om det vore i en sten inristad sanning, som en lika självklar sanning som att jorden rör sig runt solen. De ser det inte ens som en teori verkar det som, utan som blodigt allvar, att det faktiskt FINNS något vagt patriarkat någonstans (Antagligen av vita heterosexuella män) som "håller förtrycket uppe" och liknande saker. Det är skenheligt, att de då skäller på andras konspirationsteorier.

Och på tal om att "tro på vetenskapen" Vetenskap är ingenting man "tror" på. Vetenskap är logisk analys, ett försök att bevisa något. Lyckas man bevisa det, så vet man att det finns, lyckas man inte så kan man inte veta med säkerhet. Jag förstår inte vad folk tänker på då de säger att man ska "tro på vetenskapen".

Men visst, inte vetenskapen i sig, men många människor inom vetenskapens etablissemang brukar ha svårt att se saker som inte är bevisade att de skulle finnas på riktigt. Kulblixten som ett exempel. Många trodde inte på den tidigare heller, och potentiellt skulle det ha kunnat vara så, att sådana som är "Sverigedemokrater, Putinanhängare och vaccinationskritiker" är sådana, som tror på kulblixtar...!!! Ni förstår min point?

Sådan vulgärskepticsm och en blind tro på covidvaccin brukar gå hand i hand. De som tror på covidvaccin brukar vara kritiskt inställd till fenomen som sanndrömmar och telepati etc. Som jag i mitt inre vet att existerar, eller har en stark subjektiv känsla av att de existerar, fast jag inte kan bevisa det. Så det är lite svårt då att automatiskt tro på allt vad de säger, då de brukar vara skeptiska mot sådana fenomen jag " i mitt hjärta" vet att existerar.

Att vara vulgärskeptiker har inte direkt med vetenskap att göra. Det är mera ett psykologiskt och sociologiskt fenomen inom det vetenskapliga etablissemangets korridorer. Det som har med psykologi att göra är också de som är "vetenskapstroende" på det sättet att de sättter ut märken som "I took the vaccine. Thank you science!" på fb. Vetenskap är ingen enskild gobbe man kan tacka sådär som de tycks tro. Men de vill tro på någon stor auktoritet som ser efter dem, och de har bara ersatt psykologiskt "Tnank you god!" med "Thank you science!"

Skeptiker säger att för att få sanndrömmar att make sense, så blir man tvingad att ändra vår bild på universum, och det är occams rak-kniv. Det är enklare att förklara det som slump, inbillning etc. Men vet man så vet man. Jag har tänkt på sanndrömmar innan de hänt, som jag absolut inte på "normalt" sätt borde ha kunnat veta etc. En spekulation är att tiden ingalunda är linjär utan cyklisk. Då allt i naturen går annars i cykler, så varför skulle tiden vara linjär? En annan förklaring är att universum är en illusion/hologram. Det finns även andra spekulationer kring detta fenomen. Alltså vi snackar om sanndrömmar på riktigt och inte "slump, inbillning" även om det också förekommer.

Vad vet vi förresten om detta? Är det inte fördomsfullt att bara avvisa det som inbillning? Men iaf, de som skäller på ovaccinerade har en tendens att inte tro på dessa fenomen och se det som "flum". Det har jag märkt. De skulle antagligen använda det emot mig ( och andra ovaccinerade) i sin maniska propaganda mot ovaccinerade. "De ovaccinerade tror på sanndrömmar, haha!" Men visst, man får naturligtvis tro och dra de slutsatser man själv behagar över sanndrömmer etc. Jag börjar inte gråta och moralisera om någon tänker annorlunda, som somliga andra.

Vi prata om Svenska Yle med en kompis och kom överens om att det börjar bli så, att Svenska Yle är lite i sin egen lilla bubbla, distanserar sig från resten av folket mer eller mindre. Det är inte första gången som Svenska Yle agerar moralpolis.

Folk tänker väldigt stereotypt, att man är Putinanhängare om man är kritiskt mot covidvaccinationer, eller så att man är kristen. Lycka till bara, för jag är ingen dera! Om ni nu kan tro och copa det, att era stereotyper spricker.

Man ska naturligtvis varken tro blint på Yle eller på någon random konspirationsteoretiker. En gyllenne medelväg är den bästa att gå- bortom de båda ytterligheterna Yle och någon random konspirationsteoretiker.

Garanterat skulle de försöka framställa även mig i löjligt sken. Det hör till deras svartvita vinkling av saker och ting, då de själva inte tror på dem alls. Varför skulle man blint lita på vad de skriver? Inte är de någora supermänniskor sittandes på höga hästar. De är människor bara de med. Skulle jag arbeta med ungdomar, så skulle jag försöka få sagt åt de, allt vad jag säger här. Utan att inpränta eller moralpredika, men jag skulle garanterat inte säga som samhället vill att jag skulle säga om vaccinerna åt dom. Count me out. Och jag skulle antagligen få skit pga.det av intoleranta människor.

Fär en "kiteytys" ännu. De främsta skälen till att jag inte tog vaccinet var följande:

.1) För att man inte vet om eventuella biverkningar.

2.) Jag kom ihåg pandemrix-vaccinet. Även då sade myndigheterna, att det är tryggt och så var det inte alls hela sanningen.

3.) Då jag såg hur journalister svartmålade oavaccinerade, diskuterade om att man borde införa tvångsvaccineringar och såg hur hjärntvättade många vanliga "duktiga småborgare" blev av det, så insåg jag, att detta kan bli mycket farligt, och det bästa skyddet mot fanatism och totalitära lagar är att så många som möjligt låter bli att vaccinera sig. JA! Det skulle ha varit en totalitär lag, om tvångsvaccineringar skulle ha kommit. Jag skulle inte ha vaccinerat mig. Fuck 'em! Och til skillnad från konspirationsteorier, så såg jag detta med egna ögon. Jag har 100% konkreta bevis på vad journalister och julkkisar skrev. Och det ensamt är ett bevis på att man inte ska vaccinera sig.'

4.) Det är på ens eget ansvar att ta vaccin. JAg ville inte ta detta ansvar.

5.) Skulle jag ha tagit vaccinet, och fått biverkningar, vi leker med tanken, så skulle jag inte ha fått någon, eller mycket ringa, ersättning av staten, medan de systemtrogna förmodligen skulle ja hoppat, skrikit och dansat om att jag ljuger och fejkar och att Putin skickar rubelportföljer åt mig som tack för att jag ljuger

6.) Sku jag ha fått covid då det ännu inte muterat, och blivit sjuk så skulle det ha vart otur. Skulle jag ha tagit sprutan så skulle det ha vart ett medvetet val. Man sku inte ha kunnat leva med sig själv då mera.

7.) Nu i efterhand.. är inte detta med hur viktigt det var att vaccinera sig... lite som sagan om Kejsarens nya kläder?

Sedan spelade det int, fast jag inte själv trodde på att någon medvetet försökte decimera oss... att jag inte VET. Hur i fridens dagar skulle jag ha kunnat veta om det? Jag har alltid varit skeptisk mot auktoriteter och moralpoliser och kommer att förbli så.

Även det spelade in med auktoriteter, att varför skulle jag helt plötsligt göra vad "alla andra" gör och göra vad journalister och politiker och världens mäktigaste man rentav (Joe Biden) säger att jag ska göra? Varför i fridens dar skulle jag, som alltid mer definierat mig som rebell, helt plötsligt ge vika för deras vilja?! S¨å även denna psykologiska aspekt bidrog. Att inte vaccinera sig, var sannerligen en rebellisk och icke-mainstream handling! Och jag har alltid varit non-mainstream.

Man har också försökt med käpphästen att ovaccinerade är lågt utbildare, psykiskt sjuka etc. Visst. Det finns en logisk förklaring till det, om det nu är sant att procenten ovaccinerade är högre inom dessa grupper. Och det är den, att de lever "vid sidan om" så att säga-så grupptrycket är inte lika stort hos dem. Och grupptryck betyder otroligt mycket hos människor som är i grupp. Det har den simpla och logiska förklaringen. Men journalister verkar vilja använda sig av det som en av dess otaliga propaganda-käpphästar.

Som sagt. Folk får tro på vad konspirationsteorier dom vill för mig. JAg tycker det tvärtom är bra med mångfald och att inte alla tänker likadant. Jag tycker det är skrattretande att få bajsnödig moralpanik av konspirationsteorier. Det har funnits och finns förresten konspirationer i världen. Så bara för att något är en "konspirationsteori" betyder ingalunda automatiskt att den inte är sann. Det är den moderna uppfattningen som folk har, men som alltså är felaktig. Antagligen var tex. Palmemordet en konspiration. En "ensam galning" skulle antagligen ha blivit fast på några dagar.

Snart så blir väl de som inte vill ha atomvapen på finländsk mark behandlade likadant av journalisterna, som de ovaccinerade blev under pandemin. Det skulle inte förvåna mig precis. Och de försöker analysera sönder alla argument mot att inte ta vaccinet och det enda man ska göra och som är rätt, enligt dem, är att ta vaccinet. PRecis allt skulle de analysera sönder och sättas i fel kontext etc. Tex. det faktum att det är rebelliskt att inte vaccinera sig, skulle de analysera sönder till typ Somliga (mest vita heterosexuella män) har också det argumentet att det är rebelliskt att inte vaccinera sig. Även sydstaterna såg sig som rebelliska, där det förekom slaveri, och en antivaccare hade en sydstatsflagga som limmärke på bilens bakfönster och en sexistisk doftgran i form av en naken kvinna dinglande vid bilens innerbacks-spegel. Det kunde journalisten Ulla Moraltantén avslöja. Typ så.

Jag bara kände mig tvingad att skriva då jag läste och såg Yles klyschiga, gammalmodiga reportage. Ugh! Vet inte hur nyanserat mitt inlägg är, men jag lägger ut det ändå. Men vad man än säger, så har de ju sin uppfattning. Och gör allt för att ogiltigförklara och förlöjliga andra åsikter. De sku få ha sin uppfattning, men de skulle inte behöva ogiltigförklara och förlöjliga oliktänkare. De tycker jag är fel. Och angående överdödlighet, så tycks ju åtminstone Yles resonemang vara att det beror på vad som helst annat, utom vaccinet. Men hur kan dom veta det? De har inte gett en tum vika för andra möjligheter. Men jag ger inte heller efter om jag så skulle bli kastad i fängelse, men jag vaccinerar mig inte mot covid. Hur länge ska de orka hålla på och mangla samma propaganda? Ni ska inte iaf automatiskt och blint tro på vad Yle skriver och vinklar. Ni får naturligtvis göra det, men det är inget som jag rekommenderar. Jag tycker att de borde lite se sig i spegeln, för en gångs skull åtminstone. Vinner de något mera på att gnälla om samma sak? Men visst, kör på bara. Det är denna tids fixa idé, tills det försvinner och ersatts med andra fixa ideér. På 90-talet igen, så gnällde journalisterna om satanism/satansdyrkan. I dessa tider är konspirationsteorier deras käpphäst, som de moraliserar om. Dock skulle en nyanserad opolitisk synvinkel om frågorns kännas bättre än yles propagandatrummande och guilt by association - taktik, samt halmdockan om den tyoiska icke vaccinerade, samt bara den som ställer kritiska frågor som nog är konspirationsteoretiker, dödsknarkarnazist, Putinista, kristen, "tror inte på vetenskap' etc. Det tycks även hos Yle fiinas en ända sanning, som ska vara tabu att ifrågasätta. Man kan bara undra i vilka vitsiga ordalag dessa jounalister skulle beskriva mig som. Kalla någon mig personligen för putin anhängare, foliehatt El dylikt för att jag inte är vaccinerad, så kallar jag i min tur denne för en undergiven pisiliiru. För om man är så kapitalt hjärntvättad så man börjar skälla på ovaccinerade, så är det just det man är. ,en undergiven pisiliiru, som skriker, hoppar och dansar av frustration över ovacinerade

Jag känner mig lite som Loke i Loketrätan nu, är rätt energisk efter att jag skrivit detta inlägg, haha! Och journalisterna som gudaskaran jag kritiserat och kommit med obehagliga sanningar åt.

Hel Loki! Leve nådlösa sanningars renande lågor!

;) ------- https://www.youtube.com/watch?v=ALaYKavYCPs

Jag började fundera..

Nu, då jag för några inlägg sedan berättade om högis och om "Ingåklasen" som var en paralellklass där det bara var Ingåbor i, just sådana typer som Save, Månen, Igelkottn, Kvastn, Härski etc. så gick mitt minne tillbaka till lågis och i slutet av sexan. Vi pratade ju om högis som det skulle va hurja att börja i, och våran klassföreståndare Kerstin pratade också om högis och vi fick en broschyr, en skämtsam sådan, av sjuorna, som delades ut till alla elever i form av en typ "zine" som handlade om hur det är i högis.

Officiellt var ju högis tolerantare än lågis, då man fick äta godis på rasterna, välja själv om man ville gå till matsalen och äta skolans skitmat eller inte etc. Men på riktigt var högis mera som att sitta på Hall eller Kumla, medan lågis var mera som ett lekis, lol. Det var hårda bud i sjuan då man kom dit som tapp. Kanske inte för flickor, men nog för pojkar. Men jag överlevde, och på åttan så var man ingen tapp mera. Jippii! Tapp kallades sjuor för förut. Precis som finskspråkiga högis kalla(r?) sjuorna för "mopon". och pinande av sjuor för "mopoilua".

Engång så var det några flickor från nian då jag gick på sjuan utanför Fokus och en av dem krockade med mig på misstag. Och det var ju såklart mitt fel ändå. Dom börja allihopa säga nåt att jävla ongi, sii vart du går!! Jag blev arg då jag blev oskyldigt anklagad och sade "satans!" och hittade inte på vad jag skulle säga. Så fortsatte dom att babbla nåt. Så sade jag "Helvitis!" Jag var kanske inte så verbal på den tiden, men så sade jag nu bara.

Så lite senare då det var friluftsdag och vi promenerade. Så promenerade jag förbi en av flickorna som gick med en pojke från nian. Hon sade åt pojken: Han där e lite fuuler! Pojken sade nu nåt. Så berättade hon om incidenten utanför Fokus åt honom. Att jag sade "satans" så att jag sade Helvi-tis, men pojken fick det till att, ajjahah, det blev riktigt sånt å, helvi-TISS! Så flinade flickan och sade: Jåå!

Efter det så sade hon ingenting mera. Bara i slutet av terminen på sjuan då jag satt vid ett annat bord vid matsalen, så frågade hon mig helt sakligt: Ger du mjölken? Alltså det var en mjölkburk på bordet där jag satt och jag räckte den över åt henne.

Dedär var nu bara ett minne från sjuan.

Men en sak som jag började minnas nu igen och som ännu besvärar mig lite, för att jag inte vet varför, var det, att i sexan frågade klassföreståndaren Kerstin mittiallt mig och ett fåtal andra grabbar i klassen (2) om vi skulle tänka oss att bli satta i Ingå-klassen då högis börjar? Det var en kort tid så, och ingen av oss gillade idén och så pratade hon inte mera om det och vi började i en av de klasser, där det bara var Karisbor i. Ingåklassen var det bara Ingårbor i, och så var det blandat med Karisbor och typ Svartåbor i andra klasser, i Pojoklassen var det några Karisbor och så. JAg bara undrar varför de vuxna tydligen hade planerat att sätta mig och några andra till just Ingåklassen? Och varför? Jag fick aldrig något svar, även om jag aldrig frågade det. Men nu i efterhand kan man faktiskt spekulera, att varför? Vad låg det för tanke och motiv bakom det?

Nåja, det är ett fint minne, då vi for hela klassen till Golden Grill i slutet av maj 1990 och köpte gläbä för pengarna som blev över från klassresan, alltså klasskassan, och läraren Kerstin var med, för det var en solig skoldag. Jag beställde en Banana-splt minns jag. Utan vispgrädde. För vispgrädde är uäk och passar inte alls in i en glassportion. Och vi åt och det var gott och solen sken och efter en mycket snartkommande väntad och längtad skolavslutning och ett snartkommande långt sommarlov skulle man börja i HÖGIS och bli stor och tuff på riktigt. Trodde jag. Men det är ett bra barndomsminne helt enkelt, denna dag. Livet log.

Vad jag gjorde av mina personliga pengar som jag hade i klassresan, som blev över? Alltså de som jag fick av föräldrarna till att köpa godis, souvenirer, använda till karuseller i Särkäniemi osv? Jag köpte den första Black Sabbath-skivan på kassett dagen efter klassresan, från Jerry's musik, som då ju fanns i Karis.

Jag drömde under en period, första halvan av februari 1994, konstiga drömmar. Nåt om Karis vattentorn, att Burzum-låtem "Stemmen fra Tårnet" handlade om Karis vattentorn.. samt att jag och en barndomskompis som redan då hade flyttat till Åland med sin morsa och syrra, en såndän Jan, såg ut som en liten asiatisk dvärg ur en Bond-film och såg neurotisk ut och for och krångla in sig bland någo brädor i nåt ödehus bakom Läppträsket. Och så att det var en massa stigar bland skog och mark på Läppträskets andra sida, som inte finns där på riktigt, och vi strövade omkring där, liksom djupare och djupare in i en snöig skog.

Sedan drömde jag en natt att jag räknade med en kalkylator, och kalkylatorn visade "666" och jag vaknade till med att hjärtat dunkade i nattens mörker, med en jätte-kuslig känsla av någon sorts närvaro i rummet.. så jag tände lampan direkt nästan då jag vaknade. :p Alla möjliga konstiga drömmar drömde jag under just den perioden, de två första veckorna av februari 1994. De var obehagliga på ett sätt, men ändå fascinerande drömmar. Abstrakta, mörka drömmar. Jag är tacksam över att jag hade dessa drömmar den perioden.

Hahaha, jag minns dagen efter skolavslutningen 1994. Jag bodde ju "hemma" då ännu så att säga. Jag sitter nattetid och bläddrar i Bra böckers lexikon i vardagsrummet. Mittiallt öppnas sovrumsdörren och morsan kommer gående mot mig yrvaken utan att säga något först. Så frågar hon: Va i fridens namn har du å dina kaverir nu igen syssla med? Röker ni hasch?! Jag blev paff och sa att va?! Nää, varför sku vi de? Eller va jag nu sade, men någo liknande. Så frågade hon: Men va va de för brunt som Fabian (fingerat namn) gav åt dig då?

Så vaknade hon till och sade att hon måste ha drömt alltsammans! Det var ganska komiskt. Sånt kan hända. Följande morgon sade hon att hon hade drömt att jag rökte hasch med mina kompisar och grannskapets tanter hade sagt åt varandra att Herrigud ändå, vetni att domhär pojkarna här röker hasch? Man vet inte vad ens föräldrar alltid hållit på med heller, men läser man gästboken deras från då de var unga ännu, så är det full partaj ibland, står det i gästboken, och farsan blev full på tio minuter och liknande saker, haha. Och så något om cigaretter som har en "bismak av marijuana" Så inte vet man vad dom har sysslat med alltid innan man föddes heller. De har väl varit ungdomar de också.

Fredagen 11.2.1994 var en solig och kall dag. Mattalärarn skällde på mig och en såndän Petter, då vi inte hade tagit penna med till lektionen. Hon blev faktiskt jättearg, då hon tyckte att det var skamlöst att komma till hennes lektioner utan penna. Sådär kvinnoaktigt iskallt arg liksom. Sedan hade vi bara Teknologi-lektion i studion innan vi for hem för dagen kl. 13. En skolkompis som var lite äldre skjutsade hem Petter och jag var också i kyyti då han skjutsade mig till centrum sedan. Han sotade så perkele med bilen, så den hamnade med frampartiet i en snödriva, men vi kom loss rätt hastigt ändå. Vi pratade om dendä lärarn i bilen jag och Petter i baksätet.(det var en annan kaveri som satt på passagerarsätet fram) alltmedan Morbid Angel spelade i bakgrunden, från bilstereon.

Väl hemma så knäppte det till från skorsstensgången, man hörde det från vardagsrummet. Det knäppte och prasslade där nån tid då just från den nu och då. Var väl någon råtta eller något kan jag tänka mig som höll till där. Jag beställde förresten Yankie-choklad från Makeistukku, för jag åt det på sportlovet 1994 också, och det är mysigt att göra saker och ting så långt som möjligt som 1994. Det är mysigt att laga en 1994-aktig atmosfär kring sig. Därför har jag druckit såndän Kalle Sprätt-kiwilimppare nu också under februari. För februari 1994 brukade jag också köpa Kiwilimppare från närbudjun. Annat fabrikat än Kalle Sprätt dock, men dinosaurier på etiketten. Olika dinosaurier på olika etiketter, men det smakar precis likadant denna Kalle Sprätt-limpare, så det blir februari 1994-aktigt då man dricker det.

Och det är gott och grönt och fräscht, och inte lika sött som päronlimppare. 1994 kan jag relatera mycket mera till än tex. 1996. För tex. 1996 levde man i en illusion om att det var bättre än det var på riktigt medan 1994 var stagnation, men positiv sådan. Tid för kontemplation och förberelse inför vuxenlivet liksom, eller hur man ska förklara. Allt var så i början då ännu, nytt och mystiskt, -och man hade inte hunnit svärta sitt sinne med illusionära önskedrömmar som senare under 90-talet. Man var mera sig själv 1994 än tex. då 1996.

Jag har faktiskt sett på gamla Hittimittari-avsnitt från Yle-areenan med Mikko Alatalo. Från vintern/våren 1987. Och det är nostalgiskt. Tyckte jättebra om musiken på introt och outrot samt själva introt och outrot också. Det är någon cover på 7Jarres säkert kändaste låt. Minns inte vad han hette som gjorde covern på den låten dom använder i Hittimittare, men bra är den. Jag tyckte den var rymdig och psykedelisk, även om jag inte visste orde psykedelisk då.

Jåå, det introt och outrot i Hittimittari, samt ett rymdspel, Section-Z, som fanns uppe i Kila Center kioskin hösten 1987, som jag spelade ivrigt på och hade en ödslig "rymdig" musik, så fick mig säkert att bli förtjust i "rymdmusik" vilket mycket senare sedan fick mig att digga sådana projekt och bänd som Neptune Towers, Klaus Schulze, Tangerine Dream etc. Jag är säker på att dom "musikarna" var gnistan som fick mig att digga "space-ambient" som det kallas för sedan 90-talet. Eller snarare utlösaren, för gnistan hade jag inom mig. Många andra hörde också liknande musik som barn, men inte började de digga det eller fördjupa sig och gräva i besläktad musik som ungdomar/unga vuxna, som jag gjorde.

Så de hade inte gnistan att digga sådan musik. Men för mig som hade gnistan fungerade Hittimittaris intro och outro samt musiken i Section-Z spelet som en katalysator. Det var helt otroligt fin musik tyckte man som barn. Man fick då redan "rymdfiilis" av denna musik. Som att man skulle ha stått uppe på vattentornets/observatoriets balkong en kall, stjärnklar vinterkväll..liksom musiken gav då redan som barn sådana vibbar. Senare som 18 så fördjupade jag mig i mera underground rymdmusik som Neptune Towers, samt som 22-23 i tidig Schulze och Tangerine Dream.. det var mycket djupare och trippigare än denna trots allt ganska lättsmälta intro och outro i Hittimittari. Men Hittimittari var en introduktion som liten.

Det kom ännu tidigare ett program i tv som hette "Sidenvägen" även den musiken var "drömsk" kind of minns jag att jag tyckte. Och i efterhand har jag läst att det var Kitaro. Fast Kitaro är lite för lätt och "new age" aktigt för mig, med alltför harmoniska melodier. Jag gillar flytande meditativ synthmusik då den är mörk och ödslig och tyngre, samt då det mera låter som mystiska monotona summerljud i ett rymdskepp än egentliga melodier. Många kärringar gillade faktiskt Kitaro på 80-talet.

Annars var mainstream musik då som nu vanligtvis skit, men somliga låtar fastnade då i barndomen. Peer Günt diggade jag då och Popeda och sådant, men även låtar som I just died in your arms tonight av Cutting Crew och Geronimos Cadillac av Modern Talking var faktiskt bra. Samt låten Learning to fly av Pink Floyd minns jag att jag också diggade fullt som liten då jag såg på Hittimittari. Både låten och musikvideon. Och den eviga Tuomari Nurmio låten Tangotyttöni Ramona, snurrade i huvudet fast man inte diggade den :p

För den som vill se, håll till godo. En länk till Section-Z på youtube. Man får smaken av löskarkki i munnen då man ser på denna video. Känner mig som 10 igen och att det är 1987 då jag står i kiosken och spelar detta spel tuggandes på löskarkki. Sedan fick man rymdfiilis också då man cyklade hem, det doftade fuktig asfalt och en enstaka stjärna hade tänts på himlafästet. Jag såg upp mot de få ljussvaga stjärnorna som redan hade börjat lysa, medan jag cyklade hem och det var en ödslig rymdig fiilis.. minns ännu bra liksom känslan. Ibland kom Chester dit på kaffe också med sin vita gamla Opel under dessa tider, han brukade moina nog där han satt och drack kaffe med sina kompisar. Det är bara att copypasta den som vill. Jag orkar inte börja sjunka in denna länk i bloggen nu just.

https://www.youtube.com/watch?v=cIC2mNNryZg&t=75s

Bilen med "Mainospöllön" på sig 1980.

Engång hösten 1980 då jag var 3 så gick jag uppför Klockarsgatan med min barnflicka, då vi skulle till närbudjun som då fanns uppe vid Ekenäsvägen. Vi gick uppför Klockarsgatan mot Ekenäsvägen, och då.. då susar det förbi en vit farmarbil på Ekenäsvägen mot Ekenäshållet. Och på den vita farmarbilen så var det mot det bakre fönstret en stor dåtida mainospöllö som dom såg ut den tiden (den bästa versionen av mainospöllön, som dom dessvärre bytte ut 1993 tror jag det var) och under den stod det "MTV" Det måste ha varit mtv:s "Toimittaja-auto" eller hur man säger. Det mindes jag nu bara. Det var drömaktigt på något sätt, då man bara hade sätt denna pöllö på TV förut. Man ska ha i åtanke att då fanns inte ännu stamvägen nere vid Läppträsket, så man måddes fara genom Karis på Ekenäsvägen om man ville slippa till Ekenäs, om man kom tex. från hesa. Så Ekenäsvägen var mer trafikerad förut, och man kunde se alla möjliga bilar där som bara körde förbi staden.

Engång vid samma ålder så såg jag polisens blåljus på tv, en polisbil som kom med blinkarna på, och jag blev rädd för den att polisen sku komma och ta mig. Det låter bängt, jag vet, men så var det! Men morsan och mommo körde på det, att dom sku ringa till polisen alltd då jag var olydig då. Tills jag engång hörde att det var den vanliga tuuuuuuuuuuut... signalen i telefonen då morsan låtsades prata med polisen. Då förstod jag, att dom bara had hämä mig.

Just 1979-1980 hade jag förut tyckt att var en ganska tråkig period sådär historiskt. Det groovyga 70-talet höll på att fejdas ut/hade fejdats ut och det glada 80-talet hade knappt börjat då ännu. Men så hösten 1998 och till 1999 hade jag en personlig boom med sådan nostalgi. Jag började fundera att jag hade vart riktigt liten då den tiden, och så mycket var anorlunda då jämfört med 98-99 (och hela det senare 80-talet samt tidigare 80-talet) Finland var då ännu "Kekkoslovakien" Det gamla Sovjetunionen innan Gorbatjov, Glasnost och Perestrojka fanns då ännu, och ingen trodde att det skulle förändras, så det började kännas exotiskt att minnas gamla barndomsminnen då. Det var kanske då jag såg den inhemska ungdomsfilmen filmen "Täältä tullaan elämä!" från 1980 augusti 1998 som jag fick en sådan nostalgiboom. Just så så såg ju de "stora pojkarna" ut då jag var riktigt liten, tänkte jag. "Det glada 80-talet" ser jag som perioden 1986-1989.

Så hittade jag syrrans gamla omgivningslära bok från lågis, som är tryckt 1981. Och där fanns fullt med gamla vardagliga bilder från Finland i slutet av 70 och början av 80-talet. Och jag hittade även en gammal Suosikki från hösten 1979 från en divare. Så det blev nostalgifest. Jag började fundera att då var jag riktigt liten, och nu är jag formellt iaf vuxen, då jag ju trots allt var 21-22 under denna min personliga nostalgiboom. Jag började tänka på gamla minnen då, som tex. detta minne av bilen med mainospöllön på fönstret. Och det måste ha vart 1980, för det var höst då och jag gick med min barnflicka. 1981 på vintern så slutade hon, och jag for till en dagmamma istället, till hennes, om dagarna. Barnflickan var dagligen hos oss. Så drömde jag om Hondodo återkommande mardrömmar, en mojäng som hette Hondodo i drömmen och kom alltid nerför vindstrapporna och sa argt: Hondodo! Hondodo! Hondodo! Hondodo! Då den kom nerför vindstrapporna. Barnflickan sade engång att Hondodo har ätit tvål och spruckit. Så drömde jag ännu engång om Hondodo. Att Hondodo kom som vanligt nerför vindstrapporna, och så kom mommo och syrran ner efter Hondodo.

Så så min barnflicka ville ha mig att äta paketglass. Alltså vanlig vaniljglass, men jag var bortskämd med pinnglass. Det var 1980 också. Så såg jag och pekade på Valio-glass pingvinen på paketet och frågade henne: Va sägel dendä?! (Då jag inte kunde säga R som riktigt liten) Så sade hon: Den säger: Åj,ÅJJ så gott! för att hon sku få mig att äta av den uäkä paketglassen. Efter det har jag alltid associerat med att denna pingvin säger just Åj, ÅJJ så gott!

Man såg faktiskt ibland TV från Estland på den tiden. Men nåt ljud kom det inte. Engång kom det dock ljud ur radion av samma program, så jag kollade på nåt estniskt barnprogram, tills det slutade och hallåan mumlade nåt om att nu kommer "Uudised".

I den omgivningslära boken jag skrev om tidigare så finns också några äldre bilder. En bild är från typ 1974 eller något. Och man ser direkt att det ser mycket groovygare och liksom "Black Sabbath-aktigare" ut ute på gatan. Ungarna har såndäna bell-bottoms på sig och höghusena liksom utstrålar helt enkelt 70-tal.. liksom svårt att förklara.

I högis och även i lågis så tyckte man ju att 1980 var jättelänge sedan. Och allt ändrade sig mycket snabbare då på den tiden om man jämför med idag. ALLT i samhället förändrades sig i stormfart då. Vi har stagnerat sedan typ 2000 skulle jag säga. Bara teknologin går framåt idag. Men det är inte samma sak som hela samhället. Tänk nu, mellan 1980 och 1999 hade det varit flera presidenter i Ryssland/Sovjet. Och nu? 2000: Putin var president. 2024: Putin är president. (Trots att det var Medvedev som formellt var president en kort period emellan, men Putin hade ändå egentligen makten då också.) Bara en aspekt av dagens stagnation. För att inte tala om musiken. Inga nya stilar sedan tidigt 90-tal. Och det är så helt på riktigt. Det beror inte på att jag är äldre nu och bara upplever det så. Det är på riktigt så.

Hmm. Jag röstade inte alls på presidentvalet, för jag är ute. Jag vägrar att vara med i denna teater mera på något sätt alls. De får hålla sin politiska teater för sig själva. Varför skulle jag rösta på dessa människor, som förmodligen inte ändå skulle tycka om mig, förresten? Man kan fråga sig det också, på ren egocentrisk nivå.

Det är förresten att ta fram popcornen. För nu då det har lite insinuerats att Finland borde ta atombomber på våran mark..så är det som om makthavarna lite försöker pröva isen, så att säga. De vänjer folket sakta men säkert med den tanken. Sedan är följande steg kanske det, att journalisterna börjar propagera för atombomber på finländsk mark i media, som i YLE, HBL, Iltalehti etc. etc. Och de som är emot tanken är "populister" "Putinsvänner" etc. etc. Helt enkelt hörande till "de dumma". Som dom gjorde likadant med covidvaccinet, då de propagerade för det. De som inte ville vaccinera sig hade läst "väärää tietoa" var på Rysslands sida i Ukrainakriget etc. etc. Och folk GICK i mångt och mycket på journalisternas propaganda då också, så de kommer att göra samma sak nu också gällande atombomberna tror jag starkt. De som är emot atombomber på finländsk mark kommer, enligt journalisterna, makthavarna, "asiantuntijat" samt julkkisar, som fått pengar till att propagera för atomvapen, att vara "populister" "dumma" "Putinister" etc. etc. Precis som fallet var då det propagerades för covidvaccinena! Så bäst man köper popcorn färdigt för att följa med den propagandan i massmedia, medan folk i stora massor börjar supporta atomvapen på finländsk mark, och börjar avsky de som inte tycker om tanken-för att journalisterna tutat i dom att det är så. Precis som under covidvaccineringarna. Mass-hjärntvätt. Mittiallt kommer de som säger "Fred på jorden" att ivrigt börja propagera för atomvapen på finländsk mark. För att de underkastar sig politikernas "asiantuntijornas" och journalisternas propaganda. Det är så som folk i regel är, och alltid varit. Hycklare och opportunister. Byter åsikt som vindflöjeln svänger åt annat håll vid blåst. Människorna som metafor för vindflöjeln och vinden som metafor för massmedia. Börjar journalisterna propagera för att alla rödhåriga snickare ska skjutas, så tycker en stor del av folket att de är "snälla" (lydiga) om de okcså anser, att alla rödhåriga snickare ska skjutas. Ta bara detta exempel att journalisterna skällde på de ovaccinerade under coronan, och en stor del av folket börja göra likadant. Det är ett konkret exempel på denna mentalitet.

Men som sagt. Jag vill inte ta någon del i deras ruttna politik eller politik öht. Jag måste snart börja ladda upp med popcorn...

Som argumentet kunde vara för några år sedan om man var skeptisk mot det nya vaccinet: Är du en virolog? Om inte, så säg då ingenting om vaccin! Så är det som att någon en regnig dag skulle säga: Det regnar. Och någon auktoritetstroende skulle svara såhär: Hur kan du veta det, är du en meteorolog? Lol. Förresten, på tal om skeptisk. Om någon var skeptisk mot dessa vacciner, så skrev journalisterna det "skeptisk" Inom citat, för att försöka visa, att dom inte minsann egentligen är några skeptiker alls, och att man inte nog "kan" vara skeptisk mot något sådant, som de själva tycker att är jättebra. Det är fråga om psykologi och propagandaretorik, och göra allt för att underminera och omyndigförklara och barnsliggöra andras argument. Det är fråga om propagandaretorik, som skulle ha fått nazi-Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels att bli grön av avund.

En sak vet jag iaf. Propagandan från makthavarna och alla mainstream håll var total då för några år sedan. De talade jämt och ständigt om vi och dom då, fast de annars säger att det är "farligt" att prata om vi och dom. Och alltid har dom sagt att man ska tänka med egen hjärna! Utom då det var att man skulle vaccinera sig. Då var detta att "Think outside the box!" Och att man "ska vara sig själv!" mittiallt så, att dom försökte med så logiska och rationella argument som möjligt försöka förklara att "ingen tänker egentligen med egen hjärna" etc. Sant. Men de använder dessa saker och argument bara då det passar ihop med deras propaganda. Då var det förresten ok att använda som argument: "Vad ska folk tänka och tycka om dig, om du inte vill vaccinera dig?" Då mittiallt, fast fullvuxna förstår i regel att det är argumentation på högisnivå, vad "alla andra" ska tycka om en. Men som sagt, hyckleri och opportunism...

Typ: Jåååå, atombomber! Atombomber! Vi ska ha atombomber på vår mark!! Alla de som inte tycker samma som vi, tar inget ansvar, är lågt utbildade, är populister, Putinister och dödsknarkar-nazister, som nog borde kastas i fängelse!! BÄÄÄÄÄÄ!! Kommer att bli riktigt tragikomiskt att se, hur journalisterna börjar hjärntvätta och en efter en blir en fullkomligt journalist-trogen hihhuli. Som många blev under covid-pandemin, då de HATADE de ovaccinerade!! Folk är i grunden de samma som de som brände häxor på bål.. vi är av samma art som dom som gjorde det till 100% och det märker man ofta.

Nog kommer det en apokalyps förr eller senare nog, men knappast i form av atomkrig trots allt. Det är terrorbalans. Men det kommer förr eller senare komma en asteroid, komet, supervulkan, istid, ny digerdöd eller nåt dylikt, som kommer att kasta tillbaka civilisationen till medeltidsnivå. Kanske rentav stenåldersnivå, beroende på vad för slags katastrof och i vilken utsträckning. Och vet ni.. det är fullkomligt naturligt. Det är så som det ska vara. Det är bara egocentrismen hos människan som tycker att det skulle vara "fruktansvärt". Det är väldigt ironiskt att unga människor "mår dåligt" gällande "klimatförändringen" Oavsett om den är "människans fel" eller inte. Vi har blivit så invaggade i trygghet så vi inte förstår.. folk tror att det går att leva för evigt i ett jordiskt paradis. Eller det är deras önskan iaf ofta. Well, gå med i Jehovas vittnen, ty där tänker de likadant!